Beslutsärenden till landstingsstyrelsen

KALLELSE Datum 2015-06-09 Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 9 juni 2015 Tid Kl 10.00 Plats Smedjan, landstingets kansli, Kalmar Tidplan 09.00 10.00 11.30 12.30 14.30 Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och FP i Tången Formella punkter och informationsärenden 1-5 Gemensam lunch i matsalen Fortsättning från och med ärende 6 Kaffe Föredragningslista Formella punkter 1. Godkännande av dagordning 2. Val av justerare och tid för justering Christer Jonsson (C) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum på landstingets kansli den 16 juni 2015. Informationsärenden 3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Krister Björkegren, kl 10.00. 4. Redovisning av köfri vård och sommarsituationen 2015 Föredragning av Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg och Ragnhild Holmberg, kl 10.30. 5. Information om landstingets ekonomi Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl 11.15. Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 6. Yttrande över Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) Diarienummer 150180 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet.

2 7. Yttrande över Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Diarienummer 150237 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 8. Yttrande över rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar S2014/6869/SF Diarienummer 150256 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Landstingets faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar S2014/6869/SF. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 9. Yttrande över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Diarienummer 150257 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 10. Yttrande över Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Diarienummer 150272 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 11. Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Diarienummer 150276 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 12. Yttrande över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) Diarienummer 150215 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälsooch sjukvården (SOU 2015:14). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 13. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren 2013-3015, 2014-2016 samt 2015-2017 Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet.

3 14. Utredningsuppdrag 14/20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän Diarienummer 140072 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att uppdrag 14/20 om en särskild utvecklingsplan för Tjustbanan ska samordnas med uppdrag 13/3 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i Kalmar län. 15. Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården, delrappport Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården. Rapporten innebär att en landstingsövergripande arbetsgrupp kommer att bildas för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen ska redovisas i december 2015. 16. Utredningsuppdrag 15/18 Tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsbolag Diarienummer 150054 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/18 om en tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag. 2. Landstingsstyrelsen antar Handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag. Landstinget i Kalmar län ska minst halvera kostnaden för bemanningsföretag 2017, utifrån kostnaden 2014. Föredragning av Peter Rydasp, personaldirektör, tid 20 minuter. 17. Utredningsuppdrag 15/22 Att utreda om kulturcheckar kan erbjudas landstingets medarbetare Diarienummer 150054 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av uppdrag 15/22 utredning om kulturcheckar kan erbjudas landstingets medarbetare. 18. Svar över granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag Diarienummer 150072 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen antar yttrandet som sitt svar på revisorernas granskningsrapport av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att återrapportera uppföljningen av vidtagna åtgärder till landstingsstyrelsen i samband med rapportering av det interna kontrollarbetet i Landstingets årsredovisning.

4 19. Granskning av landstingets informationssäkerhet Diarienummer 150246 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen noterar rapporten till protokollet. 2. Landstingsstyrelsen överlämnar ärendet till landstingsdirektörens stab för svar och återrapportering till landstingsstyrelsen den 16 september 2015. 20. Anslag för inköp av ny syntolkningsutrustning Diarienummer 150018 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen anslår 25 000 kronor i bidrag till Synskadades Riksförbund Kalmar län för medfinansiering vid inköp av ny syntolkningsutrustning. 2. Finansiering sker ur landstingsstyrelsen anslag för oförutsett 2015. 21. Sammanträdesplan 2016 Diarienummer 150337 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer sammanträdesplan för 2015 för landstingsstyrelsen samt landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedning enligt redovisat förslag. 2. Landstingsstyrelsen föreslår att Landstingsfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för 2016 enligt följande: 24 februari, 25 maj, 28 september och den 23-24 november. 22. Reviderad samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Diarienummer 150335 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner reviderad samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsstyrelsens ordförande i uppdrag att underteckna den reviderade samverkansöverenskommelsen. Överenskommelsen överlämnas till Socialstyrelsen. 23. Delegationsärenden Protokoll från presidiemöte den 27 april 2015. 24. Anmälningsärenden Skrivelse från Öresundståg AB hembud av aktier. Diarienummer 140447/2. Senast inkomna protokoll till landstingets kansli: Landstingsstyrelsen den 6 maj 2015. Landstingets patientnämnd den 14 april 2015. Läkemedelskommittén den 25 mars och den 22 april 2015. Inkomna och avgivna skrivelsen (se bifogad förteckning)

5 Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 25. Medborgarförslag 21/2014 om ersättningsnivåer för sjukresor med egen bil Diarienummer 140660 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 21/2014 om ersättningsnivåer för sjukresor med egen bil då ersättningsnivåerna för sjukresor med egen bil sågs över i samband med budgetarbetet 2014. 26. Medborgarförslag 24/2014 Sänk priser för bussbiljett eller inför gratis resor Diarienummer 140789 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 24/2014 Sänk priser för bussbiljett eller inför gratis resor med följande. Synpunkterna i medborgarförslaget kommer att beaktas i den pågående översynen av nuvarande produkt- och prissystem. 27. Medborgarförslag 26/2014 om drop in laboratorium på länssjukhuset i Kalmar Diarienummer 140810 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 26/2014 om drop in laboratorium på länssjukhuset i Kalmar enligt följande. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att undersöka frågan för att kunna ta ställning till om förslaget kan förverkligas under de kommande åren. 28. Medborgarförslag 1/2015 om fakturan för läkarbesök ska skickas via e-mail Diarienummer 150111 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 1/2015 om att fakturan för läkarbesök ska skickas via e-mail eftersom det innebär en för stor säkerhetsrisk. 29. Medborgarförslag 2/2015 om att påskynda handläggningen av asylsökande med sjukvårdskompetens Diarienummer 150120 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 2/2015 om att påskynda handläggningen av asylsökande med sjukvårdskompetens då landstinget redan arbetar i enlighet med förslagets intentioner. 30. Motion 3/2015 Minska byråkrati per patienttid Diarienummer 150224 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 3/2015 minskad byråkrati mer patienttid, med att det inom landstinget pågår översyn och arbete rörande minskad administration och dokumentation. 31. Motion 4/2015 Ta tillvara på den språkliga kompetens vi har i vårt landsting Diarienummer 150280 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion, 4/2015 Ta tillvara på den språkliga kompetens vi har i vårt landsting med hänvisning till ett pågående arbete med att införa ett IT-stöd för kompetensplanering. IT-stödet planeras innehålla det motionen efterfrågar.

6 32. Reglemente för landstingets patientnämnd Diarienummer 140266 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner reglemente för landstingets i Kalmar län patientnämnd att gälla från och med den 1 juli 2015. 33. Bildande av Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Diarienummer 140494 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar: 1. Bilda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting 2. Godkänna förslag till förbundsordning. 3. Godkänna samverkansavtal mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting enligt bilaga 2. 4. Inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga 4. 5. Godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till kommunalförbundets förfogande. 6. Inbetala 20 % av kommunalförbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga 5b. 7. Uppdra till regionala samverkansnämnden att nominera en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets styrelse. 8. Utse en ledamot och en ersättare till fullmäktige för kommunalförbundet för svenskt ambulansflyg för tiden 1 januari 2016-1 april 2019. 9. Den ekonomiska konsekvensen ska beaktas i Landstingsplanen 2016-2018. Anders Henriksson (S) ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Planeringsenheten Läkemedelssektionen Datum 2015-05-06 Referens 150180 Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet SOU 2014:87 Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd av Läkemedels- och apoteksutredningen. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har fått möjlighet att yttra sig över Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd- slutbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2014:87). Yttrandet framgår av bilaga. Utredningens uppdrag var att se över vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. I slutbetänkandet behandlas de delar av uppdraget som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel. Petra Hallén Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Bilagor 1. Yttrande daterad den 29 april 2015. 2. Sammanfattning av slutbetänkandet daterad den 29 april 2015. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Planeringsenheten Läkemedelssektionen YTTRANDE Sida 1(3) Datum 2015-05-26 Diarienummer 150180 Landstingsstyrelsen Yttrande SOU 2014:87 Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd Slutbetänkande av Läkemedelsoch apoteksutredningen Landstinget i Kalmar län (LKL) har fått möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets remiss Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd. Handel med läkemedel för djur LKL har valt att inte kommentera denna del av remissen Maskinell dosdispensering Det är viktigt med god tillgänglighet och fungerande konkurrens på dosmarknaden, men LKL saknar i utredningen förslag på hur man ska komma tillrätta med nuvarande sårbarhet och brist på ansvarsfördelningen mellan aktörerna på marknaden. Vem ska få bedriva maskinell dosdispensering? LKL har inget att invända mot utredningsförslag att även fortsättningsvis betrakta maskinell dosdispensering som tillverkning och det tillståndskrav som då krävs från Läkemedelsverket. Däremot tycker LKL att förslaget kring avgifter för tillståndet inte kan hanteras lika för öppenvårdsapotek med tillstånd och annan vårdgivare bl.a. eftersom producerade volymer skiljer sig åt markant. Att tillstånd till annan vårdgivare (än den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek) endast skulle få tillgodose behovet av maskinellt dosdispenserade läkemedel i sluten vård inom egna verksamheten begränsar landstingens utveckling och möjlighet. Gränsdragningen mellan sluten och öppen vård är i dagens moderna vård flytande och landsting/regioner arbetar för att dessa begrepp ska ses över i gällande lagstiftning rörande läkemedelshanteringen. Begränsningen skulle även innebära att landsting med avtalade privata sjukhus med sluten vård inte skulle kunna försörjas med maskinellt dosdispenserade läkemedel från vårdgivaren. Om landsting vid upphandling av dostjänst i öppen vård inte skulle få något anbud från extern aktör, medför denna begränsning att landstinget i egen regi inte heller skulle kunna försörja denna patientgrupp. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-26 Sida 2(3) Den föreslagna begränsningen strider mot god patientsäkerhet och kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan i både landstinget och kommuner. Utvecklingen av en än mer patientsäker läkemedelshanteringen i sjukvården kommer gå mot mer patientindividuell dos. Detta kräver dock att nuvarande regelverk behöver anpassas t.ex. gällande krav på märkning på dospåsen. Vilka krav och vilket ansvar ska gälla för verksamheten? LKL har inget att invända mot utredningens förslag att nuvarande krav på maskinell dosdispensering bör behållas. Men att kravställa läkemedelsgenomgångar för just patienter med maskinellt dosdispenserade läkemedel för att förbättra informationen till patienter ser inte LKL som enskilt en lämplig åtgärd för att nå det målet. Information kring t.ex. sväljes hela, tas på fastande mage, inom /utom läkemedelsförmånen garanteras inte genom ett sådant krav. Krav på läkemedelsgenomgångar bör inte knytas till specifikt dosdispensering. Det är lika nödvändigt med läkemedelsgenomgångar om patienterna får sina läkemedel delade i dosett av en sjuksköterska eller av en anhörig, eller om patienten själv hanterar sina läkemedel. Föreskrifter angående läkemedelsgenomgångar bör vara mer övergripande, och knytas till patientens medicinska behov och de specifika säkerhetsrisker som kan finnas med den pågående behandlingen (oavsett patientens biologiska ålder och antal läkemedel). Prissättning av maskinellt dosdispenserade läkemedel i öppen vård? LKL liksom andra landsting/regionen har idag kostnader för dosdispenserade läkemedel beroende på t.ex. dosaktörens kostnader kring byte till periodens vara och deras rätt att själva upphandla parallellimporterade läkemedel. LKL ställer sig mycket tveksamma utredningens huvudförslag (alternativ 1) med särskild prismodell där krav på byte slopas, TLV sätter takpris och dosaktören ska få möjlighet att komma överens om lägre inköpspris än det pris som TLV beslutat om. Om dosaktören har förhandlingsrätt med läkemedelsleverantörerna och får lägre inköpspris samtidigt som de har rätt att ha ett utköpspris upp till TLVs pristak till landsting/regioner, så riskerar detta medföra stora ökningar i marginalen för dosaktören samt en minskad transparens. LKL förordar istället en kombination av förslaget Två listor för periodens vara (alternativ 2) och Längre prisperiod för periodens vara (alternativ 3). Förslaget där landstinget tar över ansvaret (alternativ 5) anser LKL kan leda till ojämlik vård, då förslaget innebär fria läkemedel för patienter med dosdispenserade läkemedel. Dessutom kan detta förslag leda till att patienter får dosdispenserade läkemedel på grund av andra skäl än medicinska.

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-26 Sida 3(3) Läkemedel vid sällsynta tillstånd Landstinget i Kalmar län stöder utredningens förslag att det skapas en alternativ möjlighet att värdera och finansiera läkemedel för sällsynta tillstånd. Det innebär att TLV, landstingen och det berörda företaget gemensamt kommer överens om närmare villkor för subventionsbeslutet. Landstinget stöder utredningens förslag att det ska vara möjligt att sätta upp särskilda kriterier för läkemedel som kan bli föremål för en sådan procedur vid prissättningen, t ex att läkemedlet är aktuellt för mycket få patienter i landet och att det finns en tydlig kliniskt betydelsefull nytta av den nya behandlingen jämfört med den bästa nu tillgängliga. Behovs- och solidaritetsprincipen i Riksdagens etiska plattform för prioriteringar i vården förutsätter att behandlingseffekten är kliniskt betydelsefull för patientgruppen. Det bör kunna bli möjligt att ha en dynamisk prissättning av läkemedel vid sällsynta tillstånd, som väger in faktiskt uppnådda resultat och faktiskt antal behandlade patienter. En sådan modell har diskuterats inom Nationella Läkemedelsstrategin för stegvist godkännande av nya läkemedel där det finns ett stort medicinskt behov, vilket även innefattar nya läkemedel för tillstånd som inte är sällsynta. Landstinget anser att de övriga två vägarna för prissättning som utredningen diskuterar är betydligt sämre. Ett förhöjt tröskelvärde för en viss grupp av läkemedel inbjuder till högre prissättning, och kommer sannolikt att bli kostnadsdrivande. En särskild prissättningsmodell för vissa definierade läkemedelskategorier eller patientgrupper riskerar att leda till riksdagens prioriteringsprinciper efter en tid hamnar i bakgrunden, och att många gränsdragningsproblemen kommer att uppstå. Processen bör vara densamma oavsett receptförskrivning eller om läkemedlet ges på sjukhus. Petra Hallén Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi

Planeringsenheten Läkemedelssektionen SAMMANFATTNING Datum 2015-04-29 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150180 Sida 1(4) Slutbetänkande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) Vad handlar remissen om? Utredningens uppdrag har varit att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgång och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. I slutbetänkandet behandlas de delar av uppdraget som gäller handel med läkemedel för djur, maskinell dosdispensering av läkemedel och prissättning av särläkemedel. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur tillgängligheten kan bli bättre för läkemedel för djur och hur regelverket avseende handel med dessa läkemedel kan förbättras, se över den rättsliga reglering som gäller vid maskinell dosdispensering av läkemedel och lämna förslag som bl.a. leder till goda förutsättningar för en väl fungerande konkurrens och en god tillgänglighet, samt belysa hur särläkemedel bör prissättas och vid behov föreslå en separat prissättningsmodell. Maskinell dosdipsensering Utredningen föreslår: regleringen av maskinell dosdispensering ska ses över och anpassas till den omreglerade apoteksmarknaden. maskinell dosdispensering är tillverkning enligt läkemedelslagen. endast den som har fått Läkemedelsverkets tillstånd får bedriva maskinell dosdispensering. Tillstånd får endast beviljas den som har beviljats tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek eller är annan vårdgivare. Ett tillstånd får även fortsättningsvis beviljas endast den som visar sig ha förutsättningar att uppfylla kraven i 15 andra stycket läkemedelslagen. Ett tillstånd ska gälla tills vidare och avse ett visst öppenvårdsapotek eller i fråga om annan vårdgivare en viss enhet för maskinell dosdispensering. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-29 Sida 2(3) Ett tillstånd som beviljas annan vårdgivare än den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek får endast tillgodose behovet av maskinellt dosdispenserade läkemedel i sluten vård inom den egna verksamheten. Beslut av Läkemedelsverket om tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering ska fattas inom den tid som regeringen föreskriver. Läkemedelsverket får ta ut en ansökningsavgift av den som ansöker om tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering och en årsavgift av tillståndshavaren. Nuvarande krav på maskinell dosdispensering bör behållas. Det bör framgå av förordningen om handel med läkemedel att endast de öppenvårdsapotek som bedriver maskinell dosdispensering har en tillhandahållandeskyldighet avseende maskinellt dosdispenserade läkemedel. Den s.k. 24-timmarsregeln bör dock inte gälla för maskinellt dosdispenserade läkemedel utan läkemedlen ska tillhandahållas så snart det kan ske. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över sina föreskrifter så att informationen till patient om läkemedlen förbättras genom krav på läkemedelsgenomgångar för dospatienter. Det är av stor vikt att samtliga öppenvårdsapotek som bedriver maskinell dosdispensering är anslutna till den s.k. SOLtjänsten. Handelsmarginalen för maskinellt dosdispenserade läkemedel bör ses över. Förmånssystemet ska fortsatt gälla för maskinellt dosdispenserade läkemedel men regelverket för utbyte ska anpassas. Apoteksaktörerna får byta ut maskinellt dosdispenserade läkemedel men behöver inte göra det. En särskilt anpassad takprismodell tillämpas för läkemedlen. Dosapoteken ska få möjlighet att komma överens om lägre inköpspriser än de som TLV beslutat om. Alternativt, om inte förslaget om ny takprismodell genomförs, bör en separat periodens vara-lista tas fram för maskinellt dosdispenserade läkemedel och regleras i myndighetsföreskrifter. Utredningen har övervägt följande alternativ: 1. En ny takprismodell och slopat krav på utbyte. 2. Periodens vara delas upp på två separata listor; nuvarande periodens vara-lista och en lista för maskinellt dosdispenserade läkemedel. 3. Längre perioder: förlängda prisperioder för periodens vara för dos. 4. Dosapoteken står för kostnaderna för den uteblivna besparingen för samhället när utbyte inte sker. 5. Landstingen tar över ansvaret. Maskinellt dosdispenserade läkemedel omfattas inte av läkemedelsförmånssystemet och landstingen står för kostnaderna. Läkemedel för sällsynta tillstånd Utredningens tolkning av uppdraget är att förslag till lösningar bör fokusera på problemet med alltför höga kostnader för läkemedel avsedda för mycket små patientgrupper med svåra sjukdomstillstånd, även om dessa läkemedel inte alltid har definierats som särläkemedel. Utredningen har identifierat tre alternativa vägar för att komma till rätta med problemet med höga kostnader för läkemedel avsedda för svåra sjukdomstillstånd hos små patientgrupper:

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-29 Sida 3(3) behålla nuvarande prissättningsmodell även för denna grupp men med ett högre tröskelvärde än vad som accepteras för närvarande, utforma en särskild prissättningsmodell för noga definierade läkemedelskategorier eller patientgrupper, eller skapa en alternativ möjlighet att värdera och finansiera läkemedel som annars kanske inte skulle komma till användning för de patienter som behöver dem. Utredningen föreslår att det för vissa läkemedel, som inte kan bli subventionerade i den vanliga proceduren ska öppnas en möjlighet till subvention enligt en särskild ordning, som innebär att TLV tillsammans med landstingen och det berörda företaget kommer överens om närmare villkor för subventionsbeslutet. TLV ska i dessa fall kunna ta initiativ till särskilda överläggningar mellan företag och landsting i syfte att komma till en överenskommelse om vilka villkor som ska gälla för att läkemedlet ska få ingå i läkemedelsförmånerna och vilket pris som ska gälla där. Förutsättningen för att TLV ska ta ett sådant initiativ är att det läkemedel som bedömts inte kunna bli subventionerat enligt gängse procedur uppfyller vissa uppsatta kriterier avseende t.ex. patientantal, sjukdomskarakteristika, långvarig/livslång behandling, brist på annan relevant behandling. Det innebär dock inte med automatik att ett sådant läkemedel ska erbjudas patienten utan enbart att läkemedlet ska bli föremål för en sådan särskild prövning. I denna modell distribueras öppenvårdsläkemedel genom öppenvårdsapoteken och ingår i läkemedelsförmånerna till ett enhetligt pris i hela landet men utan att det behöver uppfylla förutsättningarna i 15 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Myndighetens beslut får enligt förslaget förenas med särskilda villkor. Exempel på villkor som kan bli aktuella är uppföljningsvillkor av olika slag, tidsbegränsningar, återbetalning på grund av bristande effekt, omförhandlingstidpunkter för prissättning, volymbegränsningar m.m. Eftersom förhållandena kring ett läkemedel kan se helt annorlunda ut än förhållandena kring ett annat är det av vikt att det finns utrymme för de parter som är berörda att anpassa villkoren efter förhållandena i det enskilda fallet. Petra Hallén Chef läkemedelssektionen Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi

Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-05-19 Diarienummer 150237 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 30 juni 2015 avge synpunkter över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Utredningen har gjort översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL), i syfte att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att onödig vistelse på sjukhus därmed så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Betänkandet innehåller förslag till en ny lag, lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som ska ersätta betalningsansvarslagen. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. I den nya lagen föreslås en förändrad planeringsprocess. Utredningen föreslår att behandlande läkare i sluten vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda enheter genom ett inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning av när patienten är utskrivningsklar. Skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet. Den föreslagna lagen styr inte mot när i tid den samordnade individuella planeringen ska göras vilket innebär att planeringen kan göras även efter att patienten skrivits ut. Den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten. När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2014-09-10 Sida 2(2) Patientens fasta vårdkontakt får enligt utredningens förslag, ansvar för att kalla berörda enheter till samordnad individuell planering. Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan - när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra. Utredningen föreslår att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret inträtt och om huvudmännen inte kommit överens om annat. Det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter ska villkoras på så sätt att landstinget måste ha uppfyllt vissa centrala delar i processen för att det kommunala betalningsansvaret överhuvudtaget ska komma ifråga: landstingen ska inom 24 timmar efter att patienten skrivits in i slutenvård ska underrätta berörda enheter inom kommuner och landstingsfinansierad öppenvård att patienten kan komma att behöva insatser efter att patienten skrivs ut. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla uppgift om beräknad utskrivningsdag. patienter som omfattas av den föreslagna lagen alltid ska få en fast vårdkontakt utsedd i den landstingsfinansierade öppna vården. Den fasta vårdkontakten får ansvar för att kalla till samordnad individuell planering. Kallelsen ska skickas inom tre dagar efter att slutenvården underrättat berörda enheter att patienten bedömts som utskrivningsklar. Utredningen föreslår utöver de lagändringar som nämns ovan att regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram för att stödja huvudmännen i den omställning som är önskvärd för att åstadkomma kortare väntetider. Vidare föreslår utredningen att regeringen efter en tid tar initiativ till en uppföljning av utvecklingen av väntetider och eventuella undanträngningseffekter. Bestämmelserna i den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016, då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphör att gälla. Jennie Hagberg Landstingsjurist Bilagor Bilaga 1 Yttrande daterat den 19 maj 2015. Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet.

YTTRANDE Sida 1(7) Datum 2015-05-19 Diarienummer 150237 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Landstinget är positiv till förslag som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. Landstinget ser även positivt på att lösningarna i första hand ska var lokala och lokalt anpassade. Specifika synpunkter Behov av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov 7.1.1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst. I utredningen konstateras att kommunernas ansvar som hälso- och sjukvårdshuvudman utökats och är en del av primärvården. Vårdcentralens roll är viktig men den kommunala hemsjukvården får en allt tydligare roll som sammanhållande länk mellan socialtjänst och sluten vård. Landstinget saknar resonemang kring detta i utredningen. Allmänna utgångspunkter för förslagen 7.2.2 Den nya lagen måste på ett bättre sätt säkerställa god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 2(7) Landstinget anser att det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidfrister till patient/brukarperspektiv, tidsvinster och en förbättrad vård och omhändertagande för patienten/brukaren. Lagen och dess tillämpningsområden 7.3.2 Lagens innehåll och tillämpning. Landstinget ser positivt på att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter, vilket innebär att patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får avvikande regler. Det är en mycket positiv utveckling och ett tydligt ställningstagande att inte längre särbehandla psykiatrins patienter. 7.3.3 Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen. Representanter från psykiatrin känner en viss tveksamhet till att patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) undantas från den nya lagen. Denna målgrupp har samma behov av stöd från öppenvården och kommunerna. Bestämmelserna om betalningsansvar har utgjort ett visst påtryckningsmedel. Det finns viss oro över att samverkan mellan landstinget, patienten och patientens hemkommun inte kommer att regleras alls. Ett förtydligande i LRV, kring kommunens ansvar att samverka vid upprättande av en samordnad individuell plan, borde övervägas. Landstinget ser positivt på att det ska genomföras en särskild uppföljning när det gäller samverkan vid utskrivning från LRV-vård. Det blir viktigt att följa utvecklingen och bevaka att dessa patienter inte blir kvar längre än nödvändigt inom rättspsykiatrin. 7.3.5 Lagens syfte Landstinget ser positivt på att patienter inte ska behöva vänta på att bli utskrivna när det inte längre finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser. Onödig vistelse på sjukhus gagnar inte patienten och slutenvården är inte anpassad för patienternas behov efter att de bedömts som utskrivningsklara. En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg 7.4.1 Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning Landstingets ser positivt på förslaget om att inskrivningsmeddelande som ska skickas inom 24 timmar. Det framgår inte av lagtexten om landstingets öppenvård också ska ha meddelandet inom 24 timmar. Enligt landstingets mening ska inskrivnings-meddelandet skickas inom samma tidsramar till alla

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 3(7) berörda enheter. Det är viktigt att öppenvården får inskrivningsmeddelandet eftersom de ska kalla till planering. I grunden ser landstinget det som positivt att huvudmännen lokalt ska definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden, men ser det svårt att definiera detta generellt. Det behöver klarläggas i varje individuellt fall vem som ska vara mottagaren. Här finns det utmaningar med beaktande av den utvidgade patientrörligheten och valfriheten som vårdval, patientlag, patientrörlighetsdirektiv m.m. innebär. Det krävs här en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål. Till skillnad från utredningen anser landstinget att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdförloppet, ska 24-timmarsregeln gälla fr.o.m. denna tidpunkt. Dock ser landstinget en viss svårighet att inom psykiatrin redan under första dygnet beräkna när patienten kan skrivas ut, för att kunna inkludera den informationen i inskrivningsmeddelandet. 7.4.3 Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring Landstinget uppfattar att sekretesslättnaden avser endast själva inskrivningsmeddelandet enligt utredningstexten. Om detta är avsikten bör det framgå tydligare i lagtexten. Vidare anser landstinget att samordningen mellan den slutna och öppna vården behöver förbättras. I detta avseende bör sammanhållen journalföring enligt patientdatalagen tillämpas. Det är viktigt att primärvården har direktåtkomst till relevanta uppgifter om aktuella patienter och deras respektive behov, så att det inte uppstår glapp i informationskedjan vid utskrivningen från slutenvården. Härvid finns anledning att påtala vikten av att förslagen i utredningen Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014:23) genomförs. Den befintliga lagstiftningen på området innebär problem för den patient/brukare som väljer en privat driven och offentligt finansierad vårdcentral eller hemtjänst. Det finns risk för att denne patient/brukare får insatser av sämre kvalitet eftersom den privata enheten inte får hantera och utbyta uppgifter med de offentligt drivna verksamheterna på samma sätt som de offentligt drivna verksamheterna kan göra sinsemellan. Ett gemensamt och väl fungerande informationsöverföringssystem är viktigt för att kunna uppnå den föreslagna lagens intentioner. Det behövs tid för att hitta, komma överens om och implementera en sådan lösning innan lagen träder i kraft. 7.4.4 Fast vårdkontakt Landstinget ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt, men anser att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Det blir viktigt att tydliggöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras då. Vikten av patientens samtycke till att få en fast vårdkontakt utsedd samt till samordnad individuell planering (SIP) måste beaktas.

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 4(7) Eftersom det redan finns regleringar om fast vårdkontakt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen ser landstinget det som lämpligt att ett eventuellt förtydligande införs där. 7.4.5 Planering av insatser inför patientens utskrivning Om en patient skrivs ut så fort denne bedömts utskrivningsklar, kan det dröja tre dagar till kallelse till vårdplanering görs. Det framgår däremot ingenstans i utredningen hur länge det kan få dröja innan den första planeringen genomförs eller hur detta ska påskyndas. För att uppnå en god patientsäkerhet krävs en tydlig planering även i samband med utskrivning. Planering kan ske med hjälp av modern teknik och behöver inte alltid innebära ett fysiskt möte mellan huvudmännen. I diskussioner om vårdplaneringar förbiser man ofta den medicinska överrapporteringen mellan läkare i slutenvården och primärvården. Det är av stor vikt för patientens vårdkvalitet att den medicinska överrapporteringen fungerar, annars fungerar inte vårdplaneringen i övrigt. Idag är vårdplaneringen ofta fokuserad på boende och omvårdnad i kommunen, och biståndshandläggare som är avgörande, utan att den med medicinskt ansvar är medverkande d.v.s. läkaren. 7.4.8 Information till patienten i samband med utskrivningen Av det nya lagförslaget framgår att när en patient skrivs ut från den slutna vården ska den behandlande läkaren ge patienten skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden. Landstinget anser att det skärpta informationskravet till patienten är bra och i linje med de nya regleringarna om informationsplikten i patientlagen. Det ger en ökad tydlighet för patienten. Eftersom det i patientlagen redan finns regleringar om informationsplikten till patienten, anser landstinget att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i den nya lagen. Det är inte lämpligt att splittra upp informationskravet i olika lagstiftningar. 7.4.10 Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering Det är viktigt att planeringen styrs upp och genomförs i samverkan mellan patienten, berörda enheter och huvudmän. Vidare bör denna samordnade individuella planering (SIP) med hjälp av modern teknik kunna genomföras i annan form än alltid ett fysiskt möte. Ibland har patienten mer än en fast vårdkontakt och då menar utredaren att dessa måste samordna sina vårdinsatser och komma överens om vem som har kallelseansvaret. Där anser landstinget att det blir viktigt att involvera patienten. Landstinget är positiv till att koppla in öppenvården i ett tidigt stadium och att det utses en fast vårdkontakt. Dock kan vissa svårigheter uppstå om den

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 5(7) fasta vårdkontakten som ska kalla till SIP är en läkare inom öppenvården som inte har kännedom om patienten. Det hade då känts mer naturligt att kalla till SIP från slutenvården men att det är obligatoriskt att öppenvården deltar. Det kan t.ex. gälla palliativa patienter. Uppgiften att en fast vårdkontakt ska utses inom öppenvården som ansvarar för kallelse till samordnad individuell planering behöver arbetas in i primärvårdens uppdrag. Förslaget att den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten, ser landstinget som en bra möjlighet då den samordnade individuella planeringen kan göras även efter att patienten skrivs ut. Planering i hemmet kan i många fall vara lättare då man ser patienten i sin vardagsmiljö. Landstingens och kommunernas ansvar som huvudmän 7.5.1 Huvudmännen måste komma överens om hur de ska samverka Landstinget ser positivt på samverkan i utskrivningsprocessen. Dock saknas en reglering av hur tvister mellan huvudmännen bör lösas. I förslaget finns det skrivningar om att landsting och kommuner ska fastställa gemensamma riktlinjer och ska även komma överens om.hur tvister.ska lösas samtidigt som det finns en back up-lösning om parterna inte kommer överens om gemensamma riktlinjer. Om ingen överenskommelse kommer till stånd, finns det således heller ingen reglering av hur tvister ska lösas. När det gäller det principiella ställningstagandet att lagen endast ska säkerställa vissa nödvändiga principer och regler och att huvudmännen i första hand ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan, ser landstinget att vi tillsammans med kommunerna har blivit bättre på att samverka. Betalning skulle kunna förhandlas bort. Det skulle kunna finnas olika processer för patienter som redan är kända och för dem med nytt och omfattande omsorgsbehov, Kommunens betalningsansvar 7.6.1 Förutsättningar för kommunens betalningsansvar Landstinget anser i likhet med utredningens bedömningar att krav som gäller detaljregleringar är lämpligast att komma överens om i de gemensamma riktlinjerna. Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens Landstinget anser att det föreslagna ikraftträdandet redan den 1 juli 2016 inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. Det innebär en stor förändring att gå från 5 respektive 30 till 3 fristdagar där även helgdagar räknas. Landstinget anser även det olämpligt att införa en sådan stor omställning med ikraftträdande mitt under semesterperioder.

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 6(7) Landstinget instämmer i utredningens bedömning att det ur ett jämlikhetsperspektiv och även utifrån ambitionen att skapa en god och effektiv vård är rimligt att det inte görs någon särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagar och belopp. Det kommer dock att innebära en stor omställning för huvudmännen. De ska komma överens om gemensamma riktlinjer, den tidpunkt från vilken kommunens betalningsansvar ska inträda och det belopp som ska gälla för vård av utskrivningsklara patienter samt hur tvister ska lösas. För att ge huvudmännen nödvändig tid att förhandla och undvika att back up -regelns tre dagar ska bli normen menar landstinget att det bör skapas övergångsbestämmelser som möjliggör ett successivt införande gällande de skärpta fristdagarna. 7.7.1 Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittskostnad för en vårdplats. Landstinget tillstyrker utredningen föreslag att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret inträtt och om huvudmännen inte kommit överens om annat. Behov av mer detaljerade bestämmelser Samspelet mellan lagstiftning och föreskrifter är viktig. Landstinget finner att det inte framgår tydligt vad de kommande föreskrifterna ska handla om. Landstinget vill påpeka att en eventuell ambitionshöjning som presenteras först i föreskriftsform kan komma att innebära kostnadsökningar för kommuner och landsting. Förslag på övriga åtgärder Landstinget ser positivt på de stödinsatser som föreslås, men har förhoppningen att de blir av mer omfattande karaktär än inom Socialstyrelsens befintliga ekonomiska ram. Reformen kommer att ställa krav på ett stort utvecklingsarbete för att uppnå en tryggare och mer effektiv utskrivningsprocess. Ekonomiska konsekvenser Sammanfattningsvis kommer förändringen att vara positiv för patienterna, men ett genomförande kommer att få stora konsekvenser på öppenvården. T.ex kan strukturen i primärvården påverkas då små enheter med bemanningsproblem kan få en för svår uppgift att ha beredskap för att klara betänkandets intentioner. Utredningens förslag kommer även att innebära en ökad arbetsbelastning inom den psykiatriska öppenvården. Det bedöms i utredningen att den föreslagna lagen inte blir mer betungande för landstingen än nuvarande men att resurser kan behöva flyttas inom landstinget då ansvaret för kallelser flyttas och ansvaret som fast vårdkontakt blir tydligt.

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-19 Sida 7(7) Landstinget bedömer att omfördelning inom landstinget blir en svår fråga. Omställningen kommer att kräva mycket arbete, många olika professioner kan behöva vara inblandade och det kommer också att i vissa fall krävas hembesök. Det måste skapas fler tjänster om uppdraget ska klaras. Det finns inte möjlighet att klara uppdraget med befintlig personal idag. Att kallelse till SIP ska ske inom tre dagar - helger inräknat innebär i de fall helger blir tre dagar eller längre att primärvården får problem inom åtagandet eftersom denna endast är öppen helgfria vardagar. Den fasta vårdkontakten kan inte lösas via nuvarande joursystem. Det måste då finnas avsedd bemanning för detta varje dag på varje vårdcentral. Fast vårdkontakt, ökad administration samt upprättande av SIP kommer att kräva ökade personella resurser till primärvården vilket i sin tur förutsätter ekonomiskt tillskott. Ett problem som kan uppstå är att det ekonomiska tillskottet inte blir tillräckligt stort för att tillsätta hela tjänster på de små enheterna, särskilt i glesbygd.

Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-28 Diarienummer 150256 Sida 1(2) Landstingsstyrelsen Yttrande över rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar S2014/6869/SF Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar S2014/6869/SF. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Sammanfattning Landstingsdirektörens stab har yttrat sig över ovan rubricerad rapport. Landstinget har invändningar mot rapporten med betoning på de punkter som anges i yttrandet. Bakgrund Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2014 uppdraget att analysera och beräkna vilka faktiska kostnader som landstingen har för fördjupade medicinska utredningar och behandlingar som ingår i rehabiliteringsgarantin vilka Försäkringskassan beställer och staten ersätter genom överenskommelser. Inom uppdraget ska Socialstyrelsen också ta ställning till hur dagens ersättningar förhåller sig till landstingens kostnader. Rapporten ska bidra med underlag till kommande överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och riktar sig till berörda departement, Försäkringskassan och SKL. Innehållet i allmänhet och slutresultatet i synnerhet, kommer att användas som underlag för ersättningens storlek och utformning. Sveriges kommuners och landsting (SKL) har tagit in landstings och regioners synpunkter gällande ovanstående rapport. Samstämmighet råder i våra synpunkter. Remissvaret har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen. Christina Edward Planeringschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-28 Sida 2(2) Bilaga 1. Yttrande daterad den 27 april 2015. 2. Sammanfattning rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar S2014/6869/SF.

YTTRANDE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten Datum 2015-04-27 Diarienummer 150256 Socialdepartementet Yttrande över Landstingens faktiska kostnader för försäkringskassans beställningar Landstinget har tagit del av ovan rubricerad rapport och lämnar följande yttrande. Remissyttrandet har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen. Aktuella synpunkter Landstinget i Kalmar län har invändningar mot rapporten med betoning på nedanstående punkter. Förutsättningen för att Landstinget i Kalmar län tar sig an försäkringsmedicinska utredningar är att full kostnadstäckning för utförandet erhålls från staten. Landstinget motsäger sig kraftfullt till de beräkningsgrunder som använts. För att Landstinget i Kalmar län ska ha möjlighet att utföra utredningarna patientsäkert och med kvalité är det nödvändigt att Försäkringskassan ger en prognos över behovet av antalet utredningar. Detta är en förutsättning för att landstinget ska kunna planera verksamheten. Det vore önskvärt att det finns en fast ersättning utifrån prognosen såsom det fungerar inom AFUverksamheten. Landstinget anser att den beräkningsgrund som Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslår bättre beskriver de faktiska kostnaderna. Landstinget anser att det måste utbetalas ersättning utifrån de nya förutsättningar som gäller inom rehabiliteringsgarantin. Det behöver även tas hänsyn till om landstinget genomför i egen regi alternativt upphandlar tjänsten av privat aktör. För landsting och regioner som inte har möjlighet att anordna interna utrednings- och behandlingsenheter måste också kostnadsneutralitetsprincipen gälla. Indelningen i tre kostnadsgrupper för central administration är alltför grov, en enda ytterligare försäkringsmedicinsk utredning (från 99 till 100 per år) innebär 152 000 kronor i ökat bidrag och en enda ytterligare behandling inom rehabiliteringsgarantin (från 999 till 1000 per år) innebär 508 000 kronor i ökat bidrag. Borttagandet av utvecklingsbidraget samt lägre ersättning för framförallt teambaserade medicinska utredningar (TMU) och multimodal rehabilitering nivå 1 (MMR1) försvårar fortsatt Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-27 Sida 2(2) utvecklingsarbete inom landstinget, då dessa behandlingar är de dominerande insatserna idag. Det är viktigt att finansieringen tar hänsyn till de nya krav som ställs på behandlingsinsats, kompetenskrav, utvecklingsinsatser och förutsättningar för samarbete mellan landsting och regioner som föreslås i den Försäkringsmedicinska utredningen. Socialstyrelsens förslag bygger endast på historiska förutsättningar och beräkningar.

Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-28 Diarienummer 150257 Sida 1(1) Socialdepartementet Yttrande över betänkande För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Regeringen beslutade den 20 mars 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. I uppdraget ingår att lämna förslag till de författningsändringar som utredarens överväganden ger anledning till. I första hand har utredaren i uppgift att pröva möjligheten och lämpligheten av att tillgodose behovet av försäkringsmedicinska utredningar via landstingen. Landstingsdirektörens stab har yttrat sig över ovan rubricerat betänkande och ställer sig bakom betänkandet med betoning på de punkter som anges i yttrandet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit in landstings och regioners synpunkter gällande ovanstående betänkande. Samstämmighet råder i våra synpunkter. Remissvaret har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen. Christina Edward Planeringschef Bilaga 1. Yttrande daterad den 27 april 2015. 2. Sammanfattning över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

YTTRANDE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten Datum 2015-04-27 Diarienummer 150257 Yttrande över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Landstinget har tagit del av förslaget i ovan rubricerat betänkande och lämnar följande yttrande. Aktuella synpunkter Landstinget ställer sig bakom betänkandet men vill betona några punkter enligt nedan. I övrigt instämmer landstinget med Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) yttrande. Remissyttrandet har även samordnats inom sydöstra sjukvårdsregionen. Sydöstra sjukvårdsregionen anmäler intresse för att utföra, och sinsemellan samordna, försäkringsmedicinska utredningar för patienter från den egna sjukvårdsregionen. Landstinget i Kalmar län vill särskilt betona följande punkter: För att Landstinget i Kalmar län ska ha möjlighet att utföra utredningarna patientsäkert och med kvalité är det nödvändigt att Försäkringskassan ger en prognos över behovet av antalet utredningar. Detta är en förutsättning för att landstinget ska kunna planera verksamheten. Det vore önskvärt att det finns en fast ersättning utifrån prognosen såsom det fungerar inom AFUverksamheten. Det behöver också tas hänsyn till om landsting och regioner genomför i egen regi alternativt upphandlar tjänsten av privat aktör. Landstinget ställer sig mycket tveksam till att ersättning inte ska utbetalas om utredningen inte levererats i tid eftersom verksamheterna har kostnader oavsett när utredningen genomförs. Utredningen lämnar förslag att ansvar, behörigheter, tidsramar och övriga rutiner ska regleras i författning. Det är också av största vikt att metoderna utvecklas och överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är nödvändigt att landsting och regioner bereds möjlighet att vara delaktiga i detta arbete. Det bör läggas stor tyngd på det utvecklingsarbete inom Försäkringskassan som föreslås. Beställarkompetensen behöver förbättras och utvecklas. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-04-27 Sida 2(2) Förutsättningen för att Landstinget i Kalmar län tar sig an försäkringsmedicinska utredningar är att full kostnadstäckning för utförandet erhålls från staten. Landstinget motsäger sig kraftfullt till de beräkningsgrunder som använts. Landstinget anser att förslaget är rimligt avseende kompetenskrav men det är viktigt att kraven på specifik försäkringsmedicinsk kompetens är centralt fastställda och att dessa utbildningar erbjuds och genomförs nationellt. En årlig uppdatering, liksom i dagsläget, rekommenderas. Det är viktigt att eventuella merkostnader för deltagande i dessa återkommande utbildningar ingår i den ersättning som kommer att utbetalas till landsting och regioner. Frågan om utredningarnas kvalité, effektivitet och återföringen till utförarna är central. Landstinget anser att man behöver fördjupa samarbetet kring detta. Landstinget anser det viktigt att lagförslagen och eventuella författningsregleringar hinner bli kända i god tid innan förändringarna träder ikraft. Detta är viktigt utifrån att många landsting o regioner har tjänsten upphandlad av privat aktör. Gällande avtal måste omförhandlas utifrån aktuella ersättningsnivåer och för att vara i överensstämmelse med den nya lagen. Planeringsenheten Christina Edward Planeringschef

Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 24 juni 2015 avge synpunkter över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18). Promemorian innehåller förslag till kompletteringar av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. De ändringar som föreslås är följande. I hälso- och sjukvårdslagen införs ett krav på att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser, ska få en specificerad faktura för vårdkostnaden. I lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska samarbetsområdet (EES) införs förtydliganden av hur försäkringskassan ska göra sin prövning i ärenden med ansökan om förhandsbesked samt att beslutad ersättning ska betalas ut utan onödigt dröjsmål. I patientlagen införs en ändring med förtydligade krav på att patienter som får vård enligt dirketivets bestämmelser ska få information om att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), det register för verksamheter som anmälts enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen det s.k. vårdgivarregisteret, om patientnämndernas verksamhet samt om rätten till patientskadeersättning. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2014-09-10 Sida 2(2) Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2016. Jennie Hagberg Landstingsjurist Bilagor Bilaga 1 Yttrande daterat den 5 maj 2015. Bilaga 2 Sammanfattning av departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18).

YTTRANDE Sida 1(2) Datum 2015-05-05 Diarienummer 150272 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad departementspromemoria och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Landstinget tycker det är viktigt att det genomförs anpassning i lagar och regelverk så att EU medborgare lättare ska få tillgång till en säker, gränsöverskridande hälso- och sjukvård. I promemorian föreslås ändringar i några författningar i syfte att anpassa det svenska regelverket för patientrörlighet till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Landstinget vill dock lämna följande synpunkter. Specificerad faktura Det föreslås att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser, ska få en specificerad faktura för vårdkostnaden. Svensk hälso- och sjukvård använder sig av diagnosrelaterade grupper, DRG. Systemet används för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsbeskrivning i sjukvården. DRG-systemet tar hänsyn till resursförbrukning. Likaså används idag också patientrelaterad kostnadsredovisning i sjukvården, KPP - Kostnad per patient. KPP innebär att kostnaden beräknas för varje individuell vårdkontakt och att kostnaderna schablonberäknas utifrån de vårdenheter patienten vistats på. Varken modellen med DRG eller KPP har tillräckliga förutsättningar idag att skapa en faktura där vårdkostnaden är tydligt specificerad vilket föreslås i promemorian. Det krävs stora förändringar i landstingens vårdadministrativa system för att kunna skapa en specificerad faktura. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-01-13 Sida 2(2) Försäkringskassan hantering I förslaget finns krav på förtydliganden av hur försäkringskassan ska hantera sin prövning i ärenden med ansökan om förhandsbesked samt att beslutad ersättning ska betalas ut utan onödigt dröjsmål. Försäkringskassan ska vid prövning av ansökan särskilt beakta sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och huruvida det finns skäl att prioritera ansökan. Det ställs stora krav på medicinsk kompetens att bedöma ovanstående. Det är viktigt att alla inblandade parter ges tid att behandla ärendena och att förslaget inte enbart innebär att landstingens handläggningstid kortas ner. Information Patienterna ska även få information om att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, om patientnämndernas verksamhet samt om rätten till patientskadeersättning. Förslaget är mycket bra och det är önskvärt att det utarbetas ett gemensamt nationellt informationsmaterial som alla landsting och försäkringskassan kan använda.

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har fått möjlighet att yttra sig över ovan rubricerat betänkande. Sammanfattningsvis föreslås följande i utredningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Att läkarexamen, utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, ska utgöra underlag för legitimation, och att ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. En ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande. Under remissförfarandet i landstinget har synpunkter lämnats från sjukhuschef, chefsläkare, verksamhetschef, studierektorsgrupp, AT-läkare och personalchef. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-06 Referens 150276 Sida 2(2) Sammanfattningsvis kan sägas att majoriteten av de verksamhetsföreträdare som lämnat synpunkter vill ha kvar AT-tjänstgöring i någon form. Peter Rydasp Personaldirektör Bilagor Bilaga 1 Yttrande daterat den 5 maj 2015. Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15).

YTTRANDE Sida 1(2) Datum 2015-05-05 Diarienummer 150276 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Socialdepartementet Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning, (SOU 2013:15) Landstinget i Kalmar län har tagit del av rubricerat betänkande och yttrar sig enligt följande. Sammanfattning Landstinget i Kalmar län ser positivt på utredningens övergripande tankar kring den framtida läkarrollen med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vidare är signalerna om en tydlig vetenskaplig förankring bra och att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas. Landstinget ser positivt på en utökning av grundutbildningen från 11 till 12 terminer, men anser att AT-tjänstgöringen ska vara kvar i någon form. Modell och omfattning bör utredas vidare. Övergripande synpunkter Landstinget i Kalmar län står bakom utredningens övergripande bedömning att den framtida läkarrollen innebär ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer. Utredningens tanke om en sammanhållen utbildning med tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, det vill säga att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas är bra. Vidare så är det bra att utredningen prioriterar ett patient- och medborgarperspektiv med fokus på hälsa och god kvalitet och ett studentfokus på en utbildning av hög kvalitet. Andra viktiga delar som lyfts fram är nya mål med betoning på förmågan att kommunicera, socialt ansvarstagande, samarbetsförmåga och förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Nackdelar med nuvarande system Det förekommer att AT-tjänsterna är mer av produktionstjänster, där utbildningsaspekten glöms bort dvs strukturen på AT-tjänsterna behöver förstärkas och förbättras. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-03 Sida 2(2) Det finns totalt för få AT-tjänster i landet och dessa är inkörsporten till att få legitimation, vilket exempelvis missgynnar de som fått sin legitimation i länder utanför EU. Normen för grundutbildning i EU är oftast 12 terminer, vilket underlättar den fria rörligheten än mer. Negativa konsekvenser av utredningens förslag 1 termins förlängning kunskapsmässigt och yrkesmässigt kompenserar inte bortfall av 18 månaders AT-tjänstgöring. Vårdgivarna kommer att behöva ersätta nuvarande ATsystem med något liknande, men mindre omfattande i det nya systemet för att kompensera för det kunskapstapp som avsaknaden av AT kommer att innebära. Nuvarande system innebär att AT-läkaren naturligt får lära och ta del av hela sjukvårdsystemet. Nuvarande system är positivt utifrån rekryteringssynpunkt och en förändring kommer sannolikt slå hårt mot sjukhusen utanför storstadsområdena. Bemanningsstrukturen i landets sjukvård kommer att påverkas, eftersom AT-läkarna är en uppskattad och värdefull arbetskraft Breddkompetensen minskar. Minskad kunskap, förståelse och praktiska färdigheter för andra specialiteter. Risk för minskad förståelse för varandras arbete vilket kan hota patientsäkerheten vid övergångar i vården. Risk finns för att rekryteringen till mindre populära specialiteter försvåras p g a tidig inriktning. Nuvarande system utbildar läkare av hög kvalitet. Kostnader Det är svårt att göra en kalkyl över vad den nya grundutbildningen totalt sett skulle ge för kostnadsbild för landstingen. Utredningens bedömning är att de ekonomiska konsekvenserna för sjukvårdshuvudmännen på kort sikt är svårbedömda och innebär vissa utmaningar kopplat till bemanning och tjänsteutveckling.

Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-05-05 Diarienummer 150215 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 19 juni 2015 avge synpunkter över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14). Klagomålsutredningens har i uppdrag att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården kan bli mer ändamålsenlig. Med ändamålsenlig avses att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. I delbetänkandet lämnar utredningen förslag till författningsändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Förslagen gäller vårdgivarens skyldighet att besvara klagomål, den enligt utredningen viktigaste komponenten i ett ändamålsenligt klagomålssystem, samt Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) handläggning av ärenden. Utredningen presenterar även ett antal bedömningar i delbetänkandet. Dessa beskriver hur utredningen anser att ett nytt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården bör vara utformat i sin helhet. Bedömningarna kommer att konkretiseras och fördjupas i slutbetänkandet som redovisas den 31 december 2015. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2014-09-10 Sida 2(2) De författningsändringar som presenteras i slutbetänkandet kommer att föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Jennie Hagberg Landstingsjurist Bilagor Bilaga 1 Yttrande daterat den 5 maj 2015. Bilaga 2 Sammanfattning av delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14).

YTTRANDE Sida 1(3) Datum 2015-05-05 Diarienummer 150215 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat delbetänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Landstinget instämmer i de vägledande principerna för en klagomålshantering: att tillvarata patientens behov, att främja patientsäkerhet och att vara resurseffektiv. Landstinget sympatiserar vidare med de bärande principerna för hur de ovan beskriva målen ska nås genom att: Klagomål som hanteras på lägsta möjliga nivå, av vårdgivaren leder till snabbare handläggning av klagomål fler problem identifieras och åtgärdas färre missnöjda patienter patienten känner sig sedd på ett annat sätt gynnar patientsäkerheten Detta leder till samhällsekonomiska vinster genom färre vårdskador att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan utföra meningsfylld inspektion och analys som ytterligare förstärker effekten och minskar risken för vårdskador Utredningen tar sin grund i att avlasta IVO, men syftet borde, enligt landstingets mening, än mer vara att underlätta för patienten. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-05 Sida 2(3) Patienter och närståendes synpunkter är en värdefull kunskapskälla för vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. I klagomålsprocessen ska detta vara lika självklart som patienters och närståendes medverkan i vården och viktiga beslut som rör vårdens utveckling. Idag sker hanteringen av patientsynpunkter på flera olika sätt, via patientnämnder, direktkontakt med företrädare för vården, direktkontakt med chefer på olika nivåer eller via politiker. Det finns i detta en svårighet att få en samlad bild när det gäller mer övergripande områden. Det är viktigt att det finns ett gemensamt system där synpunkter/klagomål kan hanteras. Det är även angeläget att det läggs kraft på att få igång förbättringsarbete som uppstår från klagomål och synpunkter. Specifika synpunkter Det är positivt att ansvaret för att ta emot, utreda och återkoppla klagomål primärt ligger hos vårdgivaren. Sannolikt kommer detta att korta ner ledtider och medföra snabbare och ett mer innehållsrikt svar till anmälaren. Många gånger kan också frågor och missförstånd redas ut via ett telefonsamtal eller ett fysiskt möte. Denna möjlighet har emellertid patienten redan som det är nu. Erfarenheten hos landstinget säger att patienten vänder sig till IVO när de upplever att den möjligheten redan är uttömd alternativt att förtroende för vårdgivare saknas. Landstinget anser att när det gäller återkoppling inom ett dygn gällande svar på mottagen synpunkt kommer det att vara svårt att hålla den tidsgränsen. Detta beror bland annat på att det finns mångfald av kanaler för anmälaren att tillgå. Ett dygn kan också anses som för kort tid att sätta sig in i patientens synpunkter med bristfälligt svar som följd. En tidsgräns på 5 vardagar är sannolikt mera rimlig. Förslaget om IVO s minskade roll uppfattas som att det idag tar mer tid för myndigheten att svara samt att besluten är svåra att förstå för patienten. Det finns skäl att se över detta. Patienten bör även fortsättningsvis kunna vända sig till IVO och få begripliga svar. När IVO inte avser att rikta kritik föreslås att man inte behöver kommunicera detta. Enligt landstingets mening är en invändning mot detta att alla som får sina ärenden prövade hos IVO bör få ett svar. Förslaget gällande patientnämndernas utökade uppdrag, att inte enbart ta fram statistik utan även en analyserande roll, är bra. Nämndens opartiskhet bör dock bibehållas och inte få en inriktning mot en mer disciplinär karaktär. Även om verksamhetschef i många fall är lämpad att hantera avvikelser är det inte alltid patientens önskan att dennes ärende ska hanteras den vägen. Anmälaren måste kunna garanteras en opartisk hantering och få en oberoende bedömning av sitt ärende. Landstinget anser att frågan om hur patientnämndemas mandat ska uttryckas är mycket viktig. Det är särskilt viktigt att reglera patientnämndemas ställning visavi vårdgivaren eftersom dessa två aktörer tillsammans ska utgöra "en väg in" for patientens klagomål.

Landstinget i Kalmar län Datum 2015-05-05 Sida 3(3) Det är i stora stycken oklart hur principen om "en väg in" ska kunna upprätthållas när det även fortsättningsvis ska vara möjligt för en patient att vända sig direkt till IVO. Hur säkerställer man att patienten verkligen har vänt sig till vårdgivare/patientnämnd i första hand? Den som klagar har även rätt till återkoppling och då uppstår frågan om vem som ska återkoppla - är det den enheten som klagomålet rör eller ska enheten svara patientnämnden som i sin tur svarar den klagande? Det förefaller inte helt tydligt i förslaget. Landstinget vill särskilt lyfta fram frågan om att IVO ska utreda huruvida en åtgärd eller underlåtenhet strider mot lag eller annan föreskrift eller är i strid mot vetenskap och beprövad erfarenhet och betona att en sådan skyldighet vore till stort gagn for patientsäkerhetsarbetet lokalt. Det vore önskvärt att IVO fick skyldighet att göra en sådan värdering. I stycket 4.3 "Underrapportering av klagomål" diskuterar utredningen orsakerna till detta. Slutsatsen bygger på skadestatistik från en gammal studie från 2008, som idag med säkrare data från Sveriges kommuner och landstings (SKL) studie, baserad på markörbaserad journalgranskning (MJG), har visat sig vara sannolikt två gånger för hög. Därefter jämförs det summerade antalet lex Maria-anmälningar och inkomna enskilda klagomål med det förväntade utfallet av vårdskador och det konstateras då att siffrorna inte stämmer. Slutsatsen blir att många vårdskador inte anmäls. En delförklaring ges genom att anta att många uteblivna klagomål hanteras direkt med vårdgivaren och därför inte syns i statistiken, men man implicerar i det följande stycket att differensen utgörs av att patienter av olika skäl inte vågat klaga. I detta sammanhang bortser man från att majoriteten av vårdskador är av lindrigare art och oftast idag varken uppmärksammas av patienter eller vården och därför heller aldrig kommer att medföra klagomål även med ett förändrat klagomålsförfarande. Detta förhållande är lärdomen av SKLs stora MJG-studie. Utredningen poängterar vikten av att använda samma klassificering av klagomålstyper i det framtida nationella analysarbetet. Ett av problemen med att patientnämndemas rapporter i dag upplevs som bristfälliga är just att man bara kategoriserar efter typ av klagomål och inte berör orsakerna. Ska IVO och patientnämnder tillsammans fortsättningsvis höja kvalitet på analysen, så måste man inbegripa klassificering även av orsakssammanhang av den typ som används vid händelseanalys. Enligt landstingets mening kommer förslagen i delbetänkandet att innebära kostnadsökningar för landstingets del.

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2015-05-08 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren 2013-2015, 2014-2016 och 2015-2017 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (18 maj 2015) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren 2013-2015, 2014-2016 och 2015-2017. Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 13/21 Uppdrag 14/12 Rapporteringen till landstingsstyrelsen flyttad från den 16 september till den 4 november 2015. Rapporteringen till landstingsstyrelsen flyttad från den 9 juni till den 14 december 2015. Uppdrag 15/02 Rapporteringen till landstingsstyrelsen flyttad från den 9 juni till den 16 september 2015. Uppdrag 15/14 Delrapport på landstingsstyrelsen den 9 juni och slutrapport på landstingsstyrelsen den 14 december 2015. Uppdrag 15/15 Rapporteringen till landstingsstyrelsen flyttad från den 9 juni till den 14 oktober 2015. Uppdrag 15/16 Rapporteringen till landstingsstyrelsen flyttad från den 9 juni till den 14 oktober 2015. Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 18 maj 2015. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner 2015-05-18 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet VERKSAMHET OCH PROCESS 13/21 Strategi för klinisk forskning LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 14/06 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel MEDBORGARE OCH KUND 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Jönköpings och Östergötlands läns landsting redovisats och när ekonomin så tillåter 14/13 Kartläggning av eventuella åldersrelaterade skillnader vid val av behandlingsmetod hos äldre med psykisk ohälsa vilken ska ligga till grund för kommande förbättringsarbete 14/18 Förslag om hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska kan utvecklas efter att utvärdering gjorts 14/20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän 15/01 En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella Behandlingsplattformen 15/02 En handlingsplan utifrån strategin för medborgare-, patient- och närståendemedverkan VERKSAMHET OCH PROCESS VERKSAMHET OCH PROCESS MEDARBETARE MEDBORGARE OCH KUND MEDBORGAREOCH KUND MEDBORGARE OCH KUND 15/03 En strategi och handlingsplan för tobaksfritt län 2025 MEDBORGARE OCH KUND Kalmar Länstrafik Landstingsservice Kalmar Länstrafik KLT Stab KLT Stab gemensamt Karl-Johan Bodell Krister Björkegren Christer Holmgren Krister Björkegren Krister Björkegren Peter Rydasp Karl-Johan Bodell Christina Edward Krister Björkegren Krister Björkegren Delrapport på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2014 Rapporteras på LS den 4 november 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Arbetas in i äldreprocessen Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 4 november 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 9 juni 2015

Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 MEDBORGARE OCH KUND Christina Edward Delrapport på Landstingsstyrelsen den 6 maj 2015 Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 15/05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner MEDBORGARE OCH KUND Christina Edward Delrapport på Landstingsstyrelsen den14 december 2015 15/06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet närainvånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns MEDBORGARE OCH KUND Krister Björkegren Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/07 En handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer MEDBORGARE OCH KUND Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/08 Bildandet av ett nationellt kompetenscentra för asylsökande barn i Hultsfred ska utredas MEDBORGARE OCH KUND Primärvårdsförvaltningen Lars Mattsson Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/09 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/ vårdöverenskommelser MEDBORGARE OCH KUND Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/10 Möjligheten till att kunna skapa ett kulturpass för nyinflyttade, vilket ger tillträde till länsinstitutionerna och en möjlighet att prova kollektivtrafiken i länet MEDBORGARE OCH KUND Bildningsförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/11 Förutsättningar för en länsjour inom kardiologi VERKSAMHET OCH PROCESS Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/12 Införandeplan för robotassisterad kirurgi VERKSAMHET OCH PROCESS Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 15/13 En bred analys av landstingets behov av paramedicinsk kompetens med hänsyn tillnationella riktlinjer VERKSAMHET OCH PROCESS Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 9 juni 2015

Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården VERKSAMHET OCH PROCESS Christina Edward Delrapport på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015 15/15 Utreda framtida organisation avseende det regionala ansvaret för stöd till kultur i länet VERKSAMHET OCH PROCESS 15/16 Hur länets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas VERKSAMHET OCH PROCESS 15/17 Utreda möjligheterna att erbjuda slutenvårdsspecialister att skaffa dubbelkompetens i allmänmedicin för att ge möjlighet till kombinationstjänster VERKSAMHET OCH PROCESS Bildningsförvaltningen Gull-Britt Johansson Krister Björkegren Peter Rydasp 15/18 Tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsbolag MEDARBETARE Peter Rydasp 15/19 Genomföra, testa och utvärdera modellen för akademisk specialisttjänstgöring 15/20 Genomgripande analys av visstidsanställningar, timanställningar, övertid och fyllnadstid med målet att antalet utlysta heltidstjänster ska öka MEDARBETARE MEDARBETARE Peter Rydasp Peter Rydasp 15/21 Effekterna av införandet av Rätt vårdadministration på rätt nivå MEDARBETARE Peter Rydasp 15/22 Att utreda om kulturcheckar kan erbjudas landstingets medarbetare MEDARBETARE Peter Rydasp 15/23 Uppdrag att inleda en process för att lära från Landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD och autismspektrumstörningar. Modellen bygger på utredning, diagnostisk behandling och åtgärdsplanering av barn som avviker vid utvecklingsscreening vid 2,5 års ålder på BHV VERKSAMHET OCH PROCESS Primärvårdsförvaltningen Lars Mattsson Slutrapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 6 maj 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015 Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 9 juni 2015

Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/24 Förenklad procedur kring kostersättning för barn med glutenintolerans VERKSAMHET OCH PROCESS Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 16 september 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 9 juni 2015

Kalmar Länstrafik Stab och sekretariat TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-06 Landstingsstyrelsen Referens 140072 Sida 1(1) Utredningsuppdrag 14/20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att uppdrag 14/20 om en särskild utvecklingsplan för Tjustbanan ska samordnas med uppdrag 13/3 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i Kalmar län. Bakgrund Under arbetet med uppdrag 14/20 om en särskild utvecklingsplan för Tjustbanan ser vi att det är nödvändigt att samordna arbetet med framtagandet av Strategiplan 2050. Varje kollektivtrafikstråk som finns i länet eller som knyter samman delar i vårt län med noder i angränsande län kommer att ha sin egen redovisning i Strategiplanen. Det är därför angeläget att utvecklingsplan för Tjustbanan kommer att ingå i Strategiplanen. I samband med framtagandet av utvecklingsplanen krävs en samordning från de åtgärdsvalstudier som nu genomförs på Kust till Kustbanan och på Stångådalsbanan i förhållande till Höghastighetsbanans planering genom Östergötland och Småland. Vi har även att ta hänsyn till placering av nytt resecentrum i Linköping. Flera av dessa delar kommer att redovisas först efter sommaren och kommer vara en del av beslutsunderlaget till Strategiplan 2050. Karl-Johan Bodell Trafikdirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården. Rapporten innebär att en landstingsövergripande arbetsgrupp kommer att bildas för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen ska redovisas i december 2015. Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har, som grupp, översjuklighet liksom överdödlighet i flera somatiska sjukdomar. Orsakerna till översjukligheten och överdödligheten är flera. Ogynsamma levnadsvillkor och livsstilsfaktorer som rökning och stillasittande bidrar, liksom i vissa fall läkemedelsbiverkningar. Följder av den psykiska sjukdomen i sig kan också bidra. Kunskapen kring vilka åtgärder som har effekt mot denna problematik är begränsad. Medvetenheten om problemets allvarlighetsgrad är stor och ett flertal förbättringsprojekt pågår i länet liksom i övriga Sverige. Denna delrapport avgränsas till att beskriva bakgrund och nuläge inklusive kort analys av orsaker, redogöra för några pågående projekt inom liksom utom länet samt förslag till hur arbetet med framtagandet av handlingsplan planeras framåt. Christina Edward Enhetschef, planeringsenheten Bilaga Handlingsplan daterad den 4 maj 2015. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Delrapport juni 2015 Datum: 2015-05-04 Version: 1 Dnr:

Sammanfattning Personer med psykisk sjukdom har, som grupp, översjuklighet liksom överdödlighet i flera somatiska sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdom. Orsakerna till översjukligheten och överdödligheten är flera. Ogynnsamma levnadsvillkor och livsstilsfaktorer som rökning och stillasittande bidrar liksom i vissa fall läkemedelsbiverkningar. Följder av den psykiska sjukdomen i sig kan också bidra. Kunskapen kring vilka åtgärder som har effekt mot denna problematik är begränsad. Medvetenheten om problemets allvarlighetsgrad är dock stor och ett flertal förbättringsprojekt pågår i länet liksom i övriga Sverige. Att fånga upp patienterna och ge förutsättningar för en personcentrerad vård med fokus både på psykisk och somatisk hälsa ställer särskilda krav på hur vården organiseras liksom på samverkan mellan aktörer. Bland möjliga angreppsätt finns större hänsyn till aspekter kring somatisk hälsa vid samordnad individuell planering, intensifierat arbete med uppföljning av metabol risk och rökvanor liksom att erbjuda patienter somatisk rådgivning, uppföljning och vård i den miljö där de befinner sig. Utbildningsbehov bedöms också finnas inom de psykiatriska, somatiska, liksom primärkommunala verksamheterna. En landstingsövergripande arbetsgrupp kommer att bildas för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen ska vara färdig under hösten 2015 och börja implementeras därefter. Eftersom kunskaperna kring vilka åtgärder som har effekt är liten är det av stor vikt att kontinuerlig uppföljning och utvärdering kommer till stånd för att möjliggöra lärande och utveckling av arbetssätten.

Innehåll 1 Bakgrund... 7 2 Uppdrag och syfte... 8 3 Beskrivning av nuläge... 9 4 Orsaker... 15 5 Åtgärder... 16 6 Pågående projekt... 17 7 Planerat arbete... 18 8 Tidplan... 19 9 Referenser... 20

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården 1 Bakgrund I landstingsplanen 2015-2017 konstateras att personer med psykisk sjukdom har sämre hälsoutfall i flera somatiska sjukdomar än befolkningen i övrigt. Angelägenheten i att psykiskt sjuka personer ges en god vård så att sjuklighet och dödlighet kan minskas betonas, något som ställer krav på ökad medvetenhet om psykiskt sjukas levnadsvillkor och utsatthet med målsättning att vården erbjuds utifrån deras förutsättningar. Det uttalas vidare att området särskilt ska uppmärksammas inom arbetet för en jämlik sjukvård. Mot denna bakgrund har landstingsdirektören uppdragits att till landstingsstyrelsen redovisa en handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården. 7

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården 2 Uppdrag och syfte Syftet med detta uppdrag är att ta fram konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma gruppen psykiskt sjuka och ta fram en handlingsplan. Denna delrapport avgränsas till att beskriva bakgrund och nuläge inklusive kort analys av orsaker, redogöra för några pågående projekt inom liksom utom länet samt till att beskriva hur arbetet med framtagandet av handlingsplanen planeras framåt. 8

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården 3 Beskrivning av nuläge Personer med psykiska sjukdomar har överdödlighet och översjuklighet i flera vanliga somatiska sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar och cancer. Särskilt tydligt är detta för personer med psykossjukdomar vilka har en medellivslängd som är 10-20 år kortare än befolkningen i övrigt. Även om en stor del av överdödligheten kan förklaras av högre risk för våldsam död och självmord så har en inte oväsentlig del sin förklaring i somatiska sjukdomar. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser jämlik vård 2014 Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom redovisas ett antal indikatorer för dödlighet och vårdåtgärder för befolkningen som helhet samt för två olika kategorier av personer med psykisk sjukdom, personer med psykossjukdom respektive personer med annan psykisk sjukdom. Bland redovisade dödlighetsindikatorer finns till exempel sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, vilken påverkas i hög grad av dödligheten i stroke och diabetes samt dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. 9

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Båda dessa indikatorer är mått på dödlighet som bedöms påverkbara med olika medicinska insatser, såväl genom tidig upptäckt som genom adekvat akut och sekundärpreventiv behandling. För båda indikatorerna är bilden mycket tydlig med kraftigt ökad dödlighet framför allt för gruppen med psykossjukdom. Könsuppdelade siffror visar att bilden är väsentligen den samma för båda könen. I rapporten redovisas utöver dödlighetsindikatorer även indikatorer som beskriver olika aktiviteter i vården. Nedan två sådana exempel, dels andelen patienter som sjukhusvårdats med förmaksflimmer och därefter hämtat ut antikoagulerande läkemedel, dels andelen som vårdats för hjärtsvikt som 12-18 månader senare hämtat ut betablockerarande och RAAS-hämmande läkemedel. 10

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Båda dessa indikatorer visar att personer med psykiska sjukdomar i lägre grad än andra behandlas optimalt sekundärprofylaktiskt. Även här är skillnaden jämför med befolkningen som helhet störst för gruppen med psykossjukdom. Andra indikatorer visar inte någon skillnad i behandlingen mellan grupperna. Nedan visas två sådana exempel, båda avseende insatser i akut skede. 11

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Socialstyrelsen har valt att endast redovisa indikatorerna på riksnivå, det vill säga utan landstingsjämförelser. Orsaken till detta är att det absoluta antalet personer med relevanta händelser är så lågt att det inte går att bryta ner data på landstingsnivå utan att få otillfredsställande låg statistisk säkerhet. 12

Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Särskilt gäller detta små landsting som Landstinget i Kalmar län. I Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård redovisas dock årligen indikatorn undvikbar somatisk slutenvård för patienter med tidigare psykiatrisk vård. Även för denna indikator blir dock den statistiska osäkerheten betydande, vilket gör landstingsjämförelser svåra. Att personer med tidigare psykiatrisk vård har en kraftigt ökad risk för undvikbar somatisk slutenvård jämfört med befolkningen som helhet framträder dock tydligt. I en nationell utvärdering av vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni från 2013 redovisar socialstyrelsen data för dödlighet efter hjärtinfarkt och förstagångsstroke nedbrutna på landstingsnivå. 13