Utvärdering av regeringens prognoser

Relevanta dokument
Utvärdering av prognoserna för 2013 samt

Promemoria Finansdepartementet. Ekonomiska avdelningen. Utvärdering av makroekonomiska prognoser Inledning

Specialstudier. Nr 44. April Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Specialstudier. Nr 48. April Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser

Promemoria. Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2015

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Rapport Prognosutvärdering :31

Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?

n Ekonomiska kommentarer

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

n Ekonomiska kommentarer

Beräkning av S35-indikatorn

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I

Det finanspolitiska ramverket

n Ekonomiska kommentarer

Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2013

Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014

Budgetprognos 2007:2. Tema

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Osäkerheten i Konjunkturinstitutets

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Utvärdering av prognoser för offentliga finanser

Modell för löneökningar

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016

Utvärdering av Riksbankens prognoser

Det finanspolitiska ramverket

Är hushållens förväntningar rörande bolåneräntan realistiska?

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

En modell för prognoser på offentlig konsumtion tidsserieanalys och prognosutvärdering

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2017

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Det finanspolitiska ramverket

Kommentar på Finanspolitiska rådets rapport

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38

Rapport Prognosutvärdering 2017 ESV 2018:40

Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017

Svensk finanspolitik 2013

Denna fördjupningsruta analyserar sambandet

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018

En utvärdering av Riksbankens

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

KI:s igelkottar: Global BNP

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53

Promemoria. Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Utvärdering av Riksbankens prognoser

Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33

ANFÖRANDE. Riksbankens prognosförmåga. Inledning. Utvärdering är viktigt för självständiga centralbanker

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

n Ekonomiska kommentarer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Budgetprognos 2007:2. Tema

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Svensk författningssamling

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Inflationsindikatorer

Utvärdering av Riksbankens prognoser

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Svensk finanspolitik

Är finanspolitiken expansiv?

ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Staff memo Utbudet av arbetskraft har ökat överraskande snabbt

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

En översyn av överskottsmålet

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Planering av flygplatser

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Underlag för utvärdering av penningpolitiken

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Transkript:

Rapport till Finanspolitiska rådet 2017/3 Utvärdering av regeringens prognoser Pär Stockhammar Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författar[ens/nas] egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska rådets uppfattning.

2 Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Rådets uppgifter fullföljs framför allt genom rapporten Svensk finanspolitik som lämnas till regeringen en gång per år. Rapporten ska kunna användas som ett underlag för riksdagens granskning av regeringens politik. Rådet anordnar även konferenser. I serien Studier i finanspolitik publiceras fördjupade studier av olika aspekter på finanspolitiken. Finanspolitiska rådet Box 3273 SE 103 65 Stockholm Kungsgatan 12 14 Tel: 08-453 59 90 Fax: 08-453 59 64 info@finanspolitiskaradet.se www.finanspolitiskaradet.se ISSN 1654-8000

Studier i finanspolitik 2017/3 3 1 Utvärdering av publicerade prognoser för 2007 2016 Tabell 1 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. 1 BNP-tillväxt 1 Arbetslöshet 2 Off. fin sparande 3 Strukt. Sparande 4 Reg KI Reg KI Reg KI Reg KI MF t+0-0,09-0,14-0,05-0,04 0,48 0,41 0,22 0,24 t+1-0,73-0,70-0,04-0,11 0,04 0,33-0,09 0,20 t+2-1,17-0,91 0,36 0,16-1,27-0,36-1,08-0,42 t+3-0,28 0,04 0,77 0,34-2,34-0,86-2,12-1,32 MAF t+0 0,87 0,76 0,23 0,20 0,69 0,57 0,61 0,53 t+1 2,22 2,04 0,93 0,84 1,41 1,33 0,95 0,99 t+2 2,23 2,18 1,53 1,30 2,22 1,88 1,11 1,05 t+3 1,62 1,59 1,72 1,25 2,65 1,73 2,12 1,42 RMKF t+0 1,14 1,07 0,29 0,27 0,90 0,77 0,72 0,65 t+1 3,11 2,91 1,31 1,20 1,75 1,69 1,14 1,13 t+2 3,03 3,16 2,02 1,82 2,55 2,26 1,45 1,36 t+3 1,96 1,90 1,95 1,59 3,08 1,97 2,42 1,81 1 Till marknadspris. 2 Regeringen: Öppen arbetslöshet 16 64 år våren 2007, därefter arbetslöshet 16 64 år enligt ILOdefinition till och med hösten 2008, och därefter arbetslöshet 15 74 år enligt EU-definition. KI: Öppen arbetslöshet 16 64 år från och med mars 2007 till och med juni 2007, därefter arbetslöshet 16 64 år enligt ILO-definition till och med mars 2011, och därefter arbetslöshet 15 74 år enligt EU-definition. 3 Procent av BNP. 4 Procent av potentiell BNP. Anm.: Prognoserna utvärderas mot de första publicerade utfallen varje år, i regel tillgängliga i mars året efter. Dessa utfall kan senare komma att revideras. För den offentliga sektorns strukturella sparande finns inga utfall, och det går därför inte att göra en prognosutvärdering i normal mening för denna variabel. Prognoserna för denna variabel utvärde-ras mot den bedömning som respektive prognosinstitut självt gjort i anslutning till att det första nationalräkenskapsut-fallet för det aktuella helåret. Prognoserna för det strukturella sparandet 2016 utvärderas dock mot den bedömning institutet självt publicerat i, eller närmast före, december 2016. Den prognos som KI publicerade i januari 2008 har pga. det tidiga räknestoppet (11 januari 2008) behandlats som en 2007-prognos. Av samma anledning har den ESV-prognos som publicerades i januari 2015 behandlats som en 2014- prognos. Det antal observationer som ligger till grund för respektive värde i tabellen varierar mellan horisonter, institut och prognosvariabel. Källa: Konjunkturinstitutet. 1 Se appendix för definitioner av medelfelet, medelabsolutfel och rotmedelkvadratfel.

4 2 Utvärdering av publicerade prognoser för 2010 2016 Tabell 2 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. BNP-tillväxt Arbetslöshet 1 Reg KI ESV Reg KI ESV MF t+0 0,32 0,22 0,39-0,03-0,03-0,05 t+1-0,31 0,04 0,25-0,04-0,19-0,17 t+2-1,17-0,59-0,48 0,47-0,03 0,10 t+3-0,76-0,38-0,44 1,16 0,36 0,45 MAF t+0 0,75 0,58 0,59 0,19 0,20 0,18 t+1 0,84 0,83 0,77 0,47 0,51 0,43 t+2 1,40 1,14 1,01 0,69 0,57 0,50 t+3 1,02 1,13 0,85 1,25 0,66 0,69 RMKF t+0 1,05 0,86 0,89 0,26 0,27 0,28 t+1 1,16 1,10 1,02 0,63 0,67 0,64 t+2 1,68 1,35 1,23 0,92 0,84 0,74 t+3 1,17 1,34 1,11 1,49 0,83 0,85 1 ESV gjorde prognoser för arbetslöshet 16 64 år enligt ILO-definition från och med december 2009 till och med september 2010 och därefter för arbetslöshet 15 74 år enligt EU-definition. Se tabell 1 för regeringens och KI:s använda arbetslöshetsdefinitioner. Anm. Variabeldefinitioner och övriga kommentarer finns i tabell 1. Källa: Konjunkturinstitutet. Tabell 3 Medelfel (MF), medelabsolutfel (MAF) och rotmedelkvadratfel (RMKF) för prognoser gjorda för innevarande år (t+0), t+1, t+2 och t+3. Off. Fin sparande Strukt. Sparande Reg KI ESV Reg KI ESV MF t+0 0,42 0,37 0,38 0,05 0,03 0,15 t+1-0,08 0,29 0,30-0,60-0,27-0,19 t+2-1,33-0,36-0,88-1,43-0,94-1,19 t+3-2,61-1,12-2,25-2,50-1,45-2,38 MAF t+0 0,64 0,49 0,44 0,62 0,43 0,34 t+1 1,10 1,11 1,17 0,90 0,87 0,98 t+2 1,75 1,27 1,80 1,48 1,19 1,65 t+3 2,73 1,50 2,44 2,50 1,52 2,47 RMKF t+0 0,82 0,67 0,58 0,75 0,52 0,44 t+1 1,28 1,24 1,37 1,11 1,02 1,10 t+2 2,16 1,54 2,03 1,76 1,52 1,88 t+3 3,22 1,77 2,99 2,76 1,88 2,84 Anm. Variabeldefinitioner och övriga kommentarer finns i tabell 1. Källa: Konjunkturinstitutet.

Studier i finanspolitik 2017/3 5 Appendix: Prognosfel och prognosprecision Utfall och prognosfel Utfallet, yy tt, avser nedan alltid det först publicerade utfallet för en viss variabel för hela det aktuella året, även om reviderade utfall har publicerats eller kommer att publiceras. (Angå-ende den offentliga sektorns strukturella sparande, se anmärkning under tabell 1.) Låt yy tt vara prognosen för samma variabel och prognosfelet, ee tt, definieras som utfallet minus prognosen, ee tt = yy tt yy tt. Ett positivt prognosfel innebär alltså att ett prognosinstitut vid det aktuella tillfället har underskattat utfallet, och ett negativt prognosfel innebär en överskattning. Medelfelet, MF, är det aritmetiska medelvärdet av prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod: nn MMMM = 1 nn ee tt där nn är antalet prognoser. Medelfelet visar hur mycket prognoserna i genomsnitt avvikit från utfallet. Medelfelet ger därmed en indikation på om prognosinstitutets prognoser under den aktuella tiden systematiskt under- eller överskattat utfallen. Eftersom stora över- och underskattningar kan ta ut varandra och generera ett litet medelfel kan det inte användas för att bedöma prognosprecision. tt=1 Mått på prognosprecision Medelabsolutfelet, MAF, är det aritmetiska medelvärdet av absolutvärdet av prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod: nn MMMMMM = 1 nn ee tt Detta mått bortser alltså från om prognosfelen är positiva eller negativa. Medelabsolutfel innebär att prognosfel minskar prognosprecisionen på ett linjärt sätt. Det vill säga, en ökning av prognosfelet från tre till fyra procentenheter straffar prognosprecisionen lika mycket som en ökning av prognosfelet från en till två procentenheter. Medelkvadratfelet, MKF, är det aritmetiska medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen för prognoser gjorda under en viss tidsperiod. Liksom medelabsolutfelet bortser detta mått från om prognosfelen är positiva eller negativa. Att felen i detta mått kvadreras innebär att stora prognosfel, till skillnad från i fallet med medelabsolutfelet, bidrar mer än proportionellt till medelvärdet. En ökning av prognosfelet från tre till fyra procentenheter straffar då prognos-precisionen mer än en ökning från en till två procentenheter. Rotmedelkvadratfelet, RMKF, är kvadratroten ur medelkvadratfelet: tt=1

6 nn RRRRRRRR = 1 nn ee tt 2 Det innehåller alltså samma information som medelkvadratfelet men är storleksmässigt jämförbart med medelfelet och medelabsolutfelet. tt=1