MTU avseende perfluorerade ämnen vid brandövningsplatser, f.d. F1 Hässlö (Västerås)

Sidan 1 av 58 MTU avseende perfluorerade ämnen vid brandövningsplatser, f.d. F1 Hässlö (Västerås) Försvarsmakten/Miljöprövningsenheten 2015-06-29 Slutversion

Sidan 2 av 58 NIRAS SWEDEN AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm Org.nr. 556541-2532 Projekt nr. 8114029,1 Upplaga: Slutversion Datum: 2015-06-29 Claes Bergqvist (Uppdragsledare /fältingenjör/kvalitetskontroll) 0727-073158 claes.bergqvist@niras.se Sara Holmström (Handläggare/fältingenjör) 0709-504019 sara.holmstrom@niras.se Arkiverad: X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Rapporter\

INNEHÅLL 1.INLEDNING... 4 1.1. Bakgrund och syfte... 4 1.2. Projektorganisation... 4 1.3. Kvalitetssäkring och arbetsmiljö... 4 1.4.Tidigare undersökningar... 5 1.5. Områdesbeskrivning... 5 1.6. Skyddsobjekt... 7 1.8. Historiska verksamheter... 9 1.9. Geologiska och hydrogeologiska förhållanden... 9 2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 14 2.1. Genomförandebeskrivning... 14 2.2. Mätningar och observationer i fält... 14 Inmätning av grundvattenrör... 14 Jordlagerföljder... 14 Grundvattennivåer... 15 Bestämning av ph, konduktivitet och temperatur i fält... 15 2.3.Placering av provpunkter... 15 2.4. Provtagning av grundvatten... 16 2.5. Provtagning av jord... 16 2.6. Provtagning av ytvatten... 16 2.7. Provtagning av sediment... 17 2.7. Laboratorieanalyser av grundvatten, jord, ytvatten och sediment... 17 3. RESULTAT... 18 3.1. Riktvärden och jämförvärden... 18 3.2. PFAS i grundvatten... 19 3.3. PFAS i jord... 20 3.4. PFAS i ytvatten och sediment... 21 3.5. Fältmätningar - konduktivitet och ph i grundvatten och ytvatten... 22 4. FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING... 22 4.1.Föroreningarnas farlighet... 22 4.2. Föroreningsspridning - Fluortensiders mobilitet i mark och vatten... 22 4.3. Föroreningssituationen - Konceptuell modell... 23 4.3.1. Spridning... 23 4.3.1. Föroreningssituationen... 25 4.4. Skyddsobjekt och exponering... 26 4.5. Riskklassificering av brandövningsplatsen enligt MIFO... 26 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 28 6. REFERENSER... 28 Bilaga 1 Sidan 3 av 58

Sidan 4 av 58 BILAGOR BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: Kartor över provpunkter Borrjournaler för provpunkter Fältprotokoll för provpunkter Laboratorieprotokoll

Sidan 5 av 58 1.INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte NIRAS har på uppdrag av Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet utfört en miljöteknisk undersökning omfattande jord, grundvatten, ytvatten och sediment i ett område som ligger intill tidigare Västmanlands flygflottilj F1 Hässlö där det finns en huvudbrandövningsplats. Fokus för undersökningen var områden exponerade eller påverkade av brandsläckningsskum. Uppdraget har även omfattat en översiktlig riskbedömning. I decennier har brandsläckningsskum med innehåll av PFOS och andra fluortensider använts av Försvarsmakten såväl som av civila luftfartsmyndigheter vid brandövningar (FOI, 2013). Enligt uppgift har det sannolikt använts brandsläckningsskum på en brandövningsplats i ett område intill tidigare f.d. F1 Hässlö. Syftet med den här undersökningen har varit att klargöra om föroreningar av perfluorerade ämnen (PFAS) förekommer inom brandövningsplatsen, samt att preliminärt bedöma risken för spridning av eventuella föroreningar i grundvatten. 1.2. Projektorganisation Uppdragsledare: Claes Bergqvist, NIRAS Handläggare: Sara Holmström, NIRAS Fältprovtagning: Sara Holmström NIRAS, Claes Bergqvist, NIRAS Kvalitetskontroll: Claes Bergqvist, NIRAS Borrentreprenör: Kjell Hidsjö, Miljögeo i Västervik AB Inmätning av provpunkter: Sara Holmström, NIRAS 1.3. Kvalitetssäkring och arbetsmiljö NIRAS Sweden AB:s verksamhet bedrivs enligt ett ledningssystem som är uppbyggt enligt principerna i kvalitetssystemet SS-EN ISO 9001:2008 och miljösystemet SS-EN ISO 14001:2004. Plattformen för ledningssystemet är verksamhetssystemet EKA (Engagemang, Kvalitet och Ansvar) som innehåller instruktioner, rutiner och mallar som effektiviserar, systematiserar samt kvalitets- och miljösäkrar det dagliga arbetet. Revisioner av systemet sker genom interna granskningar av uppdrag för att säkerställa att systemet uppfyller behoven för att kvalitén i arbetssätt och på leveranser motsvarar kundens ställda krav. Undersökningsarbetet planerades och genomfördes i tillämpliga delar i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i Svenska Geotekniska Föreningens Fälthandbok - 4(31)

Sidan 6 av 58 Undersökningar av förorenade områden (SGF, 2013). Utöver denna handbok utfördes undersökningen enligt de rutiner som rekommenderas i rapporten Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten, Riskbild och åtgärdsstrategier (FOI, 2013). Samtliga prover har analyserats vid ALS Scandinavia AB, som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Provtagningsutrustningen som användes är av samma material och märken som använts vid tidigare miljötekniska markundersökningar avseende PFAS. Sedan tidigare har det säkerställts att slang av PE-material som använts, inte innehåller eller avger PFAS (NIRAS, 2013). 1.4.Tidigare undersökningar Det finns inga tidigare miljöundersökningar i närområdet kring utredningsobjektet som har kommit till NIRAS kännedom. 1.5. Områdesbeskrivning Utredningsobjektet ligger invid Västerås flygplats inom området för tidigare Västmanlands flygflottilj F1 Hässlö. Det område som kan vara påverkat av brandsläckningsskum och som har varit fokus för detta projekt visas i Figur 1. 5(31)

Sidan 7 av 58 Västerås Flygfält Mälaren Figur 1. Det rödmarkerade området visar området för brandövningsplatsen (BÖP). Utredningsobjektet är en före detta brandövningsplats som var aktiv fram till år 1983 då flygvapnet lade ned sin verksamhet vid Flygflottilj 1. Brandövningsplatsen är belägen strax sydväst om Västerås flygplats och är idag en liten grusplan strax intill en mindre grusväg och är till största delen omgiven av jordbruksmark med inslag av små skogsdungar (Figur 1). Avståndet till närmaste bostadshus nedströms Limstabäcken är cirka 1,2 kilometer i riktning mot sydväst. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga kända brunnar för dricksvattenuttag eller bevattning i närområdet till brandövningsplatsen. De geografiskt närmaste kända brunnarna ligger mer än 1 km söder om brandövningsplatsen, samt att det finns en brunn med okänd användning och exakt läge ungefär 1,5 km på en höjd öster om brandövningsplatsen (Figur 2). 6(31)

Sidan 8 av 58 Figur 2. Utdrag ur SGU:s brunnsarkiv för aktuellt undersökningsområde (2015-03-09). Området för brandövningsplatsen är markerad med en svart cirkel. 1.6. Skyddsobjekt Ett av Västerås större delavrinningsområde Limstabäcken som rinner intill den före detta brandövningsplatsen mynnar ut i Mälaren. Mälarens vatten används för dricksvattenproduktion i regionen och är därför skyddad enligt vattenförvaltningsförordningen och är också klassad som särskilt värdefullt vatten för fisk enligt Hav (nationella miljömålet Levande sjöar och vattendrag ) (Figur 3). På grund av påverkan från jordbruk är den ekologiska statusen för Limstabäcken måttlig, till skillnad från den kemiska statusen som är god om man exkluderar kvicksilver som förekommer i förhöjd koncentration i de flesta vattendrag i Sverige. Det förutspås även att det inte finns någon risk att Limstabäcken inte skulle uppnå god kemisk ytvattenstatus även år 2015 (Västerås stad, 2012). 7(31)

Sidan 9 av 58 Figur 3. Skyddade områden kring utredningsobjektet. Området för brandövningsplatsen är markerade med röd pil. Kartan är ett utdrag ur Länsstyrelsen VISS databas (2015-03-09). Den kemiska statusen för grundvattnet i närområdet till studieobjektet anses även vara god enligt Västerås stads vattenplan (2012). Utredningsobjektet och de undersökta kringliggande provtagningspunkterna ligger till största delen inom den tertiära skyddszonen för grundvatten i Västerås, vilket är den lägsta skyddsnivån (Figur 4). 8(31)

Sidan 10 av 58 Figur 4. Skyddszoner för grundvatten och ytvatten, där den primära zonen är högst skyddsnivå och den tertiära har lägst skyddsnivå. Provtagningsområdet för brandövningsplatsen är markerad med en svartstreckad rektangel (modifiering av figur från Västerås stad, 2012). Brandövningsplatsen är lokaliserad ungefär på mitten av det gröna strecket i den svartstreckade rektangeln. 1.8. Historiska verksamheter Det saknas detaljerad information angående när och hur övningar har skett vid brandövningsplatsen samt att det också är oklart om det förkommit övningar med AFFFskumsläckning som innehåller PFAS. 1.9. Geologiska och hydrogeologiska förhållanden SGU:s jordartskarta visar att studieobjektet ligger i ett område med postglacial lera som angränsar till fin glaciallera i sydöstlig riktning och gyttjelera eller lergyttja i sydväst (Figur 5). I östlig och i sydvästlig riktning om brandövningsplasten finns det inslag av öar med isälvssediment som har isälvsavlagringar (Figur 5). I studieområdet för brandövningsplatsen finns det inte några direkta möjligheter för uttag av grundvatten, men det antas förekomma vattenförande friktionslager, där grundvattnet transporteras mellan jordpartiklarna, i och under leran (Figur 6). 9(31)

Sidan 11 av 58 Figur 5. SGU:s jordartskarta (1:20 000). Området för brandövningsplatsen är markerade med en svart cirkel. Figur 6. Grundvattenförande jordlager och uttagsmöjligheter (Västerås stad, 2012). 10(31)

Sidan 12 av 58 Djupet till berg i området för undersökningen uppskattas att vara 5-20 m (Figur 7). Närmast själva brandövningsplatsen uppskattas jorddjupet vara ungefär 5-10 m. Berggrunden i området består huvudsakligen av gnejs och granit som innehåller sprickor och krosszoner med grundvatten (Figur 8). Figur 7. SGU:s jorddjupskarta (1:50 000) (2015-03-14). Området för det undersökta området vid brandövningsplatsen är markerade med en röd rektangel. 11(31)

Sidan 13 av 58 Figur 8. SGU:s berggrundskarta (1:25 000). Området för brandövningsplatsen är markerade med en svart cirkel. De största uttagsmöjligheterna av grundvatten finns i Badelundaåsen där biåsen Hässlö ingår som en av huvudvättentäkterna (Figur 9, Figur 10). Tillsammans med Fågelbackens vattentäkt utgör Hässlö ett begränsat område som sträcker sig från Gesala i norr till söder om Mälaren (Eskilstuna kommun) (Figur 9). Den hydrogeologiska kartan över undersökningsområdet området visar en måttlig grundvattentillgång på under 600 l/h i berg och en obetydlig grundvattentillgång i jord, där det kan förekomma rundvattenförande friktionslager under leran (Figur 10). Limstabäcken Figur 9. Utdrag från SGU:s grundvattenkarta (2015-03-25). Brandövningsplatsen (BÖP) har markerats med en svart cirkel i figuren. Grundvattenmagasinets avgränsning motsvarar den översta nivån (J1). Karteringsmetoden för området är lokal metod, skala 1:50 000. 12(31)

Sidan 14 av 58 Figur 10. Utdrag ur SGU:s hydrogeologiska karta (2015-03-). Brandövningsplatsen (BÖP) har markerats med en svart cirkel i figuren. Den generella strömningsriktningen av grundvattnet är svår att bedöma då det är få mätpunkter vid en endast ett provtagningstillfälle. Gör man en uppskattning av strömningsriktningarna med hjälp av den data som finns ser det ut som att flödet av grundvattnet går mot söder, sydvästlig och sydöstlig riktning (Figur 11). Strömningshastigheten i det övre jordlagret är relativt snabb till skillnad från den underliggande leran där den är mycket långsam på grund av den mycket låga hydrauliska konduktiviteten i den täta leran. Ytavrinningen från brandövningsplatsen bedöms ske i riktning ner mot Limstabäcken mot Mälaren. Limstabäcken Limstabäcken Figur 11. De blå pilarna visar de uppskattade generella strömningsriktningar för grundvattnet i studieområdet. De svarta siffrorna anger grundvattenytan (justerat för m.ö.h.) vid provtagningen 2014-11-18. 13(31)

Sidan 15 av 58 2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1. Genomförandebeskrivning Arbetet inleddes med en genomgång av geologiska och hydrogeologiska underlag samt insamling av information om utredningsobjekten. Därefter togs en provtagningsplan fram i samråd med Försvarsmaktens Miljöprövningsenheten. Installation av grundvattenrör och provtagning av jord utfördes 27 oktober år 2014. Grundvatten, ytvatten och sediment provtogs 18 november år 2014. Samtliga insamlade prover förvarades kallt efter provtagning och under transport till ett ackrediterat laboratorium för analys av 15 stycken olika typer av PFAS. Grundvattenproverna och ytvattenprovet analyserades även i samband med provtagningen för ph och konduktivitet. 2.2. Mätningar och observationer i fält INMÄTNING AV GRUNDVATTENRÖR Provpunkterna mättes in i x-,y- och z-led med precisions-gps i systemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99, zon 16 30 ) och RH 2000, vilka är de officiella referenssystem som används mest frekvent i Sverige i dag (Tabell 1). Tabell 1. Provpunkternas geografiska placering, höjd och grundvattennivå vid provtagning. GV = grundvatten, Y = ytvatten, S = sediment. JORDLAGERFÖLJDER Jordlagerföljder och jordlager registrerades enligt SGFs beteckningssystem (Bilaga 2). 14(31)

Sidan 16 av 58 GRUNDVATTENNIVÅER Grundvattennivån pejlades med grundvattenlod och vattnet omsattes (ungefär tre rörvolymer) därefter innan provtagning (Bilaga 2, Bilaga 3). Vattnet pumpades upp med hjälp av en peristaltiskpump. BESTÄMNING AV PH, KONDUKTIVITET OCH TEMPERATUR I FÄLT För grundvatten och ytvatten bestämdes ph, konduktivitet och temperatur i fält i en flödescell med ett kontinuerligt flöde av vatten utan luftåtkomst (Bilaga 3). 2.3.Placering av provpunkter För att kartlägga brandövningsplatsen för förekomst av PFAS och en eventuell spridning av dessa substanser placerades sex provtagningspunkter ut i studieområdet (Figur 12). Fem punkter för provtagning av grundvatten (Figur 12a), en punkt för jordprover (Figur 12b) och en punkt för provtagning av ytvatten och sediment (Figur 12b). Provpunkten på själva brandövningsplatsen användes för att identifiera förekomst och kvantitet av PFAS i jord och grundvattnet. Norr om brandövningsplatsen placerades ytterligare en punkt för grundvattenprovtagning som referens för ett opåverkat område. För att få en uppfattning om eventuella spridningsvägar placerades därutöver tre punkter för grundvattenprovtagning söder och sydväst om brandövningsplatsen samt en provpunkt för provtagning av ytvatten och sediment nedströms i Limstabäcken (Figur 12b). a) b) Figur 12. Karta över provtagningspunkter a) provtagning av grundvatten (GV = grundvatten), VäGVBÖP = brandövningsplats och b) provtagning av jord (BÖP_0-0,5; 0,5-1,0; 1,0-2,0) siffrorna 15(31)

Sidan 17 av 58 står för vilket djup (m) som de sammanslagna jordproverna är tagna på, provtagning av bäckytvatten (VäYVBÖP_NV) och provtagning av bäckytsediment (VäSBÖP_NV). 2.4. Provtagning av grundvatten Grundvattenrör installeras med hjälp av förborrning med skruvborr och rören var av ofärgad PEH-plast med en ytterdiameter på 50 mm (med hjälp av MiljöGeo i Västervik AB). Totalt installerades fem grundvattenrör i studieområdet. Det installerades ett rör på själva brandövningsplatsen, ett referensrör norr om brandövningsplatsen samt ytterligare tre rör söder och sydväst om brandövningsplatsen. Grundvattenprovtagning utfördes den 18 november år 2014 med hjälp av en peristaltiskpump och med ny slang för varje prov. Proverna togs i av laboratoriet rekommenderade provtagningskärl och förvarades kylda efter provtagning och under transport till laboratoriet för analys av 15 stycken PFAS (Tabell 2). Konduktivitet och ph mättes i fält i samband med provtagningen. 2.5. Provtagning av jord Jordprover togs med hjälp av borrbandvagn och skruvborr i samarbete med MiljöGeo i Västervik AB. Lukt- och synintryck och jordlagerföljd (enligt SGF:s beteckningssystem) dokumenterades av NIRAS personal. Det var endast brandövningsplasten som undersöktes för förekomst av PFAS i jord. Där togs totalt tre samlingsprover, ett prov på tre olika djup (0-0,5 m; 0,5-1,0 m, 1,0-1,5 m). De övriga fyra provpunkterna där det placerades ett grundvattenrör dokumenterades endast lukt- och synintryck och jordlagerföljd från skruvborrningen (Bilaga 2). Jordprovtagningen utfördes den 27 oktober år 2014. Jordprover togs direkt från skruvborren med en ny nitrilgummihandske för varje delprov och förvarades i av laboratoriet rekommenderade och tillhandahållna provtagningskärl (glasburk och skruvlock utan teflonpackning). Proverna förvarades kylda efter provtagning och under transport till laboratoriet för analys av 15 stycken PFAS (Tabell 2). 2.6. Provtagning av ytvatten Ett ytvatten provtogs direkt vinklerätt ut från provpunkt VäGVBÖP_NV, 1 m ut i Limstabäcken i ett provtagningskärl som rekommenderas av laboratoriet, för vidare analys av förekomst och kvantitet av 15 stycken PFAS (Tabell 2). Provet togs den 18 november år 2014 16(31)

Sidan 18 av 58 och förvarades kylt efter provtagning och under transport till laboratoriet. Konduktivitet och ph mättes i fält i samband med provtagningen. 2.7. Provtagning av sediment Ett ytsedimentprov togs direkt vinklerätt ut från provpunkt VäGVBÖP_NV, 1 m ut i Limstabäcken i ett provtagningskärl (glasburk med skruvlock utan teflonpackning) som rekommenderas av laboratoriet, för vidare analys av förekomst och kvantitet av 15 stycken PFAS (Tabell 2). Provet togs den 18 november år 2014 och förvarades kylt efter provtagning och under transport till laboratoriet. 2.7. Laboratorieanalyser av grundvatten, jord, ytvatten och sediment Grund- och ytvattenprover och jord- och sedimentprover analyserades med avseende på PFAS av ALS Scandinavia AB i Tyskland. Analysen omfattade 15 olika PFAS (analyspaket OV-34aQ) (Tabell 2). Tabell 2. Analyserade PFAS. Perfluorerade ämnen (ALS, OJ/OV-34a) PFBA perfluorbutansyra PFPeA perfluorpentansyra PFHxA perfluorhexansyra PFHpA perfluorheptansyra PFOA perfluoroktansyra PFNA perfluornonansyra PFDA perfluordekansyra PFUnDA perfluorundekansyra PFDoDA perfluordodekansyra PFBS perfluorbutansulfonat PFHxS perfluorhexansulfonat PFOS perfluoroktansulfonat PFDS perfluordekansulfonat 6:2 FTS fluortelomersulfonat PFOSA perfluoroktansulfonamid 17(31)

Sidan 19 av 58 3. RESULTAT 3.1. Riktvärden och jämförvärden Flera perfluorerade ämnen har visats vara skadliga vid exponering genom födointag eller inandning men med undantag för PFOS och PFOA saknas riktvärden för perfluorerade ämnen i jord och vatten. Det har visat sig vara svårt att bedöma de haltgränser av PFOS som kan tillåtas ur ett miljö- och hälsoriskperspektiv (FOI, 2013). I EU:s vattendirektiv (2013/39/EU) har gränsvärden för PFOS i sötvatten fastställts (Tabell 3). Dessa gränsvärden är emellertid så låga att de sannolikt inte kommer att vara möjliga att understiga bakgrundsförekomsten av PFOS i många svenska vatten. Naturvårdsverket föreslog i en utredning från år 2008 ett väsentligt högre gränsvärden (Tabell 3) men framhåller att dessa inte satts tillräckligt lågt för att skydda människa och predatorer från sekundärförgiftning. Statens geotekniska institut (SGI) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Riktvärdena är planerade att vara framtagna till hösten år 2015. I Danmark har man nyligen tagit fram riktvärden för grundvatten (SPFAS 12 = 100 ng/l, Tabell 3) och jord (SPFAS 12 = 400 mg/kg TS, Tabell 3) för haltsumman av tolv stycken PFAS, vilket är ytterligare fem stycken PFAS än de sju som Livsmedelsverket använder för dricksvatten rekommendationer (Tabell 3). Enligt 7 i Livsmedelsverkets föreskrifter (2001:30) får dricksvatten inte innehålla ämnen i sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa. Mot bakgrund i att föroreningar av PFAS från brandskum har påträffats i dricksvattentäkter (KemI, 2013) har Livsmedelsverket tagit fram rekommendationer riktade till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter. Sammanfattningsvis har Livsmedelsverket satt en åtgärdsgräns på 90 ng/l och ett hälsobaserat riktvärde för tolerabelt dagligt intag (TDI) på 900 ng/l för haltsumman av ett urval om sju PFAS (PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFBS, PFHxS och PFOS). Enligt Livsmedelsverket bör man vid beräkning av summa sju PFAS (ΣPFAS 7 ) enligt praxis vid intagsberäkningar av främmande ämnen, addera halva mindre än -koncentration vid analys. Exempelvis, om mindre än -värdet vid analys är 10 ng/l, bör man addera 5 ng/l vid beräkningarna. Urvalet av sju PFAS är också i enlighet med Kemikalieinspektionens rekommendation att PFOS, PFHxS, PFOA och PFHxA bör ingå vid analys av vatten från brandövningsplatser där brandskum med innehåll av PFAS använts (KemI, 2013). 18(31)

Sidan 20 av 58 Tabell 3. Redovisning av rikt- och jämförvärden för PFOS, PFOA och SPFAS (7-12 st) från olika länder för olika provmatriser. 3.2. PFAS i grundvatten Tabell 4. Koncentration av 15 stycken PFAS i grundvatten där rapporteringsgränsen för analysen varierar mellan 1,0-50 ng/l. Tabellen visar även summan för de av Livsmedelsverkets 7 st utvalda PFAS i dricksvatten med tillhörande rekommendationer. Då värdet ligger under rapporteringsgräns tas halva koncentrationen för rapporteringsgränsen med i beräkningen av summan 7 st PFAS. Livsmedelsverkets rekommendationer vid förekomst av PFAS i dricksvatten: <90 ng/l Vattnet är drickbart. Ingen åtgärd krävs. >90 ng/l Vattnet är drickbart. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. 19(31)

Sidan 21 av 58 >900 ng/l Kvinnor som försöker bli eller är gravida, kvinnor som ammar och barn som får modersmjölksersättning bör undvika att konsumera vattnet. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. I de fem grundvatten prover som togs för att undersöka förekomst, kvantitet och spridning av PFAS från brandövningsplatsen påträffades ingen av de 15 undersökta PFAS över rapporteringsgränsen för analysen (Tabell 4). Undantaget är provpunkt VäGVBÖP_NM, sydväst om brandövningsplatsen, där det rapporterades förekomst av 5 ng/l av 6:2 FTS, vilket endast är två gånger rapporteringsgränsen för analysen av just det provet. Rapporteringsgränsen för analysen av 6:2 FTS för proverna i den här studien varierar mellan respektive prov, 2,5 ng/l, 5 ng/l eller 50 ng/l beroende på provets renhet. De varierande rapporteringsgränserna för PFAS för de olika proverna medför att provet för brandövningsplatsen (VäGVBÖP) hamnar över Livsmedelsverkets hälsobaserade riktvärde ΣPFAS 7 < 90 ng/l (175 ng/l) men under ΣPFAS 7 < 900 ng/l även om ingen av de 15 undersökta PFAS var över rapporteringsgränsen, 50 ng/l. Grundvattnet från VäGVBÖP innehöll mycket silt, vilket skapar interferenser i analysen av PFAS som leder till förhöjda rapporteringsgränser. 3.3. PFAS i jord Tabell 5. Koncentration av 15 stycken PFAS i jord där rapporteringsgränsen för analysen är 10 mg/kg TS. TS = mängden torrsubstans (%). I de tre jordproverna som togs på tre olika djup vid brandövningsplatsen detekterades ingen av de 15 undersökta PFAS över rapporteringsgränsen, 10 mg/kg TS, för analysen (Tabell 5). 20(31)

Sidan 22 av 58 3.4. PFAS i ytvatten och sediment Tabell 6. Koncentration av 15 stycken PFAS i ytvatten och sediment där rapporteringsgränsen för analysen är 1,0-2,5 ng/l och 10 mg/kg TS, respektive. TS = mängden torrsubstans (%).Tabellen visar även summan för de av Livsmedelsverkets 7 st utvalda PFAS i dricksvatten med tillhörande rekommendationer. Då värdet ligger under rapporteringsgräns tas halva koncentrationen för rapporteringsgränsen med i beräkningen av summan 7 st PFAS Livsmedelsverkets rekommendationer vid förekomst av PFAS i dricksvatten: <90 ng/l Vattnet är drickbart. Ingen åtgärd krävs. >90 ng/l Vattnet är drickbart. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. >900 ng/l Kvinnor som försöker bli eller är gravida, kvinnor som ammar och barn som får modersmjölksersättning bör undvika att konsumera vattnet. Åtgärder bör vidtas för att sänka halterna. I ytvattenprovet och i sedimentprovet detekterades ingen av de 15 undersökta PFAS över respektive rapporteringsgräns, 1,0-2,5 ng/l och 10 mg/kg TS, för analysen (Tabell 6). Ytvattnet hamnar långt under Livsmedelsverkets hälsobaserade riktvärde ΣPFAS 7 < 90 ng/l. Gränsvärdet för PFOS, 0,65 ng/l, i sötvatten enligt EU:s vattendirektiv underskrider ALS:s rapporteringsgräns för analysen av PFOS, 10 ng/l, vilket gör det svårt att avgöra om detta gränsvärde överskrids eller ej. 21(31)

Sidan 23 av 58 3.5. Fältmätningar - konduktivitet och ph i grundvatten och ytvatten Figur 13. Konduktivitet och ph i ofiltrerade prover av grundvatten (VäGV ) och ytvatten (VäYVBÖP_NV) ph-värdena i grundvattnet ökar (från ph 6 till ph 7) i sydvästlig riktning medans konduktiviteten är mer oregelbunden, 500-2225 ms/cm. Ytvattnet har högst ph och lägst konduktivitet i jämförelse med grundvattnet. 4. FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING 4.1.Föroreningarnas farlighet PFOS och PFOA hör till en grupp organiska antropogena poly- och perfluorerade föreningar (PFAS) som i allmänhet är svårnedbrytbara och persistenta i miljön. Vissa PFAS, så som PFOS, är starkt bioackumulerande och metaboliseras mycket långsamt eller inte alls av däggdjur (Giesy och Kannan, 2002). PFOS och PFOA har i människan visats kunna påverka kolesterolmetabolismen (Fletcher et al. 2013) och kumulativa effekter från exponering av flera olika PFAS kan bland annat påverka leverfunktionen, reproduktionsförmågan och immunsystemet (Borg et al. 2013). 4.2. Föroreningsspridning - Fluortensiders mobilitet i mark och vatten PFOS är en så kallad fluortensid och består av en hydrofil sulfonatgrupp med en vattenavvisande men också oljeavstötande fluormättad kolkedja. Förståelsen för PFAS beteende i miljön är begränsad (Kannan, 2011). Generellt är fluortensiders löslighet i vatten beroende på kolkedjans längd sådant att längre fluortensider har lägre löslighet. Genom interaktion med partikelytor kan tensider aggregeras så att fluortensiderna kan uppnå väsentligt högre koncentrationer vid partikelytor än i lösning (Schwarzenbach, m.fl. 2003). Fluortensider attraheras elektrostatiskt till positivt laddade partiklar (Johnson et al. 2007) och adsorberar till organiskt material i varierande grad. Retentionen av PFAS i organiska jordar 22(31)

Sidan 24 av 58 beror på kolkedjelängden på ett sådant sätt att längre PFAS sorberar starkare än kortare PFAS (Gellrich et al. 2012). 4.3. Föroreningssituationen - Konceptuell modell 4.3.1. SPRIDNING En långsam grundvattenströmning i sydlig, sydvästlig och sydöstlig riktning har uppskattats med hjälp av de uppmätta grundvattennivåer vid provtagningstillfället och de vedertagna fysikaliska egenskaperna hos jordlagren (Figur 11 och Tabell 1). Den betydligt snabbare ytavrinningen antas vara i riktning ned mot Limstabäcken som leder ner till Mälaren. Dessa antaganden bekräftas i de förenklade konceptuella modellerna av landskapets utformning, uppmätta grundvattennivåer och bestämda jordartsprofiler (Figur 15, Figur 16, Figur 17) för tre olika utvalda transekter i området för brandövningsplatsen (Figur 14). Sammanfattningsvis bedöms att en eventuell förorening skulle kunna spridas från den undersökta brandövningsplatsen i sydvästlig riktning direkt ner mot Mälaren eller via ytavrinning från brandövningsplatsen till Limstabäcken och via Limstabäcken ut i Mälaren (Figur 15, Figur 16, Figur 17). Figur 14. De olika transekterna för vilka en förenklad konceptuellmodell har skapats för. 23(31)

Sidan 25 av 58 Figur 15. Konceptuellmodell för transekt T1 (gul) (Figur 14), från brandövningsplatsen till söder. Figur 16. Konceptuellmodell för transekt T2 (grön) (Figur 14), från brandövningsplatsen till sydväst. 24(31)

Sidan 26 av 58 Figur 17. Konceptuellmodell för transekt T3 (vit) (Figur 14), från brandövningsplatsen till sydväst. 4.3.1. FÖRORENINGSSITUATIONEN Vid brandövningsplatsen uppmätes ingen av de 15 olika analyserade PFAS över rapporteringsgränsen och Livsmedelsverkets översta hälsobaserade riktvärde på 900 ng/l (summan av 7 stycken utvalda PFAS) överskreds inte heller. I varken grundvatten, ytvatten eller sediment (nedströms i Limstabäcken) i området kring brandövningsplatsen fanns det PFAS i nivåer över rapporteringsgränsen eller över Livsmedelsverkets översta hälsobaserade riktvärde. Undantaget är att en typ av PFAS detekterades i mycket låga koncentrationer i ett av grundvattenproverna i sydvästligriktning (5 ng/l av 6:2 FTS i VäGVBÖP_NM). 6:2 FTS är en tänkbar nedbrytningsprodukt från kortkedjade (C 6 ) fluorotelomerbaserade surfaktanter som sannolikt har sitt ursprung från brandsläckskum, men 6:2 FTS kan även komma från verksamheter med metallplättering. 6:2 FTS kan också härstamma från lufttransport via luftburna partiklar. Det är troligt att 6:2 FTS kan brytas ned i syrefria miljöer som är svavelbegränsade (Stockholm Convention, 2012). 25(31)

Sidan 27 av 58 4.4. Skyddsobjekt och exponering På grund av att varken grundvatten, jord, ytvatten och sediment påvisade värden över rapporteringsgränsen för de 15 analyserade PFAS samt understeg de av Livsmedelsverkets rekommendationer i dricksvatten för summan av 7 stycken utvalda PFAS kan inte något riskobjekt identifieras och därav föreligger det ingen hälsorisk för skyddsobjekten i området. Det finns dock undantag från ovanstående påstående. I ett av grundvattenproverna detekterades 5 ng/l av 6:2 FTS, vilket är endast två gånger mer än rapporteringsgränsen för analysen av just det provet. Dessutom innehöll grundvattnet från brandövningsplatsen mycket silt vilket skapade interferenser i analysen av PFAS, vilket medförde en rapporteringsgräns på 50 ng/l för respektive PFAS som det analyserades för. Det i sin tur innebar att summan för de av Livsmedelsverkets 7 st utvalda PFAS översteg rekommendationen på 90 ng/l, men understeg nästa hälsogräns på 900 ng/l. Även om dessa undantag förekommer bedöms det inte föreligga någon hälsorisk för skyddsobjekten i området då ingen spridning från brandövningsplatsen till närliggande område kunde påvisas i varken grundvatten, ytvatten eller sediment. 4.5. Riskklassificering av brandövningsplatsen enligt MIFO I den här undersökningen har området för brandövningsplatsen riskklassificerats enligt MIFO. Som stöd har Naturvårdsverkets riktlinjer för MIFO fas 2, rapport 4918, använts (Naturvårdsverket, ). Riskklassificeringen gäller föroreningar av sorten PFAS (särskilt PFOS). I bedömningen har det tagits hänsyn till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, områdets känslighet och skyddsvärde. 26(31)

Sidan 28 av 58 Figur 18. Riskklassificering enligt MIFO för studieområdet kring brandövningsplatsen. Grundvattnets skyddsvärde bedöms som måttlig då området är en tertiärvattentäkt samt att spridning kan ske mycket långsamt ner till Mälaren som dock är skyddad enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddsvärdet för mark bedöms också vara måttlig då marken ligger intill jordbruksmark och är ett område där människor vistas tillfälligt. Skyddsvärdet i ytvattnet större är eftersom det kan ske en snabb spridning via Limstabäcken ut i Mälaren. Förutsättningarna för spridning i mark och grundvatten bedöms vara låga då vattenströmningens hastighet är långsam på grund av den täta leran som har en låg hydraulisk konduktivitet. Medans spridningsförutsättningarna via ytvatten är stort och måttligt för sediment. Föroreningsnivån för PFAS i det undersökta området är mycket låg. Det är inte helt säkerställt att det finns någon PFAS överhuvudtaget då rapporteringsgränserna varierar från prov till prov på grund av olika bakgrundsstörningar i proverna. Föroreningarnas farlighet bedöms vara mycket stor då PFOS är persistent, bioackumulerande och toxiskt. PFOS har även antagits som ett POP-ämne (Persistent Organic Pollutant) i Stockholmskonventionen och i FN:s LRTAP-konventionen. Eftersom andra PFAS har liknande kemiskstruktur befaras de ha liknande egenskaper, men i varierande grad, som 27(31)

Sidan 29 av 58 PFOS. Det har även påvisats en större hälsorisk vid samtidig exponering av flera olika PFAS (Borg et al. 2013). Sammantaget klassificeras brandövningsplatsen på f.d. F1 Hässlö till MIFO Klass 4, Liten risk (Figur 18). 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Generellet har NIRAS i den här undersökningen inte kunnat påvisa förekomst av någon av de 15 undersökta PFAS i koncentrationer över den använda PFAS-analysens rapporteringsgränser, varken vid brandövningsplatsen eller att det finns några indikationer på en eventuell spridning av PFAS från brandövningsplatsen till närliggande grundvatten, ytvatten eller sediment. Med undantaget för att ett grundvattenprov uppvisat en mycket låg koncentration av 6:2 FTS (5 ng/l). Alla undersökta prover ligger under Livsmedelsverkets översta hälsobaserade riktvärde på 900 ng/l för dricksvatten. Den här undersökningen omfattade inte en djupgående analys av föroreningssituationen i mark från fler provpunkter förutom brandövningsplatsen. Inte heller har sedimentet i Limstabäcken undersökts i mer än en provpunkt och då endast ytsedimentet som avspeglar en mer nutida spridning av PFAS. Det genomfördes likaså genofördes inte någon kartläggning av en eventuell fastläggning av PFAS med tiden i sediment. Utifrån de kvantitativa analyserna av PFAS, förenklade generella hydrogeologiska modellerna och MIFO klassificeringen rekommenderar NIRAS inga vidare undersökningar i dagsläget. NIRAS Sweden AB Upprättad av: Sara Holmström Granskad av: Claes Bergqvist 6. REFERENSER 28(31)

Sidan 30 av 58 2013/39/EU. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Borg D., Lund B.-O., Lindquist N.-G., Håkansson H. (2013). Cumulative health risk assessment of 17 perfluoroalkylated and polyfluoroalkylated substances (PFASs) in the Swedish population. Environment International, 59:112 123. DWI (2009). Guidance on the water supply (water quality) regulations 2000 specific to PFOS (perfluorooctane Sulphonate) and PFOA (perfluorooctanoic acid) concentrations in drinking water. Drinking water inspectorate. EPA (2012). Emerging Contaminants Perfluorooctane Sulfonate (PFOS) and Perfluorooctanoic Acid (PFOA), United States Environmental Protection Agency, May 2012. Fletcher T., Galloway T.S., Melzer D., Holcroft P., Cipelli R., Pilling L.C., Mondal D., Luster M, Harries L.W. (2013) Associations between PFOA, PFOS and changes in the expression of genes involved in cholesterol metabolism in humans. Environment International, 57 58:2 10. FOI (2013) Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten. Riskbild och åtgärdsstrategier. FOI- R-3705-SE. Gellrich V., Stahl T., Kneppler T.P. (2012) Behaviour of perfluorinated compounds in soils during leaching experiments. Chemosphere, 87:1052-1056 Giesy J.P., Kannan K. (2002). Perfluorochemical Surfactants in the Environment. American Chemical Society, Environmental Science & Technology, 147-152 Johnson R.L., Anschutz A.J., Smolen J.M., Simcik M.F., Penn R.L. (2007) The Adsorption of Perfluorooctane Sulfonate onto Sand, Clay, and Iron Oxide Surfaces. Journal of Chemical and Engineering Data, 52:1165-1170. Kannan K. (2011). Perfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances: current and future perspectives. Environmental Chemistry, 8:333-338. KEMI (2013). Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen, PM 5/13. Miljøministeriet, Danmark (2015). Perfluoroalkylated substances: PFOA, PFOS and PFOSA Evaluation of health hazards and proposal of a health based quality criterion for drinking water, soil, and ground water. Environmental project No. 1665, ISBN 978-87-93283-01-5. 29(31)

Sidan 31 av 58 NIRAS (2013). Utökad miljöteknisk markundersökning Ärna flygbas, Uppsala, Undersökning rörande spridning av PFC:er i grundvattnet. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/miljogifter/pfas-poly-och-perfluorerade-alkylsubstanser/riskhantering-pfaa-idricksvatten/?_t_id=1b2m2y8asgtpgamy7phcfg==&_t_q=pfas+riskhantering&_t_tags=languag e:sv,siteid:67f9c486-281d-4765-ba72- ba3914739e3b&_t_ip=88.131.89.68&_t_hit.id=livs_common_model_pagetypes_articlepage/_ee4f 9186-1e8a-452c-a83d-fc93d9de77b3_sv&_t_hit.pos=1 Naturvårdsverket, 2002. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. Naturvårdsverket, 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799. Schwarzenbach R.P., Gschwend P.M., Imboden D.M. (2003) Environmental organic chemistry. Second edition. S. 438-440. Wiley-Interscience, ISBN 0-471-35750-2 SGF (2013). Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. Rapport 2:2013. Stockholm. ISSN: 1103-7237. SLR Consulting Ltd, (2009). Remediation of perfluorinated alkyl chemicals at a former fire-fighting training area. Lindsay Paterson, Tara Siemens Kennedy & Douglas Sweeney, 2009. Statens Forurensningstilsyn (2008). Screening of polyfluorinated organic compounds at four fire training facilities in Norway. Statens Forurensningstilsyn. TA- 2444/2008. Stockholm Convention (2012). Draft technical paper on the identification and assessment on alternatives to the use of perfluorooctane sulfonic acid in open applications. UBA (2009). Umweltbundesamt, UBA Pressmeddelande 046/2009. Västerås stad (2012). http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dcaab/1424678622794/25+v%c3%a4ster% C3%A5s+stads+vattenplan+2012-2021.pdf 30(31)

Sidan 32 av 58 BILAGA 1 Kartor över provpunkter NIRAS AB Besöksadress: Fleminggatan 14, 9 tr - 112 26 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige 556534-9767 T: +46 0850384400 F: +460850384492 E: info@niras.se

Sidan 33 av 58 N BET Karta 01 Hässlö BÖP Undersökta provpunkter ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Notering: Legend: Provtagningspunkter NIRAS Sweden AB Tel: 545 533 00 Fleminggatan 14, 9tr Fax: 08-545 533 33 112 26 Stockholm UPPDRAG NR 8114029,1 DATUM 150313 RITAD/KONSTR AV Sofie Ekström Sara Holmström ANSVARIG Claes Bergqvist Underlaget är hämtat från Lantmäteriet (2014) HANDLÄGGARE SKALA NUMMER BET

Sidan 34 av 58 N BET Karta 02 Hässlö BÖP ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Grundvattenrör och provtagning Notering: Legend: Provtagningspunkter L Grundvattenprov Jordprov, stört Laboratorieanalys Vätskefas NIRAS Sweden AB Tel: 545 533 00 Fleminggatan 14, 9tr Fax: 08-545 533 33 112 26 Stockholm UPPDRAG NR 8114029,1 DATUM 150313 RITAD/KONSTR AV Sara Holmström ANSVARIG Claes Bergqvist Underlaget är hämtat från Lantmäteriet (2015) HANDLÄGGARE S Fast fas (jord) SKALA 1:2 949 NUMMER BET

Sidan 35 av 58 Notering: Legend: N BET Karta 03 Hässlö BÖP ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Provpunkt för ytvatten- och sedimentprovtagning Laboratorieanalys L Vätskefas (ytvatten) S Fast fas (ytsediment) NIRAS Sweden AB Tel: 545 533 00 Fleminggatan 14, 9tr Fax: 08-545 533 33 112 26 Stockholm UPPDRAG NR 8114029,1 DATUM 150313 RITAD/KONSTR AV Sara Holmström ANSVARIG Claes Bergqvist Underlaget är hämtat Lantmäteriet (2015) HANDLÄGGARE SKALA NUMMER BET

Sidan 36 av 58 BILAGA 2 - Borrjournaler för provpunkter NIRAS AB Besöksadress: Fleminggatan 14, 9 tr - 112 26 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige 556534-9767 T: +46 0850384400 F: +460850384492 E: info@niras.se

Sidan 37 av 58 BORRJOURNAL Projektnamn: BÖP 2014 västerås Sida: 1/1 Projekt nr.: 8114029,1 Datum: 2014-10-27 Plats: VäGVBÖP Provtagare: Sara Holmström / Claes Bergqvist Projektledare: Claes Bergqvist Kontoll/init.: CB Anmärkningar Filtersättning Pejlerör Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning Skickat till labb Lukt 1. 0-0,15 m / Bärlager+humus X 0,5 0,15-1,0 m / Let 2. X 1 1,27 3. 1,0-1,2 m / Let X 1,5 1,2-1,6 m / Le med Si-körtlar 1,6-1,7 m / SuLe 2 1,7-1,9 m / SuLe med Si-körtlar 1,9-2,0 m SuLe 2,5 2,0-3,0 m SuLe 3 3,5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: CB Nivå rel. ref.pkt: Filterrör Ja 3,00 4,00 0,04 Datum: Abs. nivå ref.pkt: PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Totallängd rör 4,00 m Lampa: LOK-X: LOK-Y: Filter 1,00 m # Borrmetod: Skruvburr Rörspets 3,00 mumy # Borrentreprenör: MiljoGeo AB Rörtopp 1,00 mömy # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Data - bearbetning\borrprotokoll_150623.xls

Sidan 38 av 58 BORRJOURNAL Projektnamn: BÖP 2014 västerås Sida: 1/1 Projekt nr.: 8114029,1 Datum: 2014-10-27 Plats: VäGVBÖP_U Provtagare: Sara Holmström / Claes Bergqvist Projektledare: Claes Bergqvist Kontoll/init.: CB Anmärkningar Filtersättning Pejlerör Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning Skickat till la Lukt Jordprover sparat 0-0,10 m / Vx,Humus 0,5 0,10-1,0 m / Let 1 1,14 1,0-1,7 m / Let 1,5 1,7-3,0 m / SuLe 2 2,5 3 3,5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: CB Nivå rel. ref.pkt: Filterrör Ja 3,00 4,00 0,04 Datum: Abs. nivå ref.pkt: PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Totallängd rör 4,00 m Lampa: LOK-X: LOK-Y: Filter 1,00 m # Borrmetod: Skruvburr Rörspets 3,03 mumy # Borrentreprenör: MiljoGeo AB Rörtopp 0,97 mömy # MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Data - bearbetning\borrprotokoll_150623.xls

Sidan 39 av 58 BORRJOURNAL Projektnamn: BÖP 2014 västerås Sida: 1/1 Projekt nr.: 8114029,1 Datum: 2014-10-27 Plats: VäGVBÖP_NM Provtagare: Sara Holmström / Claes Bergqvist Projektledare: Claes Bergqvist Kontoll/init.: CB Anmärkningar Filtersättning Pejlerör Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning Skickat till lab Lukt Upplagd jordvall 0-0,40 m / Humus Jordprover sparat 0,5 0,40-1,0 m / Let 1 1,0-1,5 m / Let 1,5 1,5-1,7 m / Le 2 1,7-2,0 m / SuLe 2,0-3,0 m / SuLe 2,5 2,53 3 3,5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: CB Nivå rel. ref.pkt: Filterrör Ja 3,00 4,00 0,04 Datum: Abs. nivå ref.pkt: PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Totallängd rör 4,00 m Lampa: LOK-X: LOK-Y: Filter 1,00 m # Borrmetod: Skruvburr Rörspets 3,00 mumy # Borrentreprenör: MiljoGeo AB Rörtopp 1,00 mömy # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Data - bearbetning\borrprotokoll_150623.xls

Sidan 40 av 58 BORRJOURNAL Projektnamn: BÖP 2014 västerås Sida: 1/1 Projekt nr.: 8114029,1 Datum: 2014-10-27 Plats: VäGVBÖP_NV Provtagare: Sara Holmström / Claes Bergqvist Projektledare: Claes Bergqvist Kontoll/init.: CB Anmärkningar Filtersättning Pejlerör Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning Skickat till lab Lukt Jordprover sparat 0-0,20 m / Humus 0,5 0,20-1,0 m / Let 1 1,0-1,1 m /Let 1,06 1,1-1,6 m / Le 1,5 1,7-2,0 m / Le 2 2,0-2,6 m / Le+Si-körtlar 2,5 2,6-3,0 / Le 3 3,0-4,0 / Le 3,5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: CB Nivå rel. ref.pkt: Filterrör Ja 3,00 5,00 0,04 Datum: Abs. nivå ref.pkt: PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Totallängd rör 5,00 m Lampa: LOK-X: LOK-Y: Filter 2,00 m # Borrmetod: Skruvburr Rörspets 4,00 mumy # Borrentreprenör: MiljoGeo AB Rörtopp 1,00 mömy # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Data - bearbetning\borrprotokoll_150623.xls

Sidan 41 av 58 BORRJOURNAL Projektnamn: BÖP 2014 västerås Sida: 1/1 Projekt nr.: 8114029,1 Datum: 2014-10-27 Plats: VäGVBÖP_NÖ Provtagare: Sara Holmström / Claes Bergqvist Projektledare: Claes Bergqvist Kontoll/init.: CB Anmärkningar Filtersättning Pejlerör Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning Skickat till lab Lukt Jordprover sparat 0-0,20 m / Humus 0,5 0,20-1,6 m / Let 1 1,6-1,8 m / Övergång mellan krinliggande lager 1,40 1,5 1,8-2,0 m / SuLe 2 2,0-3,0 m / SuLe 2,5 3 3,0-4,0 / SuLe 3,5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: CB Nivå rel. ref.pkt: Filterrör Ja 3,00 5,00 0,04 Datum: Abs. nivå ref.pkt: PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Totallängd rör 5,00 m Lampa: LOK-X: LOK-Y: Filter 2,00 m # Borrmetod: Skruvburr Rörspets 3,89 mumy # Borrentreprenör: MiljoGeo AB Rörtopp 1,11 mömy # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Försvarsmakten\Försvarsmakten Miljöprövningsenheten FK M\8114029 BÖP 2014\8114029,1 F1 Hässlö (Västerås)\Data - bearbetning\borrprotokoll_150623.xls

Sidan 42 av 58 BILAGA 3 Fältprotokoll för provpunkter NIRAS AB Besöksadress: Fleminggatan 14, 9 tr - 112 26 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige 556534-9767 T: +46 0850384400 F: +460850384492 E: info@niras.se

Sidan 43 av 58 Provpunkt: VäGVBÖP Projekt: BÖP 2014 Hässlö Totallängd(m) 4 Omsättningsteknik Peristaltisk pump Provtagningsteknik Peristaltisk pump GPS-kord. RT90 SG O: N: Filter (m) 1 Omsättningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Omsättning av 6 L Provtagningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för borrning: 2014-10-27 Rörinnerdiameter: Väder 40 mm Mulet Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) 3 1 Grundvattennivå innan omsättning (murt): 2,27 Grundvattennivå vid provtagning (murt): 2,27 Bottendjup vid provtagning (murt): 4 Beskrivning av punktens läge: Strax norr om asfaltsplanen, invid asfaltskant. Kommentar: Jordprov (samlingsprov) togs från 0-0,05 m, 0,5-1,0 m och 1,0-2,0 m för vidare analys. GV-yta vid renspumpning 2,0 m (murt). Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än borrtillfället på grund av dålig tillrinning av GV i några av provpunkterna. Syre Cond 586 µs/cm Temp ph 6,52 Redox

Sidan 44 av 58 Provpunkt: VäGVBÖP_NM Projekt: BÖP 2014 Hässlö Totallängd(m) 4 Omsättningsteknik Peristaltisk pump Provtagningsteknik Peristaltisk pump GPS-kord. RT90 SG O: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för borrning: 2014-10-27 N: Rörinnerdiameter: Väder: 40 mm Filter (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) 1 3 1 Omsättningsdatum Grundvattennivå innan omsättning 2014-11-18 (murt): 3,53 Volym vatten alt flöde och tid: Dålig tillrinning, pumpar ca 4 L, röret pumpas torrt. Provtagningsdatum Grundvattennivå vid 2014-11-18 provtagning (murt): 3,53 Volym vatten alt flöde och tid: Dålig tillrinning, röret pumpas torrt. Bottendjup vid provtagning (murt): 5,02 Beskrivning av punktens läge: Nedströms BÖP, bredvid Limstabäcken, ca. 400-500 m från BÖP. Kommentar: OBS! Jordprov (samlingsprov) togs från 2-3 m och sparades för eventuell senare analys. GV-yta vid renspumpning 3,59 m (murt) Röret pumpades torrt vid både renspumpning, omsättningspumpning och provtagning. Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än borrtillfället på grund av dålig tillrinning av GV i några av provpunkterna. Syre Cond 1433 µs/cm Temp ph 6,93 Redox

Sidan 45 av 58 Provpunkt: VäGV_NÖ Projekt: BÖP 2014 Hässlö Totallängd(m) 5 Omsättningsteknik Peristaltisk pump Provtagningsteknik Peristaltisk pump GPS-kord. RT90 SG O: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för borrning: 2014-10-27 N: Rörinnerdiameter: Väder: 40 mm Filter (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) 2 3,89 1,11 Omsättningsdatum Grundvattennivå innan omsättning 2014-11-18 (murt): Volym vatten alt flöde och tid: Ganska dålig tillrinning, vi omsätter ca 3 L (1 rörvolym). Provtagningsdatum Grundvattennivå vid 2014-11-18 provtagning (murt): 2,51 Volym vatten alt flöde och tid: Bottendjup vid provtagning (murt): 5 Beskrivning av punktens läge: Nedströms BÖP, öster ut, bredvid Limstabäcken. Kommentar: OBS! Jordprov från 3-4 m (ett samlingsprov) sparades för eventuell senare analys. GV-yta vid renspumpning 2,64 m (murt) Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än borrtillfället på grund av dålig tillrinning av GV i några av provpunkterna. Syre Cond 1939 µs/cm Temp ph 6,51 Redox

Sidan 46 av 58 Provpunkt: VäGV_NV Projekt: BÖP 2014 Karlsborg Totallängd(m) 5 Omsättningsteknik Peristaltisk pump GPS-kord. RT90 SG O: N: Filter (m) 2 Omsättningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för borrning: 2014-10-27 Rörinnerdiameter: Väder: 40 mm Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) 4 1,02 Grundvattennivå innan omsättning (murt): Provtagningsteknik Peristaltisk pump Provtagningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Grundvattennivå vid provtagning (murt): 2,08 Bottendjup vid provtagning (murt): 4 Beskrivning av punktens läge: Ligger i grässträng mellan åkrarna ca 300 m sydväst om BÖP invid Limstabäcken. Kommentar: OBS! Jordprov från 3-4 m (ett samlingsprov) sparades för eventuell senare analys GV-yta innan renspumpning 4,49 m (murt) (27/10-14). Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än borrtillfället på grund av dålig tillrinning av GV i några av provpunkterna. Syre Cond 926 µs/cm Temp ph 6,55 Redox

Sidan 47 av 58 Provpunkt: VäGV_U Projekt: BÖP 2014 Hässlö Totallängd(m) 4 Omsättningsteknik Peristaltisk pump GPS-kord. RT90 SG O: N: Filter (m) 1 Omsättningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för borrning: 2014-10-27 Rörinnerdiameter: Väder: 40 mm Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) 3,03 0,47 Grundvattennivå innan omsättning (murt): 1,61 Provtagningsteknik Peristaltisk pump Provtagningsdatum 2014-11-18 Volym vatten alt flöde och tid: Grundvattennivå vid provtagning (murt): 1,61 Bottendjup vid provtagning (murt): 2,08 Beskrivning av punktens läge: Ca 100 m norr om BÖP intill Limstabäcken. Kommentar: OBS! Jordprov från 2-3 m (ett prov) sparades för eventuell senare analys GV-yta vid renspumpning 2,43 m (murt). Provtagningen genomfördes vid ett senare datum än borrtillfället på grund av dålig tillrinning av GV i några av provpunkterna. Syre Cond 1741 µs/cm Temp ph 6,07 Redox

Sidan 48 av 58 Provpunkt: VäBÖPYV_NV Projekt: BÖP 2014 Hässlö Typ av prov: Ytvatten (Limstabäcken) GPS-kord. RT90 SG O: N: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för provtagning: 2014-11-18 Väder: Beskrivning av punktens läge: Vinkelrätt från provpunkt VäGVBÖP_NV, 1m ut i Limstabäcken Kommentar: Ytvatten Syre Cond 472 µs/cm Temp ph 7,02 Redox

Sidan 49 av 58 Provpunkt: VäBÖPS_NV Projekt: BÖP 2014 Hässlö Typ av prov: Ytsedeiment (Limstabäcken) GPS-kord. RT90 SG O: N: Uppdragsnr: 8114029,1 Datum för provtagning: 2014-11-18 Väder: Beskrivning av punktens läge: Vinkelrätt från provpunkt VäGVBÖP_NV, 1m ut i Limstabäcken. Kommentar: Ytsediment Syre Cond Temp ph Redox

Sidan 50 av 58 BILAGA 4 Laboratorieprotokoll NIRAS AB Besöksadress: Fleminggatan 14, 9 tr - 112 26 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige 556534-9767 T: +46 0850384400 F: +460850384492 E: info@niras.se

Rapport Sida 1 (5) T1421361 HCA4302X7K Bilaga 1 Sidan 51 av 58 Registrerad 2014-11-21 11:26 NIRAS Sweden AB Utfärdad 2014-12-03 Claes Bergqvist Box 70375 107 24 Stockholm Projekt MTU PFAS F1 Hässlö Bestnr 8114029,1 Analys av vatten Er beteckning Provtagare VäGVBÖP_NV Sara Holmström Labnummer O10634009 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign PFBA perfluorbutansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFPeA perfluorpentansyra <0.010 µg/l 1 1 CL PFHxA perfluorhexansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFHpA perfluorheptansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOA perfluoroktansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFNA perfluornonansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDA perfluordekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFUnDA perfluorundekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDoDA perfluordodekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFBS perfluorbutansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFHxS perfluorhexansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOS perfluoroktansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDS perfluordekansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOSA perfluoroktansulfonamid <0.0050 µg/l 1 1 CL 6:2 FTS Fluortelomersulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL Delvis förhöjd LOQ pga matrisinterferenser. Er beteckning Provtagare VäGVBÖP_NÖ Sara Holmström Labnummer O10634010 Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign PFBA perfluorbutansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFPeA perfluorpentansyra <0.010 µg/l 1 1 CL PFHxA perfluorhexansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFHpA perfluorheptansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOA perfluoroktansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFNA perfluornonansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDA perfluordekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFUnDA perfluorundekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDoDA perfluordodekansyra <0.0050 µg/l 1 1 CL PFBS perfluorbutansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFHxS perfluorhexansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOS perfluoroktansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFDS perfluordekansulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL PFOSA perfluoroktansulfonamid <0.0050 µg/l 1 1 CL 6:2 FTS Fluortelomersulfonat <0.0050 µg/l 1 1 CL ALS Scandinavia AB Box 511 18325Täby Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg ALS Scandinavia AB 2014.12.03 14:08:48 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com