Grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i tätorter

Grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i tätorter Studier utförda av SCB på uppdrag av Boverket Hagaparken i Stockholms tätort. Foto Erik Carles 2002-11-20

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte...1 1.1 Inledning 1 1.2 Syfte... 1 2 Förstudie: Olika datakällor för kartläggning av grönytor i tätorter...2 2.1 Datakällorna...2 2.2 Definitioner...2 2.3 Beskrivning av källorna och utvärdering...2 2.3.1 Kommunala kartor...3 2.3.2 Gula sidornas kartor över tätorter...3 2.3.3 Lantmäteriverkets Geografiska Sverige Data, GSD Tätort...3 2.3.4 Svenska Marktäckedata (SMD)-....4 2.3.5 Flygbilder...5 2.3.6 Satellitbilder...5 2.4 Slutsats avseende datakällor...5 3 Metodstudie: Omräkning av SCB:s statistik om markanvändningen i tätorter...7 3.1 Bakgrund...7 3.2 Uppdelning på hårdgjord yta och grönyta...7 3.2.1 Metodik vid uppdelning...7 3.2.2 Resultat andel hårdgjord yta och grönyta...7 3.2.3 Metodik vid förändringsstudie...9 3.2.4 Resultat av förändringsstudien...9 3.2.5 Kommentarer avseende förhållandet total grönyta grönområden.11 3.3 Framtida dataunderlag och arbetsåtgång...11 3.4 Slutsats avseende grönyta resp. hårdgjort...11 4 Metodstudie: Kartläggning av grönområden inom 10 minuters gångavstånd...13 4.1 Bakgrund...13 4.2 Avgränsning av grönområden...13 4.2.1 Metodik vid avgränsning...13 4.2.2 Resultat av avgränsningen...13 4.3 Tillgänglighetsberäkningar...15 4.3.1 Metodik utan barriärer...15 4.3.2 Resultat av tillgänglighetsberäkningarna utan barriärer...15 4.4 Barriärer...18 4.4.1 Metodik med barriärer...18 4.4.2 Resultat av tillgänglighetsberäkningarna med barriärer...18 4.5 Befolkningsförändringars påverkan...19 4.6 Andra datakällor ULF-undersökningarna. 20 4.7 Framtida dataunderlag och arbetsåtgång...20 4.8 Slutsatser avseende beräkning av de tätortsboendes tillgång till grönområden...20 5 Sammanfattande slutsatser...21 Bilaga 1 Nomenklatur för Svenska Marktäckedata...22 Bilaga 2 Klassifikationsschema för SCB:s tätortsstudier...24 Bilaga 3 Avstånd till närmaste grönområde där man kan ta en promenad på någon timma 25

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 1 Inledning och syfte 1.1 Inledning SCB överlämnade i mars 2002 till Boverket rapporten Underlag för första uppföljning och utvärdering av miljömålet God bebyggd miljö, Förstudie. Med utgångspunkt från denna rapport gav Boverket i juli 2002 SCB i uppdrag att fortsätta arbetet med underlag för ämnesområdet Grönområden. Uppdraget avsåg: 1. Förstudie: Olika datakällor för kartläggning av grönytor i tätort. 2. Metodstudie: Omräkning av SCB:s statistik om markanvändning i tätorter till förhållandet mellan grönytor och hårdgjorda ytor. 3. Metodstudie: Kartläggning av grönområden inom 10 minuters gångavstånd. Under arbetets gång har en videokonferens hållits mellan representanter för Boverket och SCB för avstämning och diskussion kring aktuella frågor. Möte har även hållits med representanter för Lantbruksuniversitetet gällande grönytor i tätorter. Studierna har utförts på Programmet för regional planering och naturresurshushållning vid SCB av Hans Ansén och Erik Carles. Vid den slutliga utformningen av denna rapport har också deltagit programmets chef Ingegerd Fängström. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med en studie har stor betydelse för val av arbetsmaterial samt begrepp och definitioner. En utredning om tätorternas grönområden och förändringar av dessa kan ha minst tre olika ändamål, som alla kan förknippas med det övergripande syftet En god bebyggd miljö. De tre ändamål som vid olika tillfällen nämnts under tidigare diskussioner med Boverket är: - grönområden som förutsättning för biologisk mångfald i den bebyggda miljön, - grönområden som förutsättning för människors hälsa dels som rekreations- och motionsområden, dels som s.k. lungor för förbättring av stadens luftmiljö, - grönområden i betydelsen icke hårdgjord ytor, som medverkar till bättre avrinningsförhållanden för nederbörd och motverkar risker för plötsliga översvämningar, etc. Efter tidigare diskussioner med Boverket om betydelsen av grönytor har framför allt det andra och tredje av de här nämnda tänkbara syftena poängterats. Det är också dessa syften som fått styra utvärderingen av underlagsmaterialet m.m. i det här redovisade arbetet.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2 2 Förstudie: Olika datakällor för kartläggning av grönytor i tätorter 2.1 Datakällorna Denna förstudie syftar till en utvärdering av olika datakällor med avseende på deras för- och nackdelar vid kartläggning av relationen mellan grönytor och hårdgjord yta i tätorter resp. de tätortsboendes tillgång till grönområden. Datakällorna som i avtalet mellan SCB och Boverket bestämdes skulle ingå är: 1. Kommunala kartor som baseras på primärkartor, t.ex. kommunernas turistkartor. 2. Gula sidornas kartor över tätorter. 3. Lantmäteriverkets Geografiska Sverige Data, GSD Tätort. 4. Svenska Marktäckedata (SMD), avseende grönområden tillgängliga för allmänheten. 5. Flygbilder Därutöver görs i det följande vissa kommentarer gällande satellitbilder som källa. 2.2 Definitioner Central begrepp i denna förstudie och i de två följande metodstudierna är grönyta, hårdgjord yta och grönområde. En precisering behövs därför vad dessa begrepp står för i detta utredningsarbete. Begreppens innebörder kan i annat sammanhang skilja sig från de här använda. Som grönyta räknas i detta sammanhang allt grönt inom tätortsgränsen, såsom allmänna parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor, vid byggnation överblivna gröna ytor (impediment), villaträdgårdar, gröna ytor mellan flerbostadshus och industribyggnader. Berg i dagen inräknas i denna kategori. Åker, vilket i vissa fall finns inom tätortsgränsen, räknas däremot inte som grönyta. Det senare enligt önskemål från Boverkets representanter. Som hårdgjord yta räknas byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar, gångvägar, cisterner o.dyl. Allt inom tätort som inte betraktas som grönyta eller åker är i princip hårdgjord yta. Som grönområde räknas större grönyta, minst 1 ha enligt Boverkets önskemål, allmänt tillgänglig och så belägen att den troligen är intressant som rekreations- och strövområde för de tätortsboende. Vattenytor i form av sjöar och vattendrag kan ingå i tätortsytan enligt SCB:s tätortsavgränsningar. Havsvatten ingår i princip dock inte. Endast tätorternas landarealer ingår i här redovisade studier. 2.3 Beskrivning av källorna och utvärdering Den utvärdering av källorna som beskrivs i det följande är huvudsakligen gjord med avseende på deras lämplighet som underlag för de studier som utförts enligt avsnitten 3 och 4 i denna rapport.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3 Eftersom copyright gäller för materialet, och tillstånd till kopiering inte skaffats, innehåller denna rapport inga kart- eller flygbildskopior. Det mesta av materialet är dock troligen relativt känt av läsaren. 2.3.1 Kommunala kartor Kommunala tätortskartor utarbetas av de flesta kommuner. De betecknas omväxlande adresskartor, turistkartor, informationskartor eller liknande och upprättas/utgives av stadsingenjörskontoret, stadsarkitektkontoret, stadsbyggnadskontoret, fritidsnämnden m.fl. Skalan ligger ofta i intervallet 1:5 000 1:15 000. De ges vanligen ut med några års mellanrum. Eftersom kvarteren markeras som block i en färg saknas möjligheten att göra en uppdelning av ytan på grönyta och hårdgjord yta enligt definitionen ovan. Villaträdgårdar och gröna ytor belägna mellan flerbostadshus t.ex kan inte särskiljas från övrig kvartersmark. För lokalisering av grönområden är däremot kommunkartorna av stort värde. På kartorna finns markerat och angivet parknamn, fritidsgårdar, motionsspår, namn på skogspartier, osv., vilket i allmänhet är att betrakta som grönområden eller indikerar att grönområde finns i närheten. Kommunkartorna kan dock inte ensamma utgöra datakälla för uppgifter om samtliga grönområden i en tätort, genom att vissa slag av grönytor saknas, speciellt inte om nedre gränsen för grönområden av intresse är satt till 1 ha. De utgör ändå en mycket värdefull källa för en mera fullständig kartläggning av grönområdena, som komplement till annat kartmaterial. 2.3.2 Gula sidornas kartor över tätorter Gula sidorna i telefonkatalogerna innehåller kartor över de större tätorterna. Om uppdatering sker i den takt som katalogerna ges ut är osäkert. För dessa kartor gäller liknande förhållanden som för kommunkartorna, att grönytor bestående av villaträdgårdar, mindre gräsytor osv. inte framträder på kartan. I jämförelse med kommunkartan förekommer information om parker och andra grönområden i mindre utsträckning. En fördel med gula sidornas kartor jämfört med kommunkartorna, är att de är enhetliga över hela landet. Som datakälla för information om de områden som här intresserar oss, måste de dock anses ha begränsat värde. 2.3.3 Lantmäteriverkets Geografiska Sverige Data, GSD Tätort. Databasen omfattar ca 300 av Sveriges tätorter, enl. SCB tätortsavgränsning. Kartorna kan erhållas i vektorform eller rasterform. Vektorer ger bl.a möjlighet att i GIS-program mäta ytor. Uppdatering sker årligen. De 10 största tätorterna i vektorformat kostar 175 000 kr. GSD Tätort och Gula sidornas kartor är mycket likartade till utseendet. Textinformation i GSD Tätort är dock mera sparsamt förekommande än i Gula sidornas kartor, och parknamnen är inte alltid utsatta. Kartorna avses hanteras i digital form. I vektorformatet är dock avgränsningen av områden av olika slag t.ex gröna områden, inte gjord för varje enskilt område. I kartan över Norrköpings tätort ligger allt grönt söder om Motala ström, såväl inom som utom tätorten, som ett enda sammanhängande område. Också GSD Tätort får anses ha begränsat värde i den mer noggranna indelning av tätortsytan i grönområden, grönytor och hårdgjort som vi här eftersträvar.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4 2.3.4 Svenska Marktäckedata (SMD), avseende grönområden tillgängliga för allmänheten. SMD innehåller markanvändnings- och marktäckedata. Redovisning sker på ca 60 klasser, med minsta karteringsenhet 1-5 ha, beroende på klass. Klasserna i SMD framgår av bilaga 1. Produktion sker både i rasterform och i vektorform. För närvarande (nov 2002) har data för fyra län tagits fram. I mars 2003 beräknas ytterligare åtta län vara klara, och i augusti 2003 samtliga län. Blekinge län i vektorformat kostar 7 500 kr. Indata är satellitdata, Lantmäteriverkets data, data från riksskogstaxeringen och data från andra myndigheter, t.ex. SCB: s tätortsgränser. Metoden är en kombination av manuell och automatisk klassning och tolkning av satellitdata. Ambitionen för ajourhållningstakten är 5-10 år. Det är dock f.n. mycket osäkert om ajourföring kommer att ske, och i så fall i vilken omfattning. SMD redovisar en klass inom större tätorter som benämns Urbana grönområden. De är resultatet av en automatisk tolkning, och har en minsta storlek på 2 ha. Vid jämförelse av SMD över Norrköpings tätort med kartor och flygbilder kan konstateras att flera av SMD:s urbana grönområden troligen inte är intressanta som strövområden, t.ex de som genomskärs av stora vägar. Detta är ett resultat av att vägar, järnvägar och vattendrag smalare än 50 m inkluderas i omgivande markanvändningsområden. Även andra urbana grönområden förefaller enligt flygfoton ha ett så stort inslag av bebyggelse, att det är tveksamt om de är av intresse som allmänt tillgängliga grönområden. Vid uppbyggnaden av SMD har samkörning skett med andra databaser. Stora, i satellitbilden homogena ytor, kan därvid ha påförts information som inte är representativ för hela området. Detta har skett i Norrköping. En närmare 60 ha stor, centralt belägen yta har klassificerats som idrottsanläggning, trots att ytan, enl. kommunens tätortskarta, i huvudsak upptas av kyrkoområde, begravningsplatser, folkpark och skola. Att SMD inte kan användas för en total kartläggning av grönytor inom en tätort framgår redan av, att minsta redovisningsenhet på urbana grönområden är 2 ha. Att områdena inte heller utan förbehåll kan användas för att representera intressanta grönområden inom tätorten framgår också av vad som påpekats ovan. Avgränsningen av dessa områden i Norrköpings tätort, jämfört med en avgränsning av grönområden utförd på SCB utifrån flygbilder och kommunala tätortskartan redovisas i karta 1. Vid SCB:s avgränsning har försök gjorts att redovisa enheter ner till 1 ha storlek. Denna avgränsning kan naturligtvis inte anses vara en fullständig och korrekt avgränsning av grönområdena i Norrköping. Möjlighet att ta hänsyn till flera faktorer än vad som skett vid upprättandet av SMD bör dock ge förutsättning att skapa en bättre bild av förhållandena än den SMD ger. Som framgår av kartan är skillnaden i resultaten för delar av tätorten betydande. Den av SCB framtagna kartan över grönområdena i Norrköping har använts som underlag vid tillgänglighetsstudierna i avsnitt 4. Utanför tätortsgränsen, där områdena är mera homogena, och där SMD:s minsta redovisningsenhet oftast är 1 ha, kan denna datakälla anses tillräckligt tillförlitlig som underlag för kartläggning av grönområden i tätorternas när-

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5 område. Osäkerhet med ajourföringen av SMD gör dock att uppföljningar av förändringar troligen måste grundas på annat dataunderlag. 2.3.5 Flygbilder Ca 20 procent av landet flygfotograferas varje år. Fotograferingen utförs med svartvit film från 4 600 m, normalhöjd, eller från 9 200m, höghöjd. SCB har, inom arbetet med statistik över markanvändningen i tätorter, sedan början av 1980-talet köpt flygbilder, vanligen i skala 1:20 000, över ett stickprov av 60 tätorter. 8 av de 10 största tätorterna ingår i detta stickprov. Flygbilder, analoga eller digitala, som täcker en tätort av Norrköpings storlek, kostar 1 000-1 500 kr. Flygbilderna ger en mera detaljerad bild av marktäcket/markanvändningen än vad de föregående källorna ger. Detta är den enda av dessa källor som ger möjlighet till en ingående kartering av grönytorna, där också villaträdgårdar, gröna ytor inom flerbostadsområden, mindre grönytor i industriområden osv. ingår. Tekniken vid en sådan kartering beskrivs närmare i avsnitt 3. För en avgränsning av grönområden har, inom detta projekt, används flygbilder och kommunal tätortskarta. En viss begränsad information har SMD givit. Jämför karta 1. Detta arbete beskrivs närmare i avsnitt 4. Problemet med att använda flygbilder som källa är den något osäkra möjligheten att erhålla flygbilder från önskad tidpunkt över önskat område. För många av de tätorter som ingår i SCB:s tätortsstudie saknas t.ex möjligheten att erhålla flygbilder representerande förhållandet omkr. år 2000. Förändringsstudier över längre tidsperioder är dock möjliga att göra om en viss variation av tidpunkter för jämförelsen medges. 2.3.6 Satellitbilder Möjlighet har inte funnits att inom denna förstudie undersöka satellitbilder som datakälla för kartläggning av grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i tätorter, främst p.g.a. att en längre tids framförhållning krävs för att få tillgång till lämpligt material. SCB har emellertid för avsikt att inom den närmaste tiden göra försök med satellitinformation då också kunskap eventuellt kan inhämtas om förutsättningen att följa förändringar i grönytestrukturen. Redan på detta stadium kan dock antas att satellitbilder troligen uppfyller kraven som en grundläggande källa för att kunna upprätta databaser över t.ex grönområden och för att kunna göra uppföljande förändringsstudier av dessa. Planering av vilka tätorter satellitbilder önskas över måste göras under våren, för programmering av satelliten med möjlighet att under sommaren få molnfria bilder över orterna. 2.4 Slutsats avseende datakällor Om en uppdelning av tätortsytan önskas på grönyta och hårdgjord yta enligt de definitioner som presenterats under punkt 2.2 är, av de källor som här undersökts, endast flygbilder och framöver troligen också satellitbilder, den enda källan som ger möjlighet till sådan uppdelning. Tillgången till flygbilder är något osäker, men dessa bör i framtiden kunna kompletteras med satellitbilder. Beställning för programmering av satelliten i god tid i förväg krävs för att säkerställa tillgången på bilder.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6 Också för att bygga upp databaser över grönområden inom tätorter och i tätorternas omgivningar för tillgänglighetsberäkningar, och för förändringsstudier av dessa områden, är flygbilder och satellitbilder erforderliga. Kompletterande information från kommunala tätortskartor förbättrar informationsinhämtningen. Eventuellt bör personer med speciell lokalkännedom anlitas för ytterligare förbättringar, speciellt i ett inledningsskede under uppbyggnaden av en sådan databas. SMD kan fungera vid uppläggning av en databas för grönområden i tätortens omgivningar. Förändringsstudier måste dock även i detta fall bygga på tillgång till flyg- eller satellitbilder. Karta 1 Grönområden i Norrköpings tätort Fyllda ytor är bedömningar utförda på SCB utifrån flygbild och kommunal tätortskarta. Minst 1 ha stora områden. Ofyllda ytor är SMD:s urbana grönytor. Minst 2 ha stora områden.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7 3 Metodstudie: Omräkning av SCB:s statistik om markanvändningen i tätorter till förhållandet mellan grönytor och hårdgjorda ytor 3.1 Bakgrund SCB har, huvudsakligen via flygbildsstudier, följt förändringar i markanvändningen sedan 1970 i ett stickprov på 60 tätorter. Stickprovet består i huvudsak av större tätorter, och 8 av de 10 största tätorterna ingår i urvalet. Tätorterna representerar tillsammans ca 25 procent av den totala tätortsytan i landet. En serie med uppgifter från denna undersökning finns med början 1970. Studiens fortsättning avseende förhållandet 2000 pågår. Klassifikationsschemat framgår av bilaga 2. I de flesta klasser ingår mer eller mindre stora arealer grönytor. I t ex Bostadsmark har vi inberäknat villaträdgårdar och grönytor mellan flerbostadshusen. Liknande gäller för tex Industrier, att de vanligen små gröna ytor som finns mellan industrianläggningar har räknats som ingående i klassen. Det är en uppdelning av dessa ytor på hårdgjort resp. grönt som metodstudien avser, så att en fullständig bild av andel hårdgjord yta resp. grönyta skall kunna erhållas tätortsvis för de större tätorterna. 3.2 Uppdelning på hårdgjord yta och grönyta 3.2.1 Metodik vid uppdelning För att finna en metodik att dela upp tätortsytor på hårdgjord och grön mark valdes ett antal typområden av olika slag ut, såsom områden med villor, kedjehus, flerbostadshus, industrier o.s.v. från flygbilder i skala 1:20 000 från flera av de 10 största tätorterna. Över de utvalda områdena lades ett regelbundet punktnät motsvarande ett verkligt avstånd på 20 m mellan punkterna. För att erhålla bättre tolkningssäkerhet skannades flygbilderna över undersökningsområdena och uppförstorades, antingen för arbete direkt på datorskärm eller för pappersutskrift. I de utlagda punkterna tolkades markanvändningen med avseende på om ytan var hårdgjord yta eller grönyta. Fastighetstaxeringarna användes för att få fram kompletterande information om bebyggelsens fördelning på olika typer av småhusbebyggelse, och för kontroll av framtagna omräkningstal bl.a med hjälp av uppgifter om tomtstorlekar vid olika typ av bebyggelse. Sammanställning av resultaten från punktolkningarna, uppgifterna från fastighetstaxeringarna, samt i vissa fall bedömningar av troliga värden inom klasserna, gav omräkningsfaktorer som kan anses tillämpbara på de 10 största tätorterna, troligen också på andra större tätorter. Det bör observeras att omräkningsfaktorerna är påverkade av tolkningstekniken i SCB:s tätortsstudier och endast är tillämpbara på resultatet av dessa. För annat grundmaterial kan andra faktorer behöva användas. 3.2.2 Resultat andel hårdgjord yta och grönyta Omräkningsfaktorerna tillämpade på de värden som i SCB:s markanvändningsundersökning erhållits för Stockholms tätort 1995 redovisas i detalj i tabell 1. Av Stockholms tätorts totala yta på 37 360 ha utföll 15 106 ha som hårdgjort. Detta ger 40,43 procent hårdgjord mark. Frånsett åkermarken så kan resten klassificeras som grönyta. Åkermarken var 0,20 procent av tätortsytan, och andelen grönyta blir därmed 59,37 procent.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8 Tabell 1 Hårdgjord yta och grönyta i Stockholms tätort 1995 Kategori enligt SCB:s tätortsstudie Omräkningsfaktorer Areal, hektar Därav hårdgjort grönyta Bostadsmark 16 930 5 508 11 422 Villa, fritidshus 0,23 11 981 2 756 9 225 Rad- och kedjehus 0,41 409 168 241 Flerbostadshus 0,50 3 810 1 905 1 905 Blandat bostäder/kontor/handel 0,95 711 675 36 Lantbr.bost o övrig lantbr.byggn 0,25 20 5 15 Bostadshus under byggnad 0,50 0 0 0 Tillverkningsind 1 966 1 758 208 Tomtmark utan industribyggnad 0,00 116 0 116 Industribyggnad eller anläggning 0,95 1 851 1 758 93 Gruvor och mineralbrott 0 0 0 Grustäkt Torvtäkt Tekniska anläggningar 136 60 76 Vatten- o avloppsreningsverk 0,70 33 23 10 Kraftverk o eldistributionsanl 0,50 25 12 13 Kraftledningsgata 0,00 0 0 Sopstation, avfallstipp 0,50 21 11 11 Handels- o affärsverksamhet 0,95 1 106 1 050 56 Offentlig förvaltning o verksamhet 2 389 1 657 732 Utbildning 0,90 799 719 80 Daghem, fritidshus o dyl 0,90 210 189 21 Sjukvård 0,75 409 306 103 Pensionärshem o dyl 0,75 42 31 11 Kulturbyggn, muséum, hembygdsgård 0,50 151 76 76 Kyrka, kyrkogård, församlingshem 0,10 405 40 365 Militäranl, övningsfält 0,00 47 0 47 Fångvårdsanl 0,90 0 0 0 Övrigt t ex förvaltn, post, tele, brandstn 0,90 318 286 29 Kommunikationer 4 527 4 382 145 Riksväg eller primär länsväg 0,90 256 231 25 Övrig väg eller gata 1,00 3 288 3 288 0 Järnväg 0,90 478 431 47 Handelshamn 1,00 218 218 0 Småbåtshamn 1,00 123 123 0 Flygplats 0,50 143 72 72 Kommunikationer under byggnad Fritidsanl o dyl 768 649 119 Sportanl, badanl, minigolfbana osv 0,90 678 610 68 Travbana, motorbana, skjutbana 0,50 51 26 26 Golfbana 0,00 25 0 25 Brukad mark 274 30 244 Åker 0,00 74 0 74 Betesmark 0,00 0 0 0 Växthus, handelsträdgård, plantskola 0,50 25 13 13 Koloniträdgård 0,10 175 18 157 Skogsmark, annan trädbeväxt mark, park 0,00 6 338 0 6 338 Öppen mark typ berg i dagen, imp. o dyl 0,00 3 343 0 3 343 Ej möjligt att klassificera 0,50 25 13 13 Totalt exkl. vatten 37 360 15 106 22 254

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9 3.2.3 Metodik vid förändringsstudie I de större tätorterna skedde under perioden 1995-2000 ofta både en förtätning innanför 1995 års gräns och en expansion utåt från denna gräns. Se karta 2. Karta 2 Exempel på förtätning och expansion 1995 2000 Förtätning Expansion Dessa två typer av förändringar har utifrån flygbilder, fastighetstaxeringsinformation och kommunala tätortskartor noggrant kartlagts i fyra större tätorter. Registrering av varje förändringsyta skedde med hänsyn till det klassifikationsschema som används i SCB:s tätortsstudie enl. bilaga 2. Därvid antecknades markslag på ytan före förändringen enligt flygfoto från 1995, och markslaget efter förändringen enligt flygfoto från 2000. 3.2.4 Resultat av förändringsstudien I Stockholm skedde mellan 1995 och 2000 en tätortsexpansion på 165 ha, och förtätning på 120 ha. Förtätningen innanför 1995 års gräns medför vanligtvis, vilket också var fallet i Stockholm, att andelen hårdgjord yta ökar och grönytan minskar inom detta område. Detta eftersom om inte förtätningen sker på redan hårdgjord yta, eller på den lilla yta åkermark som eventuellt kan finnas innanför tätortsgränsen, så sker den på mark som ovan definierats som grönyta. I Stockholms tätort medförde förtätningen att andelen hårdgjord yta inom 1995 års gräns ökade på grönytans bekostnad från ovan redovisade 40,43 procent till 40,55 procent. Detta motverkades delvis av att ny grönyta tillfördes tätorten vid den expansion som skedde mellan 1995 och 2000. Av de 165 ha stora expansionsytan var 78 ha grönyta i form av skog och öppen gräsmark. Andelen hårdgjort år 2000 i tätorten som helhet slutar därmed på 40,51 procent och andel grönyta på 59,29 procent. Faktum kvarstår att andelen hårdgjord yta ökat, och andelen grönyta minskat mellan 1995 och 2000 i Stockholms tätort. Se tabell 2. Tabell 2 sammanfattar resultatet av tillämpningen av erhållna omräkningsfaktorer på 1995 års uppgifter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås. Dessutom visas hur förändringarna från 1995 till 2000 vid förtätning och expansion påverkar andelarna hårdgjord yta och grönyta. 1995 resp. 2000 gäller tätortsytan totalt vid dessa tidpunkter. 2000 inom 1995 års gräns avser resultatet efter förtätningen, utan att hänsyn tagits till expansionen. Det sistnämnda kan också uttryckas som förändringarna 1995-2000 inom den tätortsgräns som gällde 1995.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10 Tabell 2 Andel hårdgjord yta 1995 samt 2000 i några större tätorter Marktyp Tätort Stockholm Göteborg Malmö Västerås Hårdgjort 1995 40,43 40,95 58,70 41,42 2000 inom 1995 års gräns 40,55 41,26 58,81 41,62 2000 40,51 41,25 58,79 40,79 Grönyta 1995 59,37 57,75 39,33 57,09 2000 inom 1995 års gräns 59,25 57,50 39,25 56,88 2000 59,29 57,51 39,24 57,74 Att hårdgjord yta och grönyta inte summerar till 100 procent beror på att åkermarken inte ingår i någondera av grupperna, utan utgör den resterande delen upp till 100 procent. Vi rör oss med siffermässigt små procentförändringar. Trots detta är det ändock ca 45 ha grönyta som bebyggts genom förtätning i Stockholms tätort, och ca 50 ha i Göteborgs tätort, mellan 1995 och 2000. Som ovan påpekats blir resultatet vid förtätning så gott som undantagslöst att andelen hårdgjord yta ökar, och andelen grönyta minskar innanför den äldre tätortsgränsen, i detta fall 1995. Så är också fallet i de fyra undersökningsorterna. Andelen hårdgjort steg i Stockholm från 40,43 procent till 40,55, i Göteborg från 40,95 till 41,26 osv. Detta skedde på grönytornas bekostnad. För att motverka en sådan förskjutning mot högre andel hårdgjort och mindre andel grönyta, krävs att nybyggnation sker på tidigare hårdgjord yta, på åkermark, som ju här inte tillhör klassen grönyta, eller att hårdgjord yta i motsvarande omfattning samtidigt omvandlas till grönyta. Detta senare kan vi konstatera mycket sällan är fallet. Inberäknar vi också expansionen, och jämför de totala tätortsytorna 1995 och 2000, så har fortfarande andelen hårdgjort ökat och andelen grönyta minskat i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Västerås däremot, sker det motsatta, genom att andelen hårdgjord yta sjunker och andelen grönyta ökar. Tätortsexpansionen medförde i detta fall att ett relativt stort skogsparti inneslöts i tätorten, vilket resulterade i en gynnsam utveckling av grönyteandelen för tätorten totalt. Se karta 3. Karta 3 Exempel på hur större skogsparti kan bli inneslutet i tätort

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11 Det skall påpekas att förtätningen innanför 1995 års gräns troligen är som störst under här studerad period 1995-2000, och eventuellt kan förväntas avta successivt framöver. 3.2.5 Kommentarer avseende förhållandet total grönyta grönområden Vad som inte framgår av siffrorna i tabell 2 är, att av t.ex grönytan i Stockholms tätort på närmare 60 procent av tätortsytan, endast ca drygt 1/3 består av allmänt tillgängliga grönytor. Det är ofta dessa grönytor som bebyggs. I stället för att räkna med förändringar i några tiondels procentenheter kanske man, för de allmänt tillgängliga grönytorna, får räkna med ½ till 1 procentenhets förändring under femårsperioden. Om, som ett räkneexempel, andelen sådana grönytor under en femårsperiod sjunker med en halv procentenhet från t.ex 23,0 till 22,5, vilket mycket väl kan motsvara siffrorna i tabellen ovan, så medför detta en 10-procentig minskning av de allmänt tillgängliga grönytorna under en 20-årsperiod. Detta överensstämmer väl med de beräkningar SCB tidigare, utifrån studierna av markanvändningen i tätorter, har kommit fram till för perioden 1975 till 1995. Syftet med en studie av hårdgjord yta (jämför syfte, avsnitt 1) blir avgörande för om man vill jämföra förändringarna av alla grönytor, eller eventuellt särskilja allmänt tillgängliga grönområden. 3.3 Framtida dataunderlag och arbetsåtgång SCB:s tätortsstudie bygger på god tillgång till flygbilder. I de fall bilder över ort som ingår i stickprovet inte kan erhållas för önskad tidpunkt, har ersättningsort lagts in i stickprovet. Detta kan naturligtvis inte bli fallet om t.ex samtliga de 10 största tätorterna löpande skall följas upp avseende förändringarna. I SCB:s studie ingår 8 av de 10 största tätorterna. Till pågående uppföljning finns vissa svårigheter att få fram önskade flygbilder över samtliga dessa. Inte heller satellitbilder finns som kan ersätta dessa uteblivna flygbilder. Satellitbilder bör dock framöver kunna göra det möjlighet att utföra sådana uppföljningar med visst intervall. Upplösningen på satellitbilderna är troligen tillräcklig för förändringsstudier av tätorterna. Programmering av satelliterna krävs för att med säkerhet erhålla bilder över önskat område. Lokalisering av förändringsytorna, såväl förtätningarna som expansionsförändringarna, samt en uppdelning av dessa på hårdgjort resp. grönt görs uppskattningsvis till en kostnad av 20 000 kr per större tätort. Studier av möjligheten att använda digital information, flygbilder såväl som satellitinformation, kombinerat med olika typer av datorprogram för att bl.a kartlägga tätortsförändringar bör ge insikt i hur satellitbilder kan användas för uppföljning av förändringar i hårdgjorda ytor och grönytor. 3.4 Slutsats avseende grönyta resp. hårdgjort En utvidgning av SCB:s nuvarande studie av markanvändningen i de större tätorterna på så sätt att ett relativt tätt punktnät läggs över förändringsytorna och registrering sker i punkterna, inte bara efter markanvändningskategori utan också efter hårdgjort resp grönt, är en fullt tillförlitlig metod för att följa förändringarna i relationen hårdgjord yta kontra grönyta. Tekniken med att applicera omräkningsfaktorer på arealuppgifter över den totala tätortsytans fördelning på olika markanvändningsklasser gör det möjligt att bedöma om

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12 expansionsytan kompenserar bortfallet av grönyta vid eventuell förtätning. Samtidigt blir det möjligt att jämföra förhållandet i tätorten som helhet före och efter förändringarna. SCB har tillgång till dataunderlag som kan utnyttjas för att upprätta databas avseende förhållandet 1995 för samtliga de 10 största tätorterna. För några av dessa orter finns dock i dagsläget inte flygbilder att tillgå för att göra en uppföljning gällande förändringar perioden 1995-2000. Ett något längre tidsintervall för uppföljning måste i detta fall accepteras. Under de senaste 20 åren har förändringarna vid tätortsförtätning varit ungefär lika stora som förändringarna vid tätortsexpansion, 15-20 000 ha vardera för Sveriges samtliga tätorter. Detta har fört med sig att grönytor tagits i anspråk. Sett i relation till detta bör övervägas huruvida indikatorn skall avse förhållandena för tätortsytan som helhet, eller om speciell bevakning skall ske utifrån ett basår, t.ex 1995. Relationen hårdgjord yta kontra grönyta kan i viss mån påverkas av att åkermark här hanterats för sig. För att undvika detta och förenkla bilden föreslås att åkermarken i fortsättningen inräknas i klassen grönyta. Detta strider troligen inte heller mot miljömålet. Som visats tidigare ger den teknik som här använts möjlighet att följa händelserna både vid förtätning innanför tätortsgränsen ett visst basår, som kan vara 1995, och vid expansion ut från denna basårsgräns. En väsentlig förutsättning för att full information om hur förändringarna påverkar relationen hårdgjord yta grönyta är dock att en databas avseende förhållandet ett utgångsår finns uppbyggd, eller kan byggas upp.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13 4 Metodstudie: Kartläggning av grönområden inom 10 minuters gångavstånd. 4.1 Bakgrund Det förutsätts i avtalet mellan SCB och Boverket att Svenska Marktäckedata (SMD) skall vara en av huvudkällorna till denna metodstudie. En kort beskrivning av SMD, och en bedömning av SMD som datakälla för information om grönytor/grönområden i och omkring tätorter återfinns under avsnitt 2 ovan. Den i SMD använda nomenklaturen återges i bilaga 1. Som framgår under avsnitt 2 är informationen i SMD inte av det slaget att den ensam kan bilda underlag för beräkningar om tillgången på grönområden av intresse som gröna rekreations-/vistelseytor inom tätorter. Den minsta storleken på Urbana grönområden i SMD är dessutom 2 ha, vilket som underlag för denna metodstudie har ansetts vara en för hög gräns. Önskemålet från Boverkets representanter har varit att grönområden med minst 1 hektars storlek borde ingå i denna studie. Dessutom har de framfört synpunkten att gångavstånden 250 resp. 400 m är de i detta sammanhang relevanta. 4.2 Avgränsning av grönområden 4.2.1 Metodik vid avgränsning För att erhålla ett underlag som så nära som möjligt kan anses motsvara de krav som ställs i fråga om belägenhet t.ex. i förhållande till störande trafik, storlek, i detta fall minst 1 ha, samt omväxlande struktur med gräsyta/träd/buskar, avgränsades sådana områden på flygbild i skala 1:20 000 över Norrköpings tätort. Delar av flygbilden skannades och uppförstorades på datorskärm för bättre tolkningsbarhet. Till stöd för denna avgränsning användes kommunkarta över tätorten upprättad av Stadsingenjörskontoret i Norrköpings kommun. För ytterligare kommentarer om denna karta se avsnitt 2. Till de områden som avgränsats hör, för Norrköpings del, de alléklädda promenader som finns i tätorten (Norra resp. Södra Promenaden). Dessa har ansetts ha sådant rekreationsvärde att de bör ingå i undersökningen. De avgränsade områdena digitaliserades för att möjliggöra sambearbetning med annan digital data. Som grönområden i tätortens omedelbara närområde har accepterats huvudparten av de områden som i SMD klassats som Skog och halvnaturliga marker, huvudklass 3. Se bilaga 1. Dessa områden har en minsta storlek av 1 ha. Områdena fanns sedan tidigare tillgängliga i digital form på SCB. 4.2.2 Resultat av avgränsningen Resultatet av avgränsningen framgår av karta 4. I kartan är också vattenytor, större vägar och järnvägar inlagda. Arealen av de innanför tätorten avgränsade grönområdena utgör 13 procent av totala tätortsytan. Enligt den beräkningsmetod som presenterats i avsnitt 3 är andelen total grönyta 48 procent av Norrköpings tätorts yta. Här, liksom konstaterats för Stockholms tätort i avsnitt 3, är andelen allmänt tillgängliga grönytor ca 1/3 av den totala grönytan i tätorten. Då har också områden mindre än 1 ha inberäknats. En avgränsning gjord på detta sätt av intressanta grönområden kan naturligtvis inte bli helt korrekt. God lokalkännedom krävs för bedömningar, som inte kan utföras utan denna kännedom med aldrig så många kart- och datakällor. Som underlag i denna metodstudie för beräkning av tillgången på

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14 Karta 4 Grönområden minst 1 ha stora i och omkring Norrköpings tätort Områdena inom tätorten är avgränsade på SCB-MR/REN utifrån flygbild och kommunal karta. Områdena utanför tätortsgränsen kommer från Svenska MarktäckeData (SMD) Tätortsgräns, vägar och järnvägar är inlagda

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15 grönområden för de tätortsboende i Norrköpings tätort är dock underlaget troligen så nära man kan komma inom utredningsuppdraget. 4.3 Tillgänglighetsberäkningar I denna metodstudie har beräknats dels hur stor andel av de tätortsboende i Norrköpings tätort som inom avstånden 50 till 500 m når grönområde så som det avgränsats enligt föregående avsnitt, dels hur stor areal grönområden som de tätortsboende totalt har tillgång till inom 250 m resp. 400 m. Kompletterande beräkningarna har också utförts med antagandet att vissa vägar och järnvägar samt Motala ström utgör barriärer för tillgängligheten. 4.3.1 Metodik utan barriärer Befolkningen är skriven på fastigheter. Fullständig koppling mellan befolkning och byggnader finns inte. I de fall det endast finns en byggnad på fastigheten kan befolkningen naturligtvis lokaliserad till denna byggnad. Om flera byggnader finns på fastigheten, kan ett sätt vara att lokalisera befolkningen till den centralt belägna byggnaden. Koordinatsatt register uppbyggt på detta sätt avseende förhållandet i Norrköpings tätort den 31 dec 2000 har använts i denna metodstudie för beräkningar av grönområdenas lägen i förhållande till tätortsbefolkningens boende. För tätorter kan antas att förhållandet att befolkningen är lokaliserad till fastigheter i stället för till byggnader, endast i mycket begränsad omfattning påverkar resultatet. I Norrköpings tätort fanns det vid undersökningstidpunkten ca 82 700 personer fördelade på 7 190 fastigheter. Med hjälp av GIS-program drogs kring bebodda byggnader enligt ovan, cirklar med en radie av 50 meter. Cirkeldragningen upprepades med ökande storlek på radien med 50 m åt gången. En uppsättning cirklar med radierna 50 m, 100 m, 150 m osv. erhölls därmed. Cirklarna representerar motsvarande gångavstånd fågelvägen från bostaden. Karta 5 visar Norrköping med 250-meterscirklar inlagda. I GISprogram påfördes cirklarna information om grönområde låg inom cirkelavståndet, och i så fall hur stor areal grönområden som låg inom detta avstånd. 4.3.2 Resultat av tillgänglighetsberäkningarna utan barriärer Figur 1 visar andel personer i Norrköpings tätort som når grönområde minst 1 ha stort, inom max 500 m från bostaden. Inom exempelvis 50 m når ca 19 procent av befolkningen sådant område, inom 250 m ca 86 procent och inom 400 m 96 procent. Det omvända ger naturligtvis att 82 procent saknar tillgång till grönområde inom 50 m, 14 procent inom 250 m och 4 procent inom 400 m.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16 Karta 5 Cirklar med 250 meters radie kring bostadspunkter på bebodda fastigheter i Norrköpings tätort

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17 Figur 1 Andel personer i Norrköpings tätort som når grönområde minst 1 ha stort inom max 500 m från bostaden Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Avstånd, meter Figur 1 visar endast att man når grönområde inom visst avstånd från bostaden, inte hur stor areal som ligger inom resp. avstånd. Detta visas däremot för avstånden 250 m resp. 400 m i figur 2. Inom 250 m har 86 procent av de tätortsboende i Norrköping minst 1 ha grönområden, 68 procent har minst 2 ha, o.s.v. Om hela 250-meterscirkeln skulle bestå av grönområden skulle den omfatta 19,6 ha grönområden. Ingen person i Norrköpings tätort bor så. Inom 400 m har 91 procent av de tätortsboende i Norrköpings tätort minst 2 ha grönområden, 83 procent har minst 3 ha o.s.v. Om hela 400-meterscirkeln skulle bestå av grönområden, skulle denna omfatta 50,2 ha grönområden. Ingen i Norrköping bor så. Figur 2 Andel personer i Norrköpings tätort med areal grönområden som ligger inom 250 m resp. 400 m från bostaden Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 400 m 250 m 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Areal grönområden, ha

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18 4.4 Barriärer 4.4.1 Metodik med barriärer Ett försök att beräkna hur barriärer påverkar tillgängligheten har gjorts genom att större vägar, järnvägen och Motala ström har lagts in som barriärer. I detta fall har antagits att dessa barriärer helt utsläcker tillgängligheten, och hänsyn har alltså inte tagits till möjligheten att ta sig fram via broar och undergångar. Beräkningar där också hänsyn tas till dessa kräver bearbetningar i GIS-miljö, som är betydligt mera avancerade och tidskrävande än de här använda. 4.4.2 Resultat av tillgänglighetsberäkningarna med barriärer I figur 3 visas utfallet vid dessa barriärsberäkningar i förhållande till resultatet presenterat i figur 1 där inga barriärer beaktats. Påverkan märks mest på tillgängligheten vid de längre sträckorna. 18,8 procent av de boende inom Norrköpings tätort når grönområde minst 1 ha stort inom 50 m från bostaden när barriärer inte tagits med i beräkningarna, 18,7 procent när barriärerna tagits med. Inom 500 m:s avstånd minskar andelen med tillgång på grönområden från 99,2 procent till 95,6 procent när barriärerna påverkat beräkningarna. Figur 3 Andel personer som når grönområde minst 1 ha stort inom max 500 m från bostaden med resp. utan hänsyn till barriärer Procent 100 90 80 Utan barriärer Med barriärer 70 60 50 40 30 20 10 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Avstånd, meter I figur 4 visas hur barriärerna påverkar areal grönområden belägna inom 250- meterscirklar resp. 400-meterscirklar. Vad som inte direkt framgår av figurerna är att ca 7 600 personer påverkas av barriär inom 250 m så att arealen grönområde inom detta avstånd sjunker mer än 25 procent. 2 500 av dessa mister helt tillgång till grönområden, och 17,1 procent av de tätortsboende saknar därmed möjlighet att nå grönområde inom detta avstånd mot 14,0 procent då ingen hänsyn tagits till barriärer. Ca 16 450 personer påverkas av barriär inom 400 m så att arealen grönområden inom detta avstånd sjunker mer än 25 procent. 3 150 av dessa mister helt tillgången till grönområden, och 7,7 procent av de tätortsboende saknar därmed möjlighet att nå grönområde inom detta avstånd mot 3,9 procent då ingen hänsyn tagits till barriärer.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19 Figur 4 Andel personer i Norrköpings tätort med arealer grönområden som ligger inom 250 m resp. 400 m från bostaden utan och med hänsyn till barriärer Procent 100 90 80 70 250 m 250 m barriärer 400 m 400 m barriärer 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Areal grönområden, ha Beräkningarna ovan skall naturligtvis betraktas som relativt grova räkneexempel, och analyseras därefter. Vissa av de barriärer som används i beräkningarna är säkerligen av marginell betydelse, medan andra barriärer inte beaktats över huvud taget. Som påpekats har inte heller hänsyn tagits till möjligheten att nå förbi barriärerna via broar, gångtunnlar o.dyl. 4.5 Befolkningsförändringars påverkan Resultaten ovan är beroende av grönområdenas lägen och storlek, men också av befolkningens läge och storlek. Förändringar i uppgifterna är alltså beroende av båda dessa faktorer. Under en 5-årsperiod kan mycket väl förändringarna i grönområdena vara så marginella så att detta ger mindre utslag på beräkningarna än förändringar i befolkningen ger. Om 1995 års befolkning i Norrköpings tätort, i stället som ovan befolkningen 2000, sambearbetas med grönområdena, erhålls som resultat en, visserligen liten men dock, förbättring av tillgängligheten till grönområden för de tätortsboende mellan 1995 och 2000. Detta alltså räknat på samma grönområden vid de två tidpunkterna. Befolkningen i Norrköping minskade med ca 2 000 personer mellan 1995 och 2000. Planer som finns för vissa storstäder, att genom byggande av vindsvåningar öka befolkningen i de centrala delarna, kan medföra betydande svängningar i de tillgänglighetsmått som framräknas enligt modellen ovan. Detta sker alltså utan att någon aktiv åtgärd gjorts som medfört förändringar i grönområdesarealerna.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20 4.6 Andra datakällor ULF-undersökningarna Genom ULF, Undersökningarna av levnadsförhållanden, mäter SCB och följer utvecklingen av levnadsförhållandena i Sverige. Undersökningarna har på uppdrag av Sveriges Riksdag genomförts sedan 1975, i huvudsak som besöksintervjuer med ett slumpmässigt urval om ca 7 500 personer årligen av den vuxna befolkning 16-84 år. I undersökningen 1998-1999 inhämtades uppgifter om Avstånd till närmaste grönområde där man kan ta en promenad på någon halvtimma. Redovisningen avser dock inte tätorter, utan grupper av kommuner. Enligt denna undersökning har 65 procent av befolkningen i landet tillgång till grönområde inom 250 m, där man kan ta en promenad på någon halvtimma. Ytterligare 19 procentenheter når sådant område om avståndet sätts till ca 500 m. Av boende i flerbostadshus i storstadsområden har under 50 procent tillgång till sådant område inom 250 m. Vid en jämförelse med resultaten som ovan tagits fram för Norrköping skall observeras att det i ULFundersökningen gäller att nå så stora områden att man kan ta en promenad på någon halvtimma alltså betydligt större än 1 ha. För sammanfattning av resultaten se bilaga 3. De fullständiga resultaten presenteras på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/statistik/le0101/le0101_botranstab9899.asp Tabell 24. 4.7 Framtida dataunderlag och arbetsåtgång Liknande beräkningar som ovan går att göra för de flesta tätorter, under förutsättning att någotsånär aktuella flygbilder/satellitbilder finns att tillgå. Koordinatsatta befolkningsfiler upprättas årligen. Arbetskostnaden för att göra beräkningar enl. ovan kan uppskattas till ca 25 000 kr för en tätort av Norrköpings storlek. Också uppföljningar av förändringar i grönområdena kräver, om inte fältstudier utförs, flygbilder eller satellitbilder med hög aktualitet. Tillgången till flygbilder från ett speciellt år är dock mycket osäker, och uppföljningen får därmed grundas på satellitbilder, vilka måste beställes god tid i förväg för inprogrammering av satelliterna. Utan sådan programmering är möjligheten att få bilder över önskat område mycket begränsad. Arbetskostnaden för uppföljande beräkning av tillgängligheten inom t.ex. 250 m:s avstånd till bostaden inkl. förändringsstudie kan beräknas till 15 000 kr för en tätort av Norrköpings storlek. 4.8 Slutsatser avseende beräkning av de tätortsboendes tillgång till grönområden Avgränsningar av grönområden kan ske med hjälp av flygbilder och kommunala tätortskartor. För att förbättra avgränsningen bör kontakt med lokala planerare tas i ett inledande stadium. Uppföljning av förändringar i grönområdena kan ske med flygbilder och satellitbilder. De senare måste troligen användas i ökat utsträckning eftersom tillgången till flygbilder över viss ort för viss bestämd tidpunkt är osäker. Uppgifter om befolkningen lokaliserad till fastigheter finns årlig tillgång till. Möjlighet finns att därigenom göra uppdelningar på kön, åldersgrupper osv. för fördjupade studier.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21 SCB har i denna metodstudie visat på en relativt enkel väg att beräkna de tätortsboendes tillgång till grönytor. Liknande beräkningar kan göras för de 10 största tätorterna. Förfinad beräkning där hänsyn tas till barriärer och möjlighet att komma förbi dessa via över- och undergångar kan också utföras. Den slutliga tekniken för att beräkna tillgången är dock beroende av vad som skall mätas. Räcker det att endast mäta om tillgång till grönyta finns inom visst avstånd, skall ytan grönområde tas med i beräkningarna, hur mycket hänsyn skall tas till barriärer m.m.? Ställningstagande till dessa frågor krävs, och troligen också fördjupade studier, innan den slutliga mätindikatorns beräkningssätt kan fastställas. 5 Sammanfattande slutsatser För kartläggning av grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i tätorter enligt de metoder som här använts krävs tillgång till flygbilder, satellitbilder och kommunala tätortskartor. Kompletterande uppgifter från personer med god lokalkännedom erfordras för säkrare avgränsningar i ett inledningsskede. Uppdelning av de 10 största tätorternas arealer på hårdgjord andel och andel grönyta kan ske med den metod som här tillämpats. Uppföljning är dock beroende av tillgången på flygbilder och satellitbilder. En bedömning är att denna fråga kan lösas, men satellitbildernas användbarhet kan behöva studeras närmare. Beräkningar över tillgången på grönområden inom gångavstånd för tätotsboende kan göras med mer eller mindre avancerad teknik. SCB har tillämpat några grundläggande metoder. Mera avancerade beräkningar där gatunätets utseende, barriärer, broar osv. ingår kan utföras. Ytterligare studier krävs i detta fall.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22 Bilaga 1 Nomenklatur för Svenska Marktäckedata 1. ANLAGDA YTOR 1.1 Stadstruktur 1.1.1 Tät stadsstruktur 1.1.2 Gles stadsstruktur 1.1.2.1 Orter med mer än 200 invånare 1.1.2.1.1 Orter med mer än 200 invånare och med mindre områden av trädgårdar och grönområden 1.1.2.1.2 Orter med mer än 200 invånare och med större områden av trädgårdar och grönområden 1.1.2.2 Orter med mindre än 200 invånare 1.1.2.3 Landortsbebyggelse med tomtmark av öppen karaktär 1.2 Industri, handelsenheter, offentlig service, militära förläggningar och transportenheter 1.2.1 Industri, handelsenheter, offentlig service och militära förläggningar 1.2.2 Väg- och järnvägsnät med kringområden 1.2.3 Hamnområden 1.2.4 Flygplats 1.3 Gruvområden, deponier och byggplatser 1.3.1 Mineralextraktionsplatser 1.3.1.1 Grus- och sandtag 1.3.1.2 Övriga mineralextraktionsplatser 1.3.2 Deponier 1.3.3 Byggplatser 1.4 Anlagda, ej jordbrukade, bevuxna områden 1.4.1 Urbana grönområden 1.4.2 Idrotts- och rekreationsområden 1.4.2.1 Idrottsanläggning, skjutbana, motorbana samt hästsportanläggning och hundkapplöpningsbana 1.4.2.2 Flygfält (gräs) 1.4.2.3 Skidpist 1.4.2.4 Golfbana 1.4.2.5 Ej urban park 1.4.2.6 Campingplats och fritidsbebyggelse 2.JORDBRUKSMARKER 2.1 Åkermark 2.1.2 Åkermark 2.2 Permanenta grödor 2.2.2 Frukt- och bärodling 2.3 Betesmarker 2.3.1 Betesmarker 3. SKOG OCH HALVNATURLIGA MARKER 3.1 Skogar 3.1.1 Lövskog 3.1.1.1 Lövskog, ej på myr eller berg-i-dagen 3.1.1.2 Lövskog på myr 3.1.1.3 Lövskog på berg-i-dagen 3.1.2 Barrskog 3.1.2.1 Barrskog, ej på myr eller berg-i-dagen 3.1.2.1.1 Barrskog på lavmark 3.1.2.1.2 Barrskog, ej på lavmark 3.1.2.1.2.1 Barrskog 5-15 m

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23 3.1.2.1.2.2 Barrskog >15 m 3.1.2.2 Barrskog på myr 3.1.2.3 Barrskog på berg-i-dagen 3.1.3 Blandskog 3.1.3.1 Blandskog, ej på myr eller berg-i-dagen 3.1.3.2 Blandskog på myr 3.1.3.3 Blandskog på berg-i-dagen 3.2 Busk- och/eller örtartade vegetationstyper 3.2.1 Naturligt gräsbevuxen mark 3.2.1.1 Gräshed 3.2.1.2 Örtäng 3.2.2 Hedmark (utom gräshed) 3.2.4 Övergångsstadium i skog-/buskmark 3.2.4.1 Busksnår 3.2.4.2 Hygge 3.2.4.3 Ungskog 3.3. Öppen mark med ingen eller sparsam vegetation 3.3.1 Stränder, sanddyner och sandslätter 3.3.2 Berg i dagen och blockmark 3.3.3 Områden med sparsam vegetation 3.3.4 Brandfält 3.3.5 Glaciärer och permanenta snöfält 4. ÖPPNA VÅTMARKER 4.1 Sötvattensvåtmarker 4.1.1 Limnogena våtmarker 4.1.2 Myrar 4.1.2.1 Blöt myr 4.1.2.2 Övrig myr 4.1.2.3 Torvtäkt 4.2 Saltpåverkade våtmarker 4.2.1 Saltpåverkade våtmarker 5. VATTEN 5.1 Inlandsvatten 5.1.1 Vattendrag 5.1.2 Sjöar och dammar 5.1.2.1 Sjöar och dammar, öppen yta 5.1.2.2 Sjöar och dammar, vegetationstäckt yta 5.2 Marint vatten 5.2.1 Kustlagun 5.2.2 Estuarier 5.2.3 Kusthav och oceaner 5.2.3.1 Kusthav och oceaner, öppen yta 5.2.3.2 Kusthav och oceaner, vegetationstäckt yta