Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun Utställningshandling november 2007, reviderad april 2010 och juni 2011 Miljö och Stadsbyggnad Kommunens första större vindkraftverk: Rålanda på et. Ca 1 megawatts effekt. Uppfört i september 2006.
2
Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning och förutsättningar 5 Riktlinjer 6 Lokalisering 6 Utformning 7 Hälsa och säkerhet 8 Avveckling 8 Riksintresse för vindbruk 12 Kriterier för utpekande av 2008 års områden 12 Revidering av Riksintresset för vindbruk 12 Tillståndsprövning och genomförande 14 Stora anläggningar 14 Medelstora anläggningar (under tillståndsnivå) 14 Gårdsverk och miniverk (under anmälningsnivå) 15 Kommunens tillstyrkan krävs 15 Konsekvenser av förslaget 16 Kommunens gällande översiktsplan 16 Sociala konsekvenser 16 Ekonomiska konsekvenser 16 Ekologiska konsekvenser 17 Konsekvenser för grannkommunerna 17 Miljöbedömning 18 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 18 Inledning 18 Syfte och avgränsning 18 Allmän beskrivning av konsekvenser som kan uppkomma vid etablering av vindkraft 19 Vindkraft och miljökvalitetsmål 19 Konsekvenser av utbyggnad 23 Nollalternativet 23 ggnad enligt landskapsanalysen 23 Förebyggande åtgärder 24 Samlad bedömning av miljökonsekvenserna 24 Ett urval litteratur och referenser 26 3
Inledning Uddevalla kommun har i samband med sin aktualitetsförklaring 2006 av kommunens översiktsplan beslutat att Förutsättningarna för etablering av vindkraftverk klargörs snarast i en sektoriell översiktsplan för kommunens hela yta. Föreliggande handling har utarbetats enligt reglerna i planoch bygglagen. Förslaget har upprättats av Miljö och Stadsbyggnad. Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 16 oktober 2008 att med tillstyrkan överlämna det kompletterade förslaget av översiktsplan för vindkraft till kommunfullmäktige. Den 26 november 2008 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta förslaget. Kommunfullmäktige beslutade den 14 januari 2009 att återremittera till kommunstyrelsen för vidare utredning av avvägningen mellan naturvårdsintressen och riksintresset för vindbruk. Den 27 maj 2009 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet till Miljö och stadsbyggnad för besök på berörda platser. Miljö och Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 20 augusti 2009 att besvara remissen med en redogörelse för Miljö och stadsbyggnads förberedelser av kommunstyrelsens besök på berörda platser. Den 30 september 2009 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå förslaget från Miljö och stadsbyggnadsnämnden till översiktsplan för vindkraft samt att uppdra åt Miljö och stadsbyggnadsnämnden att arbeta in riksintressena för vindbruk i planen och återkomma med den nya översiktsplanen till kommunfullmäktige. Den 11 november 2009 beslutade kommunfullmäktige att återremittera ärendet till Miljö och stadsbyggnadsnämnden för att verkställa en ny utställning samt att arbeta in riksintressena i planen och återkomma med förslag på en ny översiktsplan till kommunfullmäktige. Planen ställdes ut 7 juli - 4 oktober 2010. I juni 2011 fattade kommunstyrelsen beslut om revidering samt ny utställning av planen. Anledningen till revideringen är försvarets hinderfria yta och förändrade förutsättningar för samt utökad kunskap om etablering av vindkraft. Föreliggande handling innehåller riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk samt en redovisning av de områden som kommunen i första hand inte vill etablera vindkraft. Kommunfullmäktige beslutar om antagande av riktlinjerna som ett så kallat tematiskt tillägg till den obligatoriska översiktsplanen för kommunen. Översiktsplanen är inte bindande i juridisk mening men skall alltid beaktas vid detaljplanering och tillståndsprövning av olika berörda myndigheter. 4
Sammanfattning och förutsättningar Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk är ett tematiskt tillägg till Uddevalla kommuns översiktsplan. Syftet med riktlinjerna är att de ska utgöra ett underlag för hur vindkraftverk bör etableras i Uddevalla kommun. Riksdagen beslutade i juni 2009 att fastställa en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh, varav 20 TWh på land, till år 2020. I slutet av år 2010 fanns det 1655 vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på 2019 MW. Under 2010 genererade den svenska vindkraften 3,5 TWh el. Den nya planeringsramen innebär för Västra Götaland ett regionalt planeringsmål om ca 5 TWh år 2020, vilket motsvarar elproduktion från 800 vindkraftverk med en genomsnittlig effekt på 2,5 MW. I slutet av år 2010 fanns det 364 vindkraftverk i Västra Götaland med en total installerad effekt på 391 MW. Under 2010 genererade vindkraften i Västra Götaland 582 GWh el. Under 2008 förbrukades 473 GWh el i Uddevalla kommun. För att uppnå den elförbrukningen krävs nästan 80 vindkraftverk med en genomsnittlig effekt på 2,5 MW. För att få en uppfattning om vad den nationella planeringsramens 20 TWh på land kan innebära för Uddevalla kommun så kan man beräkna Uddevallas andel efter yta, befolkning och förbrukning. Den ytmässiga andelen blir 4-5 verk, den befolkningsmässiga andelen blir 18 verk och den förbrukningsmässiga andelen blir 12 verk. Efter samråd med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter och verk beslutade Energimyndigheten år 2008 om områden av riksintresse för vindbruk (se karta s 13) i landet i enlighet med 3 kap 8 miljöbalken. För att förbättra planeringsverktyget Riksintresse för vindbruk och bistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planera för den lokala mark- och vattenanvändningen reviderar Energimyndigheten riksintresset under 2011-2012. Revideringen omfattar både process, metod och kriterier. Revidering förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden, utifrån de kriterier som utarbetas i dialog med Boverket och länsstyrelserna. Revideringen planeras vara färdig tidigast första kvartalet 2012. Uddevalla kommun har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för sin översiktliga planering. I denna process kommer områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft att tas fram. Utgångspunkten är att vindkraftsetableringar endast kommer att tillstyrkas inom de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft 5
i landskapsanalysen. Planen och landskapsanalysen avser endast medelstora och stora anläggningar, inte miniverk och gårdsverk. Landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till det här dokumentet. I föreliggande planförslag redovisas områden där kommunen i första hand inte vill etablera vindkraft (se karta s 9). Områdena består av Riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård, Natura 2000, Stora opåverkade områden, Naturreservat & Hushållningsbestämmelserna. Planförslaget redovisar även Försvarsmaktens yta för hinderfritt flyg och samrådsområde inom vilka kommunen inte har några intressen som motsätter sig vindkraftsetablering. Kommunen vill dock inte medge prövning av vindkraftsetableringar inom dessa områden om inte Försvarsmakten finner det förenligt med deras intressen. Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta s 10) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Riktlinjer Lokalisering Kommande vindkraftsetableringar kommer endast att tillstyrkas inom de områden som kommunens landskapsanalys pekar ut som lämpliga för vindkraft. Nya bostäder ska undvikas i en zon om 500 meter från de områden som kommunens landskapsanalys pekar ut som lämpliga för vindkraft. Kommunen vill i första hand inte etablera vindkraft i följande områden: Riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård, Natura 2000, Stora opåverkade områden, Naturreservat & områden omfattade av Hushållningsbestämmelserna (se karta s 9). Etablering av vindkraftverk ska företrädelsevis ske i grupper om minst tre verk. Avståndet mellan verken ska inte vara större än att det kan betraktas som en grupp. Avstånd mellan grupper av vindkraftverk ska vara så stort att de uppfattas som åtskilda. Etablering av färre än tre verk bör endast ske i undantagsfall. Avstånd till vägar och järnvägar ska följa Trafikverkets rekommendationer eller vara fastställda i samråd med Trafikverket. 6
Avstånd till kraftledningar ska följa Elsäkerhetsverkets rekommendationer eller vara fastställda i samråd med Elsäkerhetsmyndigheten. Tillgänglig eller planerad elanslutning, samt konsekvenser av elanslutningen, ska tillsammans med elnätsägaren undersökas och redovisas. Samrådsförfarande bör genomföras mellan vindkraftsbolag och de radiolänksoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område. Inom Försvarsmaktens hinderfria yta och samrådsområden (se karta s 11) tillåts inga nyetableringar av vindkraftverk om de inte är förenliga med Försvarsmaktens intressen. Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta s 10) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Vid etableringar 3 km från kommungräns eller närmre ska samråd med berörd kommun genomföras. Om närliggande kommun berörs av vägar eller kraftledningsutbyggnad med anledning av vindkraftsetablering i Uddevalla kommun ska samråd ske med berörd kommun. Utformning Vid kompletteringar i befintliga grupper bör tillkommande verk visuellt samverka med befintliga vad gäller storlek, höjd och utformning. Enhetlig utformning inom en grupp ska eftersträvas, så att typ av verk, färgsättning och rotationsriktning blir samma inom gruppen. Reflexfria material ska användas på rotor och torn. Text, logotyp eller annan reklam bör inte förekomma på torn. Tillverkarens och/eller ägarens namn kan lämpligen anges på turbinhuset. 7
Hälsa och säkerhet Hinderbelysning ska utformas så att olägenheter för närboende undviks så långt det är möjligt. Utförande av alternativa lösningar gällande hinderbelysning ska ansökas om hos Trafikverket. Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter per dygn. Områden planerade för rörligt friluftsliv bör inte belastas med en ekvivalent bullernivå högre än 35 db. En riskbedömning med förslag till åtgärder mot tänkbara olyckor kan erfordras då vindkraftverk lokaliseras till områden där allmänheten frekvent vistas i vindkraftverkens närområde (iskast eller andra nedfallande delar). Avveckling Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningar ska ställas i bygglov och anmälan enligt miljöbalken. 8
161 Väg 161 Väg 161 Väg 161 Väg 161 Väg sandvik sandvik VVVä ääggg 111777 222 Väg 44 44 Väg 44 Väg Väg 44 Väg 44 Områden där kommunen i första hand inte vill etablera vindkraft Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Tillägg till översiktplan för Uddevalla kommun juni 2011 Gränslinjerna skall inte tolkas exakt 9
10 sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik, Rörkärrs flyglatser Såtenäs flygplats Landvetter flygplats Göteborg city airport Gränslinjerna skall inte tolkas exakt Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Tillägg till översiktplan för Uddevalla kommun juni 2011 Intresseområden, flygplatser Hela kommunen omfattas av Trollhättan / Vänersborg flygplats intresseområde
11 sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik Hinderfri yta Samrådsområden Gränslinjerna skall inte tolkas exakt Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Tillägg till översiktplan för Uddevalla kommun juni 2011 Försvarets intresseområden
Riksintresse för vindbruk Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden. Det är nu 423 områden i 20 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sveriges yta. Kriterier för utpekande av 2008 års områden Följande kriterier har använts vid utpekandet av områden av riksintresse för vindbruk: Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon. ntag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark) och 4 kap. 7 (nationalstadspark) ntag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 (obrutet fjäll) ntag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets Terrängkartan med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) ntag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. ntag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². På följande sida redovisas de riksintresseområden för vindbruk som berör Uddevalla kommun. Revidering av Riksintresset för vindbruk För att förbättra planeringsverktyget Riksintresse för vindbruk och bistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planera för den lokala mark- och vattenanvändningen reviderar Energimyndigheten riksintresset under 2011-2012. Revideringen omfattar både process, metod och kriterier. Revidering av förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden, utifrån de kriterier som utarbetats i dialog med Boverket och länsstyrelserna. Revideringen planeras vara färdig tidigast första kvartalet 2012. 12
13 sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik sandvik Riksintresse för vindbruk Riksintresse för vindbruk
Tillståndsprövning och genomförande Från och med den 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövning av vindkraft. Reglerna har ändrats i miljöbalken och i plan- och bygglagen. Syftet med ändringen är att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning. Stora anläggningar Tillstånd från länsstyrelsen enligt MB 9 kapitel krävs för samtidigt anläggande av två eller fler vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter. gruppstation med sju eller fler vindkraftverk, som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter. tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnad inom ett område överskrider tillståndsgränsen för hela området. Bygglov krävs inte för vindkraftverk som omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kapitlet MB, dock krävs en bygganmälan. Medelstora anläggningar (under tillståndsnivå) Anmälan till kommunen enligt MB krävs för vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter. en gruppstation med två eller flera vindkraftverk, under 50 meter. För dessa verk krävs även bygglov. Enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en anmälan av verksamhet för vindkraftverk, utöver vad som anges i 25 första stycket, innehålla 1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering, 2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk inne håller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse, 3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det förväntade energiutbytet från verksamheten, 4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7 kap. miljöbalken, 14
5. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda vindkraftverk, 6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av anmälan, 7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten, 8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de kraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten, 9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet, 10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda byggnader, och 11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen vid berörda byggnader. Gårdsverk och miniverk (under anmälningsnivå) För enstaka vindkraftverk som är lägre än 50 meter inklusive rotorblad krävs varken miljötillstånd eller anmälan. Dock krävs bygglov för verk då någon av nedanstående punkter uppfylls: en rotordiameter på mer än 3 meter en höjd på mer än 20 meter en placering närmare tomtgräns än verkets höjd en fast montering på byggnad Kommunens tillstyrkan krävs Från den 1 aug 2009 gäller följande: MB 16 kap 4 : Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilka ändamål mark- och vattenområden är mest lämpade för men samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL. Kommunens tillstyrkan krävs oavsett om verksamheten omfattas av krav på tillstånd eller om verksamhetsutövaren ansökt om s k frivilligt tillstånd. Observera att tillstånd inte kan ges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan. Det innebär att kommunerna i princip har vetorätt när det gäller tillståndspliktiga anläggningar. ntaget gäller att regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som från nationell synpunkt är synnerligen angelägna att komma till stånd. 15
Konsekvenser av förslaget Kommunens gällande översiktsplan Detta tematiska tillägg till översiktsplanen kommer, tillsammans med den kommande landskapsanalysen, om de antas, att gälla som överlagrade skikt till den gällande översiktsplanen för kommunen. Sociala konsekvenser -Landskapsbilden kan förändras mer eller mindre av vindkraftverk, enskilda eller i grupp. En del människor upplever det som negativt att utsikten och upplevelsen av ett opåverkat landskap förändras. Det är viktigt att stor omsorg ägnas åt placering och gruppering samt att den som vill bygga visar i förväg med hjälp av t ex fotomontage hur landskapsbilden förändras från platser där många människor vistas eller färdas. -Friluftslivet kan påverkas negativt genom att tidigare opåverkade natur- och friluftsområden delas av nya vägar och kraftledningar. -Risk och säkerhet (haverier, isnedfall m m) prövas närmare vid tillståndsprövningar. -Störningar som buller, reflexer och skuggverkan prövas närmare vid tillståndsprövningar. -Vindkraftverken har ett positivt symbolvärde. Verken visar tydligt hur en långsiktigt hållbar elproduktion kan ske på ett sätt som inte släpper ut några föroreningar. Ekonomiska konsekvenser -Vindkraft skapar arbetstillfällen. Anläggning av vägar, fundament m m ger jobb, främst för lokala entreprenörer. Under drifttiden krävs personal för underhåll och tillsyn, oftast samordnat i en större region än en kommun. -Fastighetsvärde. Det finns risk för påverkan på värdet av fastigheter som hamnar i relativ närhet till vindkraftverk. -Elkraftförsörjning.Vindkraftverk och andra förnybara energikällor kommer att bli mer konkurrenskraftiga i takt med att miljöförstörande energikällor i större grad kommer att få bära sina egna miljökostnader. -Radio- och telekommunikation, civil och militär 16
Eventuella störningar prövas från fall till fall. Ibland går nätverken för kommunikation att bygga om på exploatörens bekostnad. -Jord- och skogsbruket Nya vägar kan underlätta för skogsbruket. Jordbruket bedöms inte komma att påverkas. Ekologiska konsekvenser Se avsnittet om miljöbedömning och MKB på sidan 18. Konsekvenser för grannkommunerna Ingen av grannkommunerna berörs direkt av detta tillägg till översiktsplanen. I samband med tillståndsprövning av projekt närmare kommungräns än 3 kilometer eller om grannkommunen kan komma att beröras på annat sätt, t ex genom påverkan på områden med känslig landskapsbild, skall alltid samråd ske med den berörda kommunen. Kommunernas prövning av projekt som kräver tillstånd i flera kommuner ska samordnas så långt som möjligt. 17
Miljöbedömning En miljöbedömning ska göras enligt miljöbalkens 6 kapitel 11 i samband med kommunens översiktsplan. Syftet med miljöbedömningen är att miljöaspekter vägs in i planen så att en hållbar utveckling främjas. Vindkraftverk kan enligt miljöbalken ibland anses medföra en betydande miljöpåverkan. Då krävs enligt miljöbalkens 6 kapitel 12-18 en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) både vid planering och etablering. Som underlag för den obligatoriska miljöbedömningen skall därför en särskild MKB upprättas av kommunen vid översiktsplanering. Den som avser att bygga två eller fler vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter eller en gruppstation med sju eller fler vindkraftverk, som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter måste upprätta en egen miljökonsekvensbeskrivning inför länsstyrelsens prövning enligt miljöbalkens 9 kap. I korthet bedömer kommunen att: Betydande övergripande miljövinster görs av vindkraftsutbyggnad. Landskapsbilden påverkas från vissa platser och stråk där människor vistas och färdas. Upplevelsen av sådan påverkan varierar över tid. Inga områden som ingår i nätverket Natura 2000 påverkas eller förutsättningar för växt- och djurlivet i naturreservat. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Gällande förslag till översiktsplan för Uddevalla kommun, riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Inledning För att få en strukturerad vindkraftsutbyggnad samt underlätta processen vid etablering av vindkraft i Uddevalla kommun inarbetas riktlinjer och rekommendationer för vindkraft i en översiktsplan och en landskapsanalys för hela kommunens yta. Syfte och avgränsning Syftet med att klarlägga förutsättningarna för etablering av vindkraftverk är att öka och underlätta användningen av en 18
förnybar energiresurs samtidigt som negativ miljöpåverkan minimeras. Miljökonsekvensbeskrivningen av planförslagets alternativa utformningar kommer att avgränsas till de övergripande frågorna eftersom den ingår i en översiktlig plan. Vid sidan av denna övergripande miljöbedömning måste en separat beskrivning av miljöpåverkan göras för varje enskilt verk eller grupp av verk när det gäller faktorer som buller, skuggbildning, landskapsbild, vägar, fundament, transformatorer och kraftledningar. En efterföljande planering och prövning sker därmed för att hindra och begränsa miljöpåverkan även i de områden som utpekats som prioriterade för vindkraft. Detta mer detaljerade underlag tas fram av exploatören i samband med tillståndsprövning och etablering. Allmän beskrivning av konsekvenser som kan uppkomma vid etablering av vindkraft Lokalt kan vindkraftverk uppfattas som negativa för miljön eftersom de syns, hörs och påverkar landskapsbilden. I ett helhetsperspektiv där även regional och global påverkan vägs in så framträder vindkraftens fördelar tydligare. Utsläpp från förbränning av fossila bränslen ger långsiktiga och i vissa fall irreversibla förändringar på miljön. Miljöbalkens första paragraf anger att balkens bestämmelser ska främja en hållbar utveckling med en hälsosam och god miljö för nuvarande och kommande generationer. Den ska tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, råvaror och energi främjas och kretslopp uppnås. Förnybara energikällor ska vidare användas i första hand. Vindkraft är en förnybar energikälla som har en mycket kort energiåterbetalningstid. Denna kraftkälla överensstämmer därmed helt med miljöbalkens syfte. I miljöbalken definieras vindkraft även som miljöfarlig verksamhet eftersom den innebär en användning av mark som kan medföra olägenhet genom buller, skakningar och ljuseffekter. Därmed tillämpas samma regler och krav som för andra typer av kraftverk och anläggningar med mer miljöpåverkande verksamhet. Vindkraft och miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 övergripande miljökvalitetsmål med tillhörande delmål som preciserar hur vi ska nå en ekologiskt hållbar utveckling inom en generation. Dessa ska säkerställa en god hälsa och god miljö såväl nu som i framtiden. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är alla kopplade 19
till vår användning av energi och de utsläpp som sker vid energiomvandlingen. Det är framförallt de fossila energikällorna som bidrar till dessa utsläpp men även biobränslen bidrar i viss mån till utsläpp som är miljöpåverkande men kanske inte klimatpåverkande. Förbränning orsakar utsläpp av oförbrända kolväten, ozon, partiklar och stoft som är hälsofarligt. Förbränningen kan också på grund av sina utsläpp orsaka skador på skörd och växtlighet samt orsaka att byggnadsmaterial vittrar sönder eller korroderar. Kärnkraft orsakar miljöproblem under hela sin livscykel och kan också leda till oöverskådliga konsekvenser vid ett haveri. Till och med vattenkraft som energikälla orsakar miljöpåverkan genom det ingrepp i landskapsbild som det medför samt genom sin påverkan på flora och fauna. Vindkraften som produktionskälla är tillsammans med vågkraften (som ännu inte är tekniskt färdigutvecklad) fri från utsläpp och kan därmed bidra till att nå de miljömål som förknippas med förbränning men även miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård. Några energikällors utsläpp vid drift samt annan miljöpåverkan Energikälla Energiråvara Utsläpp vid drift Annan miljöpåverkan Förbränning Kol, olja, gas CO 2, NO x, SO 2, oförbrända kolväten, Stoft Oljeutvinning, gruvor, råvarutransporter Förbränning Biobränslen NO x, SO 2, oförbrända Skogsbruk, transporter kolväten, Stoft Vattenkraft Strömmande vatten Inga Exploatering av mark och vattendrag Vågkraft Vågrörelser Inga Ytanspråk i hav/fjord Vindkraft Vind Inga Markanspråk, buller Solvärme/ Solinstrålning Inga Markanspråk solceller Källa: Naturvårdsverket 1998 Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innehåller ett delmål som innebär att särskilt värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas långsiktigt. Detta delmål behöver vägas in i bedömningen av om ett område är lämpligt för vindkraftsetablering. Om det används ett restriktivt förhållningssätt till vindkraft i områden med värdefulla natur- och kulturmiljöer så bidrar detta till att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Enligt miljömålet God bebyggd miljö ska program och strategier tas fram för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara resurser ska tas 20
tillvara och för utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft. Det arbete som görs för att klarlägga förutsättningarna för var vindkraft är lämpligt i kommunens olika delar kan därigenom sägas bidra till att uppfylla miljömålet om en god bebyggd miljö. Boende och arbetsmiljö kan påverkas av skuggbildning, buller och av den förändring i landskapsbild som ett vindkraftverk ger upphov till på grund av sin storlek och ständiga rörelse när det är i drift. Dessa aspekter måste vägas in så att vindkraftverk inte motverkar målet om en god bebyggd miljö. Till begreppet god bebyggd miljö hör också de tätortsnära rekreationsområden som ännu inte påverkats av exploateringar. För fyra av de nationella miljömålen kan vindkraft bedömas ha en direkt positiv effekt och för ytterligare åtta av miljömålen finns en indirekt positiv effekt. Det krävs i vissa fall att hänsyn tas vid etableringen för att vindkraftverket eller gruppen av vindkraftverk inte ska ge en negativ effekt på miljökvalitetsmålen (SOU 1999:75). Vindkraftens positiva påverkan på miljökvalitetsmål 1. Frisk luft Direkt påverkan 2. Grundvatten av god kvalitet Indirekt påverkan 3. Levande sjöar och vattendrag Indirekt påverkan, hänsyn krävs 4. Myllrande våtmarker Indirekt påverkan, hänsyn krävs 5. Hav i balans samt levande kust Indirekt påverkan, hänsyn krävs och skärgård 6. Ingen övergödning Direkt påverkan 7. Bara naturlig försurning Direkt påverkan 8. Levande skogar Indirekt påverkan 9. Ett rikt odlingslandskap Indirekt påverkan, hänsyn krävs 10. Storslagen fjällmiljö Indirekt påverkan, hänsyn krävs 11. God bebyggd miljö Indirekt påverkan, hänsyn krävs 12. Giftfri miljö Berörs ej 13. Säker strålmiljö Berörs ej 14. Skyddande ozonskikt Berörs ej 15. Begränsad klimatpåverkan Direkt påverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv Hänsyn krävs Källa: (SOU 1999:75) med komplettering avseende miljökvalitetsmål 16 Ett vindkraftsverks direkta fysiska miljöpåverkan består av fundament, tillfartsväg, nedgrävda kablar till elnätet samt själva vindkraftverket som tar i anspråk en del av marken och luftrummet. Växtlivet på platsen där vindkraftverk och tillhörande anläggningar uppförs påverkas i viss mån under 21
22 byggnadsfasen, vilket dock sällan betraktas som ett stort problem vid etablering såvida området inte är särskilt känsligt för påverkan på grund av skyddsvärda miljöer. Vindkraft kräver väsentligt mindre markareal än andra typer av kraftverk, vilket är viktigt att ha med i bedömningen. Ju bättre vindlägen som används desto färre vindkraftverk behövs och ju större verk som används desto mindre blir markbehovet. I närheten av de platser där vindkraftverk etableras påverkas miljön visuellt eftersom dessa på grund av sin storlek syns i landskapet. Buller och skuggor från den snurrande rotorn kan upplevas som störande i de fall man söker sig till en naturmiljö för att uppleva stillhet och vila. Det är därför viktigt att verken placeras så att störningarna minimeras för dem som bor och vistas i området. Skuggstörningar kan uppkomma om bebyggelse ligger för nära vindkraftverk. Störningarna uppkommer strax efter soluppgång och strax innan solen ska gå ned. Ett vindkraftverk påverkar landskapsbilden under sin livslängd (ca 25 år) men även utan att vindkraftverk uppförs kommer landskapet att påverkas av andra orsaker under denna tid. Det är därför viktigt att vindkraftverkens placering bedöms utifrån ett helhetsperspektiv i kommunens översiktsplanering. En enskild projektör har inte möjlighet att få med detta större perspektiv. I planeringen tas hänsyn till hur stor yta som påverkas visuellt och hur många människor som faktiskt kommer att se verket. Den kommande landskapsanalysen kommer att ta hänsyn till dessa frågor. När vindkraftens miljöpåverkan ska bedömas är det viktigt att denna sätts i relation till annan elproduktion. Globalt utgörs elproduktion till en mycket stor del av fossila energikällor. Enligt Energimyndigheten förväntas sådan elproduktion i framtiden tillsammans med transporterna stå för den största ökningen av koldioxidutsläpp. Den el som används i Sverige handlas upp på den nordiska elbörsen då de nordiska ländernas elsystem är sammankopplade med varandra och övriga Europa. Elproduktion som tillkommer kan därför förutsättas ersätta el som producerats på marginalen, det vill säga den mest olönsamma elproduktionen, el som produceras med kolkraft eller oljekondenskraftverk. Denna el är samtidigt den med mest miljöpåverkan, vilket gör det mycket fördelaktigt ur miljösynpunkt att producera vindkraftsel lokalt. Vindkraft i Uddevalla kommun innebär därför en minskad användning av fossila bränslen samt därmed minskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider.
Konsekvenser av utbyggnad Följande sidor hänvisar till konsekvenser av en utbyggnad enligt riktlinjerna och den kommande landskapsanalysens områden utpekade som lämpliga för vindkraftsetablering. Nollalternativet Ett nollalternativ i den meningen att områden inte pekas ut som lämpliga eller olämpliga för vindkraft skulle leda till negativa miljökonsekvenser eftersom varje ansökan då måste prövas för sig utan den helhetssyn som blir möjligt i och med att vissa områden prioriterats. Effektiviteten i utnyttjande av både mark och anläggningar riskerar att minska om vindkraftverken inte placeras på ett genomtänkt sätt. Det innebär också att vindkraftverk kanske placeras på ett sätt som för lång tid framöver innebär att mark blockeras för andra typer av markutnyttjande. Ett nollalternativ kan också innebära en större påverkan på landskapsbilden genom att enstaka verk sprids geografiskt istället för att de koncentreras till vissa platser medan andra får vara orörda. En konsekvens av ett nollalternativ i form av en utebliven utbyggnad av vindkraft i kommunen medför i ett globalt perspektiv en fortsatt miljöpåverkan från elproduktion. Till en stor del handlar detta om utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, flyktiga organiska föreningar samt stoft men det handlar också om miljöpåverkan från kärnkraft och annan kraftteknik. Ett nollalternativ enligt denna definition innebär också att de naturresurser som finns tillgängliga inte används på ett optimalt sätt. Ett nollalternativ innebär en oförändrad situation så långt det går att bedöma för de närmaste 25 åren när det gäller ljudutbredning, säkerhet, kulturmiljö och fornminnen samt för det rörliga friluftslivet. Naturmiljön och landskapsbilden bedöms också vara oförändrad men miljöpåverkan från en fortsatt rovdrift på befintliga natur- och energiresurser kan under denna period också ge konsekvenser som förändrar naturmiljö och landskapsbild. ggnad enligt landskapsanalysen Att etablera vindkraft där vindförhållandena är gynnsamma innebär i ett globalt perspektiv att miljöpåverkan från elproduktion minskar. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, flyktiga organiska föreningar samt stoft minskar. I viss mån undviks även miljöpåverkan från kärnkraft och annan kraftteknik även om vindkraften inte i lika hög grad kan förutsättas ersätta dessa energikällor. De naturresurser som finns tillgängliga i kommunen an- 23
vänds på ett bättre sätt om vindenergin tas tillvara ett optimalt sätt. Det är positivt för en hållbar utveckling och i linje med miljöbalkens bestämmelser då vindkraft är en förnybar energikälla som hushåller med material och energiresurser. Genom att vindkraften är fri från utsläpp kan den bidra till att nå miljömål som förknippas med förbränning: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftsverkens direkta fysiska miljöpåverkan i form av fundament, tillfartsväg, kablar för nätanslutning, buller och transporter bedöms inte innebära någon långsiktig påverkan på vare sig växt- eller djurliv i de områden som lyfts fram som lämpliga sedan hänsyn tagits till lokala förhållanden vid placering i detalj. En visuell påverkan på miljön uppkommer genom att vindkraftverken på grund av sin storlek kommer att synas i landskapet. Utformningen av vindkraftsverksgrupperna har betydelse för hur anläggningen kommer att uppfattas. Det är därför viktigt att följa de allmänna riktlinjer som finns och bedöma alternativa utformningar i ett mer detaljerat planeringsskede för att minimera påverkan som kan upplevas som störande. Förebyggande åtgärder För att undvika och minska de negativa konsekvenserna av planförslaget ska detaljerade studier och tillståndsprövning utföras på ett sätt som säkerställer att miljöpåverkan begränsas. Det är också lämpligt att en utbyggnad sker etappvis så att områdena byggs ut på ett sätt som utnyttjar dess fulla potential. Den mark som tas i anspråk bör utnyttjas optimalt. I denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning beskrivs inte detaljerat de åtgärder som vidtas för att minska skadliga verkningar. Detta framgår istället av den mer detaljerade redovisning som kommer att föregå beslut om etablering. Åtgärder som är aktuella är framförallt skadeförebyggande åtgärder under byggprocessen och hänsyn till lokala förhållanden som natur- och kulturvärden. Det ska också ha säkerställts att marken går att återställa i ursprungligt skick efter att vindkraftverket tagits ur bruk. De åtgärder som kommer att vidtas för att minska störningar för boende och andra som vistas vid ett vindkraftverk ska också anges vid den mer detaljerade planeringen. Samlad bedömning av miljökonsekvenserna En samlad bedömning av nollalternativet är att det är negativt för kommunens möjligheter att uppfylla nationella, regionala samt lokala miljömål och att det innebär att ener- 24
gisystemet inte utvecklas i den riktning som förutsätts för en hållbar utveckling. Den kommande landskapsanalysen kommer att möjliggöra en utbyggnad som gör att tillgängliga energiresurser i kommunen används på ett effektivt sätt. 25
Ett urval litteratur och referenser Skrifter Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Regeringens proposition 2005/06:143 Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Boverkets m fl handbok januari 2003 Vindkraft - i teori och praktik Tore Wizelius 2003 Vindkraft: Att söka tillstånd enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen Länsstyrelsen Västra Götaland 1994:14 Vindkraftverk på land Naturvårdsverket december 2006 Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Beräkningar med MIUU-modellen Hans Bergström Uppsala universitet 2007 Vindkraftverk - Handledning för kommunerna Miljösamverkan Västra Götaland, reviderad jan 2010 Internetlänkar Boverket www.boverket.se Länsstyrelsen Västra Götaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Uddevalla kommun www.uddevalla.se Svensk Vindkraftförening www.svensk-vindkraft.org Svensk Vindenergi www.svenskvindenergi.org Vindlov www.vindlov.se 26
27