KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA



Relevanta dokument
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Om äldre (65 och äldre)

4. Behov av hälso- och sjukvård

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Rekordmånga danskar flyttar till Skåne

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Skånes befolkning 2013

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Landskrona i Öresundsregionen

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Hälsa på lika villkor? År 2010

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Södra sjukvårdsregionen

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Självmordsförsök i Sverige

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

SCB: Sveriges framtida befolkning

AVFALLSHANTERING PÅ SJUKHUS I ÖRESUNDS REGIONEN. en rapportsammanfattning

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Befolkningsinriktade hälsosamtal

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

saknas: personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Företagsamheten 2017 Skåne län

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Förändringar i pendlingen över Öresund

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Sörmlänningar tycker om vården

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Stanna upp en stund!

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Patienter i specialiserad vård 2007

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Hur jämlik är vården?

Minusjobben förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Hälsokalkylator. Bakgrund

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Levnadsvanor för patienter med

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Specialiserade överviktsmottagningar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Planeringsförutsättningar 2016

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Transkript:

48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd finns det många likheter melllan Danmark och Sverige. I både länderna ligger sjukvårdsutgifterna på omkring 38 000 kronor årligen per invånare, vilket motsvarar genomsnittet för OECD och EUländerna på omkring 10 procent av BNP (OECD). Men det finns samtidigt skillnader mellan de två länderna när det gäller hälsotillstånd, behandling och livsstil: Sverige är nummer fem och Danmark nummer 25 på listan över de 34 OECDländerna. I Danmark är livslängden två och ett halvt år kortare än i Sverige och en av lägsta i Europa. Denna skillnad gäller också Öresundsregionen, där livslängden i Skåne är drygt 81 år medan den i Region och Region är omkring 78 år. Därtill kommer skillnaden mellan könens livslängd. Män lever på bägge sidor av Öresund fyra-fem år kortare än kvinnor och skillnaden i könens livslängd är störst på den danska sidan. I den danska delen av Öresundsregionen kan män i Köpenhamn bara räkna med att bli 74 år mot 77 år i Nordsjælland där man har den längsta livslängden. I Skåne hittar man den lägsta livslängden för män i Perstorp (77 år) och i Malmö (78 år). Om man vill säkra sig ett längre liv ska man bosätta sig i Båstad där mäns livslängd är 82 år i genomsnitt. I genomsnitt har en öresundsmedborgare en livslängd på 79 år med ett spann från 77 i Köpenhamn till 84 i Båstad. Medellivslängden stiger för närvarande generellt snabbt. På bara fyra år (från 2006 till 2011) har medelivslängden på båda sidor av Öresund stigit med 0,8 år, lite snabbare på den danska sidan och lite snabbare för männen. Medellivslängd för en 0-årig född under perioden 2006-2012 Region Skåne Öresundsregionen Män 76,5 79,1 75,9 75,6 79,1 76,9 Kvinnor 80,8 83,2 80,5 80,2 83,3 81,3 Totalt 78,7 81,2 78,2 77,9 81,2 79,1 Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån

TENDENS ÖRESUND 2012 49 Dödsorsaker per 100.000 invånare (2009) De vanligaste dödsorsakerna Generellt finns det två stora dödsorsaker på båda sidor sundet - cancer och hjärtoch kärlsjukdomar. Danskarnas kortare livslängd hänger bland annat samman med en vanligare förekomst av cancer tidigare i livet, medan svenskarna dör i en lite högre ålder och därmed oftare av hjärt- och kärlsjukdomar. Men om man till exempel jämför 60-69-åringar på de två sidorna av sundet är dödsrisken i samband med cancer och hjärt- och kärlsjukdomar betydligt högre väster än öster om Öresund. Risken för att dö av cancer är 30-40 procent högre, av lungcancer upp till 50 procent högre och av hjärt-och kärlsjukdomar 20 procent högre. Trafikolyckor är en lite vanligare dödsorsak på själlandssidan av Öresund, Region Skåne Öresundsregionen Män Cancer 284 250 237 312 243 255 Hjärt- och kärlsjukomar 256 371 219 279 337 270 Självmord 17 19 13 20 19 16 Trafikolyckor 8 6 2 8 4 4 Olyckor i övrigt 21 32 18 22 27 22 Kvinnor Cancer 264 229 224 303 242 246 Hjärt- och kärlsjukomar 268 400 241 274 363 287 Självmord 5 7 5 6 9 6 Trafikolyckor 3 2 2 3 3 3 Olyckor i övrigt 20 24 18 20 25 21 Källa: Danmarks Statistik och Socialstyrelsen i Sverige medan självmord och olyckor i övrigt är lite vanligare på den skånska sidan. Övervikt Av Öresundsregionens vuxna befolkning är 13 procent kraftigt överviktiga, särskilt många i Region och färre i Region. Det finns i stort sett lika många kraftigt överviktiga män och kvinnor och flest i åldern 55-74 år.

50 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA Kraftigt överviktiga (BMI=30 och högre) bland den vuxna befolkningen i procent Region Skåne Öresundsregionen Män 14 14 11 17 15 13 Kvinnor 13 14 11 15 14 13 Totalt 13 14 11 16 14 13 Källa: Statens Institut for Folkesundhed, Den Nationale Sundhedsprofil 2010 och Region Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008 Anm: I Danmark omfattar vuxna medborgare dem på 16 år och äldre, i Sverige omfattar vuxna medborgare dem mellan 18 och 84 år Danska uppgifter är från 2010, skånska från 2001 och för Sverige som helhet är uppgifterna från 2010 Rökning Var femte öresundsmedborgare har en daglig cigarrettförbrukning. Danskarna röker mer än svenskarna och det finnns generellt fler manliga än kvinnliga rökare. Det finns flest rökare i åldersgruppen 45-64 år. 23 procent av medborgarna i Region röker dagligen, medan detta bara gäller 15 procent av medborgarna i Region Skåne. Men inom regionerna är rökmönstret väsensskilt. På finns det flest rökare i ytterområdena, till exempel Lolland och Odsherred, och i vestegnskommuner som Brøndby där 25 procent röker dagligen. Norr om Köpenhamn finns det flera kommuner, exempelvis Furesø, Allerød och Hørsholm, där det är färre än 15 procent som röker daglligen. I Skåne finns det flest rökare (omkring 20 procent) i Åstorp och Östra Göinge, medan de är fåtaligast i Lund och Lomma (under 10 procent). Danskarna använder sällan snus, medan 17 procent av de skånska männen dagligen använder snus. Kvinnor använder i stort sett inte snus. Användning av hälso- och sjukvården När man vill jämföra hälso- och sjukvårdens resurser och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster i de två landsdelarna i Öresundsregionen finns en rad förbehåll som man ska vara uppmärksam på: Exempelvis påverkas medborgarnas beteende av hur tillgängliga hälso- och sjukvårdstjänsterna är och i hur stor omfattning de är gratis. Se även faktaruta. Läkarkapaciteten är någorlunda lika i de två landsdelarna, men det finns fler läkare

TENDENS ÖRESUND 2012 51 Procent dagliga rökare bland den vuxna befolkningen Region Skåne Öresundsregionen Män 23 12 21 24 14 19 Kvinnor 19 13 18 22 15 18 Totalt 21 13 19 23 15 19 Källa: Statens Institut for Folkesundhed, Den Nationale Sundhedsprofil 2010 och Region Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008 Anm: I Danmark omfattar vuxna medborgare dem på 16 år och äldre, i Sverige omfattar vuxna medborgare dem mellan 18 och 84 år. Danska uppgifter är från 2010, skånska från 2001 och för Sverige som helhet är uppgifterna från 2010 Antal läkare och sjukhussängar (2010) Region Skåne Öresundsregionen Läkare 3,2 3,1 3,2 2,5 3,4 3,1 Sjukhussängar 3,3 2,7 3,4 3,0 2,8 3,1 Källa: Sundhedsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (Regionfakta) Läkar- och tandläkarkonsultationer, sjukhusvistelser och sängdagar (2010) Region Skåne Öresundsregionen Per invånare Läkarkonsultation 8,3 2,9 7,1 8,4 3,0 6,1 Tandläkarkonsultation 0,7 0,4 0,6 0,7 0,3 0,5 Per 1-000 invånare Inläggningar 231,6. 215,1 280,7 153,6 209,4 Sängdagar 815,9. 757,9 936,1 911,6 842,2 Per inläggning Sängdagar 3,5. 3,5 3,3 5,9 4,0 Källa: Danmarks Statistik och Sveriges Kommuner och Landsting (Kolada)

52 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA per invånare öster om Öresund än väster om. I Region finns det 2,5 läkare per 1.000 invånare, medan det i Skåne finns 3,4. Det omvända är förhållandet med antalet sjukhussängar: I Region finns det 3,4 sängar på 1.000 invånare mot 2,8 i Skåne, vilket dock är en aning högre än på riksplanet i Sverige. Invånarna i Öresundsregionen går i genomsnitt till läkare 6,1 gånger om året. Bakom denna siffra gömmer sig dock en markant skillnad i frekvens, om man jämför de två landsdelarna i Öresundsregionen: Danskarna går mer än dubbelt så ofta till läkaren som svenskarna, även om jämförelsen är behäftad med en viss osäkerhet; se faktaruta. Jämförelsen haltar på grund av att svensk statistik för läkarbesök inte är så omfattande som den danska. Data för sjukvårdsbesök är mer omfattande och jämförbara. Totalt görs det årligen 7,3 sjukvårdsbesök per invånare i Öresundsregionen och flest på den danska sidan. Tandläkarbesök är också en vanligare företeelse på den danska sidan än på den svenska, eftersom de danska öresundsmedborgarna går dubbelt så ofta till tandläkaren som skåningarna. I bägge länderna betalar medborgarna en betydande del av sina tandvårdskostnader. Sammantaget är det betydligt dyrare att vårda sina tänder i Danmark än i Sverige. Se också faktaruta. Omfattningen av sjukhusvården är betydligt större i Danmark än i Sverige. I Öresundsregionen ligger invånarna i Region oftast på sjukhus eftersom det under 2010 var 287 inläggningar per 1.000 invånare mot blott 158 i Skåne. I gengäld är inläggningstiderna kortare i Region och Region än i Skåne: i genomsnitt 4,4, 3,9 och 5,6 dagar. Antalet dagar på sjukhus per invånare är lite större väster än öster om Öresund.

TENDENS ÖRESUND 2012 53 Om hälso- och sjukvårdssystemen Behandlingsresurser, struktur och registrering är vitt skilda i Danmark och Sverige. Därför finns det en rad svårigheteer och förbehåll av jämförelser över Öresund när det gäller antalet läkare och sjukhusplatser, konsultationer och inläggning på sjukhus.se även Nomesko: http://nomesco-da.nom-nos.dk/ Båda ländernas hälso- och sjukvårdssystem är i grunden uppbyggda på samma välfärdsideal och har många likheter, men i Danmark används ett system med privatpraktiserande läkare och läkarhus, medan läkarna i Sverige oftast är knutna till sjukhus och vårdcentraler. Nästan alla kontakter med den offentliga hälso-och sjukvården i Danmark registreras som läkarkontakter på grund av avräkningssystemet. I Sverige registreras vissa konsultationer däremot som kontakter med annan sjukvårdspersonal än läkare, det gäller till exempel barnavårdscentraler. Ett bättre jämförelseunderlag är därför hälso- och sjukvårdsbesök, som inkluderar registrering av alla former av hälso- och sjukvård, inklusive psykiatrisk behandling (men exklusive tandläkarbesök). Inom den danska hälso- och sjukvården genomförs mycket behandling polikliniskt och patienter skrivs ut mycket snabbt. Sjukhusens fördelning efter specialiteter har betydelse för var patienterna blir behandlade. En del patienter läggs in på ett lokalt sjukhus för utredning, sänds därefter till ett större sjukhus för behandling och till sist tillbaka till det lokala sjukhuset. Det ger fler inläggningar med relativt kort varaktighet. Därtill kommer att snabba utskrivningar i Danmark kan betyda flera kortvariga återinläggningar. I Sverige har patienterna i regel en längre vistelse på ett och samma sjukhus. I siffrorna för Region ingår patienter från resten av landet som är inlagda för specialistvård på Rigshospitalet. Läkarbehandling är gratis i Danmark medan man i Sverige betalar för läkarbesök och sjukhusvård. Priserna fastställs regionalt och är i regel ett par hundra kronor. I både Danmark och Sverige betalar medborgarna i allmänhet för tandläkarvård. I Danmark subventioneras allmänna behandlingar som tandhygien med ett mindre bidrag, medan dyra behandlingar inte subventioneras; i gengäld har många medborgare en privat sjukvårdsförsäkring som i viss mån reducerar utgifterna för tandläkarbehandling. I Sverige får medborgarna ett mindre grundbidrag och dessutom 50 procent i bidrag för dyra behandlingar. Därtill kommer att tandläkarbehandling generellt är billigare på den svenska sidan än den danska. På bägge sidor av Öresund görs löpande en omfattande kartläggning av befolkningens hälsa och levnadsvanor med hjälp av enkätundersökningar. För en rad parametrar är data dessvärre inte direkt jämförbara, det gäller till exempel alkoholvanor.