Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor - Läkare -ST-läkare Motiverande samtal
MÅL Målet är att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i det vardagliga mötet med patienten.
Vad är riskbruk?? Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger
Beroende Alkoholproblemet Sid 4 Riskbruk 0 till måttlig konsumtion Missbruk A n t a l Inget problem Begynnande problem Påtagliga problem
90% av befolkningen dricker alkohol Riskkonsumenter: Ca 10 % kvinnor, ca 17 % män Alkoholberoende: Ca 3 % kvinnor, ca 5 % män
Ungdomar och Alkohol Hjärnan har inte vuxit färdigt förrän vid 20-22 års ålder, risk för skador Unga personer dricker ofta orutinerat och har svårare att bedöma konsekvenser Ju tidigare ungdomar börjar dricka, desto större risk att utveckla ett alkoholberoende. (För varje år alkoholdebuten skjuts upp minskar risken för ett framtida beroende med 14 procent,enl amerikansk studie)
Vad är riskkonsumtion?? En regelbunden konsumtion som överstiger 14 standardglas/ vecka för män och 9 standardglas/ vecka för kvinnor Berusningsdrickande, dvs att dricka mycket vid ett tillfälle. 5 eller fler standardglas för män och 4 eller fler standardglas för kvinnor Risk för hälsan kan föreligga vid betydligt lägre konsumtion beroende på en ökad individuell känslighet (sjukdom, medicinering,mm)
Standardglas Med ett standardglas menas alkoholhaltig dryck innehållande 12 g 100% alkohol. Ungefär denna mängd finns i: 2 fl lättöl 50cl folköl 33cl starköl 15 cl vin 8cl starkvin 4 cl sprit Berusningsdrickande medför risk: Att dricka mer än 4 standardglas vid samma tillfälle, som kvinna eller mer än 5 glas som man, innebär en ökad risk.
Visste du att Varje dag har statistiskt ca var femte man och var tionde kvinna i vårdcentralens väntrum en riskabel eller skadlig alkoholkonsumtion
Skadliga alkoholvanor döljs ofta bakom en mängd diagnoser och symtom Sömnstörning Depression Oro, ångest Hypertoni Hjärtsvikt Blodfettsrubbning Diabetes Övervikt Gikt Värkproblematik Hjärtarytmier Dyspepsi Impotens
Aktiviteter -riskbruksprojektet Utbildning i Motiverande samtal Hur pratar man om alkohol med patienterna? - Utbildningsdagar för distrikts- och mottagningssköterskor, rehab-personal Utbildning för BHV-personal om föräldraskap och alkohol. Utbildning i alkoholkunskap och Audit för barnmorskor. Uppföljningsdagar.. Utbildning för personal på Ungdomsmottagningar
Riskbruksverkstad Årlig uppmärksamhetsvecka v 45 Bioreklam Utbildning av utbildare i levnadsvanor (alkohol, fysisk aktivitet, kost, stress, tobak ) - två ST-läkare o två distriktssköterskor
Samarbete med kommunernas drogsamordnare och länsstyrelsens samordnare i tobaks och alkoholfrågor Samarbete med länsprojektet om Missbruks- och beroende vården, Kunskap till praktik Satsning på Tobaksavvänjning (särskilda medel 2009-2010.
Alkohol och Tobak Studie på råttor som fick tillgång till H2O och Etanol (alkohol), valfri dryck! 10% drack enbart vatten 10% drack enbart alkohol 80% blev normalkonsumenter MEN om råttorna också fick tillägg av nikotin (röka) 50% av normalkonsumenterna blev alkoholister! Slutsats: Tidig rökdebut ökar risk för alkoholism och andra drogproblem.
Andel allmänläkare som alltid/ofta diskuterar olika livsstilsproblem % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 95 93 83 85 66 71 50 58 60 60 2006 2009 Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Allmänläkare
Andel allmän- och ST-läkare som det senaste året använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol 2006 2009 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Procent Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värm land Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland
Andel distriktssköterskor som alltid/ofta diskuterar olika livsstilsproblem 100 % 90 80 70 60 50 40 30 68 80 79 87 58 68 28 51 59 67 55 2006 2009 20 10 0 Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Snusning Distriktssköterskor
Andel barnmorskor som det senaste året använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol 2006 2009 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Procent Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 2011-05-03 Britt-Marie Karlsson 21
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor preliminär version 22
Varför nationella riktlinjer? 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Ingen enhetlig praxis i sjukvården Vården måste bli mer hälsoinriktad Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 23
Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskbruk av alkohol 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Två ohälsosamma levnadsvanor: kvinnor 12 %, män 17%. Fler än två ohälsosamma levnadsvanor: kvinnor 5%, män 9 % Ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende 24
Syfte riktlinjerna: Stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade åtgärder inom området Vara underlag för prioriteringar inom hälso- och sjukvården Medför organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för landstingen. Indikatorer för utveckling och uppföljning av sjukvårdens åtgärder inom området
Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna ( 18 år) med ohälsosamma levnadsvanor men som ännu inte utvecklat några tecken eller symtom relaterade till vanan dvs. utan sjukdom Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom, otillräcklig fysisk aktivitet vid diabetes högt blodtryck, övervikt, fetma, stort bukomfång och ischemisk hjärtsjukdom Sannolikt att det som visat sig vara effektivt för vuxna även är effektivt för högriskgrupper 26
Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning. Tre nivåer: Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning Tid, innehåll och personalens kvalifikationer Generellt bättre effekt med en högre nivå 27
Sammanfattning av rekommendationerna Levnadsvana Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning tillägg uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet x x Ohälsosamma matvanor x 28
Samtalet - främsta verktyget 29