Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick

Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser finns att hitta i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation Yrkeskompassen: http://yrkeskompassen.arbetsformedlingen.se. Där visas arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för närmare 200 yrken. Tjänsten är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Yrkeskompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Yrkesprognostexterna har författats av Karin Berglind, Kerstin Eriksson, Håkan Gustavsson, Ann-Christin Hallmén, Torbjörn Israelsson, Tommy Olsson, Linda Pärlemo, Tord Strannefors, Agneta Tjernström-Krooks, Hans Tydén och Suzanne Wejland. Gun Westberg har ansvarat för text- och bildredigering. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med 12 400 privata arbetsgivare, intervjuer med landets kommuner och landsting samt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Bedömningarna avser arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga fram till hösten 2010. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser (se vidare Arbetsmarknadsutsikterna, som publiceras två gånger per år) som påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste året. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för detta yrke, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande1. Vi har valt att klassindela bedömningarna enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På yrken med värden från 3,3 till 4,0 föreligger det liten konkurrens om jobben. För yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 rå- 1 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker sedan en viktning av svaren mot befolkningens storlek inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 2

der det balans mellan arbetssökande och lediga jobb. Yrken inom intervallet 2,0 till 2,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben. Om bristindex ligger lägre än 2,0 råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande). Mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar bör dock alltid tolkas med viss försiktighet. Inom varje yrkesområde i föreliggande rapport redovisas diagram över olika yrkens bristindex. Rapporten avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken sedan år 2006. 3

Sammanfattning Tillgången på jobb ökar Tillgången på jobb kommer att öka något under år 2010, främst under andra halvåret, och det finns förutsättningar för att det sker ytterligare förbättringar åren 2011 och 2012. Antalet rekryteringar inom olika yrken kommer att uppgå till knappt 1,2 miljoner under år 2010 och ytterligare något fler under de två därpå följande åren. Sysselsättningen som minskade kraftigt under år 2009, preliminärt med 103 000 personer, kommer att stabiliseras under 2010 men trots det blir det en minskning som årsgenomsnitt med 55 000 personer. Åren 2011 och 2012 väntas det ske en successiv förstärkning av sysselsättningen. Sysselsättningen kommer att minska inom de flesta yrkesområdena under innevarande år, mätt som årsgenomsnitt, men i praktiken innebär det att sysselsättningen vänder uppåt inom flera yrkesområden under loppet av året. Den svaga konjunkturen med lägre efterfrågan på arbetskraft, jämfört med den goda konjunkturen 2006 till mitten av 2008, har medfört att tillgången på arbetssökande ökat kraftigt inom många yrken. Det finns relativt gott om arbetssökande till lediga jobb och konkurrensen om jobben har hårdnat. Antalet yrken med liten tillgång på arbetssökande har minskat drastiskt och det rör sig nu vanligtvis om yrken som ställer krav på högskoleutbildning. Men det finns dock fortfarande några yrken på gymnasienivå med brist på arbetssökande, främst vissa hantverksyrken. Bristen på arbetskraft kan inte enbart förklaras av efterfrågeläget utan även av begränsningar i utbildningsutbudet. Nytillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet är inom vissa yrken konstant för litet oavsett konjunkturläge. Stora skillnader mellan yrken och regioner Bara för ett par år sedan var skillnaden i arbetslöshetsnivån den lägsta på flera årtionden. Det gällde både geografiskt och de yrkesmässigt. Det senaste året har dock denna bild förändrats dramatiskt. Lågkonjunkturen har slagit hårt inom vissa yrken och regioner, till exempel inom industriyrken och industrinära yrken. Även under det kommande året kommer de regionala skillnaderna i arbetsmarknadsläget inom olika yrken att bli stora och det är viktigt att söka jobb inom flera regioner. Det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom yrken tillhörande tjänstesektorn, till exempel handeln och i ökande grad även transport, restauranger och service. Dessa yrken är inte så beroende av den internationella konjunkturbilden utan många av yrkena drivs främst av den inhemska efterfrågan på tjänster. Hushållens ekonomiska ställning är god och detta talar för att försäljningen av varor och tjänster fortsätter att stiga framöver vilket också medför bättre tillgång på jobb. Men det finns även andra yrken inom det privata näringslivet som kommer att efterfråga mer arbetskraft: IT-yrken, tekniska yrken, vissa byggnadsyrken och vissa industriyrken. IT-sektorn har klarat lågkonjunkturen förhållandevis väl och inom 4

dess företag har personalneddragningarna främst rört sig om rationaliseringar. Utvecklingen kommer inte längre att vara enbart negativ inom industrin. Företag har börjat återanställa personal efter de neddragningar som skett och vissa delar av industrin kommer även att börja nyanställa under det kommande året. Det innebär ökad efterfrågan inom vissa industriyrken, främst dem med högre kompetenskrav. Industriarbetare med kortare utbildning, till exempel montörer och vissa maskinoperatörer, möts av en fortsatt svag arbetsmarknad även det kommande året. Håller konjunkturuppgången i sig kommer snart bristen på arbetskraft att öka inom de mest efterfrågade industriyrkena. Läget inom jord- och skogsbruket väntas bli stabilt. Åldersavgångar sker och näringsidkare lägger ner sin verksamhet men samtidigt sker ett tillskott av nya yrkesverksamma inom näringarna. Däremot är rekryteringssituationen inom offentlig sektor svagare än den tidigare varit. Det kommer att bli något färre anställda inom både skola och sjukvård/omsorg. Åldersavgångarna har samtidigt börjat stiga inom allt fler yrken inom offentlig sektor och detta kommer att upprätthålla rekryteringsbehoven i många regioner. Tabell 1 Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2010, antal och procentuell förändring jämfört med 2009 Yrkesområde Antal personer Procent Datayrken 3 000 1,8 Ledningsarbete 4 000 1,6 Försäljning 5 000 1,1 Lärare -2 000-0,7 Transport -2 000-1,1 Jordbruk, skogsbruk och fiske -1 000-1,1 Sjukvård och omsorg -8 000-1,2 Byggnads- och anläggningsarbete -3 000-1,2 Teknikyrken -3 000-1,4 Restaurang och service -5 000-1,6 Administrativa yrken -18 000-2,3 Tillverkningsarbete -25 000-6,1 Totalt -55 000-1,3 Bristen på arbetskraft kvarstår inom vissa yrken Det råder fortfarande brist på arbetskraft inom en del yrken, men antalet bristyrken har reducerats markant under det senaste året. Anledningen till bristen är ofta den att det utbildas för få till vissa yrken men det kan även finnas andra anledningar. En av dessa kan vara att yrket är i snabb tillväxt men det kan också inträffa att den ökade tillgången på utbildad arbetskraft medför att arbetsgivarna höjer kompetenskraven, ibland så högt att det är svårt att finna dem som motsvarar de krav som ställs. Även arbetsmiljön och löneläget kan påverka arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera. 5

Tillgången på utbildad arbetskraft är ofta begränsad inom yrken som uppvisar en långsiktig tillväxt. Utbildningssystemets begränsade flexibilitet medför att utbildningsutbudet inte anpassas efter de arbetsmarknadsmässiga behoven rörande vare sig dimensionering eller innehåll. Det finns alltid ett över tiden bestående utbildningsunderskott och resultatet av detta blir att bristen kvarstår oavsett konjunkturläget. En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom ett antal yrken är i allt högre utsträckning de stigande åldersavgångarna. De närmaste åren blir åldersavgångarna höga och når då sin kulmen inom en rad yrken, och detta kommer att leda till att företag och myndigheter behöver rekrytera ny personal. Det är inte alltid säkert att jobben återkommer i samma skepnad som de gamla, utan det skapas även jobb med nytt innehåll och med krav på nya kompetenser. Omfattningen av vakanser med brist mäts i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Hösten 2009 framkom att det under sommarhalvåret samma år fanns 17 000 vakanser som arbetsgivaren angett att de inte lyckats rekrytera till, och därtill kommer 19 000 vakanser där de inte ens försökt rekrytera. Antalet har emellertid minskat och det är fråga om ungefär en halvering jämfört med året innan. Det är främst bland små arbetsgivare som bristen på arbetskraft framträder och kan medföra obesatta vakanser. Små arbetsgivare ställer ofta höga och speciella krav på kompetens som kan vara svår att tillgodose. Det innebär många gånger krav på bred kompetens hos den som söker arbete eftersom arbetsgivarna vill kunna nyttja de anställda på ett flexibelt och effektivt sätt. Matchningsläget och obalanserna mellan arbetssökande och lediga platser inom yrkena kan sammanfattas för olika yrkesområden enligt följande tabell (med brist menas liten tillgång på utbildad arbetskraft): Tabell 2 Arbetskraftsläget inom yrkesområden år 2010 Byggnads- och anläggningsverk- Industri/tillverkning Teknik och data Ekonomi och administration Försäljning Service och restaurang Transport Hälso- och sjukvård Lärare Jord och skogsbruk Brist inom vissa yrken Brist inom några kvalificerade yrken i övrigt stort överskott Brist inom vissa yrken Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Brist inom vissa yrken med längre utbildning, i övrigt god tillgång Brist inom några yrken i övrigt god tillgång Balans 6

Yrken med brist år 2010 Det finns yrken med efterfrågan på arbetskraft där tillgången på arbetskraft är liten eller där kompetensen hos de arbetssökande inte matchar anställningskraven. De flesta av nedan presenterade yrken uppvisar brist oavsett konjunkturläge. Det handlar bland annat om vissa yrken inom hälso- och sjukvård, pedagogik, sjöfart, bygghantverk, teknik och data. Inom en del av dessa yrken tvingas arbetsgivarna söka personal utomlands. Yrkena med tydligast brist på arbetskraft under år 2010 är enligt arbetsförmedlingskontorens bedömning följande: Tabell 3 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) Läkare Gymnasielärare i yrkesämnen Operationssjuksköterskor Civilingenjörer, elkraft Maskinbefäl, fartyg Förskollärare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Byggnadsplåtslagare Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård VVS-ingenjörer Kockar Distriktssköterskor Civilingenjörer, bygg och anläggning Geriatriksjuksköterskor Tandläkare Barnsjuksköterskor Lastbilsmekaniker Specialpedagoger Styckare Redovisningsekonomer Systemerare/programmerare Elingenjörer och eltekniker Glasmästare/glastekniker Anläggningsarbetare Yrken med störst överskott på sökande år 2010 Det finns också yrken med låg efterfrågan på arbetskraft eller ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande. Det innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, industri, service, kultur, vård och omsorg samt samhällsvetenskap. Yrkena med störst överskott på arbetssökande under år 2010 är enligt arbetsförmedlingskontorens bedömning följande: Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om job- Tabell 4 ben) Barnskötare Receptionister Vårdbiträden Elevassistent Biologer Vaktmästare Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Köks- och restaurangbiträden Montörer, metall, gummi och plast Fotografer Journalister Truckförare Administratör/sekreterare Fordonsmontörer Matroser Städare/lokalvårdare Friskvårdskonsulent (friskvård) Undersköterskor Montörer, el- och teleutrustning Värdepappersmäklare Massörer Personliga assistenter Utredare i offentlig förvaltning 7

Överskotten på arbetskraft växer inom vissa yrken Vissa industriyrken (särskilt yrken med lågt utbildningsinnehåll) har drabbats särskilt hårt av lågkonjunkturens följdverkningar. Sedan raset i konjunkturen hösten 2008 till hösten 2009 tillkom 55 000 nya arbetslösa inom industriyrken och det var dubbelt så många som under ettårsperioden närmast innan, se diagrammet nedan. Många av dem är män och har högst förgymnasial utbildning. Bryter vi ner uppgifterna ytterligare på yrkesgrupper kan vi konstatera att en stor del av nedgången faller på maskinoperatörer och montörer. En annan grupp som drabbats hårt är metallhantverkare och reparatörer. Yrkesgrupper som drabbats hårt utanför industrin är kundservice, bygg- och anläggningsarbete samt transportarbete. Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete Annat hantverksarbete Försäljningsarbete Tekniker, ingenjörer Finmekaniskt o grafiskt arbete Kontorsarbete Jord o skog, trädgård, fiske Kort högskoleutb administ, sälj Omsorg Specialister teknik o data Andra specialister, administration Förskollärare, fritidspedagoger Lärare Kort högskoleutb hälso o sjuk Specialister hälso o sjukvård Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009 0 2 4 6 Antal procentenheter Källa: Arbetsförmedlingen Strukturarbetslösheten riskerar att bli bestående hög En betydande del av de jobb som nu förlorats kommer inte tillbaka. De nya jobben tillkommer inom andra yrken med annorlunda och i allmänhet högre krav på utbildning. Det innebär en stor risk för att många av dem som under innevarande lågkonjunktur blir arbetslösa, till exempel inom vissa industriyrken, riskerar att bli bestående arbetslösa under lång tid. Som framgår av ovanstående yrkesdiagram har neddragningarna av personal till mycket stor del skett inom traditionellt mansdominerade yrken och erfarenheterna från 1990-talskrisen visar att benägenheten att vidareutbilda sig och/eller att byta yrke bland dem som drabbats är låg. Det finns mot den bakgrunden en stor risk för att den strukturella arbetslösheten ökar och att den fastnar på en hög nivå. Det finns ingen enkel lösning att tillgå för att minska den strukturella arbetslösheten. Under tidigare lågkonjunkturer har arbetsmarknadsutbildning haft en central roll men denna gång kommer den insatsen att spela en mindre roll. En mycket viktig erfarenhet från 1990-talskrisen är vikten av

att satsa på aktiva åtgärder för att förhindra passivitet och långa arbetslöshetstider. 9

Utvecklingen inom enskilda yrkesgrupper Datayrken Den djupa konjunkturnedgången under 2009 ledde till att antalet anställda inom datayrken dämpades och den tidigare bristen på arbetskraft mildrades påtagligt. Under andra halvåret kom det dock in flera tecken på att nedgången var på väg att upphöra och arbetsgivarna inom området blev alltmer positiva för framtiden. De räknade också med att neddragningen av antalet anställda upphör och mycket talar för en viss ökning av antalet sysselsatta inom datayrken under 2010, med 3 000 personer. Det betyder också att utsikterna för datayrken under 2010 är mer positiva än för många andra yrken. Arbetslösheten ökade stadigt under 2009, men nivån är betydligt lägre än genomsnittet för samtliga yrken. Efterfrågan på arbetskraft mätt som antalet nyanmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen minskade kraftigt under andra hälften av 2008 och en bit in på 2009, men därefter skedde en stabilisering. Den sammantagna bedömningen är att den minskade aktiviteten har ebbat ut och att området ånyo går in i en tillväxtperiod under 2010, vilket leder till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Det ökade rekryteringsbehovet innebär också att bristen på arbetskraft borde öka något under det kommande året, men samtidigt finns relativt många arbetssökande mot datayrken inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det finns en del som talar för att arbetsgivarna har ökat kompetenskraven och allt oftare efterfrågas personer med både utbildning och erfarenhet. Trots allt är möjligheterna för arbetssökande utan yrkeserfarenhet att hitta ett arbete bättre än i flertalet andra yrkesområden. Ett stort problem i branschen är att intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat påtagligt sedan millenniumskiftet, vilket innebär att utflödet av nyutbildad arbetskraft blir litet under lång tid framöver. Till 2008 och 2009 års datautbildningar märktes emellertid en viss ökning av antalet sökande. Uppgången är dock marginell och antalet utbildningsplatser ligger fortfarande på en för låg nivå för att motsvara arbetsmarknadens behov framöver. Det innebär att möjligheterna att hitta ett jobb bedöms bli mycket goda på fem till tio års sikt inom datayrken som kräver högskoleutbildning. Dataområdet har kännetecknats av stora förändringar och nya yrkesbenämningar dyker ofta upp. Det är därför svårt att skissera vilka yrken som expanderar mest i ett mer långsiktigt perspektiv. Den som funderar på att arbeta inom datayrken bör satsa på att först genomgå en längre grundläggande datautbildning på högskolenivå, som kan utgöra grunden för en mängd olika datayrken. 10

Bristindex inom datayrken Systemerare, programmerare IT-strateger, IT-analytiker Servicetekniker (IT) Datatekniker (nätverkstekn) 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 11

Teknikyrken Efterfrågan på utbildade ingenjörer och tekniker har minskat under det senaste året som en direkt följd av nedgången i industri- och byggkonjunkturen. Den svaga konjunkturen medförde en minskning av antalet anställda inom dessa yrken, vilken bedöms fortsätta även en bit in på 2010. Som årsgenomsnitt och jämfört med 2009 bedöms sysselsättningen att minska med 3 000 personer. Det finns emellertid mycket som talar för att sysselsättningsnedgången planar ut under året, och en ökning är inte utesluten i slutet av året. Den svagare efterfrågan på utbildade medför skärpta kompetenskrav, vilket innebär att det framför allt blir svårare för nyexaminerade utan arbetslivserfarenhet att snabbt finna ett arbete. Regionalt/lokalt väntas det uppstå brist på utbildade inom vissa befattningar där det ställs krav på särskilda specialistkunskaper. Civilingenjörer inom bygg och anläggning samt elkraft har fortfarande en god efterfrågan på arbetsmarknaden, liksom VVS-ingenjörer. På längre sikt, 5 till 10 år, är utsikterna till arbete goda och det väntas då bli stor brist på ingenjörer och tekniker. En anledning är bristen på intresse bland ungdomar att välja dessa utbildningar, vilket medför att antalet utbildade inte kommer att täcka arbetsmarknadens långsiktiga behov. En annan anledning är att dessa yrkens verksamheter och efterfrågan på arbetskraft väntas expandera på lång sikt, samtidigt som flera av yrkena kommer att möta stora pensionsavgångar. Bristindex inom teknikyrken Civilingenjörer, elkraft VVS-ingenjörer Civilingenjörer bygg o anläggn Elingenjörer och eltekniker GIS-ingenjörer Civilingenjörer gruv o metall Lantmätare Ing o tekn inom elektr o tele Civilingenjörer, maskin Civilingenjörer elektr teletekn Ing o tekn inom gruv o metall Maskiningenjör o maskintekniker Byggnadsing o byggnadstekniker Arkitekter Fysiker Kemiingenjörer och kemitekniker Laboratorieingenjörer Civilingenjörer, kemi Kemister Geologer 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 12

Hälso-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken Både kommunernas och landstingens ekonomier har försämrats under det senaste året, men under 2010 motverkas försvagningen i budgeten av ett tillfälligt höjt statsbidrag. Den kommunala ekonomin har drabbats av att skatteunderlaget gröpts ur på grund av att arbetsmarknaden försämrats och att kostnaderna stigit i samband med påtagligt ökad arbetslöshet. Både kommuner och landsting planerar för att minska antalet anställda under 2010, vilket till viss del är ett resultat av att vissa verksamheter övergår till privata alternativ. Med hänsyn tagen till den effekten beräknas antalet anställda komma att minska med 8 000 personer 2010, som årsgenomsnitt och jämfört med 2009. En oförändrad verksamhet planeras inom barnomsorgen och tandvården medan minskningar planeras inom övriga verksamhetsområden varav störst neddragning planeras inom primärvården. Trots utvecklingen mot något färre anställda inom vårdyrkena kommer ett stort antal rekryteringar inom enskilda yrken att ske. Rekryteringsbehoven fortsätter nämligen att vara stora till följd av omfattande personalavgångar, bland annat pensioneringar. Tillgången på arbetskraft kommer att variera mellan olika yrken och bedöms bli otillräcklig inom vissa yrken som kräver högskoleutbildning. Det beror främst på att antalet utbildningsplatser under en lång rad av år inte räckt till för att motsvara behoven på arbetsmarknaden. Trots tendensen till ökad arbetslöshet förblir den mycket låg för högskoleutbildade inom yrkesområdet. Några exempel är läkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Däremot fortsätter arbetsmarknaden att försvagas för undersköterskor i synnerhet för dem som saknar yrkeserfarenhet och vårdbiträden. För dem väntar en mycket hård konkurrens om jobben i stort sett i hela landet och arbetslösheten som för närvarande är lägre än genomsnittet för alla yrken kommer att öka relativt sett mera jämfört med flertalet andra yrken. Efterfrågan på hälso- och sjukvård ökar de kommande tio åren till följd av demografin, som innebär en påtaglig ökning av antalet yngre pensionärer. Däremot dröjer det ytterligare tio år innan den demografiska effektens följdverkningar slår igenom på allvar inom äldreomsorgen. Arbetsmarknaden inom vård- och omsorgsyrkena bedöms bli god under de kommande tio åren. Efterfrågan påverkas också av medicinska framsteg, vilket förvisso kan komma att förändra personalbehovet både uppåt och nedåt. Hittills bedöms dessa landvinningar ha ökat efterfrågan på personal inom yrkesområdet genom att en rad sjukdomar kunnat behandlas mer effektivt. En annan effekt är att kravet på teknisk kunskap ökat stadigt och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Dessa förändringar medför fortsatt stort behov av att rekrytera utbildade på högskolenivå på både kort och lång sikt. 13

Läkare Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psyk.vård Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor, akutsjukvård Distriktssköterskor Geriatriksjuksköterskor Tandläkare Barnsjuksköterskor Barnmorskor Psykologer Veterinärer Apotekare Tandhygienister Optiker Logoped Sjuksköterskor, (grundutb.) Dietister Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Receptarier Bristindex inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på högskoleutbildning 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 Tandsköterskor Bristindex inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på gymnasieutbildning Skötare och vårdare Personliga assistenter Undersköterskor Elevassistent Vårdbiträden Barnskötare 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 14

Utbildningsyrken Efterfrågan inom utbildningsyrkena styrs till största delen av elevunderlaget. Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka under 2010, vilket ger jobb åt fler förskollärare. De stora barnkullar som föddes i inledningen av 2000-talet ökar också elevunderlaget för grundskolan med inriktning mot tidigare år. Antalet barn i åldern 7-10 år ökar med nästan 12 000 mellan 2009 och 2010. Detta leder till att efterfrågan på lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år kommer att öka. Samtidigt fortsätter antalet elever i grundskolans högre årskurser att minska kraftigt under 2010, vilket betyder att elevunderlaget totalt sett minskar. Vidare minskar elevunderlaget påtagligt för gymnasieskolan. Därmed sjunker behoven av gymnasielärare och grundskollärare med inriktning mot senare år, alltså i delar av skolan som sysselsätter många lärare. Samtidigt förekommer både geografiska variationer och skillnader i arbetsmarknadsläge mellan lärare med olika ämnesinriktningar. Kommunerna planerar också för en minskad aktivitet inom grundskolan och gymnasieskolan, men för en ökad aktivitet inom vuxenutbildningen. Det senare sammanhänger med en statlig satsning för att öka antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. När det gäller barnomsorgen planeras för en oförändrad aktivitet men bland annat ökningen av elevunderlaget talar dock för en ökning enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Sammantaget leder detta till en viss fortsatt minskning av rekryteringsbehovet under 2010 och liksom tidigare bedöms arbetsmarknadsläget bli mest gynnsamt för förskollärare och yrkeslärare. Det ökade behovet av yrkeslärare beror delvis på ett ökat intresse för gymnasiala yrkesutbildningar men också på ökade satsningar på yrkesinriktade vuxenutbildningar. Totalt sett räknar arbetsgivarna emellertid med att dra ner antalet anställda inom utbildningsområdet under 2010. Sysselsättningen bedöms därmed minska med 2 000 personer, beräknat som årsgenomsnitt och jämfört med 2009. Arbetslösheten bedöms fortsätta att stiga för flertalet av utbildningsyrkena men samtidigt fortsätter arbetslöshetsnivån att vara klart lägre än genomsnittet för alla yrken. Antalet examinerade från lärarutbildningen ökade i början av 2000-talet och tillgången på lärare har därmed generellt sett varit god. Därefter följde emellertid några år av färre sökande till lärarutbildningen, och antalet förstahandssökande ökade åter först inför höstterminen 2009. De senaste årens svaga intresse för lärarutbildningar kommer att påverka arbetsmarknadssituationen på lärarområdet under flera år. Till detta kommer stora framtida pensionsavgångar, i synnerhet bland gymnasielärarna. Ytterligare en faktor som kan påverka arbetskraftsläget på lång sikt är om behörighetskraven för lärare skärps via lagstiftning. Ett sådant krav kommer att öka behovet av utbildade lärare eftersom en icke obetydlig del av de yrkesverksamma saknar formell behörighet till den undervisning de bedriver. 15

Gymnasielärare i yrkesämnen Bristindex inom utbildningsyrken Förskollärare Specialpedagoger Fritidspedagoger Universitets- o högskolelärare Lärare i prakt-estetiska ämnen Gymnasielärare i allm ämnen Grundskollärare, tidigare år Grundskollärare, senare år Fritidsledare 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 16

Administrativa och finansiella yrken För arbetssökande med inriktning mot administrativa yrken har arbetsmarknaden under en längre tid blivit allt mer besvärlig. Under de senaste decennierna har det funnits ett starkt effektiviserings- och rationaliseringstryck vilket i hög grad påverkat arbetsmarknaden för yrkesgruppen och minskat det totala antalet sysselsatta inom området. Vi bedömer att såväl privata som offentliga arbetsgivare kommer att genomföra fortsatta personalminskningar samt visa stor återhållsamhet kring rekryteringar av administrativ personal under den närmaste tiden. Sammantaget förväntas således överskottet av arbetskraft inom många av yrkena fortsätta att förstärkas framöver. Problembilden påverkas även av att det fortfarande är alltför många som utbildar sig mot de yrken som inryms i detta område. Efter några besvärliga år under inledningen av 2000-talet inträffade en period av relativt stark arbetsmarknad för ekonomutbildade. Under det senaste året har dock arbetsmarknadsläget återigen försämrats för denna yrkesgrupp och läget bedöms inte förbättras nämnvärt under 2010. Endast för redovisningsekonomer och revisorer bedöms det råda liten konkurrens om jobben under det närmaste året. Också på längre sikt är det troligt att situationen för ett flertal yrken inom ekonomi och administration förblir besvärlig. Detta beror på att det finns ett stort antal utbildningsplatser som ger en god tillgång på nyutbildade, oavsett konjunkturläge. För ekonomer är emellertid arbetsmarknaden bred. De har jobbchanser inom ett flertal yrken, vilket gör att deras arbetslöshet vanligen sjunker kraftigt när konjunkturen stärks. Även övriga yrken med administrativ eller finansiell inriktning kommer att påverkas av ett fortsatt behov av effektiviseringar och strukturförändringar bland företag och myndigheter. För mediayrken och flera grupper av samhälls- och beteendevetare väntas således fortsatt stor konkurrens om jobben. Både på kort och på lång sikt kommer arbetsmarknadssituationen för dessa grupper av yrken att påverkas av att det utbildas många fler inom området än vad arbetsmarknaden normalt kan svälja, trots att pensionsavgångarna kommer att bli stora. Dock medför generationsväxlingen att överskottet på arbetskraft mildras något under de kommande åren. Under 2010 väntas antalet sysselsatta inom området administrativa och finansiella yrken minska med 18 000 personer. 17

Redovisningsekonomer Revisorer Socialsekreterare Transportledare/-planerare Jurister Biståndsbedömare Kuratorer Miljö- o hälsoskyddsinspektör Studie- och yrkesvägledare Personaltjänstemän Informatörer Marknadsanalytiker, marknförare Bibliotekarier Samhälls- och språkvetare Utredare offentlig förvaltn Journalister Bristindex inom administrativa och finansiella yrken krav på högskoleutbildning 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 Läkarsekreterare Bristindex inom administrativa yrken krav på högst gymnasieutbildning Speditör Behandlingsassistenter Ekonomiass/löneassistenter Administratör/sekreterare Fotograf Vaktmästare Lagerarbete Receptionister 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 18

Försäljningsyrken Efter några goda år började arbetsmarknaden för arbetssökande med inriktning mot försäljningsyrken försvagas under 2008. Under inledningen av 2009 medförde en allt svagare konjunktur och fortsatta strukturella förändringar inom handeln tydligt försämrade möjligheter att hitta ett jobb inom detta yrkesområde. Under andra halvåret skedde dock en omsvängning, då detaljhandeln mötte en allt starkare efterfrågan. Försäljningsyrken är attraktiva ingångsyrken på arbetsmarknaden och konkurrensen om jobben är därför stor oavsett konjunkturläge och trots stor personalomsättning. Arbetsmarknadsläget påverkas främst av ett stort antal arbetssökande och det ger en mycket hög arbetslöshet även under perioder då antalet sysselsatta ökar. I takt med att aktiviteten i ekonomin nu åter ökar kommer rekryteringsbehovet att tillta. Trots detta kommer arbetslösheten även fortsättningsvis att vara hög för flera yrken i denna grupp, inte minst för yrken med inriktning mot handeln. För försäljningsyrken som främst påverkas av den ekonomiska aktiviteten inom näringslivet, bland annat inköpare och företagssäljare, bedöms arbetsmarknadsläget vara i det närmaste i balans under det kommande året. Möjligheterna att hitta ett jobb kommer emellertid även fortsättningsvis att vara bättre för den som har försäljningsvana i kombination med högskoleutbildning. Även arbetsmarknaden för försäkringstjänstemän och fastighetsmäklare bedöms vara i balans. För banktjänstemän och värdepappersmäklare väntas dock fortsatt hård konkurrens om jobben. Även på längre sikt, 5-10 år, bedöms jobbchanserna vara fortsatt mindre goda för yrken med inriktning mot handeln. För flera mer kvalificerade försäljningsyrken bedöms samtidigt möjligheterna till arbete bli medelgoda. Sammantaget väntas antalet sysselsatta inom gruppen försäljningsyrken öka med 5 000 personer under 2010. Företagssäljare Bristindex för försäljningsyrken Fastighetsmäklare Försäkringstjänstemän Telefonförsäljare Inköpare Bilförsäljare Banktjänstemän Värdepappersmäklare Försäljare fackhandel Försäljare dagligvaror 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 19

Yrken inom kundservice, restaurang och annan service En stor del av serviceyrkena, bland annat restaurangyrken samt lokalvårds- och kroppsvårdsyrken, är mycket konjunkturkänsliga, och branschutvecklingen är i nuläget starkt dämpad. Den förstärkning av hushållens och företagens ekonomier som väntas under innevarande år inger dock förhoppningar om så småningom stigande efterfrågan på tjänsterna, och därmed växande behov av arbetskraft. Sysselsättningen väntas dock fortsätta att minska ytterligare en tid. Detta betyder en fortsatt hård konkurrens om jobben, i synnerhet som ganska få pensionsavgångar förestår inom yrkena de närmaste åren, samtidigt som inflödet av nya arbetssökande är stort. Å andra sidan är personalomsättningen inom yrkena hög, vilket skapar många jobböppningar för bland annat ungdomar och utlandsfödda. Inom gruppen serviceyrken finns också ett antal yrken som ska garantera den allmänna säkerheten för privatpersoner och företag. Dessa yrken är inte konjunkturkänsliga, men behovet av personal inom dessa yrken ökar långsiktigt på grund av samhällets strukturella utveckling. I många fall exempelvis när det gäller poliser utbildas arbetskraft endast vid behov, och arbetslösheten är därför obefintlig. Även i flertalet andra säkerhetsyrken är arbetslösheten låg. Inom området kundservice, restaurang och annan service väntas sammanlagt 5 000 jobb försvinna mellan 2009 och 2010. Kockar Brandmän Poliser Kriminalvårdare Barista/kaffebartender Fotvårdsspecialister Väktare Servitörer Tågmästare Frisörer Hudterapeuter Bartenders Resesäljare Godshanterare/expressbud Flygvärdinnor Tidningsdistributörer Renhållnings- och återvinning Massörer Friskvårdskonsulenter Städare/lokalvårdare Köks- o restaurangbiträden Bristindex inom kundservice, restaurang och annan service 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 20

Jord- och skogsbruksyrken Sysselsättningen inom jord- och skogsbruket upphörde att minska under 2007, och därefter har en viss ökning skett. Lönsamheten inom lantbruket har dock försvagats under 2009 på grund av sämre avsättningsmöjligheter för näringarnas produkter men de senaste månaderna har emellertid allt fler indikatorer pekat på att nedgången inom näringen bromsat in. Rekryteringen inom lantbruket väntas trots en stabilisering bli begränsad det närmaste året, men det kan dock lokalt uppstå rekryteringsproblem av maskinförare inom lantbruket. Även skogsbruket har hämmats av den internationella lågkonjunkturen, med försvagad efterfrågan och lägre priser på massa och timmer, och därmed färre uppdrag för skogsentreprenörerna. Den internationella skogskonjunkturen har dock åter förstärkts, och efterfrågan på virke har stigit. Efterfrågan på skogsmaskinförare har ökat och under sommarsäsongen finns behov av arbetskraft till plantering och röjning. Sammantaget bedöms sysselsättningen inom jord- och skogsbruksyrken bli ungefär oförändrad under 2010. Förare av skogsmaskiner Lantmästare Maskinförare, lantbruk Skogsmästare Jägmästare Agronomer Skogsarbetare Djuruppfödare/djurskötare Trädgårdsarbetare Parkarbetare Biologer Bristindex inom jord- och skogsbruksyrken 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 21

Transportyrken Transportsektorn har tydligt känt av den minskade aktiviteten inom industrin och byggnadsverksamheten. Godstrafiken har drabbats av avmattningen inom världshandeln, vilket påverkat såväl sjöfart som landtransporter. Särskilt lastbilsförarna har drabbats mycket hårt av konjunkturavmattningen, med snabbt ökande konkurrens om jobben som följd. Till detta har kommit en återhållsamhet bland resenärerna gällande såväl affärsresandet som det privata resandet. Detta har gett avtryck framför allt på flygtrafiken. Efterfrågan på arbetskraft har således minskat det senaste året. Konjunkturåterhämtningen och förstärkningen av svensk ekonomi, med ökad internationell handel och en vändning inom byggnadsverksamheten, kommer dock även tranportnäringen till del och branschen är försiktigt optimistisk för det kommande året. Företagen har emellertid gott om ledig personalkapacitet varför det kommer att dröja in på andra halvåret 2010 innan de behöver nyanställa. Sysselsättningen bedöms följaktligen komma att öka något under årets lopp. Som årsgenomsnitt väntas dock en minskning med 2000 personer. På längre sikt bedöms anställningsbehoven öka inom ett flertal av yrkena, beroende både på kontinuerligt ökade transportbehov och på kommande stora pensionsavgångar. Maskinbefäl, fartyg Lokförare Flygledare Bussförare Taxiförare Fartygsbefäl Logistiker Piloter Lastbils och långtradarförare Brevbärare Matroser Truckförare Bristindex inom transportyrken 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 22

Byggnads- och anläggningsyrken Byggnadsverksamheten, och då i synnerhet bostadsbyggandet, har drabbats hårt av finanskrisen och lågkonjunkturen, vilket medförde en hastig försämring av arbetsmarknaden under 2009. Antalet sysselsatta minskade betydligt, de lediga jobben blev färre och arbetslösheten steg snabbt. Det värsta ser dock ut att ligga bakom oss, och försämringen på byggarbetsmarknaden har bromsat in kraftigt. Framtidsutsikterna har börjat ljusna och företagen vädrar morgonluft. Låga räntor, köpstarka hushåll, ROTavdrag och statliga infrastruktursatsningar är faktorer som stimulerar byggandet och därmed i förlängningen efterfrågan på arbetskraft. Det dröjer dock en bit in på 2010 innan byggkonjunkturen når den fas då företagen behöver börja nyanställa. Detta beror dels på glappet mellan upphandling av projekt och själva påbörjandet av byggandet, dels på att företagen i utgångsläget har gott om ledig personalkapacitet, vilket innebär att de kan öka produktionen relativt mycket innan de behöver utöka personalstyrkan. Även om efterfrågan på arbetskraft bedöms börja öka igen framför allt under hösten 2010 beräknas ändå antalet anställda sammantaget minska med 3 000 under 2010, som årsgenomsnitt och jämfört med 2009. Det kommer därmed att bli fortsatt svårt för dem som saknar yrkeserfarenhet och nu är på väg in på arbetsmarknaden, såsom ungdomar som söker lärlingstjänst. På längre sikt ser det betydligt ljusare ut. Efterfrågan på arbetskraft bedöms komma att öka till följd av ökade bygg- och anläggningsinvesteringar samtidigt som stora pensionsavgångar är att vänta inom flera yrken. Dessutom utbildas det för få inom en rad byggyrken. Det kommer därmed att finnas goda möjligheter till jobb på fem till tio års sikt. Byggnadsplåtslagare Glasmästare/glastekniker Anläggningsarbetare Takmontörer Isoleringsmontörer Kranförare Anläggningsmaskinförare VVS-montörer Betongarbetare Plattsättare Golvläggare Murare Målare Träarbetare Installationselektriker Grovarb inom bygg o anläggn. Fastighetsskötare Bristindex inom byggoch anläggningsyrken 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 23

Tillverkningsyrken Tillverkningsyrkena har påverkats mycket kraftigt av den internationella konjunkturnedgången. Industrin har genomfört omfattande personalnedskärningar och ett stort antal tillverkningsyrken har drabbats mycket hårt. Även om den ekonomiska aktiviteten åter börjat öka och arbetsmarknadsläget bedöms börja förbättras kommer situationen att vara fortsatt besvärlig för ett flertal tillverkningsyrken även under det närmaste året. Anledningen är att arbetsgivarna många gånger kan möta en ökad efterfrågan på sina produkter med befintlig personalstyrka. En svagare konjunktur medför inte bara att efterfrågan på arbetskraft allmänt dämpas, utan även att strukturella förändringar tar fart. Detta medför ofta kraftiga personalneddragningar inom vissa yrkesgrupper samt förändrade kompetenskrav. Nedskärningarna slår dock generellt sett hårdast mot tillverkningsyrken med begränsade utbildningskrav. Samtidigt råder en viss fortsatt efterfrågan inom industrins specialistyrken. Den generella bristen på kvalificerad arbetskraft inom tillverkningsyrken har i det närmaste eliminerats under den senaste konjunkturnedgången. Den brist som fortfarande kan uppstå finns oftast lokalt och avser arbetskraft med längre industriutbildningar och/eller kombinationer av olika kompetenser. Arbetslösheten inom tillverkningsyrkena väntas fortsätta stiga under det närmaste året, och ökningen drabbar främst maskin- och processoperatörer samt montörer. Många av de arbeten som nu försvinner kommer inte tillbaka i samma skepnad, utan kommande tillverkningsjobb blir än mer specialiserade varvid det ställs högre krav på utbildning och teknisk kunskap. Trots god tillgång på arbetssökande riskerar bristen på arbetskraft att återkomma relativt snabbt när efterfrågan åter börjar öka. En viktig orsak är att det är för få ungdomar som väljer industriella utbildningar, samtidigt som ökade pensionsavgångar inom expansiva och mer kvalificerade tillverkningsyrken medför extra stora behov av rekryteringar på lång sikt. Det finns därmed en påtaglig risk för att industrin kommer att möta en allt knappare tillgång på arbetskraft på fem till tio års sikt. Antalet sysselsatta inom området tillverkningsyrken bedöms sammantaget minska med 25 000 personer under 2010, räknat som årsgenomsnitt och jämfört med 2009. Nedgången av sysselsättningen bedöms komma att bromsa in påtagligt under loppet av 2010. 24

Lastbilsmekaniker Låssmed Tunnplåtslagare (exkl. bygg) Smeder Verktygsmakare Driftmaskinister Lackerare Grovplåtslagare Distributionselektriker Gruvarbetare Styr- och reglermekaniker Flygmekaniker Maskinreparatörer Bilmekaniker CNC-operatörer Bristindex inom tillverkningsyrken 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 Elmontörer Processoperatörer kemisk basind Maskinoperatörer sten o cement Gjutare Verkstadsmekaniker Svetsare Maskinoperatörer kemisk ind Maskinoperatörer livsmedelsind Maskinoperatörer trävaruind Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer gummi o plast Maskinoperatörer grafisk ind Processoperatörer stål o metall Montörer, el- teleutrustning Fordonsmontörer Montörer, metall och plast Bristindex inom tillverkningsyrken (forts) 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 25

Bristindex inom övriga tillverkningsyrken Styckare Bagare/konditor Slaktare 1 2 3 4 5 Bristindex Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2009 26

Bristindex, se inledningen sidan 2 för förklaring (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Läkare 4,21 4,13 4,27 4,53 4,35 4,09 4,09 4,14 Gymnasielärare i yrkesämnen 4,12 3,93 3,95 4,32 3,99 3,91 3,67 3,71 Operationssjuksköterskor 4,08 4,10 4,24 4,37 4,05 4,28 4,03 3,75 Civilingenjörer, elkraft 4,08 3,63 3,84 4,19 3,85 3,99 3,49 3,44 Maskinbefäl fartyg 4,00 4,00 5,00 4,67 3,77 4,21 2,98 3,00 Förskollärare 3,98 3,99 4,28 4,30 4,29 4,47 4,35 4,24 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 3,91 4,01 4,07 4,44 4,02 4,14 3,79 3,88 Byggnadsplåtslagare 3,91 3,27 3,60 4,06 4,32 4,34 3,89 4,11 Röntgensjuksköterskor 3,89 3,84 4,12 4,13 3,95 4,12 3,61 3,60 Sjuksköterskor inom akutsjukvård 3,87 3,82 4,19 4,27 4,05 4,23 3,83 3,55 VVS-ingenjörer 3,84 3,75 4,11 4,21 4,11 4,17 3,90 3,49 Kockar 3,78 3,73 3,84 3,92 3,73 4,00 3,68 3,48 Distriktssköterskor 3,74 3,78 3,99 4,05 3,88 4,15 3,68 3,68 Civilingenjörer, bygg och anläggning 3,71 3,37 3,85 4,05 4,21 4,01 3,64 3,80 Geriatriksjuksköterskor 3,66 3,69 3,88 3,99 3,96 3,88 3,64 3,59 Tandläkare 3,66 3,71 3,73 3,75 3,64 3,63 3,63 3,77 Barnsjuksköterskor 3,63 3,68 3,97 3,95 3,82 4,05 3,66 3,31 Lastbilsmekaniker 3,61 3,42 3,97 4,18 4,42 4,27 4,12 3,94 Specialpedagoger 3,57 3,64 3,87 3,96 3,84 4,06 3,65 3,59 Styckare 3,57 3,70 3,32 3,28 3,19 3,31 3,28 3,00 Redovisningsekonomer 3,55 3,49 3,61 3,81 3,95 3,77 3,34 3,27 Systemerare/programmerare 3,53 3,25 3,66 Programmerare 4,17 4,07 3,90 3,18 2,94 Systemerare, systemutvecklare 4,22 4,06 3,92 3,31 2,90 Elingenjörer och eltekniker 3,53 3,31 3,71 4,24 4,02 3,98 3,43 3,44 Glasmästare/glastekniker 3,53 3,29 3,51 3,45 3,63 3,80 3,48 3,43 Anläggningsarbetare 3,51 2,86 3,68 3,56 3,86 3,98 3,81 3,79 Takmontörer 3,50 3,00 3,25 3,52 3,65 3,83 3,60 3,84 Barnmorskor 3,50 3,55 3,86 3,90 3,80 4,08 3,47 3,62 Isoleringsmontörer 3,48 3,38 3,51 3,40 3,44 3,64 3,56 3,52 Kranförare 3,47 3,56 3,88 3,71 4,14 3,73 3,44 3,45 Revisorer 3,46 3,59 3,91 3,59 3,83 3,74 3,51 3,41 Anläggningsmaskinförare 3,45 3,23 3,60 3,79 4,13 3,83 3,70 3,38 Psykologer 3,44 3,38 3,74 3,48 3,61 3,65 3,23 3,35 IT-strateg, IT-analytiker 3,44 3,26 3,62 4,01 3,61 3,64 3,39 3,01 Förare av skogsmaskiner 3,43 3,00 3,25 3,75 3,48 3,46 3,39 3,30 Låssmed 3,41 3,30 3,74 3,62 3,41 2,88 3,06 3,10 Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare 3,41 3,08 3,29 3,91 3,73 3,95 3,70 3,45 Fritidspedagoger 3,41 3,46 3,55 3,60 3,62 3,76 3,69 3,59 GIS-ingenjör 3,36 3,30 3,54 3,43 3,17 3,24 3,08 3,07 Smeder 3,35 3,23 3,34 3,76 3,89 3,93 3,64 3,49 Verktygsmakare 3,35 2,94 3,76 3,81 3,84 3,93 3,64 3,49 VVS-montörer 3,35 3,25 3,50 4,23 4,42 4,60 4,33 4,15 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,31 3,01 3,41 3,72 3,10 3,12 3,08 3,07 Lantmästare 3,30 3,03 2,93 3,00 3,00 2,96 2,97 3,09 Lantmätare 3,28 4,00 3,78 3,59 3,20 3,40 2,83 3,11 27

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Veterinär 3,28 3,07 3,64 3,31 3,26 3,46 3,30 3,38 Plattsättare 3,27 2,79 3,02 3,58 4,04 4,08 3,64 3,87 Betongarbetare 3,27 2,89 3,25 3,78 4,34 4,20 4,12 4,01 Apotekare 3,27 3,22 3,35 3,38 3,21 3,23 3,24 3,09 Tandhygienister 3,26 3,28 3,21 3,35 3,43 3,54 3,26 3,28 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 3,25 2,95 3,53 3,86 3,57 4,03 3,21 3,09 Driftsmaskinister 3,25 3,26 3,48 3,81 3,45 3,40 3,23 3,29 Golvläggare 3,25 2,94 3,25 3,72 3,91 4,08 3,64 3,87 Optiker 3,25 3,28 3,35 3,54 3,42 3,50 3,53 3,52 Logoped 3,24 3,20 3,37 3,37 3,27 3,42 3,40 3,22 Lackerare 3,24 3,23 3,53 3,86 3,89 3,85 3,55 3,52 Lokförare 3,23 3,00 3,67 4,27 3,76 3,57 3,44 3,03 Civilingenjörer, maskin 3,23 3,22 3,71 4,07 3,90 4,10 3,41 3,32 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,21 3,25 3,53 4,18 3,77 4,01 3,43 3,13 Murare 3,19 2,47 3,28 3,59 4,05 3,88 3,88 3,75 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,17 3,13 3,40 3,49 3,14 3,24 2,99 3,01 Grovplåtslagare 3,16 3,02 3,00 3,73 3,67 3,67 3,47 3,38 Maskinförare lantbruk 3,15 Universitets- och högskolelärare 3,14 3,12 3,27 3,19 2,97 3,05 2,90 2,98 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,13 2,99 3,62 4,09 4,01 4,17 3,90 3,49 Socialsekreterare 3,13 3,23 3,22 3,47 3,39 3,29 3,29 3,17 Distributionselektriker 3,13 2,58 3,44 3,67 3,68 3,46 3,46 3,54 Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,13 3,26 3,53 3,62 3,70 3,79 3,42 3,48 Gruvarbetare 3,13 2,92 3,21 3,21 3,12 3,47 3,12 3,03 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 3,12 3,25 3,31 4,22 4,28 4,21 3,86 3,83 Läkarsekreterare 3,12 3,05 3,27 3,27 3,07 2,86 2,46 2,46 Bagare/konditor 3,11 Bagare 3,37 3,46 3,45 3,30 3,52 3,25 3,05 Konditor 3,41 3,49 3,49 3,33 3,52 3,25 3,05 Företagssäljare 3,11 3,43 3,47 3,81 3,69 3,73 3,47 3,37 Styr- och reglertekniker 3,10 3,02 3,65 3,86 3,70 3,67 3,66 3,39 Flygmekaniker 3,09 2,55 3,14 3,28 3,01 3,09 2,72 2,92 Transportledare 3,09 3,15 3,28 3,31 3,39 3,60 3,31 3,32 Jurister 3,08 2,79 2,95 3,10 3,01 2,96 2,96 2,89 Tandsköterskor 3,08 3,07 3,01 2,86 3,14 3,15 2,99 3,17 Flygledare 3,08 3,04 3,04 3,15 3,00 3,33 3,04 3,05 Maskinreparatörer 3,07 3,02 3,55 4,14 3,91 3,98 3,73 3,61 Gymnasielärare i praktiska-estetiska ämnen 3,06 2,96 3,26 3,33 3,09 3,02 3,11 3,20 Brandmän 3,06 3,00 3,04 3,04 3,03 3,05 2,94 3,15 Skogsmästare 3,06 3,01 3,07 3,07 3,08 2,96 2,97 3,09 Fastighetsmäklare 3,06 2,60 2,55 2,99 3,20 2,81 2,91 2,85 Poliser 3,05 3,10 3,09 3,21 3,15 3,24 3,35 3,21 Biståndsbedömare 3,05 3,17 Bussförare 3,04 3,02 3,56 3,77 3,60 3,83 3,45 3,40 Försäkringstjänstemän 3,04 2,84 3,00 3,23 3,03 3,35 3,13 3,02 Arkitekter 3,03 2,70 3,25 3,26 3,42 2,80 2,97 3,04 Taxiförare 3,03 3,00 3,42 3,35 3,52 3,31 3,21 2,81 Jägmästare 3,02 2,99 2,98 3,00 3,09 2,77 2,81 3,06 Kuratorer 3,01 3,23 2,96 3,33 3,08 3,29 3,29 3,17 28

Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Speditör 3,01 2,92 3,23 3,37 3,49 3,33 3,01 2,93 Slaktare 3,01 3,64 3,13 3,09 2,99 3,31 3,28 3,00 Agronomer 3,00 3,00 3,01 3,03 3,00 2,77 2,81 3,06 Fartygsbefäl 3,00 3,00 3,31 3,84 3,77 3,00 2,98 2,98 Fysiker 3,00 3,00 Bilmekaniker 3,00 3,07 3,27 3,70 4,00 3,98 3,62 3,55 Kriminalvårdare 2,99 3,23 3,36 3,63 3,16 3,74 3,57 3,46 Telefonförsäljare 2,98 3,14 3,30 3,54 3,78 3,63 3,54 3,47 Dietister 2,98 3,20 3,15 3,12 3,24 3,20 3,08 2,96 Barista/kaffebartender 2,97 3,03 Miljö- och hälsoskyddsinspektör 2,96 2,80 3,04 3,06 2,92 2,81 3,03 2,91 Biomedicinska analytiker 2,96 2,77 3,08 3,27 3,15 3,18 2,94 2,62 Djuruppfödare/djurskötare 2,95 3,04 3,25 3,38 3,18 Skogsarbetare 2,95 3,00 3,06 3,27 3,10 3,18 2,83 3,04 Fotvårdsspecialister 2,94 2,83 2,62 2,81 2,85 3,12 3,08 2,93 Studie- och yrkesvägledare 2,94 3,08 3,07 3,10 2,87 2,75 2,67 2,68 CNC-operatörer 2,93 2,51 3,59 4,17 4,56 4,39 4,18 3,65 Logistiker 2,93 3,09 3,00 3,17 3,52 3,51 3,05 3,28 Målare 2,92 2,69 2,80 3,73 3,74 3,96 3,63 3,74 Sjukgymnaster 2,91 2,99 3,20 3,10 3,03 3,41 3,19 3,14 Arbetsterapeuter 2,90 3,00 3,11 3,37 3,27 3,47 3,30 3,32 Elmontörer 2,89 2,61 3,20 3,75 3,81 3,94 3,46 3,36 Väktare 2,88 2,79 3,16 3,27 3,26 3,24 3,09 3,24 Kemiingenjörer och kemitekniker 2,87 2,50 3,00 3,15 3,13 2,78 2,86 2,71 Piloter 2,82 2,48 3,04 3,00 2,99 3,00 2,41 2,94 Receptarier 2,82 2,91 3,27 3,34 3,14 3,04 3,16 3,13 Processoperatörer, kemisk basindustri 2,80 2,67 2,80 3,04 2,85 3,09 2,73 3,09 Servicetekniker, IT 2,80 2,68 3,14 3,33 3,17 2,88 2,60 2,28 Servitörer 2,79 2,83 2,82 3,27 3,13 3,35 3,19 2,93 Skötare och vårdare 2,79 2,81 2,94 3,22 2,94 3,16 3,23 3,21 Maskinoperatörer, sten-, cementoch betongvaror 2,78 2,62 2,94 3,08 3,14 3,13 2,82 3,07 Lastbils- och långtradarförare 2,77 2,45 3,37 4,08 4,10 4,26 3,68 3,38 Tågmästare 2,77 3,00 3,03 3,07 3,20 3,04 3,02 2,99 Laboratorieingenjörer 2,77 2,55 2,93 3,12 3,02 2,95 2,80 2,74 Hudterapeuter 2,76 2,43 2,56 2,62 2,80 3,12 3,08 2,93 Frisörer 2,76 2,89 2,84 2,75 3,03 3,12 3,08 2,93 Gjutare 2,76 2,73 2,51 3,42 3,20 3,24 3,14 3,10 Datatekniker (nätverkstekniker) 2,75 2,62 3,15 3,41 3,36 3,23 2,65 2,43 Inköpare 2,75 2,77 3,03 3,47 3,34 3,34 3,18 3,04 Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,73 2,92 3,07 Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 2,60 2,78 2,83 2,78 2,90 Gymnasielärare i matematik 3,23 3,18 3,12 3,16 3,14 Gymnasielärare i språk 3,45 3,37 3,30 3,24 3,08 Gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen 3,20 3,27 3,12 3,16 3,14 Verkstadsmekaniker 2,73 2,29 3,00 3,74 3,97 Svetsare 2,73 2,61 3,26 4,08 4,17 4,37 3,98 3,36 Träarbetare 2,69 2,10 2,77 3,46 4,27 4,15 3,90 3,63 Behandlingsassistenter 2,69 2,79 Bartenders 2,69 3,02 2,97 2,93 2,98 3,35 3,19 2,93 Installationselektriker 2,67 2,55 3,18 4,10 4,26 4,23 4,04 3,81 29