Budgetprocessen inför 2011 har genomförts parallellt inom landstinget för hälso- och sjukvården, och inom regionen för regional utveckling.

Budget 2011 och ekonomisk plan för 2012 2013 Antogs av Regionfullmäktige 8-9 november 2010

Den 1 januari 2011 bildas nya Region Halland. Budgeten är regionens övergripande styrdokument för nämnder och styrelser. I budgeten framgår regionens övergripande mål och inriktningar samt de ekonomiska förutsättningarna inom vilka nämnder och styrelser ska genomföra sina uppdrag. I budgeten framgår även hur målen ska följas upp. Budgetprocessen inför 2011 har genomförts parallellt inom landstinget för hälso- och sjukvården, och inom regionen för regional utveckling. Enligt kommunallagen ska regionen varje år upprätta en budget för nästkommande år budgetåret. Budgeten ska innehålla mål och riktlinjer för verksamhet och ekonomi som är viktiga för en god ekonomisk hushållning. I budgeten ska framgå hur verksamheten ska finansieras. Budgeten ska även innehålla en ekonomisk plan för de två närmaste åren efter budgetåret. Regionfullmäktiges beslut om budget är överordnat andra beslut, som till exempel policyer, program och riktlinjer. 2

I N N E H Å L L Inledning 2 Strategi, mål och inriktningar för Region Hallands första år 4 Halland bästa livsplatsen. En region för tillväxt och välfärd 6 Regional utveckling 13 Fortsatt inriktning av den regionala utvecklingen 16 Hälso- och sjukvård 23 Fortsatt utveckling av vården i Halland 25 Mål och inriktning 26 Utvecklingsområden i regionen för att nå målen i vården 36 Ekonomiska förutsättningar 43 Planeringsförutsättningar 2012 2013 47 Regionbidrag 2011 48 Resultatbudget 2011 48 Balansbudget 2011 49 Investeringsbudget 2011 50 Ekonomisk plan 2012-2013 53 Investeringsplan 2012-2013 54 3

B U D G E T S T R AT E G I, M Å L O C H I N R I K T N I N G Strategi, mål och inriktningar för Region Hallands första år Budget 2011 är den första gemensamma budgeten för såväl tillväxtsatsningar som välfärdsutveckling för att uppnå visionen med den nya regionen Halland bästa livsplatsen. De olika områdena är avsiktligt inte helt genomarbetade. Det är för att ge det nya regionfullmäktige, med nya förtroendevalda, en möjlighet att fram till inriktningsbeslutet i juni 2011, forma sin politik, göra sina prioriteringar och sätta sina mål för den nya regionen. De regionala utvecklingsdelarna bygger på det dokument man antog som inriktning för den nya regionen under 2010, på den budget och de långsiktiga strategier som regionförbundets styrelse överlämnat till landstinget inför budget och vårdsatsningar som beretts politiskt med inriktningsbeslut i fullmäktige i juni och budgetberedning i landstinget. Efter fullmäktiges budgetbeslut kommer regionstyrelsen att arbeta fram ett styrdokument med mål och inriktning för den regionala utvecklingen i Halland inom de utpekade politikområden som fullmäktige antar. Hälso - och sjukvårdsstyrelsen antar på motsvarande sätt ett mål- och uppdragsbeslut för de underställda nämnderna för vård i egen regi i Halland. Fullmäktige antar också ett styrdokument för Vårdval Halland, som pekar ut mål och utveckling under 2011 för styrmodellen gällande alla aktörer i systemet. Besluten om målen och inriktningar utgör underlag för en verksamhetsplan och detaljbudget som sedan föreläggs regionstyrelsen av regiondirektören och som bekräftar att och hur Regionkontoret kommer att verkställa det ansvar som åligger den centrala förvaltningen 2011. 4

B U D G E T E N R E G I O N F Ö R T I L LVÄ X T O C H VÄ L F Ä R D En region för tillväxt och välfärd De halländska kommunerna och Landstinget Halland har i sina beslut om bildandet av det nya Region Halland pekat på att en framgångsfaktor är att med ett tydligt underifrånperspektiv skapa delaktighet och samverkan med och mellan kommunerna. En tydligt utpekad inriktning för regionen är att ta tillvara Hallands tradition, geografiska tillgångar, näringsliv, den goda hälsan och en framgångsrik hälso- och sjukvårdutveckling. Regionens utveckling ska bygga på det goda arbete som gjorts och görs nära företag, invånare och andra samhällsaktörer. Regionens utveckling ska ske med invånares och samhällsaktörers delaktighet, så att förmågan att genom tillväxt skapa sin egen välfärd in i framtiden bygger på invånarkra. En viktig del är att säkerställa ett tydligt invånarfokus i allt regionen gör och att vara öppen och transparent i verksamhet och politik. Ju fler engagerade och delaktiga invånare och företagare regionen har som bidrar till utveckling, desto starkare blir regionen att möta framtidens utmaningar. Utveckling genom innovation, entreprenörskap och kompetens En regions utvecklingskra bygger på invånarnas, företagens och andra samhällsaktörers möjligheter att bidra till utveckling genom sin kompetens och delaktighet. För att kunna bidra till utveckling behöver människor en trygg och hälsofrämjande livsmiljö. Samhällets resurser ska samordnat bidra till goda förutsättningar för en mångfaldig befolknings utveckling. Invånarnas förutsättningar för att utveckla sin kompetens, sitt intresse och sin drivkra kan stimuleras genom nytänkande i regionen. Halland har en historia och tradition inom såväl industriell utveckling som entreprenörskap inom jordbrukssektorn. Dagens samhällsutveckling har bidragit till att vi lämnat den traditionella utvecklingen mer och mer, vilket för Halland har inneburit en hel del innovation inom tjänstesektorn där hav, landsbygd och städer nu utnyttjar geografiskt läge, jordens resurser och kulturens kra för att attrahera nya företag och invånare till Halland. Detta innebär att Hallands utveckling kan stimuleras ytterligare genom att utbildning vid Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, 6

E N R E G I O N F Ö R T I L LVÄ X T O C H VÄ L F Ä R D B U D G E T gymnasier m m tillsammans med företag och regionen utvecklas med Hallands grundläggande framgångsfaktorer som drivkra för att på ett modernt sätt stimulera nya innovationer in i en framtida stark region. Kunskap sitter inte längre fast i universitetsbyggnader utan dagens teknologiska utveckling skapar möjlighet att dela och utveckla kunskap utan geografiska begränsningar. Samarbetet mellan regioner i EU och mellan högskola och universitet tar helt nya former i det framtida samhällets utveckling. Dialog, öppenhet och delaktighet mellan invånare, företag, samhälle och högskola är en framgångsfaktor som den nya regionen kan stimulera. Den regionala utvecklingsplanen ska utveckla strategier och mål för regionen som leder till att nå visionen för Halland bästa livsplatsen. Befolkningsutveckling Halland har de senaste decennierna ha en kontinuerlig befolkningsökning, främst genom inflyttning. Befolkningsökningen 2009 var den största på tio år. Framförallt är det i länets norra kommuner samt i Halmstad som befolkningen ökar. Den positiva befolkningsökningen väntas fortsätta under planperioden i ungefär samma takt som de senaste åren. En stor del av befolkningsökningen utgörs av personer i arbetsför ålder. Andelen äldre fortsätter att öka. Halland har samma andel kvinnor och något högre andel män som är 75 år och äldre jämfört med riket. Medellivslängden för den halländska befolkningen fortsätter också att öka, och är högst i riket för kvinnor och näst högst för män. Det är viktigt att följa befolkningens sammansättning. Ålder och kön är två viktiga faktorer för befolkningens hälsa och för förväntat behov av hälso- och sjukvård. Till detta kommer sociodemografiska faktorer som befolkningens utbildningsnivå, inkomst, boendeform med flera som också har betydelse för invånarnas hälsa och förväntat behov av hälso- och sjukvård. I Halland finns skillnader i befolkningens sammansättning i olika delar av länet. Region Halland följer hur denna utvecklas för att på bästa sätt möta hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård och uppnå en positiv hälsoutveckling för befolkningen. Hallands befolkningutveckling är en avgrundläggande förutsättningar för regionens utveckling. 7

B U D G E T E N R E G I O N F Ö R T I L LVÄ X T O C H VÄ L F Ä R D Ägare och styrning Styrningen sker politiskt i tre ledningsnivåer där regionfullmäktiges roll är att besluta om övergripande inriktning av regional utveckling samt hälso- och sjukvården i Halland, att besluta om mål för bland annat kvalitet, leverans och patientnöjdhet samt att på en övergripande nivå fördela de ekonomiska resurserna. Styrsystemet för invånarnas nära vård beslutas av fullmäktige. Regionstyrelsen har rollen som ägare inför fullmäktige. Rollen är lagbunden och innebär att ta ägaransvar för driftnämnderna som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans och att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och se till att samtliga nämnder och styrelser följer av fullmäktige fattade beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har helhetsansvaret, under regionstyrelsen, att via uppdrag beställa den samlade hälso- och sjukvården i hela länet oavsett utförare. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen styr genom beslut om uppdrag, mål och ersättningar till driftnämnder och externa leverantörer samt genom uppföljning. Driftnämnderna och i förekommande fall regionalt ägda bolag ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med fullmäktiges mål och policyer samt de övriga föreskrifter som gäller för respektive ansvarsområde. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ansvarar för att genomföra det uppdrag man får av regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen med god ekonomi, kostnadseffektiv verksamhet och hög kvalitet. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna har ett lokalt ansvar för arbetsgivarfrågor och personalförsörjnings-, personalplaneringsoch arbetsmiljöfrågor med fullmäktiges policyer som grund. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ska efter regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens anvisningar lämna regelbundna rapporter om hur uppdragen genomförs och hur man bidrar till att uppfylla regionens mål. Medarbetare och utveckling Tydliga mål och uppdrag samt uppföljning av dessa är förutsättningar för att medarbetarna ska kunna medverka till att bedriva 8

E N R E G I O N F Ö R T I L LVÄ X T O C H VÄ L F Ä R D B U D G E T REGIONFULLMÄKTIGE Revisorer Patientnämnden Hjälpmedelsnämnden Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Kulturutskott Skolutskott Planeringsberedning Kommunberedning Bolag Driftnämnd Lokala nämnder Hallandstrafiken Regionservice Laholm Almi Företagspartner Halland Teater Halland Halmstad Hylte Falkenberg Driftnämnder Specialiserad sjukvård Tre nämnder med säte i Halmstad Varberg (inkl. ambulansoch sjuktransportverksamhet) Kungsbacka (inkl. handikappverksamhet) Hallands Kulturhistoriska museum Varberg Varberg Kungsbacka Närsjukvård Psykiatri Hallands Konstmuseum Halmstad Stiftelser 9

B U D G E T E N R E G I O N F Ö R T I L LVÄ X T O C H VÄ L F Ä R D hållbar utveckling av både Region Halland som arbetsplats och regionen som bästa livsplatsen. Viljan och förmågan att i verksamheterna ta tillvara medarbetarnas kunskap, vilja och kompetens inom regionens alla områden är av största vikt för utveckling. Chefsrollen och ledarskapet har stor betydelse för regionens utveckling. Genom god ledning och styrning ges förutsättningar för medarbetarna att skapa värde till invånarna. Medarbetarna ska känna att de genom delaktighet och i samverkan med andra kan bidra till att utveckla Halland som region. Delaktighet innebär att allas arbete är viktigt i organisationen. Med detta följer också att alla, gemensamt, har del i ansvaret för Region Halland och måste vara delaktiga i förbättrings- och utvecklingsarbete. Regionens vision och värdegrundsarbete förstärker och inspirerar den målstyrda organisationen och påverkar utvecklingen av nya tjänster och arbetssätt. Genom att utveckla nya arbetssätt och premiera framgångsrika arbetsinsatser skapas förutsättningar för entreprenörskap och innovationer i regionen och inom regionens verksamheter. En förutsättning för att medarbetarna ska kunna bidra till utveckling är medvetenhet om och kunskap kring det omgivande samhället, Halland som region och de samlade resurser och förutsättningar som finns för utveckling av regionen. Möjligheter till omvärldsspaningar och ett strategiskt tänkade samt ett kommunikativt ledarskap och en väl fungerande intern och extern kommunikation är verktyg för utveckling. Viljan och förmågan att i verksamheterna ta tillvara medarbetarnas kunskap, vilja och kompetens inom regionens alla områden är av största vikt för utveckling. 10

11

12

R E G I O N A L U T V E C K L I N G B U D G E T Regional utveckling Vision och strategier för regional utveckling, grund för uppdrag som beslutas av regionstyrelsen. Inom ramen för samarbetet i regionen togs 2005 fram fyra målområden med 15 strategier för att nå regionens vision, Halland bästa livsplatsen. Strategierna är grunden för arbetet i det nya folkvalda regionfullmäktige. Genom en gemensam strävan mot visionen och ett målmedvetet arbete utifrån den regionala utvecklingsstrategin ges stora möjligheter att långsiktigt stärka Halland och rusta för framtida utmaningar. Stärka grundläggande förutsättningar Förbättra den goda hälsan Stimulera till ökad miljö och klimathänsyn Utveckla Hallands välfärdsservice Skapa ett jämställt Halland Öka Hallands tillgänglighet Bygga företag med kunskap Stimulera entreprenörskap, innovationer och tillväxtområden Skapa balans mellan näringsliv och utbildning Göra mångfalden till en resurs och tillväxtfaktor Förverkliga bodrömmar Skapa de bästa boendemiljöerna Vårda och utveckla attraktiva stadsmiljöer Vårda och utveckla livskraftiga landsbygd Förstärka kulturens kraft Skapa fördelar av läget Skapa strategiska allianser Utveckla ledarskap Stärka bilden av Halland 13

B U D G E T R E G I O N A L U T V E C K L I N G Strategiska allianser Halland har ett strategiskt läge och är en del av ett större tillväxtområde. Halland och dess kommuner har sedan länge väl fungerande samverkan över gränserna, såväl inom det regionala utvecklingsarbetet som inom hälso- och sjukvården. Nya Region Halland ska i ännu större utsträckning samverka över gränserna och vara öppen mot omvärlden. Sammanhållningspolitiken 2007 2013 ger unika möjligheter att förverkliga visionen Halland bästa livsplatsen. Stödet från EU:s strukturfonder har stärkt det halländska näringslivets förmåga att utveckla nya idéer och ny kunskap och därmed ökat förutsättningarna för hållbar tillväxt. Sammanhållningspolitiken ger också möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Det utvecklingsarbete som bedrivs i Halland pågår i de flesta av EU:s regioner. Region Halland deltar därmed i ett arbete för att stärka hela den europeiska unionens konkurrenskraft och attraktivitet och är en del i ett större europeiskt sammanhang. Region Halland deltar i ett arbete för att stärka hela den europeiska unionens konkurrenskraft och attraktivitet och är en del i ett större europeiskt sammanhang. 14

R E G I O N A L U T V E C K L I N G B U D G E T Utgångspunkter för ledning och styrning av regional utveckling Som regionalt självstyrelseorgan har Region Halland det regionala utvecklingsansvaret. Det innebär att man driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Förutom de uppgifter som staten tilldelat regionalt utvecklingsprogram, tillväxtprogram, medel för tillväxtåtgärder, länstransportplan och kulturanslag, tillkommer de uppgifter som Halland valt att prioritera i det regionala utvecklingsarbetet folkhälsa, miljö, kollektivtrafik, högskolefrågor och kommunal samverkan. Genom Region Hallands ansvar för hälso- och sjukvården finns det goda förutsättningar för synergieffekter mellan exempelvis hälso- och sjukvård, näringsliv och folkhälsa. Det övergripande styrdokumentet för Region Hallands arbete med regional utveckling är det regionala utvecklingsprogrammet. Att utarbeta och samordna detta program är kärnan i det regionala utvecklingsansvaret. Programmet ligger även till grund för andra styrdokument som exempelvis regionala strukturfondsprogram, kulturpolitiska program, folkhälsopolicy och regionala tillväxtprogram. Programmet upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i regionen och innehåller mål, inriktningar och prioriteringar. Det innehåller också en plan för uppföljning och utvärdering. Programmet utarbetas i samråd med kommunerna. Samråd sker också med näringsliv, organisationer och andra berörda parter. Att bedriva ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete bygger på att man identifierar de utvecklingsområden som har störst betydelse för en positiv utveckling av regionen. Det bygger också på att man konkret får de olika utvecklingsområdena att samverka att skapa synergieffekter. För att nå detta krävs en styrning av verksamheten som kännetecknas av strategiskt tänkande, helhetssyn och samarbete. En viktig utgångspunkt för den politiska styrningen är därför att de strategiska avgörandena sker i samma forum och att olika former av sektorisering motverkas. 15

B U D G E T R E G I O N A L U T V E C K L I N G Fortsatt inriktning av den regionala utvecklingen Region Halland har genom lagen om regionalt utvecklingsansvar fått ett förstärkt politiskt ansvar att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Arbetet utgår från den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. Regionen arbetar också inom ramen för Europa 2020 som är EU:s viktigaste strategiska dokument, och utifrån den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013. Utifrån dessa tre strategiska dokument på europeisk, nationell respektive regional nivå konkretiseras regionens arbete i olika program och styrdokument. I vissa fall bestämmer regionen själv förekomsten och utformningen av dessa. I andra fall vilar de på statliga uppdrag. I praktiken innebär detta att insatser för den regionala utvecklingen sker inom ramen för en programstyrd verksamhet. Följande programområden ligger helt eller delvis inom ansvarsområdena för regional utveckling: PROGRAMOMRÅDE INFRASTRUKTUR Den regionala infrastrukturplanen för Halland 2010 2021 är styrande för verksamheten inom detta programområde. Under 2011 deltar vi i genomförandefasen av planen. En del i detta är att vidareutveckla samarbetet med Trafikverket och Hallandstrafiken för att få större möjligheter att följa upp utfallet av åtgärdsområdena i planen. Region Hallands engagemang i Baltic Master II är en fortsättning på Baltic Master I och syftar till en bättre beredskap avseende utsläpp till havs. PROGRAMOMRÅDE KOLLEKTIVTRAFIK Från 2012 kommer det, i enlighet med den nya kollektivtrafiklagen, att finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i Halland. Myndighetens uppgift blir att beskriva behovet av kolletivtrafik och fastställa mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. 16

R E G I O N A L U T V E C K L I N G B U D G E T Under 2011 kommer det politiska arbetet för att skapa kollektivtrafikmyndigheten att fortskrida, för att man ska kunna fatta beslut om själva bildandet av myndigheten i Region Halland. Parallellt ska ett kollektivtrafiksförsörjningsprogram tas fram som har sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen, Hallands kollektivtrafikstrategi, den regionala utvecklingsstrategin, den regionala transportinfrastrukturplanen, kommunala översiktsplaner och andra långsiktiga visions- eller planeringsdokument som har betydelse för kollektivtrafikens utveckling. Den nya myndigheten ansvarar också för finansiering, utveckling, drift och underhåll av kollektivtrafiken. PROGRAMOMRÅDE FOLKHÄLSA En god hälsa hos befolkningen är en viktig faktor för regional utveckling och tillväxt i Halland. Styrande för programområdet är Folkhälsopolicyn för Halland. Folkhälsopolicyn betonar det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det övergripande målet koncentreras våra insatser till följande områden: Gemenskap och delaktighet Goda uppväxtvillkor Kompetens och sysselsättning Goda livsmiljöer Goda levnadsvanor 17

B U D G E T R E G I O N A L U T V E C K L I N G PROGRAMOMRÅDE KULTUR Hallands kulturplan kommer att vara ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas som ett led i regionernas nya uppgift att fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet. Nivån på statens medelstilldelning till respektive region beslutas av Statens Kulturråd med utgångspunkt i kulturplanerna. Regionerna ska ange vilka insatser som planeras vid: En oförändrad nivå En ökning med 10 procent En minskning med 10 procent Halland kommer att presentera en kulturplan med intentionen att uppnå en tioprocentig ökning av statsbidraget. Hallands kulturplan kommer att vara en av regionens instrument för att styra inriktning och finansiering av kulturen. Den är samtidigt en ansökan om statlig medfinansiering. Under 2011 fokuserar den regionala biblioteksverksamheten på att i linje med biblioteksstrategin stödja utveckling kring digitala biblioteksmiljöer. 18

Regional utveckling omfattar områden som kollektivtrafik och infrastruktur, näringsliv, kultur, folkhälsa, miljö, högskola, EU-frågor och kommunal samverkan inom exempelvis utbildning, sociala frågor och bibliotek. PROGRAMOMRÅDE KOMMUNAL SAMVERKAN Styrande för kommunal samverkan är överenskommelsen mellan regionen och kommunerna om en kommunberedning. I den anges att regionen ska delta aktivt för att främja kommunal samverkan. Syftet är att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet. För att konkretisera och planera den kommunala samverkan behöver ett program utvecklas under 2011. Under 2011 intensifieras arbetet med att bygga en plattform för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Region Hallands insatser inom skola och utbildning ska främja skolutveckling och samverkan mellan kommunerna. Regeringen har gett Region Halland i uppdrag att upprätta en kompetensplattform i Halland. Syftet är att samordna och utveckla analyser av arbetsmarknadens behov som sedan kan ligga till grund för utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Detta arbete sker i nära samverkan med kommunerna, Arbetsförmedlingen och andra relevanta aktörer. 19

B U D G E T R E G I O N A L U T V E C K L I N G PROGRAMOMRÅDE EU-FRÅGOR EU:s politik ska vara en integrerad del av regionens arbete. Ett program för EU-frågor ska utvecklas under 2011. Målsättningen är bl a att delta i det europeiska utvecklingsarbetet och genomförande av olika EU-program. Det handlar om att både aktivt påverka inriktningen och utformningen av EU:s politik. Genom den samlade kommunala medfinansieringen har Halland kunnat ta del av de möjligheter som EU:s olika program ger. Under 2011 genomförs en utvärdering av de resultat som hittills uppnåtts. Utvärderingen ska även innefatta en bedömning av det arbetssätt som regionen, kommunerna och andra aktörer arbetat efter. Det är EU:s sammanhållningspolitik som har gjort det framgångsrika EU-projektarbetet i Region Halland möjligt. Under 2011 är det därför viktigt att bevaka diskussioner och förslag på hur den nya sammanhållningspolitiken ska se ut. Vad innebär de för Hallands möjligheter att fortsätta ta del av EU:s finansierings- och samarbetsmöjligheter? tillväxtprogrammet. Tillväxtprogrammet kommer under 2011 att ersättas av ett regionalt program för näringslivsutveckling 2011 2014, med fokus på att utveckla entreprenörskap och nyföretagande och tillväxt i företag. Fokus kommer även att ligga på tillväxtområdena: TillväxtHälsa MatHalland Energi & Miljö Upplevelsenäring PROGRAMOMRÅDE HÖGSKOLEFRÅGOR Högskolefrågorna är av central betydelse för regionen och dess utveckling, inte minst ur ett europeiskt och internationellt perspektiv och då särskilt inom områdena hälsa/livskvalitet, verksamhetsutveckling och produktutveckling. Under 2011 ska Region Halland aktivt medverka till att formulera en gemensam strategi för högskolefrågor i regionen. PROGRAMOMRÅDE NÄRINGSLIV Under 2011 ska arbetet med regional näringslivsutveckling ske i enlighet med prioriteringarna i 20

Samarbetet mellan regioner i EU och mellan högskola och universitet tar helt nya former i det framtida samhällets utveckling. 21

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T Hälso- och sjukvård Programförklaring Regionens framgång och styrka är beroende av förmågan att styra för att åstadkomma värde till invånaren och skapa förutsättningar genom sitt offentligt finansierade ansvar där entreprenörskap och innovation premieras. Mer detaljerade krav på respektive beslutsnivå under varje politisk styrelse och nämnd arbetas fram under 2011 och revideras årligen. Styrningen bygger på den gemensamma visionen, en tydlig nedbrytbar målstruktur och tydliga uppdrag med ersättningar/ramar som stödjer målen. Utgångspunkten för Region Hallands ledning och styrning inom hälso- och sjukvårdsområdet är att se till att hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård tillgodoses. Samhällets samlade resurser ska tas tillvara för att utveckla välfärd och främja tillväxt och minimera subobtimering. Den vård som ges ska vara ledande i Sverige, den ska vara säker, hålla hög kvalitet, bedrivas kostnadseffektivt och vara köfri. För att stödja ett långsiktigt hållbart samhälle ska största möjliga hänsyn tas till klimat och miljö. Styrning och ledning av verksamheter som finansieras av Region Halland ska fokusera på att sätta mål och på att följa upp dem. All styrning utgår från värdegrunden att det är hallänningarna regionen är till för och att det är till dem hälso- och sjukvården ska leverera värde. Invånarens möjlighet att välja mellan olika vårdgivare ska stärkas ytterligare. Region Hallands ledord helhet, samordning och delaktighet är utgångspunkten i fördelningen av resurserna och ska genomsyra det utbud av hälso- och sjukvård som finansieras. Det är av största vikt att alla uppdragstagare och leverantörer delar bilden av hälso- och sjukvården som en helhet. Om avvikelse mot uppdraget uppstår för någon uppdragstagare eller leverantör ska denne omgående informera uppdragsgivaren och finansiären. Finansiären fattar beslut om eventuella åtgärder och kompletterande eller förändrade uppdrag så att hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård tillgodoses. 23

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D Medicinsk och medicinteknisk utveckling Den medicinska utvecklingen ökar ständigt möjligheterna att behandla olika sjukdomar och skador, och allt sjukare patienter, inte minst i hög ålder. En ökande andel äldre i befolkningen tillsammans med ökade möjligheter till vård och behandling, är en framtida utmaning som kräver en fortsatt omstrukturering av såväl den akuta som den planerade vården. Vården ska dra nytta av den kunskapsmässiga och medicintekniska utvecklingen och snabbare låta nya metoder och arbetssätt få genomslag i verksamheten. Detta förutsätter att gamla metoder ska utrangeras. Framstegen inom vården är i hög grad beroende av att sådant som inte är evidensbaserat sorteras ut, att en ökad samordning sker, och att det ständigt värderas vilken som är den bästa vårdnivån för kvalitet och effektivitet i patientens process för vård och behandling. Behovsutveckling Omfattningen av hälso- och sjukvårdsbehovet för hallänningen 2011 bedöms totalt sett ligga i nivå med den vård som utförts av uppdragstagare och leverantörer 2010 kompletterat med de ambitionsökningar och förändringar som presenteras under Utvecklingsområden i regionen för att nå målen i vården. Vården som utförs till hallänningarna utifrån deras behov ska ske säkert, med hög kvalitet och med omedelbar leverans. Avgörande för att det totalt sett större uppdraget 2011, jämfört med 2010, ska kunna finansieras är att uppsatta effektiviseringskrav genomförs. 24

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T Fortsatt utveckling av vården i Halland Utvecklingen mot att invånarna ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov tillgodosett i den nära vården ska fullföljas. Det handlar om den framtida inriktningen av sjukvårdssystemet i Region Halland om vårdens logik. Framtidens hälso- och sjukvård ska bedrivas hälsofrämjande och förebyggande och utgå från invånarnas behov. Riskgrupper ska identifieras, för att möjliggöra tidiga insatser för alla åldrar. Det kräver ett sammanhållet system där olika aktörer är medskapare. För att säkerställa vårdkedjan med många aktörer i vården ska standardisering av patientinformation och administration utarbetas i regionen. Hälso- och sjukvård ska ges utifrån bäst kända kunskap, vilket medför hög kvalitet och värde till patienten. Vården ska vara processorienterad så att patienterns väg genom hälso- och sjukvårdssystemet flyter smidigt och med ett gott bemötande. Inriktningen är att fortsätta att utveckla vårdvalsmodeller för att stimulera mer nära vård inom de specialiteter som kan finnas nära invånarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska under år 2011 bereda ett förslag till nytt eller utökat vårdval. Invånarens val och möjligheter att engagera sig i sin egen vård är även i fortsättningen utgångspunkten i utvecklingsarbetet med vårdvalsmodellen. I ett mer utvecklat system ska invånarens olika val genom vårdkedjan kunna baseras på kända fakta och på mätningar av de olika aktörernas resultat. Parallellt med utvecklingen av modellen ska regionens ansvar som finansiär stärkas. Det görs genom tydligare kvalitetsredovisningar och uppföljningar där alla utförares resultat avseende tillgänglighet, bemötande, vårdkvalitet med mera tydliggörs för invånarna. Den framtida slutenvården på sjukhusen ska arrangeras med hänsyn till kvalitet och tillgänglighet i rätt tid. Sjukhusens vård och behandling ska hålla hög kvalitet genom tillräcklig volym, och samla kompetens kring behandlingar så att vården utförs systematiskt och standardiserat så långt det är möjligt utifrån bäst kända evidens och kunskap, för en säker vård. Vården på sjukhusen ska planeras optimalt så att patienterna får korta väntetider och smidiga flöden. Samarbetet mellan slutenvård på sjukhusen och öppenvård i närsjukvården ska präglas av samverkan och tydliga flöden där varje aktör tar ansvar för sin del på ett sätt som underlättar för andra samarbetspartners. 25

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D Mål och inriktningar Landstingsfullmäktige beslutade den 21 juni 2010 om Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning 2011 2015 och om övergripande mål för Region Hallands hälso- och sjukvård. Målen Stark ekonomi och Stolta och engagerade medarbetare gäller för hela regionens samlade verksamhet. Inriktningsbeslutet anger de huvudsakliga inriktningar som driftnämnderna ska arbeta efter för att uppnå Region Hallands övergripande mål. En inriktning har oftast sin huvudsakliga koppling till ett av målen, men har bäring på flera eller samtliga mål. Driftnämnderna ansvarar för verksamhet, kvalitet, personal och ekonomi inom sina respektive ansvarsområden. Utifrån de övergripande målen för Region Hallands hälso- och sjukvård utformar driftnämnder och verksamheter konkreta mål för den egna verksamheten. Alla delar av verksamheten ska bedrivas utifrån de övergripande målen genom beslut om hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning, budget och ekonomisk plan, hälso- och sjukvårdsuppdrag, modellbeskrivning för Vårdval Halland samt respektive driftnämnds eget styrdokument. Varje nivå i organisationen följer upp sina egna mål. 26

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T INRIKTNING MÅL Positiv hälsoutveckling och en jämlik hälsa i befolkningen Kunskap om hälsoläget i befolkningen God hälsa Hälso- och sjukvård i rätt tid Valfrihet för invånarna utifrån behov Delaktighet och inflytande för invånare och patienter Nöjda och engagerade invånare Närhet, öppnare vårdformer och helhet utifrån patientens fokus Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård utifrån vården som en helhet God vård God ekonomisk hushållning Samhällsekonomisk utveckling Stark ekonomi Medarbetare med patientens fokus Rätt kompetens ur ett helhetsperspektiv Goda arbetsplatser ger engagemang genom delaktighet Samordning av personella resurser Stolta och engagerade medarbetare 27

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T MÅL God hälsa Regionfullmäktige verkar för att hallänningarnas hälsa ständigt ska förbättras. Målet handlar främst om hallänningarnas hälsa ur ett befolkningsperspektiv folkhälsan. För att uppnå en god folkhälsa krävs insatser från många samhällsaktörer. För regionen handlar det både om den egna insatsen i hälso- och sjukvården och om det lokala folkhälsoarbetet i samverkan med kommunerna. Det tydliga, breda hälsofrämjande arbete som utförs inom mödrahälsovården, barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och barntandvården är av stor vikt. Vuxna människor har själva det primära ansvaret för sin hälsa och välbefinnande, men också hälso- och sjukvården har ett stort ansvar. Det hälsofrämjande perspektivet ska prägla samtliga patientmöten befolkningen ska erbjudas stöd i att göra hälsosamma val. Regionen ska öka och sprida sin kunskap om hälsan i befolkningen och om sambanden mellan hälsa och viktiga samhällsfaktorer som andra aktörer har ansvar och befogenheter för. I den nya regionen skapas utökade möjligheter att knyta den goda socialt hållbara samhällsutvecklingen tydligare till befolkningens hälsoutveckling. Ett förebyggande arbete kan utvecklas där kommuner och region måste arbeta tillsammans. Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Positiv hälsoutveckling och en jämlik hälsa i befolkningen Kunskap om hälsoläget i befolkningen Uppföljning av målet Befolkningens hälsa och ohälsa kartläggs och följs upp kontinuerligt. I uppföljningsrapporter eller i årsbokslut rapporteras: Invånarnas hälsa och levnadsvanor Medellivslängdens utveckling Ohälsotalets utveckling Tandhälsan hos barn och ungdomar Deltagande i screening 29

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D MÅL Nöjda och engagerade invånare Regionfullmäktige verkar för att tillgängligheten i den hälso- och sjukvård som finansieras av Region Halland ska vara 100 procent och i enlighet med lagstadgade vårdgarantin för den nära vården och för specialiserad vård. Arbetet med att förbättra tillgängligheten ska följa gällande riktlinjer, dels inom det nationella projektet om tillgänglighet, dels regionens egna. Minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med det utbud, de valmöjligheter, och den tillgänglighet som landstinget erbjuder. Man ska känna sig trygg och nöjd med det bemötande och den vård och service som ges. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att invånarnas egna val utifrån de egna behoven får genomslag i vården. Hallänningen ska känna sig trygg i att man får adekvat information om utbud, valmöjligheter, väntetider, vårdgaranti och vårdens kvalitet. Informationen ska vara individuellt anpassad och lättillgänglig. Informationen ska också vara utformad så att den ger hallänningen goda förutsättningar att göra egna val och vara delaktig i sin egen vård. Den fortsatta utvecklingen av e-tjänster är en viktig del för att invånaren ska kunna vara delaktig i sin egen vård. Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Hälso- och sjukvård i rätt tid Valfrihet för invånarna utifrån behov Delaktighet och inflytande för invånare och patienter Uppföljning av målet Tillgänglighet och följsamhet till den lagstadgade vårdgarantin Tillgänglighet och följsamhet till den nationella kömiljarden Hallänningarnas uppfattning om hälsooch sjukvården enligt Vårdbarometern Invånares och patienters synpunkter ska utgöra ett underlag i utvecklingen av den halländska hälso- och sjukvården. 30

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T MÅL God vård Regionfullmäktige verkar för att den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Halland finansierar ska kännetecknas av närhet, helhet, hög kvalitet och säkerhet. Hälso- och sjukvården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor utifrån behov. Vården ska vara tillgänglig och ska ges utifrån bäst kända kunskap samt följa nationella, regionala och lokala riktlinjer. Hälsofrämjande, medicinska, vårdande och rehabiliterande åtgärder ska koordineras och utgöra en helhet i patientens vårdprocess. Rätt åtgärder, med rätt kompetens vid rätt tidpunkt och med hög säkerhet ska ges i nära samverkan mellan specialiserad vård, nära vård och kommunal vård. Hälso- och sjukvård samt tandvård ska ges så nära patienten som möjligt, och med lyhördhet för patientens specifika behov och egna val. Hälso- och sjukvården ska vara effektiv och vårdprocesser ska styras utifrån patientens behov och utformas så att patienten kan vara delaktig. Målet är att hälso- och sjukvården i nationella jämförelser ska uppvisa en kvalitet och säkerhet som ligger över riksgenomsnittet. Minst 90 procent av patienterna ska känna sig delaktiga i sin egen hälso- och sjukvård samt uppleva att erhållen vård har en hög kvalitet. Hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningar Närhet, öppnare vårdformer och helhet utifrån patientens fokus Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Uppföljning av målet Patienternas uppfattning av kvaliteten i hälso- och sjukvården enligt nationell patientenkät Patienternas uppfattning om delaktighet i egna hälso- och sjukvården enligt nationell patientenkät Följsamhet mot nationella, regionala och lokala riktlinjer Säkerhet i hälso- och sjukvårdsinsatserna Hälso-och sjukvårdsinsatser utifrån kravet på en vård på lika villkor utifrån behov Produktion och kostnader i den nära och i den specialiserade vården 31

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D MÅL Stark ekonomi Regionfullmäktige verkar för att regionen ska ha en stark ekonomi på kort och på lång sikt. Utgångspunkten är att varje generation bär sina kostnader. Regionen bör ha ett positivt eget kapital som kan utgöra en ekonomisk buffert vid lågkonjunkturer och säkra att regionen även i framtiden kan tillhandahålla en god hälsooch sjukvård och bidra till den regionala tillväxten. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning där de löpande intäkterna är större än kostnaderna. Detta ger förutsättningar för en långsiktig och stabil finansiell utveckling. Enligt god ekonomisk hushållning är det rimligt att arbeta med konjunkturanpassat resultatmål. För Region Halland bedöms att ett konjunkturanpassat resultat, mätt som nettokostnadsandel, kan ligga inom intervallet 98 100 procent med en genomsnittlig nivå över tid på 99 procent. Inriktningar God ekonomisk hushållning. Samhällsekonomisk utveckling Uppföljning av målet* Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag ska 2011 vara högst 100 procent Soliditeten bör på lång sikt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner inkl löneskatt intjänade före 1998 inkluderas Soliditeten visar hur stor del av landstingets totala kapital/tillgångar som är eget kapital (efter avdrag för skulder) * Rapporteras i uppföljningsrapporter eller i årsbokslut. Med hänsyn till att ekonomin fortfarande är på väg att återhämta sig e er en lågkonjunktur är det 2011 acceptabelt med ett lägre resultat än det genomsnittliga målet över tid. 32

33

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D MÅL Stolta och engagerade medarbetare Regionfullmäktige verkar för att ha medarbetare som är stolta över sitt arbete och över att arbeta inom Region Halland. Genom goda arbetsplatser, med rätt kompetens och personalstruktur, får regionen medarbetare som engagerar sig i sitt arbete, strävar efter att nå målen och bidrar till fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Arbetsförhållanden, samtalsklimat och ett medvetet sätt att hantera regionens lönestruktur ska främja detta. Tecken på en god och utvecklande arbetsplats är ständiga förbättringar, låg sjukfrånvaro och en väl utvecklad värdegrund. Medarbetare och kompetensutveckling För att kunna möta de krav som hallänningarna har på tillgänglighet, bemötande och service och ge den hälso- och sjukvård som hallänningen behöver är det betydelsefullt att medarbetarna ser sitt arbete ur patientens fokus. För att säkerställa rätt kompetens och därmed skapa en effektiv organisation är det viktigt att varje ny anställning noga övervägs. En förutsättning för detta är att regionen har en god uppfattning om vilka kompetenser Inriktningar Medarbetare med invånarens och patientens fokus Rätt kompetens ur ett helhetsperspektiv Goda arbetsplatser ger engagemang genom delaktighet Samordning av personella resurser Uppföljning av målet* Patientens upplevelse av hälso- och sjukvården utifrån nationella patientenkäten Medarbetarens upplevelse av regionen som arbetsgivare Hälsofrämjande insatser för medarbetare Arbetsmiljö Medarbetarstruktur i siffror personalstruktur, sjukfrånvaro, ledarskap och arbetsmiljö samt kompetensutveckling * Rapporteras i uppföljningsrapporter eller i årsbokslut. 34

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T som behövs nu och i framtiden. Regionen ska erbjuda arbete och arbetsmiljö som attraherar behövliga kompetenser utifrån en gemensam vision och värdegrund. Det ger både förutsättningar att utveckla medarbetarna och underlag för nyrekrytering. Regionen ska ta en mer aktiv roll och utnyttja sin möjlighet att påverka kvalitet och innehåll på utbildningar inom hälsooch sjukvårdsområdet för att säkerställa kompetensen hos befintliga och framtida medarbetare. Region Hallands uppfattning är att dessa önskemål kan tillgodoses. Förvaltningarna ska därför erbjuda medarbetarna heltid. Detta kräver ett aktivt arbete med schemaläggning. Det kräver också flexibilitet hos såväl förvaltningar som medarbetare. Kompetensplanering tillsammans med produktionsplanering ger förutsättningar för vård med god kvalitet. Det ger också ökad arbetstillfredsställelse och gynnar en god arbetsmiljö. Ledarskapet är av stor betydelse för medarbetare och verksamhet. Region Halland ska fortsätta att satsa på att utveckla ledarskapet. Chefer ska ges rimliga villkor för att utöva sitt ledarskap. Mål och kravbild för chefer ska tydliggöras. Drygt 2 000 av Region Hallands medarbetare arbetar idag deltid. I många fall är detta självvalt, men ett antal medarbetare kan förutsättas ha önskemål om att få arbeta heltid. 35

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D Utvecklingsområden i regionen för att nå målen i vården Grund för uppdrag till aktörerna som beslutas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen BEHOVSKARTLÄGGNING UTVECKLING AV VÅRDVALSMODELLER Inriktningen är att fortsätta att utveckla vårdvalsmodeller för att stimulera mer nära vård inom de specialiteter som kan finnas nära invånarna. För att öka behovsstyrningen av hälso- och sjukvården, men också för att skapa underlag för långsiktiga investeringar, kommer behovskartläggningar att göras i Falkenberg och Kungsbacka. Kartläggningarna kommer att göras i samverkan med kommuner och befolkning för att öka kunskap och service med fokus på kvalitet och effektivitet för invånaren. REHABILITERING PÅ LIKA VILLKOR För ett likvärdigt rehabiliteringsutbud av god kvalitet till befolkningen förtydligas grundåtagandet för vårdenheterna i närsjukvården med krav på tillgänglighet vardagar med tillgång till multiprofessionellt team. Tillgång till neurorehabilitering ska säkras genom obruten vårdkedja. BARNSJUKVÅRDEN NORRA HALLAND För att uppnå en likvärdig, kvalitativ och tillgänglig barnsjukvård för alla barn och ungdomar i Halland ökas ambitionen för norra delen av länet. Satsningen möjliggör omhändertagande av sjuka barn dygnet runt samt observationsplatser i Varberg inklusive lokalanpassningar. Satsningen innebär också en förstärkning av den öppna vården i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. VUXENHABILITERINGEN Utifrån att en specialiserad habiliteringsorganisation för personer över 25 år har saknats och ansvarsfrågan varit oklar satsar Region Halland på en vuxenhabiliteringsorganisation för personer över 25 år från och med 2011. Regionen kommer efter detta att tillhandahålla habiliteringsinsatser för hela befolkningen oavsett ålder. 36

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T EFFEKTIVISERING AV VÅRDEN Vårdverksamhet likt all annan verksamhet utvecklas kontinuerligt, står i ständig förändring och måste hela tiden förbättras. Utbudet av hälso- och sjukvård måste dessutom ständigt utvecklas i förhållande till behoven och utifrån mångfalden i befolkningen, samtidigt som ekonomin ska vara i balans. För att Region Halland ska ha möjlighet att tillhandahålla en säker och effektiv hälso- och sjukvård med hög kvalitet som möter hallänningarnas behov måste uppdragstagare och leverantörer genomföra nödvändiga effektiviseringar. VÅRDBEHOV SOM INTE KAN TILLGODOSES För att säkerställa tillgängligheten och att hallänningarnas behov av vård tillgodoses ska uppdragstagare och leverantörer som har uppdraget att tillhandahålla vård och konstaterar att man inte kan ge vården, omgående använda sig av de avtal som finns med andra leverantörer. Stora volymer måste samordnas med externa leverentörer. 37

RADIOLOGI En god service ska tillhandahållas och diagnostiska undersökningar ska ske inom en tidsrymd som inte fördröjer annan åtgärd eller behandling. Kostnadseffektiviteten, servicekvaliteten och tillgängligheten ska förbättras. ÖVERSYN AV REGELVERK OCH AVGIFTER FÖR SJUKRESOR En översyn av regelverket och avgifterna för sjukresor ska genomföras och återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 1 juni 2011. LOGOPEDI För att säkra tillgängligheten till logoped och vårdkedjan för vårdtagarna ska ansvarsfördelningen tydliggöras mellan Region Halland och kommunerna i Halland. Som ett led i uppdraget ska också specialistvårdens respektive närsjukvårdens uppdrag tydliggöras. FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL Möjligheten för den enskilde invånaren att få ett större inflytande över de personliga hjälpmedlen som ofta är av privat och livsnödvändig karaktär ska förbättras. Förutsättningarna för hur ett system, med friare val av hjälpmedel, ska kunna införas ska klargöras och utredas. 38

H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T CANCERSJUKVÅRDEN För att ytterligare optimera arbetet och vårdprocesserna bildas en strategisk cancerenhet i Halland, vars uppdrag är att koordinera verksamheten inom Halland och samverka med de regionala cancercentrum som byggs upp i västra och södra sjukvårdsregionerna. AKUTMOTTAGNING Akutmottagningar ska präglas av ett gott och professionellt bemötande samt snabbt omhändertagande. SAMVERKAN MED ELEVHÄLSAN För att stärka vårdkedjan och dialogen ska regionen initiera en ökad samverkan med kommunerna. För att säkerställa en likvärdig hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa ska den nära vårdens grundåtagande förtydligas. Samverkan mellan den nära vården, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin ska förbättras. En ökad tillgänglighet till tidiga insatser, bedömning och behandling ska ske såväl inom närsjukvård som specialiserad hälso- och sjukvård.

B U D G E T H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D Genom Region Hallands ansvar för hälso- och sjukvården finns det goda förutsättningar för synergieffekter mellan exempelvis hälso- och sjukvård, näringsliv och folkhälsa. ÖVERTAGANDE AV ANSVAR INOM LSS I VÄNTAN PÅ AMBULANS Från och med 2011 tar Region Halland helt över kommunernas råd- och stödverksamhet inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansvaret för råd- och stödverksamheten har tidigare varit delat mellan kommunerna och landstinget. HEMSJUKVÅRD En modell ska tas fram med en huvudman som ansvarar för utförandet av hemsjukvården för att få en bättre fungerande vårdkedja. 2011 fullföljs införandet till samtliga kommuner. FINANSIELLT SAMORDNINGSFÖRBUND FÖR REHABILITERING Region Halland har tillsammans med kommunerna i Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Varberg, försäkringskassan och arbetsförmedlingen beslutat att bilda Samordningsförbundet i Halland. Förbundet syftar till att finansiellt och verksamhetsmässigt samordna och prioritera gemensamma insatser inom rehabiliteringsområdet utifrån individens fokus. 40

U T V E C K L I N G S O M R Å D E N H Ä L S O- O C H S J U K VÅ R D B U D G E T VERKSAMHETSUTVECKLING MED STÖD AV IT Nationell e-hälsa förutsätter en regional anpassning av Region Hallands IT-miljö. Den successiva anpassningen väntas medföra omfattande fördelar för såväl befolkning, patient som verksamheten. Invånarnas delaktighet i sin egen vårdsituation säkerställs ytterligare genom utveckling av Mina vårdkontakter. Under 2011 förbättras patientsäkerheten genom utveckling av läkemedelsmodul i det vårdadministrativa systemet (VAS). Detta innebär att behörig personal får tillgång till en modul anpassad både för öppen och sluten vård med samlad information om patientens läkemedelslista och förskrivarstöd. Flera leveranser av VAS + tillhandahållas för att under en tvåårsperiod vara helt genomfört och utvecklat efter strukturerade kravspecifikationer. För att säkerställa delar av den statliga sjukskrivningsmiljarden utvecklas IT-lösningar för elektroniska överföringar av data till andra samverkande myndigheter, försäkringskassan och nationell tillgänglighetsdatabas. Medarbetarnas arbetsmiljö effektiviseras genom ett målgruppsanpassat webbstöd. Samarbetsytor och virtuella mötesplatser säkerställs såväl inom regionen som med övriga samarbetspartners. 41

E K O N O M I S K A F Ö R U T S ÄT T N I N G A R B U D G E T Ekonomiska förutsättningar BNP-tillväxten beräknas bli cirka 4 procent i Sverige under 2010. Detta är en hög siffra som visar att återhämtningen efter konjunkturnedgången som följde på finanskrisen fortgår i snabb takt. Den inhemska efterfrågan stimuleras bl a av skattelättnader, förbättringar på arbetsmarknaden och optimistisk framtidstro hos hushållen. Osäkerhet råder om hur bedömd ränteutveckling samt nya restriktioner avseende bostadslån kommer att påverka bostadspriserna. Utvecklingen av sistnämnda har stor betydelse för konsumtionsviljan. Den svenska exporten ökar i snabb takt och kan redan 2011 vara tillbaka på den nivå som rådde innan krisen. För 2011 bedöms tillväxten bli lägre än 2010 (cirka 3 procent). Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker något. Betydande osäkerhet finns dock avseende utvecklingen i USA, där det sannolikt krävs omfattande stimulanser för att säkerställa en positiv utveckling. Osäkerhet finns även kring utvecklingen i de EU-länder som har störst obalanser i sina statsfinanser. Skatteintäkter och generella intäkter Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Region Halland eftersom intäkterna till 90 procent består av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen påverkar även avkastningen på regionens likvida medel. Planerad förändring av eget kapital Landstingsfullmäktige beslutade den 29 mars 2010 att uppdra till styrelser och nämnder med balanserade överskott att redovisa hur dessa medel planeras att disponeras. Enligt inkomna svar beräknas 6,5 miljoner kronor att användas 2011. Känslighetsanalys, miljoner kronor Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift 33 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet 24 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent 9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 53 43