November 2014. Köpsuget. Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner +13. maj 2013 aug 2013 nov 2013 apr 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014



Relevanta dokument
Augusti Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

November Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

April Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

TEMA JUL. Så tycker konsumenterna om julhandeln

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. December 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. November 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Oktober 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Maj 2017

Svensk Handels julrapport 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Februari 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Februari 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

E-handeln tror på stark julhandel

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Juni 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Stor optimism för julhandeln på nätet

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Mars 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2017

Skandias plånboksindex. April,

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. December 2018

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 13 februari 2018

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Skandias plånboksindex. Juni,

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Alla hjärtans dag 2016

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Augusti 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Oktober 2018

Tjänster i julhandeln

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. September 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Stark tro på fortsatt prisökning

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 27 oktober 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2017

Läget i handeln. Januari handels.se Handels Direkt

på julhandeln

Läget i handeln. November handels.se Handels Direkt

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 1 augusti 2019

Svensk Handels Julrapport I samarbete med Nielsen

LRF Konsults LÖNSAMHETSBAROMETER DECEMBER 2017

Cirka hälften av konsumenterna tycker att miljö- och hållbarhetsaspekter är viktiga vid köp av julmat och julklappar.

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

2015 börjar positivt för transportnäringen

Skandias plånboksindex. September,

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 14 februari 2017

Svensk Handels. Julrapport

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. September 2016

Avvaktande framtidstro i detaljhandeln

Sjung om studentens lyckliga dar

Begagnatbarometern Kvartal

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Maj 2018

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Tonåringarna och deras pengar V

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1

Skandias plånboksindex. Mars,

Bättre företagsklimat och fler vill växa

Skandias plånboksindex. December,

Låneindikator. April 2011

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Augusti 2016

e-barometern [konsument] september 2017 av Carin Blom, detaljhandelsanalytiker PostNord Sverige

Julrea december svenskhandel.se

Handelsbarometern. Augusti 2019

Handelsbarometern. Juli 2019

Skandias plånboksindex. December 2015

Handelsbarometern. April Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 25 april 2018

Skandias plånboksindex. September 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2015

Svenskarna och sparande Resultatrapport

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Servicehandelns utveckling tredje kvartalet 2011

Deklarationsdax Åldersskillnader

Handelsbarometern. December Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Stilanalys - januari 2017

e-barometern Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research e-barometern Q1 2012

Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

BLACK FRIDAY. Köpfest på frammarsch

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

1. INLEDNING JULHANDELSPROGNOS JULHANDELN Julhandeln startar runt första advent... 8

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Juni 2018

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Sammanfattning. 4 av 10 handlare planerar att genomföra någon form av kampanj i samband med Black Friday.

Transkript:

November 214 Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner 25 2 15 +13 1 5 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214

Köpsuget stiger Optimismen hos svenska hushåll stiger och differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter steg i Svensk Handels konsumtionsindikator till 13 i november till jämfört med 4 i augusti. Det innebär att andelen konsumenter som planerar att öka sin konsumtion är 13 procentenheter högre än andelen som planerar att dra ner på sina köp. Av de tillfrågade konsumenterna bedömer 27 procent att de kommer att öka sin konsumtion under den närmaste månaden. Konsumenterna väntas öka sina köp mest av produkter och tjänster relaterade till upplevelser och hemmet men framförallt säger man att man kommer öka sitt sparande. Konsumenternas köpsug ökar inför de viktiga helgerna i årets slut, men kommer inte riktigt upp i fjolårets nivåer. Sannolikt beror detta på en osäkerhet över hur valutgången och Riksbankens nollränta kommer att påverka privatekonomin. Förhoppningsvis hinner konsumentens mod att repas inför de sista avgörande shoppingveckorna i julhandeln, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Köpsuget Köpsuget, differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter var 13 i novembermätningen. Det kan jämföras med 4 procentenheters differens i augustimätningen. Mönstret följer utvecklingen från tidigare år där hushållen tar en återhållsam ställning efter sommarens utgifter för att närmare jul återigen höja sina köpplaner. Köpsuget 214 kommer dock inte upp i fjolårets köpsugnivå andelen optimistiska konsumenter var 16 procentenheter fler än de pessimistiska. Möjligtvis kan den dipp i konsumentförtroende till följd av valets förvirrade utgång bidra till denna försvagning. 4 3 2 1-1 -2 Köpsuget maj 213- november 214 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Jag kommer att öka min konsumtion Jag kommer att minska min konsumtion Köpsuget Förklaring: Ett nettotal på 13 betyder att andelen konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka under det närmaste kvartalet är 13 procentenheter högre än andelen som tror att deras konsumtion kommer att minska. OBS. I maj 213 ställdes frågan om hur konsumtionen förväntas öka under den kommande månaden.

Sparandet spås öka mest under kommande kvartal Den största ökningen när hushållen planerar sin ekonomi inför den närmaste månaden är sparandet. 13 procentenheter fler bedömer att sparandet kommer att öka jämfört med de som tror att det kommer att minska. Jämfört med augusti är det dock tydligt att andelen som planerar att öka sparandet minskar. Upplevelser och Hemmet är de två huvudkategorier som väntas öka mest under kommande kvartal, vilket ligger i linje med säsongens svängning från utomhus- till inomhusaktiviteter. Kraftigast förändring jämfört med den senaste mätningen återfinns inom kategorin Mat & Dryck. Efter sommarens överintag är konsumenten mer modest i augusti men nu är man återigen beredd att öka utgifterna för mat och dryck Hur tror du att du kommer att konsumera under de kommande tre månaderna jämfört med hur du vanligtvis konsumerar? (Fjolårets siffra inom parentes) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 19 13 (16) 12 (15) 9 12 11 (15) 12 9 (12) 9 (12) 9 (12) 8 nov 214 aug 214 8 (11) (5) Förklaring: Nettotalen visar skillnaden i procentenheter mellan de konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka och de som tror att deras konsumtion kommer att minska.(fjolårets siffror i parantes) 14 2

Konsumenternas roligaste köp just nu: Julklappar Vad tror du kommer att vara ditt roligaste inköp och din tråkigaste utgift under den närmaste månaden? Roligast! Julklappar Resa Elektronik Tråkigast Löpande räkningar Tandläkarkostnader Bilkostnader

Tema konsumentmakt Vi ser att en allt mer politisk konsument växer fram. Konsumenter ställer högre krav på handeln vad gäller miljöpåverkan och produktionsvillkor och gör sin röst hörd genom att välja produkter och varumärken de sympatiserar med. Det välkomnar vi inom handeln. Vi är stolta över att vara medborgarnas verktyg för att förändra samhället, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Stark vilja att förändra bland konsumenterna De allra flesta konsumenter, 8 procent, anser att de kan bidra till att förändra samhället genom att välja eller välja bort vissa varor när de handlar i butik. Många uppger också att man faktiskt använder sig av denna makt. 2 procent menar att de gör det så ofta som möjligt och 35 procent att det är ganska vanligt som de använder denna makt. I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att använda dig av din konsumentmakt och välja eller välja bort varor när du handlar i butik? 4% 35% 3% 25% 15% 1% 5% % 22% 35% 23% Hur vanligt är det att du använder dig av din konsumentmakt och väljer eller väljer bort varor när du handlar i butik? 13% I hög grad I viss grad I liten grad Inte alls Vet ej 8% 18% 5% Så ofta jag får möjlighet Ganska vanligt Ganska sällan Nästan aldrig Vet ej 23% 35%

Stark vilja att förändra bland konsumenterna Störst andel konsumenter, 75 procent, anser sig kunna bidra till att förändra samhället genom att rösta i allmänna val. Män engagerar sig mer i politiska föreningar medan kvinnor i större utsträckning använder sin konsumentmakt. Kvinnor är också mer engagerade i att skriva inlägg och delta i kampanjer i sociala medier. Äldre använder i högre utsträckning än unga sin konsumentmakt för att påverka samhällsutvecklingen medan yngre i högre utsträckning än äldre använder sig mer av sociala medier. I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att 8% 7% 6% 5% 4% 3% 1% % 75% 66% 51% 49% Nettotal 46%

Stark vilja att förändra bland konsumenterna Största möjlighet att förändra samhället anser konsumenterna att man har i de allmänna valen. Därefter kommer möjligheten att i handeln göra val som stämmer överens med konsumentens värderingar. Att ta direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare är den åtgärd man anser har minst möjlighet att påverka samhället. I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att... 45% 4% 35% 3% 25% 15% 1% 41% I hög grad I viss grad I liten grad Inte alls Vet ej 5% %... rösta i allmänna val?... välja eller välja bort varor när du handlar?... engagera dig i föreningar, politiska partier etc?... ta direktkontakt med politiker och beslutsfattare?... skriva inlägg och delta i kampanjer i sociala medier?

Allmänna val och konsumentmakt vanligast vid förändring Vanligast är det att rösta i allmänna val, 87 procent av respondenterna röstar ganska ofta eller så ofta de får möjlighet Hur vanligt är det att du... 1% 87% 9% Ganska vanligt + så ofta jag får möjlighet 8% 7% Att ha direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare är minst vanligt. En större andel av de äldre respondenterna, från 41 år och äldre, röstar oftare i allmänna val. Den yngre generationen skriver oftare inlägg och deltar i kampanjer i sociala medier. 6% 5% 4% 3% 1% % 55% 23% 18% 1%

Många använder konsumentmakten till att försöka påverka Vanligast är att rösta i allmänna val, vilket 87 procent av respondenterna anger att de gör. Många uppger sig faktiskt också använda sin konsumentmakt i butiksmiljö; en av fem uppger att de gör det så ofta de får möjlighet. Hela 35 procent uppger också att det är ganska vanligt att de i butik väljer eller väljer bort varor för att påverka. Hur vanligt är det att du... 8% Så ofta jag får möjlighet Ganska sällan 7% Vet ej 6% 5% 4% 3% Ganska vanligt Nästan aldrig Det är däremot mindre vanligt att påverka genom direktkontakt med politiker och beslutsfattare. 1% %... röstar i allmänna... väljer eller väljer val? bort varor när du handlar i butik?... skriver inlägg och deltar i kampanjer i sociala medier?... engagerar dig i föreningar, politiska partier etc?... tar direktkontakt med politiker och beslutsfattare?

Köpsuget uppdelat på åtta kategorier

Mat & Dryck Köpsuget för kategorin Mat & Dryck steg kraftigt i novembermätningen, från i augusti till plus 9 i november. Det är också i nivå med fjolårsutfallet på 11. Bakgrunden till ökningen ligger främst i konsumenternas ambition att öka köpen av livsmedel medan man beräknar dra ner på restaurangbesöken. Min konsumtion inom kategorin Mat & Dryck kommer att 6% 51% 5% 4% 3% 25% 16% 1% 3% 4% % 25 Förra året planerade respondenterna att öka livsmedelsinköpen och även restaurangbesöken i viss grad. Det är således en naturlig vändning efter en tid med något lägre fokus på mat och dryck. 2 15 1 5-5 -1 maj 213 aug 213 nov 213 april 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Mat & Dryck 9 Produkter som ingår i kategorin Mat & Dryck: livsmedelsprodukter, café- och restaurangbesök, vin, sprit och öl.

Hemmet Köpsuget för varor och tjänster inom kategorin Hemmet minskade från 12 i augusti till 11 i november och kan därmed betecknas som oförändrat. Min konsumtion inom kategorin Hemmet kommer att 6% 53% 5% 4% Framförallt bedömer hushållen att utgifterna för el kommer att öka, vilket är naturligt då vi går mot kallare tider. Även vid samma period förra året spådde konsumenterna en ökning i elkostnader. Båda åren har andelen konsumenter som tror att kostnaderna kommer att öka varit 18-19 procentenheter fler än andelen som tror att de kommer att minska. 3% 1% % 25 2 15 1 4% 23% öka mycket öka något vara oförändrad 11% minska något 5% minska mycket 11 Hushållen bedömer att hyra/lån/räntekostnaderna kommer att minska. Förra året förväntade sig konsumenterna att denna post skulle öka något. Sannolikt har den låga räntan haft inverkan i denna prognos för året. 5-5 -1 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Hemmet Produkter som ingår i kategorin Hemmet: lån, renovering, möbler, prylar, städning, RUT och ROT, uppvärmning, försäkringar, inredning, räntebetalningar, växter etc.

Personligt Köpsuget för kategorin Personligt sjönk från 12 i augusti till 9 i november. Min konsumtion inom kategorin Personligt kommer att 6% 55% 5% Utgifter för frisör, tandläkare och sjukvård förväntas fortsätta att öka under kommande kvartal. Även konsumtionen inom träning ökar starkt. 4% 3% 1% % 3% 22% öka mycket öka något vara oförändrad 1% minska något 6% minska mycket 25 2 15 1 5-5 -1 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Personligt 9 Produkter som ingår i kategorin Personligt: kläder, mode, träning, utbildningar och kurser. Även smink, smycken och optikprodukter ingår, liksom tjänster som skönhetsoperationer, vårdkostnader, tandläkarbesök, frisör, välgörenhet och utgifter för fest och kalas.

Media Köpsuget för produkter och tjänster inom kategorin Media gick tillbaka till i november efter att ha varit uppe i plus 2 vid augustimätningen. Det är en något större andel respondenter som anger att de kommer att öka sin konsumtion av hemelektronikprodukter än de som spår att de kommer minska den. Stundande julförsäljning kan sannolikt driva detta. Förra året var denna andel däremot något högre. Utgifter för poster som tidningsprenumerationer, streamingtjänster mm väntas minska och digitaliseringens förändringskraft gör sig här påmind. Min konsumtion inom kategorin Media kommer att 8% 7% 6% 5% 4% 3% 1% 1 5-5 -1 % 1% 12% 7% öka mycket öka något vara oförändrad maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Media Produkter som ingår i kategorin Media: lyssna- eller titta-tjänster som exempelvis Spotify, Netflix, Tv-licens och abonnemang etc. Även kostnader för fysiska produkter som hemelektronikprodukter och tidningsprenumerationer samt uppkopplingstjänster via dator och mobil. 9% minska något 5% minska mycket

Upplevelser Köpsuget för kategorin upplevelser ökade från 9 i augusti till 12 i november. I novembermätningen var det framförallt konsumtionen av kultur såsom teater-, bio- och museibesök som förväntas öka. Upplevelser såsom vinprovning och fallskärmshoppning förväntas däremot minska något. Fjolårets undersökning visar samma mönster, det vill säga att vid denna period ökar kulturupplevelserna, men andra evenemang och tillställningar minskar i fokus. Min konsumtion inom kategorin Upplevelser kommer att 7% 6% 5% 4% 3% 1% % 25 2 15 1 5-5 -1 2% 23% 59% öka mycket öka något vara oförändrad maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Upplevelser 5% 7% minska något Produkter som ingår i kategorin Upplevelser: konserter, idrottsevenemang, bowling, bio, teater mm. minska mycket 12

Semester Utgifter för kategorin Semester ligger på ungefär samma nivå som vid förra mätningen, Köpsuget ökade svagt från 8 i augusti till 9 i november. På grund av möjligheten till långledigt under julen, där man genom att ta ut ett fåtal semesterdagar får en lång sammanhängande ledighet, förväntas en del av svenskarna åka iväg till varmare breddgrader. Semesterresan är den post som spås öka mest. I årets undersökningen är andelen som spår att utgifterna för semesterresor kommer att öka större än i fjolårets undersökning. Min konsumtion inom kategorin Semester kommer att 7% 6% 5% 4% 3% 1% % 4 35 3 25 2 15 1 5-5 -1 5% 18% 59% öka mycket öka något vara oförändrad maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Semester Produkter som ingår i kategorin Semester: exempelvis sommarstugan och semesterresan. 5% minska något 9% minska mycket 9

Transport Utgifter inom kategorin Transport gick från 14 i augusti till 8 i november. Trots att köpsuget för transport sjunkit är det några delbranscher inom kategorin som spås öka. Dessa är framförallt kollektivtrafik samt utgifter för bil. Fjolårets undersökning visade samma mönster. Min konsumtion inom kategorin Transport kommer att 7% 6% 5% 4% 3% 1% % 25 2 15 1 5-5 -1 2% 19% 63% öka mycket öka något vara oförändrad maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Köpsug Transport 7% 6% minska något minska mycket 8 Produkter som ingår i kategorin Transport: utgifter för bil, bensin, reparationer samt månadskort för kollektivtrafiken, men även andra fordon som cykel och moped.

Sparande 27 procent av konsumenterna tror att deras sparande kommer att öka under kommande kvartal, vilket är något färre än vid mätningen i augusti. Däremot är det en något större andel, 14 procent, som tror att de kommer att minska sitt sparande. Mitt Sparande kommer att 6% 5% 4% 3% 1% 5% 22% 55% 9% 5% Sparviljan sjönk från 19 i augusti till 13 i november. % öka mycket öka något vara oförändrad minska något minska mycket Förra året var sparviljan bland konsumenterna något högre, 16 jämfört med 13 i år. Det var en högre andel som planerade att öka sin konsumtion i fjolårets undersökning än i årets. Majoriteten förutspår dock att sparandet kommer att vara oförändrat. 25 2 15 1 5-5 -1 maj 213 aug 213 nov 213 apr 214 jun 214 aug 214 nov 214 Sparvilja Det som ingår i kategorin Sparande: börs, bank, fonder, överföringar till sparkontot och under madrassen - sparande. 13

Om Köpsuget Konsumtionen i Sverige förändras i allt snabbare takt. Dagens konsumenter är kunniga, kräsna och snabbrörliga. Nya trender uppstår och ersätter gamla sanningar. Gränsen för vad som är traditionell detaljhandel, besöksnäring eller annan tjänsteproduktion håller dessutom på att suddas ut. Köpsuget följer av denna anledning konsumentbeteende i ett vidare och branschövergripande perspektiv. Köpsuget undersöker konsumenternas syn på sin framtida konsumtion. Vi söker svaret på hur köpsugna svenskarna är vid olika tillfällen och av olika varu- eller tjänstekategorier. Undersökningen Köpsuget görs av HUI Research på uppdrag av Svensk Handel och utkommer fyra gånger per år. Köpsuget november 214 baseras på en webbenkät där 1 191 svenskar mellan 18 och 8 år har deltagit. Undersökningen genomfördes under oktober 214.

Köpsug (nettotal) Utfall utveckling (%) Kan konsumenterna förutse sin konsumtion? Korrelationen mellan Svensk Handels inköpsindikator Köpsuget och det verkliga utfallet, det vill säga hushållens faktiska konsumtion (som SCB tar fram kvartalsvis), är inte helt tydligt. Tidsserien är ännu för kort för att kunna utvärdera Köpsugets relevans som ledande indikator. Stämmer prognosen i innevarande mätning tyder den på en välkommen tillväxt för årets sista och försäljningsmässigt viktigaste kvartal. 25 2 15 1 5 Prognos och utfall maj-jul aug-okt nov-jan feb-apr maj-jul aug-okt nov-jan Köpsuget Hushållskonsumtion (kvartal) 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5