Varumärken är eviga IPR-ärendena koncentreras till en domstol No Nr 4 3 2012 2012 infoblad TIEDOTUSLEHTI FÖR ASIAKKAILLE KUNDER OCH JA SAMARBETSPARTNERS YHTEISTYÖKUMPPANEILLE Saga Furs Abp: Värderingarna starkt bundna till brandet
VARUMÄRKEN TEXT JOOSE KILPIMAA joose.kilpimaa@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM Varumärken är eviga Liksom diamanter är varumärken eviga, om man så vill. I bästa fall är varumärket företagets kronjuvel, och ska även behandlas som en sådan. I motsats till de övriga immaterial- och upphovsrätterna, kan varumärket hållas i kraft genom förnyelse med tio års mellanrum så länge som det är nödvändigt. Allt emellanåt lönar det sig att upprepa vad allt som avses med varumärken. Ett varumärke är ett särskiljningsredskap, som fungerar som länk mellan kunden och företaget. Med varumärket särskiljer sig företaget från konkurrenternas produkter och tjänster, och skapar en egen brand-identitet. Konsumenterna är vana att fatta köpbeslut utgående från de erfarenheter och föreställningar som varumärkena skapar. Genom att säkra varumärkesrättigheterna åt sig själv och använda varumärkena på lämpligt sätt kan företaget kontrollera att kvaliteten på välbeprövade produkter förblir hög, och kunderna kan lita på varumärken de känner till. Garantin om hög kvalitetsnivå kan få konsumenterna att betala mera för produkten. Garantin om produktens kvalitet gagnar inte enbart de produkter som erbjuds, utan denna s.k. garantifunktion som varumärket har tjänar också själva företagets image och marknadsvärde. Med hjälp av starka varumärken stärker företaget avsevärt sin ställning på den marknad där det är verksamt. Starka varumärken förmedlar effektivt ett positivt budskap till marknaden, till både konsumenter och konkurrenter. I en idealvärld skapas för varje ny produkt som ska lanseras ett kännetecken, med vilket denna produkt blir känd. Detta kännetecken, varumärket, löper parallellt med övriga skydd, såsom patent och mönsterrätter som man eventuellt ansökt om för produkten. Rätt använt och upprätthållet inpräntas varumärket hos konsumenterna under de övriga rättigheternas giltighetstid. När patenten och mönterrätterna i sinom tid förfaller, fortsätter varumärket att existera som ett kännetecken för dessa produkter, eller tjänster, vid behov för evigt. Varumärkets betydelse framhävs också på de områden där enskilda konsumenter inte utgör marknaden. Instanser som köper produkter eller tjänster som behövs inom industrin behöver som stöd för sina beslut även kännetecken som individualiserar dessa produkter eller tjänster. Med varumärkena kan företagen också effektivt särskilja sig från sina konkurrenter på områden där traditionell marknadsföring i allmänhet inte används. Ett egenartat och särskiljande varumärke fungerar utmärkt också vid informella diskussioner mellan branschens aktörer. När man investerat avsevärda summor i utveckling och formgivning av en ny produkt, är det klokt att säkra det marknadsvärde som produkten uppnått, och sålunda förhindra att konkurrenterna utnyttjar detta marknadsvärde utan rättigheter. Detsamma gäller förnyelse av ett redan existerande brand. Att registrera produktens namn och visuella utseende med varumärken är ett synnerligen enkelt och fördelaktigt sätt att hålla rättigheterna i anslutning till dem i egna händer, och sålunda se till att den kommersiella potentialen som hänför sig till varumärket kan utnyttjas fullt ut i enlighet med strategin som gagnar den egna affärsverksamheten. På sistone har både PRS och EU:s varumärkesbyrå OHIM avsevärt ändrat på sin klassificeringspraxis. Till följd av ändringen måste nya varumärken som man ansöker om skydd för klassificeras noggrannare än vad man hittills varit van vid. När ni håller på och planerar registreringen av nya varumärken, ta kontakt med oss så berättar vi mera ingående om det nya klassificeringssystemet och uppställer en tillräckligt täckande klassificering för era varumärken enligt de nya kraven. 2 KOLSTER Info
LEDARE ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM IPR i medvind Den immateriella egendomens ökade betydelse inom näringslivet och företagens verksamhet har numera uppmärksammats även av statsmakten. Som ett konkret exempel kan man nämna koncentreringen av tvister och besvärsärenden på immaterialrättsområdet till Marknadsdomstolen, vilket även behandlas i detta nummer, och planerade skattelättnader för inkomster från patent och andra rätter. Behandlingen av immaterial- och upphovsrätters tvister och besvärsärenden i Finland har kunnat karakteriseras som splittrad och ineffektiv. För att förbättra sakförhållandet har regeringen nu kommit med en proposition (HE 124/2012) om koncentrering av dessa ärenden till Marknadsdomstolen. Det nya centraliserade systemet är avsett att tas i bruk 1.9.2013. Målet med koncentreringen är att förbättra sakkunskapen, kvaliteten och snabbheten vad gäller behandlingen av ärendena. Det finns goda skäl att tro att så kommer att vara fallet. Man kan även hoppas på en bättre rättssäkerhet, vilket inte nödvändigtvis kommer att förverkligas. I stället för nuvarande system med två besvärssteg kommer Marknadsdomstolen framdeles i praktiken att vara den enda instansen som behandlar ett besvär eller en tvist. I besvärsärenden kan man visserligen söka ändringslov från Högsta förvaltningsdomstolen och i tvistemål från Högsta domstolen, men det är klart att besvärslov kommer att beviljas endast sällan. Skattesänkningen för inkomster från immaterialrätter kan i dessa ekonomiska tider ses som ett något överraskande förslag. Det är emellertid först och främst fråga om en mellanstatlig skattetävlan. En innovationsbox av det planerade slaget finns redan i vissa länder, såsom Holland, och är på kommande i England, och det finns en rädsla för att inkomster av detta slag skulle styras till dessa länder i hopp om en lindrigare beskattning. Man kan förstås hoppas på att företagen - sporrade av en lättare beskattning - skulle aktiveras till att mera målmedvetet använda sina immaterialrätter för att skaffa sig inkomster. Då året närmar sig sitt slut, vill jag önska alla våra läsare en God Jul. Antti Peltonen verkställande direktör > antti.peltonen@kolster.fi Nr 4 2012 Utgivare Kolster Oy Ab Stora Robertsgatan 23 00120 Helsingfors kolster@kolster.fi www.kolster.fi Huvudredaktör Anne Suutala anne.suutala@kolster.fi Redaktionsråd Marjut Honkasalo Tiina Jääskeläinen-Alasaari Torbjörn Lydman Antti Peltonen Tuula Pulkka Maija-Liisa Puranen Terhi Salmi Marianna Sorsa Design & Layout White Sheep Isobar, Antti Hovi Pärmbild Saga Furs Abp Prenumerationer och adressändringar Kolster Oy Ab Tfn (09) 618 821 Fax (09) 602 244 E-post petra.henriksson@kolster.fi KOLSTER Info 3
KUNDENS SYNVINKEL TEXT ANNE SUUTALA anne.suutala@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM BILDER SAGA FURS ABP Saga Furs Abp: Värderingarna starkt bundna till brandet Saga Furs Oyj är ett globalt verksamt pälsauktionsbolag, som mångsidigt betjänar pälsproducenter, köpare av skinn och modeskapare. Man har satsat starkt på varumärket Saga Furs under de senaste åren. Bolaget säljer inte bara pälsar, utan binder en hel värdevärld till sitt brand, som berättar om ansvarsfullhet, föregångarskap och mångsidighet. - Saga Furs är överlägset det mest kända varumärket inom pälsbranschen, säger bolagets vice verkställande direktör Juha Huttunen, som ansvarar för företagets IPR-skydd som en del av brandadministreringen. I allmänhet bygger man inte upp ett brand med råmaterial utan med slutprodukter, men Saga Furs har lyckats i den utmanande uppgiften med att erbjuda sina kunder tjänster som ger mervärde, genom att skapa en hävdvunnen kvalitetsklassificering för branschen samt ett certifieringssystem, som säkrar att produkterna kan spåras och en ansvarsfull produktion. - Vi vill särskilja oss från våra konkurrenter med varumärket Saga Furs. Med den har vi förenat vår profil och våra värderingar som förnyar hela pälsbranschen, säger Huttunen. Certifieringen garanterar kvalitet och etik När det är fråga om ett brand av hög kvalitet, förväntar sig kunderna att de ska få kvalitet också i produktionsprocessen. Upplysta konsumenter förutsätter av köpmännen och modedesigners att de känner till ursprunget och produktionsförhållandena för de material de använder. - Saga Furs -brandet är starkt förknippat med certifieringssystemet, som garanterar att pälsarna har god kvalitet, är etiska och kan spåras. Designers, försäljare och konsumenter av pälsprodukter kan lita på att skinnen har producerats under kontrollerade förhållanden. Saga Furs Design Centre bygger upp föregångarskap Bolaget säkrar sitt föregångarskap inom modebranschen genom att aktivt utveckla nya användningssätt och metoder för pälsar vid Saga Furs Design Centret i Danmark. Modehusen och representanter för pälshandeln bildar nätverk i en skapande miljö och får nya idéer för bearbetning och användning av Saga Furs -skinn av räv, mink och finsk sjubb. - Vi är det enda auktionsbolaget i världen som har både kort- och långhåriga pälsar till försäljning. För designers är det av stor betydelse att råmaterialet kan användas mångsidigt. Under de senaste åren har pälsbranschen förnyats med fart. Päls används kreativt i olika plagg och inredningar; bearbetad på nya sätt till exempel som remsor, tovad, vävd, tryckmönstrad eller laserskuren till sammetstunn. Alla toppdesigners inom mode använder nuförtiden päls i sina egna kollektioner, även som lätta versioner i sommarkollektionerna. - Vi fungerar som förmedlare åt cirka 3000 pälsproducenter runtom i Europa. Vår uppgift är att bidra till att pälsarna hålls med i modebilden. Därför utvecklar vi ständigt nya sätt att utnyttja pälsråvaran. Varumärken och domännamn är brandets grundpelare De viktigaste redskapen för Saga Furs att skydda och försvara sitt brand är va- 4 KOLSTER Info
Saga Furs -brandet är starkt förknippat med certifieringssystemet, som garanterar att pälsarna har god kvalitet, är etiska och kan spåras. Vice verkställande direktör Juha Huttunen, Saga Furs Abp rumärkena och domännamnen. Bolagets logo är även skyddat med mönsterrätt, men skyddandet av den egentliga pälsdesignen faller på designernas och modeskaparnas lott. Också patentering skulle enligt Huttunen kunna komma på fråga, såvida bolaget skulle lyckas utveckla en helt ny teknologi att behandla pälsskinn. SAGA-varumärkets historia sträcker sig tillbaka till 1950-talet, då de fortfarande administrerades av det samnordiska SAGA-andelslaget. På den tiden fick man under varumärket endast sälja pälsar som producerades och såldes i alla nordiska länder. De finska pälsproducenterna i andelslaget representerades av Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf, och alla inhemska pälsar såldes via Turkistuottajat Oy. - I Finland var bolaget känt som Turkistuottajat Oy, men internationellt användes bifirmanamnet Finnish Fur Sales. Vid sidan av SAGA-varumärket lanserades även ett helt finskt varumärke, LUMI. Med tanke på marknadsföringen var den oenhetliga praxisen en utmaning, berättar Huttunen. Får att få bättre kontroll över brandet köpte Turkistuottajat år 2011 Saga Furs -brandet i sin helhet av andelslaget. Samtidigt ändrades bolagets namn till Saga Furs Abp. De flesta av bolagets varumärken är härledda från Saga och beskriver olika kvalitetsklasser för pälsskinn såsom Saga Furs Lumi Royal, Saga Furs Royal och Saga Furs Superior. - Inom pälsbranschen används allmänt våra kvalitetsklasser. När konsumenten köper en produkt märkt med Saga Furs Lumi Royal, kan han vara övertygad om att det inte finns kvalitetsmässigt bättre pälsskinn på marknaden någonstans i världen, lovar Huttunen. Vid sidan av varumärken registrerar bolaget domännamn i flera länder för Fur Vision-kampanjsidorna. Internationella evenemang med inbjudna gäster i modemetropolerna samlar modedesigners och tillverkare för att bekanta sig med de nyaste teknikerna och få tips. Någon egentlig näthandel har bolaget inte. Näthandel med lyxprodukter är emellertid en stigande trend, varför näthandel som ett samprojekt med någon tillverkare skulle kunna vara fullt möjligt i framtiden enligt Huttunen. Brandet försvaras aktivt Vid behov försvarar bolaget också sina rättigheter aktivt. Varumärkena och domänerna är indelade i viktighetsklasser ur affärsverksamhetens synvinkel. På de viktigaste marknaderna i Västeuropa, Ryssland, USA och Kina reagerar man alltid på intrång. Typiska intrång är missbruk av Saga Furs -labels på produkter. Missbruk har påträffats till exempel i Estland, Danmark och Kina. Det blir allt vanligare att tillverkare vill använda märken som anger ursprung på produkterna, eftersom konsumenterna uppskattar dem. - Vi förutsätter emellertid inte användning av Saga Furs -labels, eftersom de stora modehusen som Dior hellre för fram sitt eget brand. Men när tillverkarna vill använda våra märken, förbinder de sig samtidigt till de för oss viktiga värdena och förfaringssätten. Som en förebyggande åtgärd för att försvara sitt brand registrerar bolaget även märken nära sitt varumärke i de viktigaste varuklasserna. - Vi följer också med närgångna konkurrenters registreringar med hjälp av Kolster. Brandet stöder försäljningen De största konsumentmarknaderna inom pälsbranschen finns nuförtiden i Ryssland och Kina, där marknaden för lyxprodukter växer allra kraftigast. På världsmarknaden vill man även betala för kvalitet, etik och design. Saga Furs -pälsarna har i år sålts till rekordhöga priser på de internationella pälsauktionerna som ordnats i Vanda. Bolaget förfogar uppenbarligen över sådant kunnande och ett sådant brand som modehusen ute i världen uppskattar. KOLSTER Info 5
IPR-DOMSTOLEN TEXT JYRKI NIKULA jyrki.nikula@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM IPR-ärendena koncentreras till marknadsdomstolen I Finland har man under flera års tid diskuterat behovet att koncentrera IPR-ärendena till en domstol. Ärendet har framskridit mycket snabbt under hösten och vi kommer att få ett avsevärt förnyat rättegångs- och besvärssystem för IPR-ärenden redan under år 2013. I oktober gavs regeringens proposition HE 124/2012, som innehåller betydande förändringar i behandlingen av upphovs- och immaterialrättsliga tvister och upphävningsärenden vid domstol. Likaså förnyas ändringsansökan för besvär över Patent- och registerstyrelsens beslut helt och hållet. Detta ändringspaket som kan låta rätt enkelt döljer emellertid en avsevärd mängd nya saker i anslutning till såväl tvister och ansökningsärenden som beviljandet av rättigheter. Målet med reformen är enligt regeringens proposition att effektivera beviljandet och användningen av immaterialrätter, öka branschsakkunskapen vid domstolen samt domstolsbehandlingens höga kvalitet och snabbhet. Själva propositionen innehåller den förnyade Marknadsrättslagen, en helt och hållet ny lag om rättegång vid Marknadsdomstolen samt ändringar i 37 andra lagar. Propositionen omfattar cirka 300 sidor, dvs. det är ingen liten sak. Ändringarna i ett nötskal Upphovsrättsliga ärenden, patentärenden samt tvister i anslutning till varumärken och andra immaterialrätter koncentreras till Marknadsdomstolen. Likaledes behandlas säkringsåtgärder i anslutning till dessa framdeles i Marknadsdomstolen. Dessutom besvärar man sig framdeles över beslut fattade av Patent- och registerstyrelsen i patentoch varumärkesärenden till Marknadsdomstolen, varvid även den nuvarande besvärsnämnden läggs ner. Däremot behandlas brottsärenden i anslutning till upphovs- och immaterialrätter fortfarande i tingsrätterna. Beträffande upphovsrättsliga brottsärenden kan ärendet komma upp vid vilken tingsrätt i Finland som helst, däremot är immaterialrättsliga brottsärenden, såsom ärenden i anslutning till patent och varumärken, koncentrerade till Helsingfors tingsrätt. Intrång och ogiltigförklaringsärendena kan kombineras Helsingfors tingsrätt har under de senaste åren i de flesta fallen kombinerat intrångs- och ogiltigförklaringsärenden som gäller samma patent. I den nya lagen har man gett domstolarna en möjlighet att fortfarande kombinera intrångs- och ogiltigförklaringskäromål som gäller patent och andra immaterialrätter. Det finns emellertid ingen skyldighet att göra så, utan ärendet avgörs av Marknadsdomstolen från fall till fall. Som en liten specialitet i systemet blir emellertid det faktum att ogiltigförklaringskravet som gäller nyttighetsmodeller ska inlämnas till Patent- och registerstyrelsen. Lagen eller dess förarbeten tar inte direkt ställning till huruvida ett möjligt intrångskäromål i Marknadsdomstolen ska invänta Patent. och registerstyrelsens beslut (och eventuella besvär) i ett ogiltigförklaringsärende. Även andra tvister kan behandlas i Marknadsdomstolen tillsammans med IPR-ärendena. Enligt den nya lagen kan domstolen enligt sitt övervägande ta ett annat tvistemål till behandling med ett IPR-ärende, om käranden väcker åtal samtidigt mot samma svarande eller olika svaranden och käromålen beror väsentligen på samma orsak. Även besvärsvägen ändras Över tvistemål som utfärdas av Marknadsdomstolens första steg besvärar man sig till Högsta domstolen, ifall man får besvärslov för ärendet. I praktiken är det synnerligen sällsynt att man får besvärslov i IPR-ärenden, varför detta i praktiken torde innebära att tvisterna behandlas huvudsakligen endast en gång vid domstol. Tidigare har man kunnat besvära sig över tingsrätternas beslut åtminstone en gång till hovrätten. Då denna möjlighet faller bort, bör man förbereda sig allt noggrannare för rättegången. Dessutom är ett beslut som fattats av Marknadsdomstolens första steg verkställbart, såvida Högsta domstolen inte avbryter verkställandet på ansökan. Allt detta 6 KOLSTER Info
innebär att tvistemål i anslutning till upphovs- och immaterialrätter kommer att behandlas på rätt kort tid och det slutliga beslutet fås avsevärt snabbare än hittills. Samtidigt betonas rättegångens betydelse vid Marknadsdomstolen, eftersom beslutet mycket sannolikt blir permanent. Marknadsdomstolen sammansättning i tvistemål Marknadsdomstolens sammansättning kommer att avvika från det som man är van att se i tingsrätterna. Utgångsmässigt sker beslutsfattande i ett kollegium med 3 medlemmar, som består av fackdomare. I patent- och nyttighetsmodellärenden finns i sammansättningen förutom 3 domare en marknadsrättsingenjör. Vid sidan av dessa har Marknadsdomstolen tekniska experter med tjänsten som bisyssla, som kan användas som komplement till tidigare nämnda hopsättningar. Vid besvär över beviljandet av immaterialrätter också en olik sammansättning När man besvärar sig över Patent- och registerstyrelsens beslut som gäller patent och nyttighetsmodell är Marknadsdomstolens sammansättning 1 lagkunnig medlem, 1 marknadsdomstolsingenjör samt en andra marknadsdomstolsingenjör eller en sakkunnig medlem med tjänsten som bisyssla. När det gäller ärenden som avser beviljandet av varumärke omfattar sammansättningen 3 lagkunniga medlemmar. När man besvärar sig över Marknadsdomstolens beslut i ärenden som avser beviljandet av immaterialrätter, ska ändringsansökan göras inom 30 dagar från delfåendet av Marknadsdomstolens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Nuvarande besvärstid på 60 dagar förkortas alltså till hälften. Dessutom måste man anhålla om besvärslov i ärendet, dvs. det är inte självklart att besväret kommer att behandlas av Högsta förvaltningsdomstolen. Även till dessa delar är det sannolikt att Marknadsdomstolens beslut förblir fastställt. Flera muntliga behandlingar i ärenden som avser domstolens beviljande Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnd har mycket sällan ordnat muntliga behandlingar. Eftersom besvären som avser domstolens beviljande nu kommer att behandlas av domstolen, tillämpas Förvaltningsprocesslagen på behandlingen. Enligt lagen ifråga förrättar man vid behov en muntlig behandling för att utreda ärendet. Man kan vänta sig att mängden muntliga behandlingar kommer att öka från den nuvarande, då besvärsärendena överförs till Marknadsdomstolen. Många förändringar inom en kort tid Flera gamla och bekanta regler ändras under nästa år och sakkunniga inom IPR-branschen måste vara noggranna vid behandlingen av domstols- och besvärsärenden enligt det nya systemet. Den handläggande myndigheten kommer att bytas ut i bägge fallen, Marknadsdomstolens tolkningslinjer kan utformas annorlunda än Helsingfors tingsrätts och Patent- och registerstyrelsens besvärsnämnds; vi kommer sannolikt att få mycket ny praxis inom de närmaste åren. I ärenden som avser beviljande av varumärke överförs besvär som inlämnats till PRS:s besvärsnämnd efter 1.1.2013 till att behandlas av Marknadsdomstolen 1.9.2012. Beträffande patentansökningar och övriga ansökningar överförs besvär som inlämnats till besvärsnämnden efter 1.5.2013 likaså till Marknadsdomstolen 1.9.2013. I tvistemål och ansökningsärenden kommer Marknadsdomstolen i sin tur att vara den lagliga domstolen från och med 1.9.2013. Hela detta spektrum av förändringar kan förefalla oroväckande, men själv förhåller jag mig positiv till dessa förändringar. Den slutliga omfattningen av reformen var säkert en överraskning för många, men förändring är alltid också förknippad med möjligheter. Jag hoppas att allt detta ska innebära en enhetlig tolkningslinje samt en flexibel och förutsägbar domstolsbehandling i såväl tvistemål som besvärsärenden. Det nya systemet är skapat att tjäna Finlands industri, företagsliv och sakkunniga inom IPR-branschen, så låt oss utnyttja det till fullo! KOLSTER Info 7
A6V0 Nyheter Mera nyheter på våra webbsidor > www.kolster.fi Finska patentet 170 år Utnämningar I år fyllde det finska patentsystemet 170 år. I Finland har det sammanlagt beviljats över 120 000 patent under åren. Största delen av patenten träder nuförtiden i kraft som europapatent beviljade av det europeiska patentverket, efter att Finland anslöt sig till den europeiska patentkonventionen 1996. Likaså har de finländska företagens patentstrategier förändrats avsevärt de senaste åren. Patenteringen inleds allt oftare med en internationell patentansökan. Det nationella patentet är emellertid fortfarande ett välfungerande och konkurrenskraftigt alternativ som en snabb och rättssäker process. Dipl.ing., tekn.lic. Sinikka Veittola började som patentombud på vår filial i Vasa 1.10. Sinikka har tidigare erfarenhet av patentombudsuppgfiter under cirka 10 års tid. Dipl.ing. Marjukka Nuppola har börjat som patentombud på Kolster 19.11. Hon har tidigare erfarenhet av patentbranschen från år 2001 på olika industriföretag och som patentombud sedan år 2008. Finska nyttighetsmodellen 20 år År 1992 tog Finland som första nordiska land i bruk nyttighetsmodellen vid sidan av patent. På två årtionden har det uppnått en etablerad plats i skyddandet av uppfinningar. Med det kan man snabbare och förmånligare än med patent säkra sin egen handlingsfrihet och förhindra att andra inte kommer på samma marknad med samma produkt. I Finland ansöks det årligen om cirka 500 nyttighetsmodeller. På två årtionden har man registrerat inalles närmare 10 000 nyttighetsmodeller. Internationellt är nyttighetsmodellen i bruk i över hundra länder. Vi önskar våra kunder och samarbetspartners en Fridfull Jul & ett Innovativt Nytt år 2013 Ny patentlag i Australien Australiens nya patentlag träder i kraft 15.4.2013. Den tillämpas på ansökningar, som inlämnas eller för vilka begärs granskning 15.4.2013 eller därefter. Den nya lagen höjer kriterierna om uppfinningshöjd och patentansökans beskrivningsdel samt begränsar möjligheterna att korrigera ansökan. Med nuvarande kriterier har man lättare kunnat få patent och patentet har varit svårare att ogiltigförklara i en invändningsbehandling eller ogiltigförklaringsrättegång än vad den kommer att vara med kriterierna enligt den nya lagen. Dessa förutsättningar kommer i och med den nya lagen att skärpas motsvarande den europeiska praxisen. BILD ANTERO VIRKKALA, KOLSTER OY AB. Artiklar som publicerats i Kolster Info kan läsas under fliken Aktuellt/Kolster Info på vår webbplats www.kolster.fi www.kolster.fi