Företagande på lika villkor?

Företagande på lika villkor? Kartläggning av företagsfrämjande aktörers attityd, strategier och operativa arbete avseende jämställt företagande i Västernorrlands län Elisabeth Sundin och Yvonne von Friedrichs November 2014 Elisabeth Sundin, Professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, elisabeth.sundin@liu.se Yvonne von Friedrischs, Professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, yvonne.vonfriedrichs@miun.se

Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Disposition och metod 4 Kvinnors företagande i Sverige och politikområden för stöd eller stimulans av kvinnors företagande 5 Kvinnors företagande 5 Det könsstämplade entreprenörskapet 6 Stöd till och stimulans av kvinnors företagande 8 Jämställdhet som villkor för stöd 10 Erfarenheter och råd 11 Västernorrland - förutsättningar för f öretagande på lika villkor 12 Näringslivets sammansättning med särskilt fokus på kvinnors företagande 12 Insatser för att öka kvinnors andel av företagandet i Västernorrland 14 Metod för studiens genomförande 17 Studie av styrdokument 17 Regionala myndigheter 18 Intervjustudien 25 Förutsättningar för ett jämställt företagande i regionen 25 Attityder till jämställt företagande 26 Diskussion och slutsatser 27 Syfte och en erinran om positiva förhållanden 27 Mångtydiga mål 28 Rekommendation 29 Avslutningsvis 31 Referenser 32 Bilagor 35 2

Inledning Bakgrund och syfte Behoven av entreprenörskap och innovationer är stort både i världen, i landet och i alla regioner och lokalsamhällen. Den totala enigheten om behoven motsvaras dock inte av en enighet om hur behoven ska realiseras. Oenigheten har många orsaker. En är att de konkreta behoven inte är desamma eftersom de sammanhang i vilka de formuleras är olika. Det kan exemplifieras på flera sätt exempelvis med ekonomisk samhällelig nivå uttryckt som siffror på BNP från FN, OECD eller EU eller i ord såsom i GEM-studierna som särskilt kartlägger och jämför entreprenörskap och företagande runt om i världen 3. Företag som startas och drivs av personer för att de inte har några andra alternativ och för att få mat för dagen, så kallat nödvändighetsdrivet företagande, är förhållandevis vanligare i fattiga länder och i dåliga tider, än det möjlighetsdrivna. Skillnader i ekonomisk nivå finns också inom länder men är, i Sveriges fall, mindre dramatiska. Bedömningen av hur behovsolikheterna ska beskrivas, tolkas och slutligen åtgärdas, förklaras också av politiska vägval. Statsvetaren Esping Andersens 4 indelning av politiska styrsystem i välfärdsregimer har fått stort genomslag även om hans termer inte alltid används. Entreprenörskap och innovationer, liksom stödet till entreprenörskap och innovationer, utvecklas alltså i bestående strukturer exempelvis i den näringslivsstruktur som finns men även utifrån historiska erfarenheter, utifrån bedömningarna av vad som är bra och vad som är dåligt, utifrån bedömningarna av vad som är typiskt manligt och vad som är typiskt kvinnligt samt inte minst vad som är möjligt och önskvärt att förändra. Även om innebörden av begreppen entreprenörskap och innovationer leder tankarna till något nytt så innebär alltså kontextberoendet att det bestående sällan utmanas utan snarare endast modifieras. har genom tidigare studier av det företagsfrämjande systemet i Västernorrlands län kunnat konstatera att det finns brister då det gäller jämställdhet i länets näringsliv och att detta är ett problem för kvinnor som vill verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer i länet 5 men också en hämsko för länets utveckling. Som exempel på följder av ojämställdheten kan nämnas dåligt resursutnyttjande, negligerande av idéer och demografiska obalanser. De problem som kvinnor möter när de driver företag i länet har sin bakgrund i länets starka industriella tradition med stora företag inom den tillverkande sektorn. Även en stark patriarkalisk struktur med etablerade föreställningar om näringslivets aktörer och näringslivets struktur påverkar möjligheterna för kvinnor att driva företag i länet. Sammantaget så har det i Västernorrland utvecklats en könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschuppdelning. Det är troligt att det därför fortfarande finns begränsad kunskap hos företagsfrämjande aktörer om betydelsen av kvinnors företagande för länets framtida utveckling och förnyelseförmåga. har i tidigare studier visat att det bland annat är företagsstrukturen och den bristande kunskapen om kvinnors entreprenörskap som påverkat att till exempel fördelningen av företags- och projektstöd inte alltid arbetar för ett jämställt företagande i länet. Det är dock inte endast ett traditionellt starkt manligt präglat företagarklimat eller ett strukturerat arbete med jämställdhetsfrågor som påverkar ett jämställt företagarklimat menar företagarna i sin rapport Jämställt företagarindex 2013 6. De menar att det på de flesta platser även finns en attitydinfrastruktur som påverkar möjligheterna för kvinnor att verka som företagare och även som chefer i företag. Det vill säga att det finns föreställningar och myter om företagandet som inkluderar eller exkluderar kvinnor från att ta del av företagsfrämjande system. Även Winnets studier visar att kunskapen om kvinnors förutsättningar att verka som 3 Vi har valt att lägga referenser längst ned på sidorna för att inte störa i texten men ändock ge den intresserade möjlighet att se varifrån vi hämtat lämnade uppgifter och också få lästips. 4 Esping Andersen, G. (1996). Welfare States in Transition. National Adaptions in Global Economies. London: SAGE 5 (2011). Företagsstöd. Varför fördelas de ojämnt mellan kvinnor och män? 6 Företagarna 2014 3

entreprenörer och företagare i länet behöver stärkas ytterligare hos aktörer i företagsfrämjande system och att kvinnors innovationsförmåga på ett bättre sätt borde kunna tillvaratas i Västernorrlands tillväxtarbete. Den här presenterade studien är gjord på uppdrag av och rapporten handlar om Västernorrlands län. Det är alltså existerande närings- och arbetsliv i Västernorrland, länets historia och värderingsstruktur och existerande könsarbetsdelning som är sammanhanget och som därmed avgör både vad som finns men också vad som är önskvärt och möjligt att förändra. Vi vill redan här framhålla att det bestående inte bara ska ses som hinder och problem utan också som resurs och möjlighet. Syftet med studien har tillsammans med uppdragsgivaren formulerats som: 1. Kartlägga attityder till jämställt företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur de strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande. 2. Medverka till framtagande av möjliga verktyg och indikatorer, dvs. konkreta resultat som direkt kan användas i det regionala arbetet. 3. Utifrån studiens resultat ge förslag till fortsatta studier. Disposition och metod Studiens syfte har formulerats i samarbete med. Betoningen av resultat som kan användas konkret i det regionala arbetet kan förstås som en frustration över av den bristande jämställdhet i näringslivet som, som framgick av inledningen, tycks bestå trots tidigare insatser och program. I inledningen nämndes ett antal förhållanden och förklaringar till sakernas tillstånd vilka sammantaget kan ges beteckningen kontext. Kontexten utgör de ramar och begränsningar som finns för organisationer och deras förändringsarbete men också de stöd och möjligheter som också finns. Vi redovisar nedan ett antal områden som är av betydelse för att förstå både initiativets ambitioner och lämnar förslag till verktyg och indikationer (syfte 2) och fortsatta studier (syfte 3). Den redovisningen kan också ses som en del av vår metod. Kvinnors företagande är den företeelse som står i fokus för de stöd och de stödaktörer som är vårt intresse i studien. Stödet måste utformas utifrån hur företagandet ser ut. En beskrivning av hur företagandet ser ut, utifrån en könsfördelning, inleder därför rapporten. Särskilt uppmärksammas nyföretagandet som brukar användas som en indikator på entreprenörskap (felaktigt enligt vårt förmenande). De företagsfrämjande aktörer vars attityder och strategier kartläggs och redovisas kan ses som de nutida utövarna av en typ av verksamhet som pågått ett par decennier. Stödet till kvinnors företagande har gjorts som en del av flera politikområden och därför med olika argument. Ett avsnitt som redovisar stödområdena följer därför omedelbart efter det om företagandet. I och med det svenska inträdet i EU har olika EU-baserade stödformer kommit att växa fram som viktiga delar av vissa politikområden. I detta fall är det jämställdhetspolitiken och regionalpolitiken som främst berörs. Den nämnda mainstreamingstrategin innebär att jämställdhet alltid ska beaktas. Hur detta hanteras i praktiken behandlas därför i det därpå kommande avsnittet. Särskilt behandlas konstellationen kvinnors företagande jämställdhet och regional utveckling. Västernorrland är den region vars företagande och företagsfrämjande står i centrum. Även om både politik och strukturella förhållanden inte är regionspecifika så finns det en del som är det. Västernorrlands näringsliv och 4

särskilt positionen för kvinnors företagande presenteras därför. Ett särskilt avsnitt ägnas åt tidigare projekt och program som genomförts i länet. Först därefter kommer vår redovisning av den dagsaktuella empirin bestående dels av dokument dels av ett antal intervjuer. Den delen inleds med ett separat metodavsnitt. Rapporten avsluts med att studiens syften besvaras i ett sammanhang. De förslag till verktyg och indikationer som utgör syfte 2 är hämtade både från tidigare studier och från våra sagespersoner. Kvinnors företagande i Sverige och politikområden för stöd eller stimulans av kvinnors företagande Kvinnors företagande Kvinnors företagande är på den politiska agendan både internationellt, nationellt och lokalt och har så varit sedan ett par årtionden tillbaka. Inte sällan framförs att kvinnors företagande är något nytt och kraftigt växande. Båda dessa påståenden är problematiska och ohistoriska. Kvinnor har alltid varit företagare i bemärkelsen försörjt både sig själva och andra utan att ha någon fast arbetsgivare och det tidigare i större utsträckning än nu. Förändringarna i företagandets omfattning sammanhänger med den allmänna utveckling och de konkreta ekonomiska omständigheterna. Kvinnors företagande är delvis osynligt, både för dem själva och andra, och så förr mera än nu. Trots denna historiska osynlighet var det registrerade företagandet som försörjningsform större under 1900-talets första decennier än det är idag. 7 Kvinnors företagande beskrivs och diskuteras ofta i komparation med mäns företagande. Både i Sverige och globalt utgör kvinnors företagande mellan en fjärdedel och en tredjedel av mäns företagande. Likheterna kan tyckas förvånande givet stora skillnader mellan länder och regioner. Dalborg 8 visar i sin avhandling, att det totala nyföretagandet ökar markant över tiden i Sverige men att kvinnors andel av nyföretagande stadigt har legat kring 30 procent sedan mitten av 1990-talet. Konstansen över tid tycks också förvånande eftersom kvinnor har högre andel av nyföretagande än av företagsbeståndet. Att detta inte leder till stadigt växande andelar för kvinnors företagande skulle kunna tyda på att kvinnor lämnar företagandet i högre utsträckning än män men forskning visar att kvinnornas andel av företagskonkurserna i Sverige är mindre än 19 procent 9. Svenskt Näringsliv 10 menar i sin undersökning om företagsamheten i Sveriges kommuner att de kommuner som har ett högt nyföretagande också i de flesta fall även har en stor andel som avslutar sitt företagande. De menar att Västernorrland är ett av de få län där nyföretagsamheten ökar i förhållande till den arbetsföra befolkningen och att det främst är kvinnor och unga människor som står för stor del av denna ökning. De visar att Västernorrland under 2013 fick 1560 nya företagsamma personer (dvs. en person som har F-skatt, är delägare i handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag) samtidigt som 1382 personer avslutade sitt företagande. De menar att det ser ungefär likadant ut i samtliga regioner i Sverige. Företagandet är könssegregerat liksom arbetsmarknaden i stort vilket kan ses som självklart eftersom det är mycket vanligt att man startar eget för att göra något som man verkligen kan till exempel utifrån tidigare yrkesverksamhet (figur 1). 7 Carlson, S. (1968). Den sociala omgrupperingen i Sverige efter 1868. INGÅR I Samhälle och Riksdag. Uppsala. 8 Dalborg, C. (2014). Gamla villfarelser och nya verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap, Avdelningen för Ekonomiveteskap och juridik, Mittuniversitetet. 9 Ibid. 10 Svenskt Näringsliv (2014). Företagsamheten 2014 Västernorrlands län, http://www.svensktnaringsliv.se/ 5

Figur 1. Könsfördelningen av företagare per bransch i Sverige år 2010, (SCB 2014) Det könsstämplade entreprenörskapet Huruvida en fjärdedel till en tredjedel är mycket eller litet när det gäller kvinnors andel av företagandet är en återkommande diskussionsfråga. I jämförelse med kvinnors andelar av arbetskraften, som uppgår till nästan 50 procent, är det litet. Med samma företagarbenägenhet mellan könen skulle kvinnors företagande vara lika stort som mäns. Men det är det alltså inte. Tänkbara orsaker har rört sig mellan strukturell, organisatorisk och individuell nivå både globalt och nationellt. Vi begränsar oss här till att exemplifiera med specifikt svenska erfarenheter. Till de strukturella förklaringarna hör arbetsmarknadens könssegregering och kanske särskilt den offentliga sektorns omfattning och funktionssätt. Den offentliga sektorn, främst i form av kommuner och landsting, har varit en huvudarbetsgivare för Sveriges kvinnor under de sistlidna 50 åren. Det anses vara en orsak till låg företagarbenägenhet på flera sätt. De som startar företag gör det ofta i sitt gamla yrke. De kvinnodominerande delarna av offentlig sektor har inte erbjudit sådana möjligheter. 11 Det är inte primärt lagar och regler som utgör hinder för ett företagande inom denna sektor, hindren är stordriftsfördelar och finansieringsformer. Delar av detta har förändrats under de senaste decennierna genom reduceringarna av offentlig sektor och privatiseringar på olika sätt. Genom det lokala självstyret är de förekommande variationerna många. Effekterna på kvinnors företagande tycks dock begränsat. 12 11 Henrekson, M., (2004). Välfärdsstaten och entreprenörskapet (The Entrepreneur in the Welfare State). I B. Södersten and H. T. Söderström, red., Marknad och Politik. Stockholm: SNS Förlag..Du Rietz, A., Henrekson, M. (2000). Testing the Female Underperformance Hypothesis. Small Business Economics, 2000, 14: sid 1-10. 12 Sundin, E. och Tillmar, M. Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg?. Tillväxtverket: Stockholm 2010; Sundin, E. (2011). Entrepreneurship and the reorganization of the public sector: A gendered story. Economic and Industrial Democracy. 6

Som exempel på orsaker på organisatorisk nivå kan bankers och andra finansieringsinstituts bedömningar och agerande. Det genomgående mönstret är att kvinnor och deras idéer missgynnas av föreställningar om vad som är entreprenörskap, innovationer och företagande. Detsamma gäller, enligt entydiga forskningsresultat, också de offentliga innovations- och entreprenörsstödjande systemen. Inom forskningen brukar dessa utfall förklaras som en följd av begreppens och företeelsernas könsstämpling. Könsstämpling innebär att något, en färg, ett klädesplagg, ett yrke osv. anses vara kvinnligt eller manligt. För att betecknas som könsstämpling ska det vara allmänt omfattat (även om det varierar över tid och rum). Företagare har klart manlig könsstämpel exempelvis illustrerat av att talas eller skrivs det om företagare så associerar lyssnaren eller läsaren till män. För att få association till en kvinna måste tillägget kvinna och kvinnlig göras. Det leder alltså till att orsak-verkan-sambanden kan vändas - det är inte så att kvinnor är mindre innovativa och entreprenöriella än män utan att det som män gör anses vara mera innovativt och entreprenöriellt. 13 Vi ger senare exempel på hur sådana föreställningar kan utmanas. En annan orsak på organisatorisk nivå, som slår ut i individuella tillkortakommanden, är att kvinnors arbetsförhållande på arbetsplatser ger dem mindre erfarenheter av ledning än mäns gör. Det sistnämnda leder, troligtvis, till att förklara en tveksamhet till att ta steget och starta eget. En annan orsak till tveksamhet som ofta anförs är kvinnors huvudansvar för hem och familj vilket medför alltför begränsad tid till att satsa på företagande, något som ofta omtalas som mycket krävande. Tidsbrist är för övrigt den oftast angivna orsaken till utebliven expansion av företaget som anges både av såväl kvinnor som män i de resultat som redovisas av Tillväxtverket, den myndighet som har ansvar för att sprida kunskaper om företagandets omfattning och villkor (figur 2). Figur 2. Hinder för företagets utveckling och tillväxt, (Tillväxtverket 2012b) 13 Ahl, H. (2004). The Scientific Reproduction of Gender Inequality: A Discourse Analysis of Research Texts on Women s Entrepreneruship. Köpenhamn: CBS Press. Ahl, H. och Sundin, E. (2013). Kvinnors företagande och genusordningen. I: Blomberg, E. och Kirsti Niskanen red. Arbete & Jämställdhet. Förändringar under 50 år. Stockholm: SNS Förlag, kapitel 8. Berglund, K. (2007). Jakten på Entreprenörer om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. Mälardalen University Press. Dalborg, C. (2014). Gamla Villfarelser och Nya Verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap. Mittuniversitetet 2014. Sundin, E., (2002). Företagandets manliga prägling orsaker och konsekvenser. Kapitel 2 i Holmquist, C., Sundin, E., Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap. SNS Förlag. 2011. Pp.1-23. Vol- 32, No. 4, pp 631-654. 7

Det främsta expansionshindret, tidsbrist, är exempel på att de förhållanden som diskuteras i debatt och forskning inte alltid motsvaras av tillfrågade individers egen bedömning. Det, får man säga, stora intresse som ägnats finansieringsproblem i forskning och politik motsvaras inte av de problem som företagen själva anger. Tanken leder till den gamla historien som att söka där ljuset är som bäst finansiering är något mätbart och åtgärdsbart medan tidsbrist i hemmen är utanför den sfären. Som en sammanfattande benämning på orsakerna till diskrepansen mellan kvinnors och mäns företagande kan användas könsmaktssystemet dvs. de strukturer och processer som ligger till grund för mäns samhälleliga dominans över kvinnor. Stöd till och stimulans av kvinnors företagande Stöd till och stimulans av kvinnors företagande har funnits i några decennier i det svenska systemet inom flera politikområden. I dagligt tal, används stöd och stimulans i dessa sammanhang synonymt. Vi menar dock i likhet med vissa aktörer inom området att det är en stor skillnad i handling och synsätt. Stöd till företagande är numera en självklar del av näringspolitiken. 14 Det är motiverat att erinra om att den svenska småföretagspolitiken och stödet i en internationell jämförelse är en ganska sen företeelse. Den första svenska småföretagspropositionen kom i slutet på 1970-talet och det första explicita uppdraget till ansvarig myndighet (då NUTEK) att särskilt beakta kvinnors företagande kom först år 1993. Alltsedan starten har uppdraget att främja kvinnors företagande varit nära kopplat till regionalpolitiken. Området har fått förnyade medel och under innevarande period stora ökningar i kronor räknat. Under den 20-årsperiod det är fråga om finns både konstans och förändring i synsätt och medel. Rådgivning och information till kvinnor som vill starta eget är genomgående liksom information också om kvinnor som företagare både till allmänhet och centrala aktörer. Det sistnämnda kan ses som en insikt om att det inte bara är kvinnor som måste påverkas och ändras utan också andra, inklusive stödsystemets aktörer. Bland nyheterna kan noteras ambassadörsprojekt som lyfter fram levande förebilder för kvinnor och utveckling av finansieringsmöjligheter. De politiskt initierade förändringarna av den offentliga sektorn som nämndes ovan har involverat näringslivsansvariga offentliga aktörer både på nationell och regional nivå trots att det inledningsvis inte kan räknas som en del av näringspolitiken. Tillväxtverket, exempelvis, arrangerar seminarier i informationssyfte med ett tydligt främjandeperspektiv samt genomför kunskapsöversikter. Insatser för att stimulera kvinnors företagande har förekommit och förekommer också inom andra politikområden. Det till arbetsmarknadspolitikområdet hänförliga starta-eget-stödet gav tidigt mera tid till kvinnor för att realisera sina idéer eftersom de ansågs behöva en längre startsträcka. I bedömningarna tilläts regionala förhållanden påverka besluten. Kvinnors företagande har sedan några decennier varit en viktig del av regionalpolitiken. Den regionala kontexten har vissa särmärken som skiljer den från övriga områden en är att det finns ett stort genomslag av initiativ som tagits nedifrån, från kvinnorna själva. Historien om kvinnors regionala mobilisering och organisering finns beskriven och analyserad i en rad rapporter och utvärderingar. Det är värt att nämna att företagande inledningsvis bara var ett område av flera inom den nedifrån initierade resurscentrarörelse men att det över tiden framstår som helt dominerande. Ett annat särmärke för det regionala området är att det på den nationella nivån varit uppdelat mellan olika departement vilket lett till att det framstår som särdeles svårt att organisatoriskt beskriva. En följd av detta är, förmodligen, en extrem projektifiering inom detta projekttäta område och ett frekvent utvärderande. Satsningarna särskilt på kvinnors företagande har ibland gjorts explicit i termer av jämställdhet, ibland har det varit implicit såsom i formuleringar om längre startsträcka som nämndes ovan. I skrivningarna om betydelsen av 14 Detta avsnitt bygger på Sundin, E., Rapp, G. (2011). Att främja kvinnors företagande Exemplet Östergötland. Helix Working Papers. 2011. 8

resurscentra för kvinnor används argument som att resurscentra behövs för att få ett jämställt samhälle och att kvinnor utvecklar och driver kvinnoprojekt med kvinnor är en medveten strategi. Det sistnämnda kan tolkas som en uttalad separeringsstrategi i strid mot nu gällande integreringsstrategi (som ofta kallas mainstreaming också på svenska) av jämställdhetsfrågor. Den svenska jämställdhetspolitiken var sedan starten på 1980-talet inriktad på arbetsmarknaden. Tidstypiskt nog var inte företagande en uttalad del av det. Så har det dock kommit att bli, framförallt genom en stark betoning av sambandet av dåvarande näringsminister Maud Olofsson. Hennes plädering för att företagande kan leda till jämställdhet genom att ge kvinnor inkomster och makt över sina egna produktionsmedel och företagande som ett uttryck för en rättighet har fått stort genomslag. Resonemangen är etablerade vid diskussioner om företagande i anslutningen till omvandlingen av den offentliga sektorn. Det bör noteras att perspektivet inte ifrågasätter gällande könsarbetsdelning eller att kvinnor behöver särskilda villkor. Resonemangen synliggör också olika definitioner av vad som är ett jämställt företagande exempelvis: 1. Är det att lika mänga män och kvinnor är företagare? 2. Är det att andelen kvinnor som är företagare i en sektor är lika stor som andelen kvinnor i sektorn? 3. Är det att villkoren för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? 4. Är det att utfallet för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? Men också andra frågor såsom vilken organisatorisk nivå som är relevant och vilka mått som ska användas exempelvis antal, inkomster, vinster osv. det vill säga antalet frågor utan självklara svar är mycket stort. Det medför också att alla ansluter sig till jämställdhet som norm och mål men att konkretiseringarna kan ta sig många olika uttrycksformer på strategisk och operativ nivå. Att synliggöra diskrepanser är centralt för att konstruktivt arbeta med frågorna. Som avslutning på denna del vill vi erinra om att stödens utformning och funktionssätt implicit, ibland till och med explicit, är uttryck för en syn på och uppfattning om de organisationer och individer som adresseras. I flera formuleringar är synen på kvinnor som bristande vad avser kunskaper, kompetens och inställning tydlig. 9

Jämställdhet som villkor för stöd Kvinnors företagande har inte bara beaktats genom stöd och stimulans utan också som restriktion för att få del av program och projekt inom flera politikområden. Sett på det viset kan det ses som en del av jämställdhetspolitiken. Det gäller till exempel de EU-baserade insatser som under olika rubriker når Sverige. I det här sammanhanget bör noteras att insatser och granskningar exempelvis dels gäller jämställdhetsperspektiv i regional utveckling, dels huruvida kvinnors företagande beaktas som annat företagande, dels huruvida företagande beaktas då jämställdhet diskuteras. Det finns en mängd utvärderingar gjorda som berör dessa frågor och som är en följd av att vi lever i granskningssamhället, 15 och att granskningen tycks särskilt intensiv då det gäller kvinnor. Vi kan här bara ge exempel för att illustrera dominerande resonemang och slutsatser i enlighet med vad som indikerades i inledningen. Jämställdhet, liksom andra horisontella mål ska integreras i EU:s alla politikområden och i alla projekt och program. De områden som är relevanta är i detta fall satsningar inom ERUF, Regionala Utvecklingsfonden och ESF, dvs. Sociala utvecklingsfonden. Många utvärderingar har, som beskrivits, gjorts av dessa satsningar. En genomgång från 2012 16 som syftade till att analysera hur jämställdhetspropåerna hanteras i stort men särskilt i Sverige visar på en rad brister från början till start men gav också exempel på framgångsrikt och insiktsfullt arbete. De argument som användes för ett jämställdhetsperspektiv är av två slag rättvisa och nytta både på organisations och regionnivå. Nyttan diskuteras i regeringens handlingsplan för jämställd regional tillväxt och preciseras i fyra samband 17 : Jämställdhet och resursutnyttjande Jämställdhet och demokrati Jämställdhet och regional attraktivitet Jämställdhet och innovativitet Insikten om de positiva sambanden var, enligt utvärderingarna, mycket varierande och detsamma gällde frågan svårighetsgrad och komplexitet. Det finns, som anfördes ovan, entydigt forskningsstöd för att jämställdhet är en svår fråga på organisationsnivå som kräver kunskaper för att hanteras och utnyttjas i förändringssyfte. Bristande kunskap blir därmed utvecklingshämmande. En kartläggning av sakernas tillstånd försvåras av att uppgifter om kön på involverade aktörer utelämnas både avseende förmedlarsidan och på mottagarsidan. I de fall som jämställdhetskraven påverkat skrivningarna är det är inte ovanligt att jämställdhet nämns i formuleringsstadiet men inte därefter. De kryssningar som gjorts för att försäkra att jämställdhet beaktats tycks ofta slentrianmässiga. Orsakerna, menar verksamma i systemet, är de stora stödstrukturernas inriktning vilket berördes ovan. Inom näringslivsområdet är det, av tradition, av män dominerade områden som prioriteras. Skevheterna fortsätter inom framväxande näringar och leder till att ojämställdheten återskapas. 18 Involverade ser inte sällan jämställdhetspro- 15 Se t. ex.staten och granskningssamhället med Ivarsson Westerberg, Anders (red.); Jacobsson, Bengt (red.). Samtidshistoriska studier. Södertörns högskola 2013. 16 Danilda, I. (2012). Underlag förstudie. Processtöd strukturfonderna 2014-2020, Dalarna, Gävleborg & Värmland, Encounter AB. Se också Vision: hållbar tillväxt. Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet? Tillväxtverket 2013. 17 Regeringen (2012). Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012-2014. 18 Se t.ex. Kvidal, T. och Ljunggren, E., (2012). Implementing a Gender Perspective in an Innovation Policy Programme. In Andersson et al. 10

påerna som ett politiskt villkor och en praktisk restriktion inte som ett medel för tillväxt. Det förekommer inte sällan att involverade aktörer själva anser sig både upplysta och kunniga i jämställdhet. Att frågan trots det inte integrerats eller beaktats skylls på att andra hänsynstagande måste prioriteras i det dagliga arbetet. Sammantaget så krävs förändringar både vad gäller kunskaper om jämställdhet och inställningen till jämställdhet för att åstadkomma organisatorisk utveckling och regional tillväxt. Erfarenheter och råd Från tidigare insatser och forskning kan hämtas värdefulla insikter och konkreta råd. De omfattar både hur program och projekt ska utformas, hur deltagarna ska sättas samman, ansvarsfördelning, mål, kompetensstrategier och uppföljningar. Som exempel kan nämnas erfarenheter som redovisas genom exempel, så kallad Best practise. Sådana finns både internationellt, som kan innehålla svenska exempel, och nationella. Winnet har själva producerat lättillgängliga tidskrifter med sådant innehåll och detsamma gäller Tillväxtverket. 19 Även om det alltid finns individuella orsaker och lokala förutsättningar så finns det mycket att lära av dessa goda exempel. Några av de 23 kategorier av rekommendationer som återfinns i Vision: hållbar tillväxt (sidan 56) återfinns bland de rekommendationer som avslutar föreliggande skrift. Vad som är framgångsrikt är dock, som alla involverade vet, svårt att avgöra. Särskilt om tillägget är att det ska vara så på lång sikt. Det finns inte heller någon självklar enighet om bedömningarna. Det som är bra för individen kan vara dåligt för regionen och det som är bra för det ena företaget kan vara dåligt för andra osv., osv. Slutsatserna om hur arbetet för jämställdhetsintegrering ska bedömas tycks mindre problematiska och motsägelsefria. Det tycks vara en stor enighet om att då program tas fram bör det finnas både en genuskompetens och jämn könsfördelning i gruppen. Indikatorerna ska därmed vara både kvalitativa och kvantitativa inom varje insatsområde. Det kan vara nödvändigt att anlita expertis både i planering, genomförande och utvärdering. För att komma dithän krävs tydliga riktlinjer och gemensam jämställdhetsutbildning. I anslutning till det bör utarbetas guider, vägledningar och handledningar för vad jämställdhetsintegrering är och hur det ska nås. Att initiera tematiska studier som belyser just jämställdhetseffekterna inom olika insatsområden kan vara effektivt. Jämställdhetsansvariga bör knytas samman i nätverk. De nämnda insatserna kan inte klaras av en gång för alla utan måste ständigt återupprepas. Det är också centralt att insatserna och arbetet inte bara ses som kostnader utan att de vinster, både interna och externa, som finns tas till vara (kapitaliseras är ett begrepp som används) och sprids. Det kräver att personer och grupper som har den position som krävs för beslut blir aktiva i arbetet. Antalet utvärderingar av insatsers betydelse för företagandet är många och ofta svåra att bedöma. Färre är de inom innovationsområdet. 20 Det så kallade PIMM-programmet som genomförts och genomförs i Östergötland är dock ett exempel på att innovationer kan utvecklas, synliggöras och tas till vara genom förändringar i synsätt och arbetssätt. Kortfattat så byggde programmet på föreställningen att många medarbetare i organisationer är innovativa. Några kommuner och landstinget anställde därför två så kallade coacher att söka upp arbetsplatser och diskutera innovationer med alla där verksamma personalgrupper. Coacherna hade erfarenheter från de organisationer de besökte. Innovationsbegreppet användes sällan utan man efterfrågade sätt att lösa problem 19 Tillväxtverket (2013). Vision: hållbar tillväxt. Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet?. Se också rapporter från det så kallade HÅJ-programmet som har producerat en rad rapporter till exempel Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications Redaktör:Kristina Lindholm. Lund Studentlitteratur samt Jämställdhet i verksamhetsutveckling med samma redaktör. (2011); Callerstig, A-C presenterade år 2014 en avhandling på samma tema: Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality policies in public sector organisations, Linköping Studies in Arts and Science; 607. 20 Ofta utvärderas insatser utifrån sysselsättningsökning i företag mer sällan utifrån andra indikatorer 11

d v s. både genom att utveckla produkter, arbetssätt och organiserande. I de fall som det som presenterades var kommersialiserbart erbjöds assistans via ALMI idén var alltså inte att de kreativa individerna själva skulle starta eget och lämna arbetsgivaren utan att de skulle stanna eftersom de var värdefulla. Det finns dock också exempel på medarbetare som lämnade och startade eget. Framgången byggde alltså framförallt på att innovationsbegreppet vidgades och därmed inkluderade dittills negligerade yrkesgrupper och medarbetare i sökljuset. 21 Västernorrland - förutsättningar för företagande på lika villkor Näringslivets sammansättning med särskilt fokus på kvinnors företagande Av Sveriges drygt 9,6 miljoner invånare är mer än 50 procent kvinnor. 22 Vidare är det cirka 50 procent av befolkningen som har någon form av sysselsättning och av Västernorrlands drygt 242 000 invånare 23 var det 78.5 procent av befolkningen mellan 20-64 år som år 2012 förvärvsarbetade någon gång under året, vilket är fler än genomsnittet för Sveriges alla län. 24 Andelen företagare av de i arbetsför ålder varierar i landets 290 kommuner och län och i genomsnitt är det knappt 7 procent av befolkningen som är företagare i något eller några av den dryga miljon företag som är registrerade i Sverige. 25 År 2012 var det drygt 6 procent av befolkningen i åldern 20-64 som drev ett eget företag i Västernorrland. 26 De flesta företagen finns i Sundsvall och Örnsköldsvik och det är där som även de största arbetsgivarna finns. De allra flesta företag i landet (98 %) är mycket små företag och har färre än 20 anställda och många företag (73 %) har inte några anställda alls. Av alla företag i Sverige är det i genomsnitt endast en fjärdedel som ägs eller drivs av kvinnor och cirka en tredjedel av de företag som startar har en kvinna som ägare. 27 Av de företag i Västernorrland som har 0-49 anställda är det 22 procent som drivs av kvinnor. 28 Av de nystartade företagen var det cirka 24 procent som startades av en kvinna, vilket är färre än riksgenomsnittet. 29 Förklaring till den låga andel kvinnor som startar och driver företag i riket och länet beskrivs ofta bero bland annat på att kvinnor och män startar företag i olika branscher och att olika branschers förutsättningar skiljer sig åt i länet (figur 3). 30 21 Nählinder, J. Mellan proktoskop och kjolklämma: eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag? Nählinder, J. och Sundin, E. (2009). Everyday innovation in elderly care and healthcare. Kap 7, sidorna 101-114 I Döös, M., & Wilhelmson, L., (eds(, (2009) Organising Work for Innovation and Growth. Vinnova Report VR 2009:22. Läs också gärna om Motala kommuns innovationsstrategi på deras hemsida. 22 SCB (2014a). Befolkningsstatistik. 23 SCB (2014b). scb.se/kartor/statistikatlas_ln_201404/index.html#story=0 24 Ekonomifakta (2014b). Västernorrlands län 25 Ekonomifakta (2014a). www.ekonomifakta.se 26 Ekonomifakta (2014b).Västernorrlands län 27 Tillväxtverket (2014a). www.regionutmaningen.se 28 Tillväxtverket (2011). Kvinnor och mäns företagande, Västernorrlands län, Företagens villkor och verklighet 2011 29 Tillväxtverket (2014b). Västernorrland regionutmaningen. www.regionutmaningen.se/vasternorrland 30 Tillväxtverket (2012b). Företagens villkor och verklighet 2011 12

Figur 3. Branschvis fördelning av kvinnors företag i en jämförelse med riket (Tillväxtverket 2012b) Västernorrlands långa tradition av process-industriell verksamhet, där tillverkningsindustri och utvinning samt byggverksamhet sedan länge har dominerat näringslivet, har fortfarande stort inflytande på den industriella infrastrukturen och även på attityden till företagande i länet. 35 procent av männen i länet arbetar inom dessa två näringar medan flest kvinnor jobbar inom vård och omsorg samt utbildningsväsendet. 31 Den största privata arbetsgivaren i länet år 2013 var SCA och den största offentliga arbetsgivaren var Sundsvalls kommun. Effektivisering inom den industriella sektorn sedan 1990-talet har haft en negativ påverkan på sysselsättningen inom flera sektorer i länet vilket har bidragit till att företagsfrämjande aktörer riktar alltmer uppmärksamheten mot hur andra sektorer kan utvecklas, så som tjänstesektorn. 33 Det är också inom tjänstesektorn som de flesta nya företag startar i Västernorrland, för såväl kvinnor som män (figur 4). 33 Det är också värt att notera att den dominans för länets sysselsättning som konstaterats för tillverkning inte avspeglas i ett markant småföretagande inom den gruppen bland kvinnor. I stort avspeglas dock den regionala strukturen också i kvinnors företagande. Jämförelser och bedömningar över tid och plats utifrån tillgänglig statistik om företagande försvåras dock av att indelningarna i olika material inte är desamma och av att jordbruksrelaterade verksamheter ofta exkluderas från företagarstatistiken. 31 Länsstyrelsen Västernorrland (2011b). Västernorrlands framtid vad kan vi veta om den? RUS analysbilaga, 2011-03-30. 32 Ibid. 33 Tillväxtverket (2014b). Västernorrland regionutmaningen, www.regionutmaningen.se/vasternorrland 13

Figur 4. Branscher med flest nystartade företag i Västernorrland 2012 (Tillväxtverket 2014b) Insatser för att öka kvinnors andel av företagandet i Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland har sedan länge uppmärksammat att det råder ett ojämställt förhållande mellan kvinnor och män inom flera områden i länet. Bland annat har det konstaterats att män har mer makt och inflytande än kvinnor vilket ger männen fördelar och troligtvis bättre förutsättningar att bedriva företag i länet. En starkt könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschindelning påverkar nätverksinfrastrukturen, vilket har inneburit att de traditionella företagsnätverken alltjämt består av män. Männen har därför haft betydligt lättare än kvinnorna att få tillgång till länets företagsfrämjande system vilket bland annat visats i tidigare studier som låtit genomföra. 34 Innan vi redogör för vad den senaste studiens innehåll och slutsatser ska erinras om att vare sig satsningar på jämställdhet eller satsningar på kvinnors företagande är något nytt i länet. Det finns alltså erfarenheter och kompetens också inom detta område att bygga på. Länet var, tillsammans med Jämtland, en av de tre regioner som ingick i KOM-programmet vilket var den största satsning som dittills gjorts på jämställdhet i svenskt arbetsliv. KOM-programmet involverade länets ledande näringslivs- och arbetlivsorganisationer. 35 Satsningar, projekt och program specifikt på företagande var Nya Tag I och Nya Tag II 36 som båda leddes från länsstyrelsen. Dessa var, i enlighet med tidsandan, särskilt inriktade på företagande i anslutning till vård och omsorg som en konsekvens av den offentliga sektorns omvandling. Inriktningen medförde också att några av de involverade aktörerna, såsom Vårdförbundet, var nya i företagarsammanhanget och att offentliga aktörer såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan involverades i arbetet. 34 (2011). Företagsstöd-varför fördelas de ojämnt mellan kvinnor och män; von Friedrichs, Y. (2012). Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland, 35 KOM-programmets slutrapport hade titeln Att göra landet jämställt Förf. Hagberg et al. Ett antal delrapporter om erfarenheter vunna i Västernorrland bidrog också till kunskapsökning. 36 Nya Tag l och Nya Tag ll 14

I Västernorrland finns sedan 1999 en ideell förening,, som verkar som ett regionalt resurscentra för företagande på lika villkor. Det övergripande syftet med Winnets verksamhet är att synliggöra företagande kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i Västernorrland för ett företagande på lika villkor. Deras arbete är kunskapsdrivet och har en strategisk inriktning där målet är att göra skillnad och ge långvarig effekt för företagandet i länet. De arbetar på såväl regional som lokal nivå och har tre lokala föreningar: Klöver Dam i Örnsköldsvik, MittNätverket Vendela i Härnösand samt Winnet Sundsvall. 37 Winnet är representerade i den grupp på länsstyrelsen som arbetar med länets regionala utvecklingsstrategier (RUS). Organisationen finns dock inte representerad i det s.k. Länspartnerskapet som fungerar som samordnare för länets tillväxtarbete och som är det samlade, strategiska regionala utvecklingsnätverket för Västernorrland med företrädare för viktiga organisationer i länet. 38 Detta har minskat organisationens möjligheter att förverkliga sin ambition att påverka länets arbete med ett jämställt företagande i en riktning som påverkar förändring i länets etablerade strukturer. Resultaten från studien Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland 39 visade att företagandet i Västernorrland inte är jämställt och att avsaknaden av konkreta mål och åtgärder i de regionala styrdokumenten får negativa konsekvenser för företagande på lika villkor i länet. I samma studie framgick att de projekt som finansierats med offentliga medel inom ramen för europeiska strukturfondsprogrammet snarare har förstärkt de traditionella strukturerna än utmanat och förändrat rådande strukturer. Detta trots att regionala aktörer tydligt hade uppmärksammat de utmaningar som länet står inför och även haft för avsikt att genom programmet bland annat gynna projekt som kan påverka att ett företagande på lika villkor kan komma till stånd i länet. 40 Studien visade vidare att de få projekt som haft ett uttalat syfte att påverka ett mer jämställt företagande i länet var de som hade bidragit mest till en positiv tillväxt avseende nya företagsetableringar. Länsstyrelsen som har hand om distributionen av statliga företagsstöd i Västernorrland visar i en studie att även om kvinnors andel av antalet ansökningar om stöd har ökat så får företag som ägs av kvinnor mindre stödbelopp än de företag som ägs av män. Förklaringen till det anser länsstyrelsen vara att kvinnor verkar inom branscher som inte behöver investeringsstöd i samma utsträckning som de branscher som männen verkar i. Dessutom pekar länsstyrelsen på att kvinnor i större utsträckning än män verkar på en lokal marknad och att stöd till verksamhetsinvesteringar därför skulle vara konkurrensbegränsande vilket gör att kvinnor inte får tillgång till investeringsstöd i samma utsträckning som män. Här drar länsstyrelsen slutsatsen att det finns ett kompetensutvecklingsbehov hos företagsstödjande aktörer som skulle underlätta för dessa att förstå och kategorisera företag på ett mer proaktivt sätt. 41 Denna slutsats stöds även av en intervjustudie med 40 företagare inom besöksnäringen i Jämtlands län som visar att mer branschspecifik kunskap tillsammans med mer proaktivt angreppsätt i stödjandet av kvinnors företag skulle gynna en progressivt tillväxtarbete bland annat inom nyare branscher så som till exempel besöksnäringen. 42 En slutsats som dras i de båda ovan refererade studierna är att ett jämställt företagande i länet, där män och kvinnor kan driva företag på lika villkor, påverkas negativt av att det saknas insatser som utmanar etablerade föreställningar om företagsvärlden och som påverkar attityden till och bemötandet av företag som drivs av kvinnor. Kunskapen och kompetensen behöver således stärkas hos aktörer i det företagsfrämjande systemet avseende de 37 2014, 38 Länsstyrelsen 2014, länspartnerskapet (http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/rus/ lanspartnerskapet/pages/default.aspx) 39 von Friedrichs, Y. 2012, Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland, 40 RTP 2008, Tillväxtprogram Västernorrland 2008-2010 med perspektiv på 2013, s.13 41 Länsstyrelsen Västernorrland 2012, Förutsättningar för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Västernorrland, Förstudie FKF 2011-12, 42 gun from consulting 2014, Viktiga företagare i attraktiva miljöer. 15

skillnader som finns i förutsättningar för kvinnor och män i olika branscher att verka som företagare i länet. Dessutom behöver regionala styrdokument innehålla tydliga mål och medel som på ett tydligt sätt vägleder regionala aktörer. År 2006 antog riksdagen fyra nationella jämställdhetsmål om: jämställd makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete, upphörande av mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen i Västernorrland har sedan dess, liksom övriga län, en länsexpert inom jämställdhetsfrågor vars uppgift varit att stimulera implementering av nationella jämställdhetsmål och främja jämställdhetsarbetet. I Västernorrland etablerades samma år även en Ledningsgrupp för jämställdhet i avsikt att arbeta med en anpassning av de nationella målen till regionens förutsättningar och implementera desamma i sina organisationer. Gruppen var sammansatt av representanter från fackförbund (LO, TCO, SACO), regionala offentliga institutioner (Landstinget, Kommunförbundet, Mittuniversitetet, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen) samt ett privat företag (SCA). 43 Denna grupp gav i uppdrag åt två studenter vid Mittuniversitetet att utvärdera hur de regionalt anpassade jämställdhetsmålen sex år efter utformandet hade integrerats i de organisationer i länet som hade varit med att göra dessa anpassningar, dvs. organisationer inom Ledningsgrupp för jämställdhet. 44 Utvärderingen visade att förankringen i de egna organisationerna varit bristfällig och att det främst var informella hinder, så som fördomar och upplevd tidsbrist, som hindrade jämställdhetsmålens implementering i verksamheterna. Det upplevdes bli mycket snack men lite verkstad. Resultatet av studien visad också att den avsedda jämställdhetsintegreringsstrategin hade svårt att få fäste i verksamheterna och att det främst var i de lägre positionerna i organisationerna som en sådan strategi ansågs självklar. Däremot föreföll de chefer som arbetade med jämställdhet på ett mer övergripande plan ha svårt att föra ner arbetet i organisationerna. Utvärderingen visade att några av orsakerna till detta kunde vara olikheter i tolkningen av jämställdhetsbegreppet och skillnaderna i kunskapen om ojämställdhetens konsekvenser och att detta sammantaget utgjorde hinder för arbetet med jämställdhet inom organisationerna och slutligen även i länet. I utvärderingen gavs slutligen rekommendationer för det fortsatta arbetet med regionala jämställdhetsmål i länet som innebar: en översyn av syftet för Ledningsgruppen för jämställdhet och att representanterna har god kunskap om jämställdhetsfrågor och kan driva dessa frågor inom länet, att lyfta fram goda exempel från andra regioner och organisationers arbete med jämställdhetsintegration, att arbeta med relevant kunskap och statistik om läget i länet, att göra uppföljningar av insatser samt att utforska normer och värderingar som styr det ojämställda förhållande som råder mellan kvinnor och män i länet. 45 Av de inledande styckena framgår att såväl kartläggningar som insatser av alla slag måste sättas i sitt sammanhang. Sammanhanget avgränsar vi i detta fall till kvinnors företagande och insatser för att stimulera kvinnors företagande i Sverige i stort men framförallt i Västernorrland. Det är alltså det sammanhang, den kontext, i vilket de aktörer som utgör studiens nyckelaktörer verkar. Helt centralt för undersökningens resultat är hur aktörsgruppen avgränsas. Det redogör vi för i metodavsnittet som följer efter beskrivningar av kvinnors företagande och stödet till kvinnors företagande i Sverige och Västernorrland. Ambitionen har varit att inkludera alla relevanta organisationer men inte alla individer verksamma i organisationerna. I metodavsnittet gör vi också en inledande diskussion om begreppen attityd, strategisk och operativ något som genomsyrar samtalen med informanterna. Detsamma gäller jämställt företagande som alla, på en retorisk nivå, anammar men som kan konkretiseras på varierande sätt. En viktig distinktion görs mellan att stödja och att stimulera. 43 Länsstyrelsen Västernorrland 2014a, Ett jämställt Västernorrland-ledningsgruppen för jämställdhet, www.lansstyrelsen.se/ vasternorrland 44 Länsstyrelsen Västernorrland 2011c, Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 45 Ibid 16

Metod för studiens genomförande Vilken metod som är lämplig avgörs av syftet. I detta fall leder syftesformuleringarna till att flera metoder måste användas. Det första syftet formulerades som följer: Kartlägga attityder till jämställd företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur de strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande. Syftet kräver inledningsvis bestämning av vilka aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande. Bestämningen kan göras snävt och begränsas till de som har statsmaktens uppdrag att stödja och stimulera företagande dvs. till länsstyrelsen och ALMI. Men den kan också göras generöst och omfatta en lång rad individer och organisationer som engagerat sig för att stödja företagandet i länet. Som exempel kan nämnas politiska partier, företagsledare och lokalpressen. Vi har efter diskussion med uppdragsgivaren valt en medelväg genom att förutom de nämnda, dvs. Länsstyrelsen och ALMI också inkludera länets sju kommuner, Landstinget, Handelskammaren, Business Sweden Västerbotten/Västernorrland, LRF, Coompanion, Mittuniversitetet, Företagarna, Svenskt Näringsliv, två företagsinkubatorer och två nyföretagarcentrum, totalt 21 organisationer. I kommunerna har särskilt näringslivskontorens ansvariga kontaktats och detsamma gäller för Landstinget (bilaga 2). En andra bestämning rör hur strategiskt arbete definieras både absolut och relativt operativt arbete. Offentliga aktörer inom det statliga systemet har att rätta sig efter nationellt, ytterst demokratiskt, fastställda beslut. Det beskrivs i skriftliga dokument som också kan innehålla resonemang om nödvändiga regionala modifieringar. Också flera av de andra nyckelaktörerna är offentliga och demokratiskt styrda vilket medför att dokument för viktiga politikområden formuleras och fastställs. Strategiskt arbete kan också förekomma hos organisationer som saknar skrivna dokument på temat. Den frågan har diskuterats vid de intervjuer som genomförts. Även det operativa arbetet kan finnas dokumenterat både i planer och i ex post redovisningar. Vi har tagit del av en rad sådana. Inte sällan utgör de en god utgångspunkt för intervjuer med nyckelaktörerna. Alla beslut och handlingar som vidtas i organisationer, politiska styrda såväl som andra, har konsekvenser som kan beskrivas och analyseras ur genusperspektiv. Här har vi valt att begränsa både dokumentgranskningar och intervjuer till sådana som explicit avser jämställdhet. Det definierar bort mycket som i sak är relevant men ger ett gott underlag till att beskriva och diskutera definitionen på, synen på och attityden till jämställdhet samt jämställt företagande. Detta är ingalunda självklart men en god grund för diskussion. Studie av styrdokument I Sveriges förhållandevis transparanta samhälle är det väsentligt för en organisation att kommunicera strategier och handlingsplaner inom och utanför sin verksamhet för att öka förståelse för de mål som önskas uppnås. De dokument som beskriver en organisations strategiska och handlingsinriktade arbete kan vara av olika slag men de vi var speciellt intresserade att ta del av var de styrdokument som beskrev hur organisationens verksamhet strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande i länet, exempelvis handlingsplaner för jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolicy, integrationsstrategier etc. Genom att ta del av dessa dokument var våra förväntningar att vi skulle kunna få en uppfattning om hur respektive aktör i det företagsfrämjande systemet i Västernorrland strategiskt och operativt arbetade för ett jämställt företagande i länet. 17