Företagande på lika villkor?

Transkript

1 Företagande på lika villkor? Kartläggning av företagsfrämjande aktörers attityd, strategier och operativa arbete avseende jämställt företagande i Västernorrlands län Elisabeth Sundin 1 och Yvonne von Friedrichs 2 November 2014 Regionalt resurscentrum för företagande på lika villkor Winnet Västernorrland Nybrogatan 4, Härnösand 1 Professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, elisabeth.sundin@liu.se 2 Professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, Campus Östersund, yvonne.vonfriedrichs@miun.se 1

2 Inledning Bakgrund och syfte Behoven av entreprenörskap och innovationer är stort både i världen, i landet och i alla regioner och lokalsamhällen. Den totala enigheten om behoven motsvaras dock inte av en enighet om hur behoven ska realiseras. Oenigheten har många orsaker. En är att de konkreta behoven inte är desamma eftersom de sammanhang i vilka de formuleras är olika. Det kan exemplifieras på flera sätt exempelvis med ekonomisk samhällelig nivå uttryckt som siffror på BNP från FN, OECD eller EU eller i ord såsom i GEM-studierna som särskilt kartlägger och jämför entreprenörskap och företagande runt om i världen. 3 Företag som startas och drivs av personer för att de inte har några andra alternativ och för att få mat för dagen, så kallat nödvändighetsdrivet företagande, är förhållandevis vanligare i fattiga länder och i dåliga tider, än det möjlighetsdrivna. Skillnader i ekonomisk nivå finns också inom länder men är, i Sveriges fall, mindre dramatiska. Bedömningen av hur behovsolikheterna ska beskrivas, tolkas och slutligen åtgärdas, förklaras också av politiska vägval. Statsvetaren Esping Andersens 4 indelning av politiska styrsystem i välfärdsregimer har fått stort genomslag även om hans termer inte alltid används. Entreprenörskap och innovationer, liksom stödet till entreprenörskap och innovationer, utvecklas alltså i bestående strukturer exempelvis i den näringslivsstruktur som finns men även utifrån historiska erfarenheter, utifrån bedömningarna av vad som är bra och vad som är dåligt, utifrån bedömningarna av vad som är typiskt manligt och vad som är typiskt kvinnligt samt inte minst vad som är möjligt och önskvärt att förändra. Även om innebörden av begreppen entreprenörskap och innovationer leder tankarna till något nytt så innebär alltså kontextberoendet att det bestående sällan utmanas utan snarare endast modifieras. Winnet Västernorrland har genom tidigare studier av det företagsfrämjande systemet i Västernorrlands län kunnat konstatera att det finns brister då det gäller jämställdhet i länets näringsliv och att detta är ett problem för kvinnor som vill verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer i länet 5 men också en hämsko för länets utveckling. Som exempel på följder av ojämställdheten kan nämnas dåligt resursutnyttjande, negligerande av idéer och demografiska obalanser. De problem som kvinnor möter när de driver företag i länet har sin bakgrund i länets starka industriella tradition med stora företag inom den tillverkande sektorn. Även en stark 3 Vi har valt att lägga referenser längst ned på sidorna för att inte störa i texten men ändock ge den intresserade möjlighet att se varifrån vi hämtat lämnade uppgifter och också få lästips. 4 Esping Andersen, G. (1996). Welfare States in Transition. National Adaptions in Global Economies. London: SAGE 5 Winnet Västernorrland (2011). Företagsstöd. Varför fördelas de ojämnt mellan kvinnor och män? 2

3 patriarkalisk struktur med etablerade föreställningar om näringslivets aktörer och näringslivets struktur påverkar möjligheterna för kvinnor att driva företag i länet. Sammantaget så har det i Västernorrland utvecklats en könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschuppdelning. Det är troligt att det därför fortfarande finns begränsad kunskap hos företagsfrämjande aktörer om betydelsen av kvinnors företagande för länets framtida utveckling och förnyelseförmåga. Winnet Västernorrland har i tidigare studier visat att det bland annat är företagsstrukturen och den bristande kunskapen om kvinnors entreprenörskap som påverkat att till exempel fördelningen av företags- och projektstöd inte alltid arbetar för ett jämställt företagande i länet. Det är dock inte endast ett traditionellt starkt manligt präglat företagarklimat eller ett strukturerat arbete med jämställdhetsfrågor som påverkar ett jämställt företagarklimat menar företagarna i sin rapport Jämställt företagarindex De menar att det på de flesta platser även finns en attitydinfrastruktur som påverkar möjligheterna för kvinnor att verka som företagare och även som chefer i företag. Det vill säga att det finns föreställningar och myter om företagandet som inkluderar eller exkluderar kvinnor från att ta del av företagsfrämjande system. Även Winnets studier visar att kunskapen om kvinnors förutsättningar att verka som entreprenörer och företagare i länet behöver stärkas ytterligare hos aktörer i företagsfrämjande system och att kvinnors innovationsförmåga på ett bättre sätt borde kunna tillvaratas i Västernorrlands tillväxtarbete. Den här presenterade studien är gjord på uppdrag av Winnet Västernorrland och rapporten handlar om Västernorrlands län. Det är alltså existerande närings- och arbetsliv i Västernorrland, länets historia och värderingsstruktur och existerande könsarbetsdelning som är sammanhanget och som därmed avgör både vad som finns men också vad som är önskvärt och möjligt att förändra. Vi vill redan här framhålla att det bestående inte bara ska ses som hinder och problem utan också som resurs och möjlighet. Syftet med studien har tillsammans med uppdragsgivaren Winnet Västernorrland formulerats som: 1. Kartlägga attityder till jämställt företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur de strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande. 2. Medverka till framtagande av möjliga verktyg och indikatorer, dvs. konkreta resultat som direkt kan användas i det regionala arbetet. 3. Utifrån studiens resultat ge förslag till fortsatta studier. Disposition och metod Studiens syfte har formulerats i samarbete med Winnet Västernorrland. Betoningen av resultat som kan användas konkret i det regionala arbetet kan förstås som en frustration över av den bristande jämställdhet i näringslivet som, som framgick av inledningen, tycks bestå trots tidigare insatser och program. I inledningen nämndes ett antal förhållanden och förklaringar 6 Företagarna

4 till sakernas tillstånd vilka sammantaget kan ges beteckningen kontext. Kontexten utgör de ramar och begränsningar som finns för organisationer och deras förändringsarbete men också de stöd och möjligheter som också finns. Vi redovisar nedan ett antal områden som är av betydelse för att förstå både initiativets ambitioner och lämnar förslag till verktyg och indikationer (syfte 2) och fortsatta studier (syfte 3). Den redovisningen kan också ses som en del av vår metod. Kvinnors företagande är den företeelse som står i fokus för de stöd och de stödaktörer som är vårt intresse i studien. Stödet måste utformas utifrån hur företagandet ser ut. En beskrivning av hur företagandet ser ut, utifrån en könsfördelning, inleder därför rapporten. Särskilt uppmärksammas nyföretagandet som brukar användas som en indikator på entreprenörskap (felaktigt enligt vårt förmenande). De företagsfrämjande aktörer vars attityder och strategier kartläggs och redovisas kan ses som de nutida utövarna av en typ av verksamhet som pågått ett par decennier. Stödet till kvinnors företagande har gjorts som en del av flera politikområden och därför med olika argument. Ett avsnitt som redovisar stödområdena följer därför omedelbart efter det om företagandet. I och med det svenska inträdet i EU har olika EU-baserade stödformer kommit att växa fram som viktiga delar av vissa politikområden. I detta fall är det jämställdhetspolitiken och regionalpolitiken som främst berörs. Den nämnda mainstreamingstrategin innebär att jämställdhet alltid ska beaktas. Hur detta hanteras i praktiken behandlas därför i det därpå kommande avsnittet. Särskilt behandlas konstellationen kvinnors företagande jämställdhet och regional utveckling. Västernorrland är den region vars företagande och företagsfrämjande står i centrum. Även om både politik och strukturella förhållanden inte är regionspecifika så finns det en del som är det. Västernorrlands näringsliv och särskilt positionen för kvinnors företagande presenteras därför. Ett särskilt avsnitt ägnas åt tidigare projekt och program som genomförts i länet. Först därefter kommer vår redovisning av den dagsaktuella empirin bestående dels av dokument dels av ett antal intervjuer. Den delen inleds med ett separat metodavsnitt. Rapporten avsluts med att studiens syften besvaras i ett sammanhang. De förslag till verktyg och indikationer som utgör syfte 2 är hämtade både från tidigare studier och från våra sagespersoner. Kvinnors företagande i Sverige och politikområden för stöd eller stimulans av kvinnors företagande Kvinnors företagande Kvinnors företagande är på den politiska agendan både internationellt, nationellt och lokalt och har så varit sedan ett par årtionden tillbaka. Inte sällan framförs att kvinnors företagande är något nytt och kraftigt växande. Båda dessa påståenden är problematiska och ohistoriska. 4

5 Kvinnor har alltid varit företagare i bemärkelsen försörjt både sig själva och andra utan att ha någon fast arbetsgivare och det tidigare i större utsträckning än nu. Förändringarna i företagandets omfattning sammanhänger med den allmänna utveckling och de konkreta ekonomiska omständigheterna. Kvinnors företagande är delvis osynligt, både för dem själva och andra, och så förr mera än nu. Trots denna historiska osynlighet var det registrerade företagandet som försörjningsform större under 1900-talets första decennier än det är idag 7 Kvinnors företagande beskrivs och diskuteras ofta i komparation med mäns företagande. Både i Sverige och globalt utgör kvinnors företagande mellan en fjärdedel och en tredjedel av mäns företagande. Likheterna kan tyckas förvånande givet stora skillnader mellan länder och regioner. Dalborg 8 visar i sin avhandling, att det totala nyföretagandet ökar markant över tiden i Sverige men att kvinnors andel av nyföretagande stadigt har legat kring 30 procent sedan mitten av 1990-talet. Konstansen över tid tycks också förvånande eftersom kvinnor har högre andel av nyföretagande än av företagsbeståndet. Att detta inte leder till stadigt växande andelar för kvinnors företagande skulle kunna tyda på att kvinnor lämnar företagandet i högre utsträckning än män men forskning visar att kvinnornas andel av företagskonkurserna i Sverige är mindre än 19 procent 9. Svenskt Näringsliv 10 menar i sin undersökning om företagsamheten i Sveriges kommuner att de kommuner som har ett högt nyföretagande också i de flesta fall även har en stor andel som avslutar sitt företagande. De menar att Västernorrland är ett av de få län där nyföretagsamheten ökar i förhållande till den arbetsföra befolkningen och att det främst är kvinnor och unga människor som står för stor del av denna ökning. De visar att Västernorrland under 2013 fick 1560 nya företagsamma personer (dvs. en person som har F-skatt, är delägare i handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag) samtidigt som 1382 personer avslutade sitt företagande. De menar att det ser ungefär likadant ut i samtliga regioner i Sverige. Företagandet är könssegregerat liksom arbetsmarknaden i stort vilket kan ses som självklart eftersom det är mycket vanligt att man startar eget för att göra något som man verkligen kan till exempel utifrån tidigare yrkesverksamhet (figur 1). 7 Carlson, S. (1968). Den sociala omgrupperingen i Sverige efter INGÅR I Samhälle och Riksdag. Uppsala. 8 Dalborg, C. (2014). Gamla villfarelser och nya verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap, Avdelningen för Ekonomiveteskap och juridik, Mittuniversitetet. 9 Ibid. 10 Svenskt Näringsliv (2014). Företagsamheten 2014 Västernorrlands län, 5

6 Figur 1. Könsfördelningen av företagare per bransch i Sverige år 2010, (SCB 2014) Det könsstämplade entreprenörskapet Huruvida en fjärdedel till en tredjedel är mycket eller litet när det gäller kvinnors andel av företagandet är en återkommande diskussionsfråga. I jämförelse med kvinnors andelar av arbetskraften, som uppgår till nästan 50 procent, är det litet. Med samma företagarbenägenhet mellan könen skulle kvinnors företagande vara lika stort som mäns. Men det är det alltså inte. Tänkbara orsaker har rört sig mellan strukturell, organisatorisk och individuell nivå både globalt och nationellt. Vi begränsar oss här till att exemplifiera med specifikt svenska erfarenheter. Till de strukturella förklaringarna hör arbetsmarknadens könssegregering och kanske särskilt den offentliga sektorns omfattning och funktionssätt. Den offentliga sektorn, främst i form av kommuner och landsting, har varit en huvudarbetsgivare för Sveriges kvinnor under de sistlidna 50 åren. Det anses vara en orsak till låg företagarbenägenhet på flera sätt. De som startar företag gör det ofta i sitt gamla yrke. De kvinnodominerande delarna av offentlig sektor har inte erbjudit sådana möjligheter. 11 Det är inte primärt lagar och regler som utgör hinder för ett företagande inom denna sektor, hindren är stordriftsfördelar och finansieringsformer. Delar av detta har förändrats under de senaste decennierna genom reduceringarna av offentlig sektor och privatiseringar på olika sätt. Genom det lokala 11 Henrekson, M., (2004). Välfärdsstaten och entreprenörskapet" (The Entrepreneur in the Welfare State). I B. Södersten and H. T. Söderström, red., Marknad och Politik. Stockholm: SNS Förlag..Du Rietz, A., Henrekson, M. (2000). Testing the Female Underperformance Hypothesis. Small Business Economics, 2000, 14: sid

7 självstyret är de förekommande variationerna många. Effekterna på kvinnors företagande tycks dock begränsat. 12 Som exempel på orsaker på organisatorisk nivå kan bankers och andra finansieringsinstituts bedömningar och agerande. Det genomgående mönstret är att kvinnor och deras idéer missgynnas av föreställningar om vad som är entreprenörskap, innovationer och företagande. Detsamma gäller, enligt entydiga forskningsresultat, också de offentliga innovations- och entreprenörsstödjande systemen. Inom forskningen brukar dessa utfall förklaras som en följd av begreppens och företeelsernas könsstämpling. Könsstämpling innebär att något, en färg, ett klädesplagg, ett yrke osv. anses vara kvinnligt eller manligt. För att betecknas som könsstämpling ska det vara allmänt omfattat (även om det varierar över tid och rum). Företagare har klart manlig könsstämpel exempelvis illustrerat av att talas eller skrivs det om företagare så associerar lyssnaren eller läsaren till män. För att få association till en kvinna måste tillägget kvinna och kvinnlig göras. Det leder alltså till att orsak-verkan-sambanden kan vändas - det är inte så att kvinnor är mindre innovativa och entreprenöriella än män utan att det som män gör anses vara mera innovativt och entreprenöriellt. 13 Vi ger senare exempel på hur sådana föreställningar kan utmanas. En annan orsak på organisatorisk nivå, som slår ut i individuella tillkortakommanden, är att kvinnors arbetsförhållande på arbetsplatser ger dem mindre erfarenheter av ledning än mäns gör. Det sistnämnda leder, troligtvis, till att förklara en tveksamhet till att ta steget och starta eget. En annan orsak till tveksamhet som ofta anförs är kvinnors huvudansvar för hem och familj vilket medför alltför begränsad tid till att satsa på företagande, något som ofta omtalas som mycket krävande. Tidsbrist är för övrigt den oftast angivna orsaken till utebliven expansion av företaget som anges både av såväl kvinnor som män i de resultat som redovisas av Tillväxtverket, den myndighet som har ansvar för att sprida kunskaper om företagandets omfattning och villkor (figur 2). 12 Sundin, E. och Tillmar, M. Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg?. Tillväxtverket: Stockholm 2010; Sundin, E. (2011). Entrepreneurship and the reorganization of the public sector: A gendered story. Economic and Industrial Democracy Pp Vol- 32, No. 4, pp Ahl, H. (2004). The Scientific Reproduction of Gender Inequality: A Discourse Analysis of Research Texts on Women s Entrepreneruship. Köpenhamn: CBS Press. Ahl, H. och Sundin, E. (2013). Kvinnors företagande och genusordningen. I: Blomberg, E. och Kirsti Niskanen red. Arbete & Jämställdhet. Förändringar under 50 år. Stockholm: SNS Förlag, kapitel 8. Berglund, K. (2007). Jakten på Entreprenörer om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. Mälardalen University Press. Dalborg, C. (2014). Gamla Villfarelser och Nya Verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap. Mittuniversitetet Sundin, E., (2002). Företagandets manliga prägling orsaker och konsekvenser. Kapitel 2 i Holmquist, C., Sundin, E., Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap. SNS Förlag. 7

8 Figur 2. Hinder för företagets utveckling och tillväxt, (Tillväxtverket 2012b) Det främsta expansionshindret, tidsbrist, är exempel på att de förhållanden som diskuteras i debatt och forskning inte alltid motsvaras av tillfrågade individers egen bedömning. Det, får man säga, stora intresse som ägnats finansieringsproblem i forskning och politik motsvaras inte av de problem som företagen själva anger. Tanken leder till den gamla historien som att söka där ljuset är som bäst finansiering är något mätbart och åtgärdsbart medan tidsbrist i hemmen är utanför den sfären. Som en sammanfattande benämning på orsakerna till diskrepansen mellan kvinnors och mäns företagande kan användas könsmaktssystemet dvs. de strukturer och processer som ligger till grund för mäns samhälleliga dominans över kvinnor. Stöd till och stimulans av kvinnors företagande Stöd till och stimulans av kvinnors företagande har funnits i några decennier i det svenska systemet inom flera politikområden. I dagligt tal, används stöd och stimulans i dessa sammanhang synonymt. Vi menar dock i likhet med vissa aktörer inom området att det är en stor skillnad i handling och synsätt. Stöd till företagande är numera en självklar del av näringspolitiken 14 Det är motiverat att erinra om att den svenska småföretagspolitiken och stödet i en internationell jämförelse är en ganska sen företeelse. Den första svenska småföretagspropositionen kom i slutet på 1970-talet och det första explicita uppdraget till ansvarig myndighet (då NUTEK) att särskilt beakta kvinnors företagande kom först år Alltsedan starten har uppdraget att främja kvinnors 14 Detta avsnitt bygger på Sundin, E., Rapp, G. (2011). Att främja kvinnors företagande Exemplet Östergötland. Helix Working Papers

9 företagande varit nära kopplat till regionalpolitiken. Området har fått förnyade medel och under innevarande period stora ökningar i kronor räknat. Under den 20-årsperiod det är fråga om finns både konstans och förändring i synsätt och medel. Rådgivning och information till kvinnor som vill starta eget är genomgående liksom information också om kvinnor som företagare både till allmänhet och centrala aktörer. Det sistnämnda kan ses som en insikt om att det inte bara är kvinnor som måste påverkas och ändras utan också andra, inklusive stödsystemets aktörer. Bland nyheterna kan noteras ambassadörsprojekt som lyfter fram levande förebilder för kvinnor och utveckling av finansieringsmöjligheter. De politiskt initierade förändringarna av den offentliga sektorn som nämndes ovan har involverat näringslivsansvariga offentliga aktörer både på nationell och regional nivå trots att det inledningsvis inte kan räknas som en del av näringspolitiken. Tillväxtverket, exempelvis, arrangerar seminarier i informationssyfte med ett tydligt främjandeperspektiv samt genomför kunskapsöversikter. Insatser för att stimulera kvinnors företagande har förekommit och förekommer också inom andra politikområden. Det till arbetsmarknadspolitikområdet hänförliga starta-eget-stödet gav tidigt mera tid till kvinnor för att realisera sina idéer eftersom de ansågs behöva en längre startsträcka. I bedömningarna tilläts regionala förhållanden påverka besluten. Kvinnors företagande har sedan några decennier varit en viktig del av regionalpolitiken. Den regionala kontexten har vissa särmärken som skiljer den från övriga områden en är att det finns ett stort genomslag av initiativ som tagits nedifrån, från kvinnorna själva. Historien om kvinnors regionala mobilisering och organisering finns beskriven och analyserad i en rad rapporter och utvärderingar. Det är värt att nämna att företagande inledningsvis bara var ett område av flera inom den nedifrån initierade resurscentrarörelse men att det över tiden framstår som helt dominerande. Ett annat särmärke för det regionala området är att det på den nationella nivån varit uppdelat mellan olika departement vilket lett till att det framstår som särdeles svårt att organisatoriskt beskriva. En följd av detta är, förmodligen, en extrem projektifiering inom detta projekttäta område och ett frekvent utvärderande. Satsningarna särskilt på kvinnors företagande har ibland gjorts explicit i termer av jämställdhet, ibland har det varit implicit såsom i formuleringar om längre startsträcka som nämndes ovan. I skrivningarna om betydelsen av resurscentra för kvinnor används argument som att resurscentra behövs för att få ett jämställt samhälle och att kvinnor utvecklar och driver kvinnoprojekt med kvinnor är en medveten strategi. Det sistnämnda kan tolkas som en uttalad separeringsstrategi i strid mot nu gällande integreringsstrategi (som ofta kallas mainstreaming också på svenska) av jämställdhetsfrågor. Den svenska jämställdhetspolitiken var sedan starten på 1980-talet inriktad på arbetsmarknaden. Tidstypiskt nog var inte företagande en uttalad del av det. Så har det dock kommit att bli, framförallt genom en stark betoning av sambandet av dåvarande näringsminister Maud Olofsson. Hennes plädering för att företagande kan leda till jämställdhet genom att ge kvinnor inkomster och makt över sina egna produktionsmedel och företagande som ett uttryck för en rättighet har fått stort genomslag. Resonemangen är etablerade vid diskussioner om företagande i anslutningen till 9

10 omvandlingen av den offentliga sektorn. Det bör noteras att perspektivet inte ifrågasätter gällande könsarbetsdelning eller att kvinnor behöver särskilda villkor. Resonemangen synliggör också olika definitioner av vad som är ett jämställt företagande exempelvis: - Är det att lika mänga män och kvinnor är företagare? - Är det att andelen kvinnor som är företagare i en sektor är lika stor som andelen kvinnor i sektorn? - Är det att villkoren för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? - Är det att utfallet för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? Men också andra frågor såsom vilken organisatorisk nivå som är relevant och vilka mått som ska användas exempelvis antal, inkomster, vinster osv. det vill säga antalet frågor utan självklara svar är mycket stort. Det medför också att alla ansluter sig till jämställdhet som norm och mål men att konkretiseringarna kan ta sig många olika uttrycksformer på strategisk och operativ nivå. Att synliggöra diskrepanser är centralt för att konstruktivt arbeta med frågorna. Som avslutning på denna del vill vi erinra om att stödens utformning och funktionssätt implicit, ibland till och med explicit, är uttryck för en syn på och uppfattning om de organisationer och individer som adresseras. I flera formuleringar är synen på kvinnor som bristande vad avser kunskaper, kompetens och inställning tydlig. Jämställdhet som villkor för stöd Kvinnors företagande har inte bara beaktats genom stöd och stimulans utan också som restriktion för att få del av program och projekt inom flera politikområden. Sett på det viset kan det ses som en del av jämställdhetspolitiken. Det gäller till exempel de EU-baserade insatser som under olika rubriker når Sverige. I det här sammanhanget bör noteras att insatser och granskningar exempelvis dels gäller - jämställdhetsperspektiv i regional utveckling, dels - huruvida kvinnors företagande beaktas som annat företagande, dels - huruvida företagande beaktas då jämställdhet diskuteras. Det finns en mängd utvärderingar gjorda som berör dessa frågor och som är en följd av att vi lever i granskningssamhället, 15 och att granskningen tycks särskilt intensiv då det gäller kvinnor. Vi kan här bara ge exempel för att illustrera dominerande resonemang och slutsatser i enlighet med vad som indikerades i inledningen. 15 Se t. ex.staten och granskningssamhället med Ivarsson Westerberg, Anders (red.); Jacobsson, Bengt (red.). Samtidshistoriska studier. Södertörns högskola

11 Jämställdhet, liksom andra horisontella mål ska integreras i EU:s alla politikområden och i alla projekt och program. De områden som är relevanta är i detta fall satsningar inom ERUF, Regionala Utvecklingsfonden och ESF, dvs. Sociala utvecklingsfonden. Många utvärderingar har, som beskrivits, gjorts av dessa satsningar. En genomgång från som syftade till att analysera hur jämställdhetspropåerna hanteras i stort men särskilt i Sverige visar på en rad brister från början till start men gav också exempel på framgångsrikt och insiktsfullt arbete. De argument som användes för ett jämställdhetsperspektiv är av två slag rättvisa och nytta både på organisations och regionnivå. Nyttan diskuteras i regeringens handlingsplan för jämställd regional tillväxt och preciseras i fyra samband 17 : - Jämställdhet och resursutnyttjande - Jämställdhet och demokrati - Jämställdhet och regional attraktivitet - Jämställdhet och innovativitet Insikten om de positiva sambanden var, enligt utvärderingarna, mycket varierande och detsamma gällde frågan svårighetsgrad och komplexitet. Det finns, som anfördes ovan, entydigt forskningsstöd för att jämställdhet är en svår fråga på organisationsnivå som kräver kunskaper för att hanteras och utnyttjas i förändringssyfte. Bristande kunskap blir därmed utvecklingshämmande. En kartläggning av sakernas tillstånd försvåras av att uppgifter om kön på involverade aktörer utelämnas både avseende förmedlarsidan och på mottagarsidan. I de fall som jämställdhetskraven påverkat skrivningarna är det är inte ovanligt att jämställdhet nämns i formuleringsstadiet men inte därefter. De kryssningar som gjorts för att försäkra att jämställdhet beaktats tycks ofta slentrianmässiga. Orsakerna, menar verksamma i systemet, är de stora stödstrukturernas inriktning vilket berördes ovan. Inom näringslivsområdet är det, av tradition, av män dominerade områden som prioriteras. Skevheterna fortsätter inom framväxande näringar och leder till att ojämställdheten återskapas. 18 Involverade ser inte sällan jämställdhetspropåerna som ett politiskt villkor och en praktisk restriktion inte som ett medel för tillväxt. Det förekommer inte sällan att involverade aktörer själva anser sig både upplysta och kunniga i jämställdhet. 16 Danilda, I. (2012). Underlag förstudie. Processtöd strukturfonderna , Dalarna, Gävleborg & Värmland, Encounter AB. Se också Vision: hållbar tillväxt. Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet? Tillväxtverket Regeringen (2012). Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Se t.ex. Kvidal, T. och Ljunggren, E., (2012). Implementing a Gender Perspective in an Innovation Policy Programme. In Andersson et al. 11

12 Att frågan trots det inte integrerats eller beaktats skylls på att andra hänsynstagande måste prioriteras i det dagliga arbetet. Sammantaget så krävs förändringar både vad gäller kunskaper om jämställdhet och inställningen till jämställdhet för att åstadkomma organisatorisk utveckling och regional tillväxt. Erfarenheter och råd Från tidigare insatser och forskning kan hämtas värdefulla insikter och konkreta råd. De omfattar både hur program och projekt ska utformas, hur deltagarna ska sättas samman, ansvarsfördelning, mål, kompetensstrategier och uppföljningar. Som exempel kan nämnas erfarenheter som redovisas genom exempel, så kallad Best practise. Sådana finns både internationellt, som kan innehålla svenska exempel, och nationella. Winnet har själva producerat lättillgängliga tidskrifter med sådant innehåll och detsamma gäller Tillväxtverket. 19 Även om det alltid finns individuella orsaker och lokala förutsättningar så finns det mycket att lära av dessa goda exempel. Några av de 23 kategorier av rekommendationer som återfinns i Vision: hållbar tillväxt (sidan 56) återfinns bland de rekommendationer som avslutar föreliggande skrift. Vad som är framgångsrikt är dock, som alla involverade vet, svårt att avgöra. Särskilt om tillägget är att det ska vara så på lång sikt. Det finns inte heller någon självklar enighet om bedömningarna. Det som är bra för individen kan vara dåligt för regionen och det som är bra för det ena företaget kan vara dåligt för andra osv., osv.. Slutsatserna om hur arbetet för jämställdhetsintegrering ska bedömas tycks mindre problematiska och motsägelsefria. Det tycks vara en stor enighet om att då program tas fram bör det finnas både en genuskompetens och jämn könsfördelning i gruppen. Indikatorerna ska därmed vara både kvalitativa och kvantitativa inom varje insatsområde. Det kan vara nödvändigt att anlita expertis både i planering, genomförande och utvärdering. För att komma dithän krävs tydliga riktlinjer och gemensam jämställdhetsutbildning. I anslutning till det bör utarbetas guider, vägledningar och handledningar för vad jämställdhetsintegrering är och hur det ska nås. Att initiera tematiska studier som belyser just jämställdhetseffekterna inom olika insatsområden kan vara effektivt. Jämställdhetsansvariga bör knytas samman i nätverk. De nämnda insatserna kan inte klaras av en gång för alla utan måste ständigt återupprepas. Det är också centralt att insatserna och arbetet inte bara ses som kostnader utan att de vinster, både interna och externa, som finns tas till vara (kapitaliseras är ett begrepp som används) och 19 Tillväxtverket (2013). Vision: hållbar tillväxt. Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet?. Se också rapporter från det så kallade HÅJ-programmet som har producerat en rad rapporter till exempel Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications Redaktör:Kristina Lindholm. Lund Studentlitteratur samt Jämställdhet i verksamhetsutveckling med samma redaktör. (2011); Callerstig, A-C presenterade år 2014 en avhandling på samma tema: Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality policies in public sector organisations, Linköping Studies in Arts and Science;

13 sprids. Det kräver att personer och grupper som har den position som krävs för beslut blir aktiva i arbetet. Antalet utvärderingar av insatsers betydelse för företagandet är många och ofta svåra att bedöma. 20 Färre är de inom innovationsområdet. Det så kallade PIMM-programmet som genomförts och genomförs i Östergötland är dock ett exempel på att innovationer kan utvecklas, synliggöras och tas till vara genom förändringar i synsätt och arbetssätt. Kortfattat så byggde programmet på föreställningen att många medarbetare i organisationer är innovativa. Några kommuner och landstinget anställde därför två så kallade coacher att söka upp arbetsplatser och diskutera innovationer med alla där verksamma personalgrupper. Coacherna hade erfarenheter från de organisationer de besökte. Innovationsbegreppet användes sällan utan man efterfrågade sätt att lösa problem dvs. både genom att utveckla produkter, arbetssätt och organiserande. I de fall som det som presenterades var kommersialiserbart erbjöds assistans via ALMI idén var alltså inte att de kreativa individerna själva skulle starta eget och lämna arbetsgivaren utan att de skulle stanna eftersom de var värdefulla. Det finns dock också exempel på medarbetare som lämnade och startade eget. Framgången byggde alltså framförallt på att innovationsbegreppet vidgades och därmed inkluderade dittills negligerade yrkesgrupper och medarbetare i sökljuset. 21 Västernorrland - förutsättningar för företagande på lika villkor Näringslivets sammansättning med särskilt fokus på kvinnors företagande Av Sveriges drygt 9,6 miljoner invånare är mer än 50 procent kvinnor. 22 Vidare är det cirka 50 procent av befolkningen som har någon form av sysselsättning och av Västernorrlands drygt invånare 23 var det 78.5 procent av befolkningen mellan år som år 2012 förvärvsarbetade någon gång under året, vilket är fler än genomsnittet för Sveriges alla län. 24 Andelen företagare av de i arbetsför ålder varierar i landets 290 kommuner och län och i genomsnitt är det knappt 7 procent av befolkningen som är företagare i något eller några av den dryga miljon företag som är registrerade i Sverige. 25 År 2012 var det drygt 6 procent av befolkningen i åldern som drev ett eget företag i Västernorrland. 26 De flesta företagen finns i Sundsvall och Örnsköldsvik och det är där som även de största arbetsgivarna finns. 20 Ofta utvärderas insatser utifrån sysselsättningsökning i företag mer sällan utifrån andra indikatorer 21 Nählinder, J. Mellan proktoskop och kjolklämma: eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag? Nählinder, J. och Sundin, E. (2009). Everyday innovation in elderly care and healthcare. Kap 7, sidorna I Döös, M., & Wilhelmson, L., (eds(, (2009) Organising Work for Innovation and Growth. Vinnova Report VR 2009:22. Läs också gärna om Motala kommuns innovationsstrategi på deras hemsida. 22 SCB (2014a). Befolkningsstatistik. 23 SCB (2014b). scb.se/kartor/statistikatlas_ln_201404/index.html#story=0 24 Ekonomifakta (2014b). Västernorrlands län 25 Ekonomifakta (2014a) Ekonomifakta (2014b).Västernorrlands län 13

14 De allra flesta företag i landet (98 %) är mycket små företag och har färre än 20 anställda och många företag (73 %) har inte några anställda alls. Av alla företag i Sverige är det i genomsnitt endast en fjärdedel som ägs eller drivs av kvinnor och cirka en tredjedel av de företag som startar har en kvinna som ägare. 27 Av de företag i Västernorrland som har 0-49 anställda är det 22 procent som drivs av kvinnor 28. Av de nystartade företagen var det cirka 24 procent som startades av en kvinna, vilket är färre än riksgenomsnittet. 29 Förklaring till den låga andel kvinnor som startar och driver företag i riket och länet beskrivs ofta bero bland annat på att kvinnor och män startar företag i olika branscher och att olika branschers förutsättningar skiljer sig åt i länet (figur 3) 30. Figur 3. Branschvis fördelning av kvinnors företag i en jämförelse med riket (Tillväxtverket 2012b) Västernorrlands långa tradition av process-industriell verksamhet, där tillverkningsindustri och utvinning samt byggverksamhet sedan länge har dominerat näringslivet, har fortfarande stort inflytande på den industriella infrastrukturen och även på attityden till företagande i länet. 35 procent av männen i länet arbetar inom dessa två näringar medan flest kvinnor jobbar inom vård och omsorg samt utbildningsväsendet. 31 Den största privata arbetsgivaren i länet år 2013 var SCA och den största offentliga arbetsgivaren var Sundsvalls kommun. Effektivisering inom den industriella sektorn sedan 1990-talet har haft en negativ påverkan på sysselsättningen inom flera sektorer i länet vilket har bidragit till att företagsfrämjande aktörer riktar alltmer uppmärksamheten mot hur andra sektorer kan utvecklas, så som 27 Tillväxtverket (2014a) Tillväxtverket (2011). Kvinnor och mäns företagande, Västernorrlands län, Företagens villkor och verklighet Tillväxtverket (2014b). Västernorrland regionutmaningen Tillväxtverket (2012b). Företagens villkor och verklighet Länsstyrelsen Västernorrland (2011b). Västernorrlands framtid vad kan vi veta om den? RUS analysbilaga,

15 tjänstesektorn. 32 Det är också inom tjänstesektorn som de flesta nya företag startar i Västernorrland, för såväl kvinnor som män (figur 4) 33. Det är också värt att notera att den dominans för länets sysselsättning som konstaterats för tillverkning inte avspeglas i ett markant småföretagande inom den gruppen bland kvinnor. I stort avspeglas dock den regionala strukturen också i kvinnors företagande. Jämförelser och bedömningar över tid och plats utifrån tillgänglig statistik om företagande försvåras dock av att indelningarna i olika material inte är desamma och av att jordbruksrelaterade verksamheter ofta exkluderas från företagarstatistiken. Figur 4. Branscher med flest nystartade företag i Västernorrland 2012 (Tillväxtverket 2014b) Insatser för att öka kvinnors andel av företagandet i Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland har sedan länge uppmärksammat att det råder ett ojämställt förhållande mellan kvinnor och män inom flera områden i länet. Bland annat har det konstaterats att män har mer makt och inflytande än kvinnor vilket ger männen fördelar och troligtvis bättre förutsättningar att bedriva företag i länet. En starkt könssegregerad arbetsmarknad och tillika branschindelning påverkar nätverksinfrastrukturen, vilket har inneburit att de traditionella företagsnätverken alltjämt består av män. Männen har därför haft betydligt lättare än kvinnorna att få tillgång till länets företagsfrämjande system vilket bland annat visats i tidigare studier som Winnet Västernorrland låtit genomföra 34. Innan vi redogör för vad den senaste studiens innehåll och slutsatser ska erinras om att vare sig satsningar på jämställdhet eller satsningar på kvinnors företagande är något nytt i länet. 32 Ibid. 33 Tillväxtverket (2014b). Västernorrland regionutmaningen, 34 Winnet Västernorrland (2011). Företagsstöd-varför fördelas de ojämnt mellan kvinnor och män; von Friedrichs, Y. (2012). Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland, Winnet Västernorrland 15

16 Det finns alltså erfarenheter och kompetens också inom detta område att bygga på. Länet var, tillsammans med Jämtland, en av de tre regioner som ingick i KOM-programmet vilket var den största satsning som dittills gjorts på jämställdhet i svenskt arbetsliv. KOM-programmet involverade länets ledande näringslivs- och arbetlivsorganisationer 35. Satsningar, projekt och program specifikt på företagande var Nya Tag I och Nya Tag II 36 som båda leddes från länsstyrelsen. Dessa var, i enlighet med tidsandan, särskilt inriktade på företagande i anslutning till vård och omsorg som en konsekvens av den offentliga sektorns omvandling. Inriktningen medförde också att några av de involverade aktörerna, såsom Vårdförbundet, var nya i företagarsammanhanget och att offentliga aktörer såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan involverades i arbetet. I Västernorrland finns sedan 1999 en ideell förening, Winnet Västernorrland, som verkar som ett regionalt resurscentra för företagande på lika villkor. Det övergripande syftet med Winnets verksamhet är att synliggöra företagande kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i Västernorrland för ett företagande på lika villkor. Deras arbete är kunskapsdrivet och har en strategisk inriktning där målet är att göra skillnad och ge långvarig effekt för företagandet i länet. De arbetar på såväl regional som lokal nivå och har tre lokala föreningar: Klöver Dam i Örnsköldsvik, MittNätverket Vendela i Härnösand samt Winnet Sundsvall 37. Winnet är representerade i den grupp på länsstyrelsen som arbetar med länets regionala utvecklingsstrategier (RUS). Organisationen finns dock inte representerad i det s.k. Länspartnerskapet som fungerar som samordnare för länets tillväxtarbete och som är det samlade, strategiska regionala utvecklingsnätverket för Västernorrland med företrädare för viktiga organisationer i länet. 38 Detta har minskat organisationens möjligheter att förverkliga sin ambition att påverka länets arbete med ett jämställt företagande i en riktning som påverkar förändring i länets etablerade strukturer. Resultaten från studien Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland 39 visade att företagandet i Västernorrland inte är jämställt och att avsaknaden av konkreta mål och åtgärder i de regionala styrdokumenten får negativa konsekvenser för företagande på lika villkor i länet. I samma studie framgick att de projekt som finansierats med offentliga medel inom ramen för europeiska strukturfondsprogrammet snarare har förstärkt de traditionella strukturerna än utmanat och förändrat rådande strukturer. Detta trots att regionala aktörer tydligt hade uppmärksammat de utmaningar som länet står inför och även haft för avsikt att genom programmet bland annat gynna projekt som kan påverka att ett 35 KOM-programmets slutrapport hade titeln Att göra landet jämställt Förf. Hagberg et al. Ett antal delrapporter om erfarenheter vunna i Västernorrland bidrog också till kunskapsökning. 36 Nya Tag l och Nya Tag ll 37 Winnet Västernorrland 2014, 38 Länsstyrelsen 2014, länspartnerskapet ( 39 von Friedrichs, Y. 2012, Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland, 16

17 företagande på lika villkor kan komma till stånd i länet. 40 Studien visade vidare att de få projekt som haft ett uttalat syfte att påverka ett mer jämställt företagande i länet var de som hade bidragit mest till en positiv tillväxt avseende nya företagsetableringar. Länsstyrelsen som har hand om distributionen av statliga företagsstöd i Västernorrland visar i en studie att även om kvinnors andel av antalet ansökningar om stöd har ökat så får företag som ägs av kvinnor mindre stödbelopp än de företag som ägs av män. Förklaringen till det anser länsstyrelsen vara att kvinnor verkar inom branscher som inte behöver investeringsstöd i samma utsträckning som de branscher som männen verkar i. Dessutom pekar länsstyrelsen på att kvinnor i större utsträckning än män verkar på en lokal marknad och att stöd till verksamhetsinvesteringar därför skulle vara konkurrensbegränsande vilket gör att kvinnor inte får tillgång till investeringsstöd i samma utsträckning som män. Här drar länsstyrelsen slutsatsen att det finns ett kompetensutvecklingsbehov hos företagsstödjande aktörer som skulle underlätta för dessa att förstå och kategorisera företag på ett mer proaktivt sätt. 41 Denna slutsats stöds även av en intervjustudie med 40 företagare inom besöksnäringen i Jämtlands län som visar att mer branschspecifik kunskap tillsammans med mer proaktivt angreppsätt i stödjandet av kvinnors företag skulle gynna en progressivt tillväxtarbete bland annat inom nyare branscher så som till exempel besöksnäringen. 42 En slutsats som dras i de båda ovan refererade studierna är att ett jämställt företagande i länet, där män och kvinnor kan driva företag på lika villkor, påverkas negativt av att det saknas insatser som utmanar etablerade föreställningar om företagsvärlden och som påverkar attityden till och bemötandet av företag som drivs av kvinnor. Kunskapen och kompetensen behöver således stärkas hos aktörer i det företagsfrämjande systemet avseende de skillnader som finns i förutsättningar för kvinnor och män i olika branscher att verka som företagare i länet. Dessutom behöver regionala styrdokument innehålla tydliga mål och medel som på ett tydligt sätt vägleder regionala aktörer. År 2006 antog riksdagen fyra nationella jämställdhetsmål om: jämställd makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete, upphörande av mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen i Västernorrland har sedan dess, liksom övriga län, en länsexpert inom jämställdhetsfrågor vars uppgift varit att stimulera implementering av nationella jämställdhetsmål och främja jämställdhetsarbetet. I Västernorrland etablerades samma år även en Ledningsgrupp för jämställdhet i avsikt att arbeta med en anpassning av de nationella målen till regionens förutsättningar och implementera desamma i sina organisationer. Gruppen var sammansatt av representanter från fackförbund (LO, TCO, SACO), regionala offentliga institutioner (Landstinget, Kommunförbundet, Mittuniversitetet, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen) samt ett privat 40 RTP 2008, Tillväxtprogram Västernorrland med perspektiv på 2013, s Länsstyrelsen Västernorrland 2012, Förutsättningar för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Västernorrland, Förstudie FKF , 42 gun from consulting 2014, Viktiga företagare i attraktiva miljöer. 17

18 företag (SCA) 43. Denna grupp gav i uppdrag åt två studenter vid Mittuniversitetet att utvärdera hur de regionalt anpassade jämställdhetsmålen sex år efter utformandet hade integrerats i de organisationer i länet som hade varit med att göra dessa anpassningar, dvs. organisationer inom Ledningsgrupp för jämställdhet 44. Utvärderingen visade att förankringen i de egna organisationerna varit bristfällig och att det främst var informella hinder, så som fördomar och upplevd tidsbrist, som hindrade jämställdhetsmålens implementering i verksamheterna. Det upplevdes bli mycket snack men lite verkstad. Resultatet av studien visad också att den avsedda jämställdhetsintegreringsstrategin hade svårt att få fäste i verksamheterna och att det främst var i de lägre positionerna i organisationerna som en sådan strategi ansågs självklar. Däremot föreföll de chefer som arbetade med jämställdhet på ett mer övergripande plan ha svårt att föra ner arbetet i organisationerna. Utvärderingen visade att några av orsakerna till detta kunde vara olikheter i tolkningen av jämställdhetsbegreppet och skillnaderna i kunskapen om ojämställdhetens konsekvenser och att detta sammantaget utgjorde hinder för arbetet med jämställdhet inom organisationerna och slutligen även i länet. I utvärderingen gavs slutligen rekommendationer för det fortsatta arbetet med regionala jämställdhetsmål i länet som innebar: en översyn av syftet för Ledningsgruppen för jämställdhet och att representanterna har god kunskap om jämställdhetsfrågor och kan driva dessa frågor inom länet, att lyfta fram goda exempel från andra regioner och organisationers arbete med jämställdhetsintegration, att arbeta med relevant kunskap och statistik om läget i länet, att göra uppföljningar av insatser samt att utforska normer och värderingar som styr det ojämställda förhållande som råder mellan kvinnor och män i länet 45. Av de inledande styckena framgår att såväl kartläggningar som insatser av alla slag måste sättas i sitt sammanhang. Sammanhanget avgränsar vi i detta fall till kvinnors företagande och insatser för att stimulera kvinnors företagande i Sverige i stort men framförallt i Västernorrland. Det är alltså det sammanhang, den kontext, i vilket de aktörer som utgör studiens nyckelaktörer verkar. Helt centralt för undersökningens resultat är hur aktörsgruppen avgränsas. Det redogör vi för i metodavsnittet som följer efter beskrivningar av kvinnors företagande och stödet till kvinnors företagande i Sverige och Västernorrland. Ambitionen har varit att inkludera alla relevanta organisationer men inte alla individer verksamma i organisationerna. I metodavsnittet gör vi också en inledande diskussion om begreppen attityd, strategisk och operativ något som genomsyrar samtalen med informanterna. Detsamma gäller jämställt företagande som alla, på en retorisk nivå, anammar men som kan konkretiseras på varierande sätt. En viktig distinktion görs mellan att stödja och att stimulera. Metod för studiens genomförande 43 Länsstyrelsen Västernorrland 2014a, Ett jämställt Västernorrland-ledningsgruppen för jämställdhet, 44 Länsstyrelsen Västernorrland 2011c, Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen Ibid 18

19 Vilken metod som är lämplig avgörs av syftet. I detta fall leder syftesformuleringarna till att flera metoder måste användas. Det första syftet formulerades som följer: Kartlägga attityder till jämställd företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur de strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande. Syftet kräver inledningsvis bestämning av vilka aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande. Bestämningen kan göras snävt och begränsas till de som har statsmaktens uppdrag att stödja och stimulera företagande dvs. till länsstyrelsen och ALMI. Men den kan också göras generöst och omfatta en lång rad individer och organisationer som engagerat sig för att stödja företagandet i länet. Som exempel kan nämnas politiska partier, företagsledare och lokalpressen. Vi har efter diskussion med uppdragsgivaren valt en medelväg genom att förutom de nämnda, dvs. Länsstyrelsen och ALMI också inkludera länets sju kommuner, Landstinget, Handelskammaren, Business Sweden Västerbotten/Västernorrland, LRF, Coompanion, Mittuniversitetet, Företagarna, Svenskt Näringsliv, två företagsinkubatorer och två nyföretagarcentrum, totalt 21 organisationer. I kommunerna har särskilt näringslivskontorens ansvariga kontaktats och detsamma gäller för Landstinget (bilaga 2). En andra bestämning rör hur strategiskt arbete definieras både absolut och relativt operativt arbete. Offentliga aktörer inom det statliga systemet har att rätta sig efter nationellt, ytterst demokratiskt, fastställda beslut. Det beskrivs i skriftliga dokument som också kan innehålla resonemang om nödvändiga regionala modifieringar. Också flera av de andra nyckelaktörerna är offentliga och demokratiskt styrda vilket medför att dokument för viktiga politikområden formuleras och fastställs. Strategiskt arbete kan också förekomma hos organisationer som saknar skrivna dokument på temat. Den frågan har diskuterats vid de intervjuer som genomförts. Även det operativa arbetet kan finnas dokumenterat både i planer och i ex post redovisningar. Vi har tagit del av en rad sådana. Inte sällan utgör de en god utgångspunkt för intervjuer med nyckelaktörerna. Alla beslut och handlingar som vidtas i organisationer, politiska styrda såväl som andra, har konsekvenser som kan beskrivas och analyseras ur genusperspektiv. Här har vi valt att begränsa både dokumentgranskningar och intervjuer till sådana som explicit avser jämställdhet. Det definierar bort mycket som i sak är relevant men ger ett gott underlag till att beskriva och diskutera definitionen på, synen på och attityden till jämställdhet samt jämställt företagande. Detta är ingalunda självklart men en god grund för diskussion. Studie av styrdokument I Sveriges förhållandevis transparanta samhälle är det väsentligt för en organisation att kommunicera strategier och handlingsplaner inom och utanför sin verksamhet för att öka förståelse för de mål som önskas uppnås. De dokument som beskriver en organisations strategiska och handlingsinriktade arbete kan vara av olika slag men de vi var speciellt 19

20 intresserade att ta del av var de styrdokument som beskrev hur organisationens verksamhet strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande i länet, exempelvis handlingsplaner för jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolicy, integrationsstrategier etc. Genom att ta del av dessa dokument var våra förväntningar att vi skulle kunna få en uppfattning om hur respektive aktör i det företagsfrämjande systemet i Västernorrland strategiskt och operativt arbetade för ett jämställt företagande i länet. I ett första skede i början av mars 2014 distribuerade vi med hjälp av Winnet Västernorrland en förfrågan till utvalda representanter för det företagsfrämjande systemet i länet om att förse oss med de strategiska och operativa dokument som beskriver hur respektive aktör arbetar med jämställt företagande i sin organisation (bilaga 1). Resultatet blev dock inte som vi förväntat oss då vi inte fick tillgång till särskilt många dokument. Vi bestämde oss då för att göra ett nytt utskick via mail vilket vi gjorde den 17 mars Efter att ha skickat ut den förfrågan till de aktörer i det företagsfrämjande systemet i Västernorrland som visas i bilaga 2, kunde vi konstatera att inte heller det gav det resultat vi förväntat oss. Det var helt enkelt svårt att få svar på vår begäran. Några svarade dock omedelbart att vår studie var intressant men att de inte hade några sådana styrdokument i sin organisation. Andra skickade de dokument som fanns tillgängliga inom jämställdhetsområdet i sina organisationer. Det fanns också några som inte svarade alls. Vi skickade ut en påminnelse den 1 april 2014 och några fler svar inkom därefter. I de fall där vi blivit hänvisade till organisationens nätbaserade information har vi tagit del av denna. I de fall där vi inte fått något svar alls har vi sökt information på webben om aktörernas eventuella handlingsplaner för jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolicy, integrationsstrategier etc. Nedan beskrivs först respektive aktörs förutsättningar för att arbeta med jämställt företagande utifrån sina organisationers uppdrag. Aktörerna i studien har därefter analyserats utifrån faktorerna: a) om det finns några styrdokument för arbetet med jämställt företagande i deras organisation, b) vilken typ av dokument som finns, c) om styrdokumenten innehåller strategiska och/eller operativa planer för ett jämställt företagande i länet. Regionala myndigheter Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelser och motsvarande myndigheter på regional nivå är betydelsefulla aktörer i det företagsfrämjande systemet. Deras strategiska planer och handlingsplaner för länets utveckling är därför viktiga styrdokument inte bara för det egna arbetet utan även viktiga markörer för övriga aktörer i det företagsfrämjande systemet. Den strategiska linje som länsstyrelsen väljer för ett jämställt företagande och hur denna genomförs är således vägledande för länets övriga aktörer i det företagsfrämjande systemet. I Västernorrland finns 20

21 ett så kallat Länspartnerskap vars medlemmar varierat över tiden men i augusti 2014 består av 28 representanter från länets alla kommuner, Kommunförbundet, landstinget, länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Almi Mitt AB, LO-distriktet, Företagarna, Handelskammaren, SCA, LRF, Hushållningssällskapet, Coompanion, Leader Höga kusten och Tillväxtverket av organisationerna företräds av män och 9 av kvinnor. Länspartnerskapet beskrivs som en strategisk regional samverkanarena och dess medlemmar är delaktiga i godkännande av utvecklingsstrategier och handlingsplaner och har således ett stort inflytande på regionens arbete med jämställdhetsintegrering och jämställt företagande. Det finns även en Regional RUS grupp som är ett forum för ömsesidigt lärande och kunskapsutbyte med koppling till regional tillväxtpolitik, där bland annat uppföljning av aktuella frågor i länet ingår (utifrån Länspartnerskapets möten). 47 Av RUS gruppens medlemmar är 8 män och 10 kvinnor. En annan betydelsefull gruppering i länet är Västernorrlands Innovationsråd som beslutar om de ca100 innovationscheckar om året som fördelas till nya idéer. Ansökningar från företag ställs till Almi företagspartner som förbereder ärendet och även förvaltar länsstyrelsens 10 miljoner som årligen delas ut till de 24 svenska länsstyrelserna/regionerna att dela på i avsikt att stimulera innovation i länet eller regionen. Alla ansökningar utvärderas därefter av Västernorrlands Innovationsråd och det är rådets förslag som lämnas till länsstyrelsen som därefter fattar beslut om bidrag. Bidragen fördelas till registrerade firmor som kan visa en nyskapande teknikutveckling såsom en uppfinning, unik produktutveckling eller innovation som kan kommersialiseras. 48 Medlemmarna i rådet representerar organisationer som arbetar för främjande av utveckling och innovation och är knutna till Innovationsrådet för att de anses vara rätt personer för uppdraget. I Västernorrlands Innovationsråd är personerna är viktigare än organisationerna och därför är dessa personer fasta medlemmar. Av Västernorrlands Innovationsråd 10 ledamöter är 3 kvinnor. 49 Länsstyrelsen har upprättat ett antal styrdokument avseende jämställdhet. Vi presenterar dem här i kronologisk ordning. Således kommer först den regionala utvecklingsstrategin för länet den så kallade RUSen, därefter handlingsplanen för jämställd regional tillväxt för åren och sedan strategier för jämställdhetsintegrering åren , en för det interna arbetet och en för det utåtriktade uppdraget. 1. Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet (RUS) Länsstyrelsen Västernorrland 2014d, Ledamöter länspartnerskapet ( ) 47 Länsstyrelsen Västernorrland 2014e, Ledamöter RUS, 48 Almi 2014, 49 Almi Härnösand 2014, Bengt Bergkvist, affärsrådgivare innovation Almi och tillika ordförande i Innovationsrådet, Telefonintervju Länsstyrelsen Västernorrland 2014c, Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet , kortversion, Dnr

22 Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) godkändes hösten 2011 av Länspartnerskapet och är styrande för länets utvecklingsinsatser och prioriteringar under perioden RUS är ett övergripande programdokument som syftar till att vägleda lokala, regionala och nationella aktörer i deras prioriteringar av utvecklingsinsatser och investeringar. RUS är inriktad på fyra strategiska utvecklingsområden som anses vara särskilt betydelsefulla för länets utveckling och tillväxt: - befolkningsökning och livskvalitet, - konkurrenskraftiga utbildningar och expansiv arbetsmarknad, - ökat entreprenörskap och nytänkande i näringslivet, - en utvecklad infrastruktur. Genomförandet sker genom insatser inom olika regionala sektorsprogram och strategier inom vilka speciella utvecklingsområden står i centrum så som: landsbygdsprogram, program för kreativa näringar, tillväxtprogram, serviceprogram, kulturarvsprogram, transportplan, energioch klimatstrategi samt utvecklingsstrategi för besöksnäringen m.fl. Även om länsstyrelsen är beslutande organ så är Länspartnerskapet de som ska samordna och prioritera insatser och projekt inom RUS. RUS följs upp och utvärderas varje år och ett årligt handlingsprogram utformas i avsikt att vid behov korrigera strategin i förhållande till resultat och effekt av insatserna inom programmen och strategierna. Länsstyrelsen har ansvar för att organisera kunskapsinhämtning och erfarenheter från RUS och att samordna lärprocesser med övrigt tillväxtarbete i länet. 2. Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Länsstyrelserna i landet fick i regleringsbreven för 2012 i uppdrag att upprätta en handlingsplan för jämställd regional tillväxt gällande för åren Länsstyrelsens uppdrag var att på regional nivå verkställa nationella politiska mål om kvinnors och mäns förutsättningar till möjligheter, inflytande och resurser i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen utformade, tillsammans med Landstinget, Kommunförbundet och Winnet i Västernorrland, en handlingsplan för konkreta främjandeinsatser för att öka integrationen av jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Som grund för handlingsplanen fanns de i RUS fyra utpekade strategiska utvecklingsområdena som länet behöver fokusera på för att uppnå en ökad tillväxt i länet. Således föreslår handlingsplanen aktiviteter inom insatsområdena boende och boendemiljö, kompetens och arbetsmarknad, kluster och innovationssystem samt infrastruktur. De flesta aktiviteter i handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt är integrerade i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och genomförs i s.k sektorsprogram eller sektorsstrategier. De aktiviteter som särskilt lyfts fram i handlingsplanen 51 Länsstyrelsen Västernorrland 2013, Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , Dnr

23 handlar främst om att genom dialog och möten öka kunskapen om och betydelsen av jämställd samhällsutveckling för att uppnå visionen om Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. Målgrupp för handlingsplanens aktiviteter är de aktörer som är berörda inom respektive insatsområde. Länsstyrelsen driver genom handlingsplanen aktiviteter som har för avsikt att påverka aktörernas förhållningssätt och attityd till jämställd utveckling främst genom utbildning, dialoger, möten och kunskapsspridning. Aktiviteterna följs upp och utvärderas utifrån de effekter som insatserna förväntas uppnå. Handlingsplanen har sitt fokus på regionspecifika konsekvenser av att länet är ojämställt och de insatser som föreslås är sådana som förvänta påverka dessa konsekvenser. I handlingsplanen indikeras i slutet av skriften (s.20) att problemen för länet även ligger på ett djupare plan dvs. att länets grundläggande traditionella näringslivsstruktur och innovationssystem består av etablerade samverkansmönster som inte inkluderar kvinnors näringsområden och nätverk. Att förutsättningarna inte är likadana för kvinnor och män att driva företag i länet konstateras också i handlingsplanen och att detta beror på stödsystem och strukturer som är till företagande kvinnors nackdel. Aktiviteter som adresserar dessa mer grundläggande frågor finns dock inte i Handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt Intern strategi för jämställdhetsintegrering, Länsstyrelsen Utifrån det uppdrag som länsstyrelserna fick i regleringsbrevet för 2013 att utarbeta en strategi för internt och externt arbete med jämställdhetsintegrering har länsstyrelsen i Västernorrland utformat en strategi för det interna arbetet i myndigheten. Strategin beslutades i februari 2014 och har fokus på a) genomförandet av de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet, b) integration av jämställdhetsperspektiv i den egna organisationen samt c) att använda kön som indelningsgrund i analyser och statistik. Strategin ska vara vägledande och styrande för varje politikområde och alla enheter inom länsstyrelsen eftersom de i sin tur har till uppgift att stödja länets andra aktörers arbete med att göra sina verksamheter jämställda. Länsstyrelsens ledning pekas ut som ansvariga för det förändringsarbete av normer, förväntningar och värderingar som behövs i myndigheten för att uppnå det uppsatta målet - att alla enheter i verksamheten år 2016 har ett utvecklat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Det betonas att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla styrdokument och beslutsprocesser och i alla aktiviteter och insatser samt att dessa ska följas upp och revideras varje år inför delårsrapporter och årsredovisning. Den handlingsplan som finns i bilaga till strategidokumentet beskriver mål för insatserna, ansvarig tjänsteperson, aktiviteter som ska genomföras och indikatorer för uppföljning av insatsernas effekt. Insatser finns dels på en strategisk och övergripande nivå dels på en operativ nivå för genomförandet i länsstyrelsens egen verksamhet. 4. Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Västernorrland styrdokument 2014f, Intern strategi för jämställdhetsintegrering, Länsstyrelsen Västernorrland

24 Samtidigt som länsstyrelsen beslutade om en intern strategi för jämställdhetsintegrering utformades även en strategi för myndighetens uppdrag att stödja länets aktörer (myndigheter, organisationer, civilsamhället m.fl.) i ett utvecklat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Arbetet ska ske genom samordning och stöttning, uppföljningar och kunskapsspridning i länet. Utgångspunkten för länsstyrelsens arbete är de fyra nationella jämställdhetsmålen: -jämn fördelning av makt och inflytande, -ekonomisk jämställdhet, - obetalt hem- och omsorgsarbete på lika villkor, - upphörande av mäns våld mot kvinnor. Alla aktörer i länet rekommenderas av länsstyrelsen att endera upprätta och/eller revidera lokala handlingsplaner med konkreta åtgärder och aktiviteter som knyter an till de nationella jämställdhetsmålen på det vis att de går att följa upp. Strategin är vägledande men också styrande för alla aktörer i länet som jobbar med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering ska vara ett perspektiv som präglar beslut inom alla politiska områden och verkar dels som ett överordnat paraply för den handlingsplan som utarbetats och dels är den kopplad till länets regionala utvecklings-strategi. I strategin identifieras och problematiseras de nationella målen och sätts in i ett regionalt sammanhang där de blir fokusområden för länets arbete. Länets speciella problemområden lyfts fram i strategin och det ges även konkreta förslag på vad varje aktör kan göra i sin organisation i arbetet med att uppnå målet ett utvecklat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i verksamheten. Det övergripande ansvaret för genomförandet av strategin ligger hos länsstyrelsen i Västernorrland, alla övriga statliga myndigheter i regionen samt de sju kommunerna i länet. För att uppnå effekt av insatserna behövs en delaktighet i strategin och därför menar länsstyrelsen att varje ansvarig aktör måste ta ansvar för de aktiviteter som ligger inom dennes verksamhet. I strategin beskrivs länets förutsättningar för kvinnor och mäns möjligheter till företagande på lika villkor framför allt inom tre av de fyra fokusområdena. - I det första fokusområdet visar strategin att makt och inflytande i regionens näringsliv är begränsat för kvinnor då majoriteten av cheferna inom privat sektor är män och 90 procent av VD posterna innehas av män. Dessa ojämställda förhållanden på chefsnivå gäller även för kommunala företag och organisationer. - I det andra fokusområdet identifierar strategin en könssegregering i länet som bl.a. omfattar skillnader i utbildning, yrkesval, lönespridning, arbetstidsomfattning, företagande med mera. 53 Länsstyrelsen Västernorrland 2014b, Strategi för jämställdhetsintegrering , Rapport nr 2014:03. 24

25 Regionens kvinnor: har högre utbildning än männen, får betydligt mindre i lön och pension än männen, startar inte företag i samma utsträckning som männen. - I det tredje fokusområdet beskrivs ett ojämställt förhållande mellan kvinnor och män i länet avseende det obetalda hem- och omsorgsarbetet där kvinnorna tar ett betydligt större ansvar i dessa frågor än länets män gör. Sammantaget visar länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering att länet har flera utmaningar i arbetet med jämställdhetsintegrering i länet och att det krävs samverkan mellan regionens aktörer för att styra arbetet för en jämställd region. De menar att betoningen för insatserna i regionen måste ligga på utbildnings- och kompetenshöjande insatser, kartläggning och analys av förutsättningar för förändringsarbetet samt ett aktivt stöd från ledarpositioner i länets samtliga organisationer. Landstinget Västernorrland Även Landstingets har ett stort inflytande i det företagsfrämjande systemet i länet. De är dels en av medlemmarna i det betydelsefulla Länspartnerskapet och därmed bestämmer prioriteringar för länets insatser dels är Landstinget en betydelsefull arbetsgivare för kvinnor i länet då vård och omsorgspersonal tillhör en av de tre största yrkeskategorierna för kvinnor i länet. I spåren av ökande privatisering inom vård och omsorgssektorn erbjuder de en miljö för potentiella företagare. Inom organisationen är Landstingsfullmäktige jämställt avseende representationen av män och kvinnor medan Landstingsstyrelsen domineras av män 54. Landstingets interna Jämställdhets- och jämlikhetsplan 55 beslutades av Landstingsfullmäktige i april 2013 och grundar sig på Landstingsplanen samt gällande lagstiftningar inom Hälso- och sjukvård, Sveriges jämställdhetspolitiska mål, Barnkonventionen, Diskrimineringslagen, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande och kränkande särbehandling i arbetslivet. Enligt planen ska alla beslut inom landstinget fattas med ett grundläggande jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och en checklista har utarbetats som stöd i den beslutsprocessen. Könsuppdelad statistik, uppföljningar och analys av utfallet av planen ska ge underlag till förbättringar av planen. Landstinget arbetar med två perspektiv i sin jämställdhets- och jämlikhetsplan: medborgarperspektiv och medarbetarperspektiv. Medborgarperspektivet har ett övervägande fokus på jämlikhet och medborgares rättigheter till likvärdig sjukvård, tillgänglighet och kulturella aktiviteter. Medarbetarperspektivet handlar mer om jämställda arbetsvillkor inom landstinget så som frihet från kränkande behandling, jämnare könsfördelning och mångfald inom yrkesgrupper och på chefsnivåer, minska omotiverade löneskillnader. Medarbetarperspektivet uttrycks även i Personalpolitisk plattform 2015 där även 54 Länsstyrelsen Västernorrland 2014b, Strategi för jämställdhetsintegrering , Rapport nr 2014:03 55 Landstinget Västernorrland 2014, Jämställdhets- och jämlikhetsplan,

26 policydokumenten inom områdena medarbetarskap, chefsförsörjning, arbetsmiljö och lönepolitik verkar i samma riktning som jämställdhets- och jämlikhetsplanen. Utöver landstingets interna Jämställdhets- och jämlikhetsplan står landstinget tillsammans med länsstyrelsen bakom de styrdokument som är beslutade vara vägledande för jämställdhetsintegrering i Västernorrland. Kommunerna Frågan om jämställt företagande går dock inte endast att styra och driva med nationellt beslutad politik. Det måste även finnas ett intresse av att driva sådana förändringsprocesser inom flera led och på flera hierarkiska nivåer i samhällets företagsfrämjande stödsystem och viktiga aktörer är kommunerna och deras näringslivsenheter. Kortfattat kan konstateras att länets kommuner inte använder sig av vägledande styrdokument för jämställt företagande. Det är inte liktydigt med ett ointresse eller avsaknad av engagemang för fråga. Flera kommuner har riktlinjer avseende sitt eget jämställdhets- och lika villkorsarbete på arbetsplatsen och flera har också styrdokument avseende arbetsmarknadens utveckling och allmän näringspolitik. Det finns exempel på utåtriktad kvinno-företagar-stödjande verksamheter bland länets kommuner. Örnsköldsviks kommun har inlett ett samarbete med Winnet genom projektet Klöver Dam kring utformningen av det operativa arbetet med ett jämställt företagande i kommunen. 56 I Kramfors har kommunen stött ett nätverk av företagare i föreningen Futura vars syfte är att genom föreningen inspirera etablerade och blivande företagare i kommunen. Kommunen ser verksamheten som en del i en överlevnadsstrategi vilket näringslivschefen uttrycker som att det är väldigt viktigt för oss att få unga kvinnor att stanna kvar och att det finns möjligheter för kvinnor att starta företag. 57. Nätverk av liknande slag finns också i andra kommuner. Rådgivande organisationer Ett antal mer eller mindre specialinriktade organisationer är involverade i arbetet med att stimulera kvinnors företagande. En avstämning av verksamheter inom rapportens område har gjorts med flera av allmänna näringslivsfrämjare. De mest aktiva, förutom Winnet, är LRF och ALMI. Förutom deras verksamhet redovisas nedan också något om Åkroken Science Park (Åkroken). Övriga relevanta, som här exkluderats, är Business Sweden dvs. före detta Exportrådet, Nyföretagarcentrum i Örnsköldsvik, Coompanion och Mid Sweden Science Park. Det bör åter erinras om att avsaknad av styrdokument hos de nämnda inte innebär att de saknar intresse för jämställt företagande. De kan också alla komma att inkluderas och spela en viktig roll i det fortsatta arbetet med att stimulera också kvinnors företagande. 56 Örnsköldsviks kommun 2014, Fakta om näringslivet, 57 SVT.se, Kvinnorna ska rädda bygden, ( ) 26

27 LRF 58 LRF är en företagar- och intresseorganisation med 6000 medlemmar i Västernorrland, medlemmarna har i sin tur 63 olika näringsverksamheter. Det får sägas vara en organisation som relativt sent uppmärksammat jämställdhetsfrågans stora relevans för de egna medlemmarna och den egna näringen men sedan det gjordes är jämställdhet en högt prioriterad och medveten fråga för LRF och deras strategiska och operativa arbete beskrivs av regionchefen. LRF har också en jämställdhetsstrategi och policies i rollen som arbetsgivare. LRFs Jämställdhetsakademin är en tankesmedja som jobbar med att ta fram kunskap om kvinnor och mäns förutsättningar att starta och driva företag i de gröna näringarna. Akademin arbetar också med att ta fram förslag på åtgärder för att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att starta och driva företag. När det gäller kunskapsdelen har LRF kommit en bit på väg genom de rapporter som tagits fram. När det gäller förslag på operativa åtgärder har de inte kommit lika långt ännu, men debattskriften Hållbar mat svindyrt eller sunt bondförnuft? innehåller förslag på konkreta åtgärder när det gäller offentlig upphandling för att förbättra företagarvillkoren ur ett jämställdhetsperspektiv. LRF har under flertalet år mätt antalet män respektive kvinnor bland föreläsare, medverkande, bilder på utskick, artiklar, nyhetsbrev, webben samt förtroendevalda. Utifrån de mätningarna genomförs åtgärder. De har också haft flera utbildningar för medarbetare och styrelseledamöter i jämställdhet och i jämställdhetsintegrering. De tar också upp jämställdhetsperspektivet och frågar efter det när de svarar på remisser från myndigheter. LRF framhåller att representerar en folkrörelse och för att bli framgångsrik vill de bygga underifrån. Därför har alla deras 29 lokalavdelningar genomgått utbildningen Att göra jämställdhet, en utbildning som de var först i landet att ta initiativ till och även genomföra. Den handlade om att få verktyg för aktiviteter som riktar sig till hela medlemskåren. LRF jämställdhetsintegrerar styrelsens arbete genom att avsluta mötena med att reflektera kring frågeställningarna: Har ett jämställdhetsperspektiv funnits med i diskussioner och beslut? Hur vet vi det? Några stödpunkter som de använder för att kunna svara på frågan om ett jämställdhetsperspektiv funnits med i diskussioner och beslut är: Representation antal kvinnor resp. män; Resurser andel av resurser som kommer kvinnor resp. män till godo; Realia villkor/möjligheter/skyldigheter/förutsättningar för kvinnor resp. män; Bryter vi på något sätt traditionella könsmönster? 59 Almi Företagspartner Mitt LRF 2014, 59 Resonemangen överensstämmer med den så kallade 3R-metoden som syftar på Representation, Resurser och Realia. 60 Almi 2014, 27

28 Almi Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. De har 40 kontor över hela landet. Verksamheten är organiserad i fyra affärsområden: Rådgivning, Lån, Riskkapital och Inkubation. Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser. Det omfattar såväl idéer med tillväxtpotential i tidiga faser som befintliga företag som satsar på tillväxt och expansion. De ansvarar också för det statliga inkubatorprogrammet. Almi-Västernorrland uppger att de har jämställdhetsfrågor högt på agendan. Vid undersökningens tidpunkt höll Almi på att utforma en websida med ett policydokument avseende mångfald och jämställdhet på arbetsplatsen. Några ytterligare styrdokument finns inte men uppgifterna om verksamhetens jämställdhetsarbete kommer från regionens VD. Almi skall enligt sitt ägardirektiv aktivt arbeta för att öka antalet kvinnor och invandrare som tar del av rådgivning och lån. Detta mäts och redovisas till styrelse och ägare och målet är att andelen kvinnor/invandrare som tar del av lån och rådgivning i Almi ska vara högre än andelen i befintlig marknad. Rådgivare certifieras vartannat år och i den utbildningen ingår en obligatorisk webb baserad utbildning avseende genus. Samtliga rådgivare går även en tvådagars utbildning i personbedömning där genuskodade beteenden är en del av utbildningen, där genomförs rollspel i kundmöten med bl.a. genus i fokus. Almi mäter alla rådgivningsinsatser med fördelning på kvinnor, invandrare och unga. Det område som Almi identifierat som svårt att attrahera kvinnor till är innovation och produktutveckling trots att det finns är särskilt avsatta mjuka pengar för kvinnor. De kvinnor som vänder sig till Almi för att få råd och tillgång till medel prioriteras. Organisationens stora utmaning är därför att få flera kvinnor som kunder en problematik som kan vara en delförklaring till de snedfördelningar som redovisades i tidigare avsnitt för nationell nivå. När det gäller övrig rådgivning till nyföretagare och etablerade företag ligger Almi på drygt 50 procent kvinnor. När det gäller låneverksamheten så går ca 30 procent av antalet beviljade lån till företag som leds/ägs av kvinnor. Från och med 2014 finns ett nytt uppföljningsverktyg där Almi kan mäta även andel avslagna ansökningar och samtidigt mäta hur andelen beviljade lån till kvinnor skiljer sig utifrån ändamål och lånetyper. Det man redan nu kan se är att andelen beviljade mikrolån, dvs. de små nyföretagarlånen är betydligt högre än 30 procent till kvinnor medan andelen större företagarlån till etablerade bolag är lägre än 30 procent till kvinnor. Detta avspeglar också hur det ser ut i övrigt där andelen företag som startas av kvinnor är ca 30 procent medan andelen etablerade företag som leds av kvinnor ligger på 22 procent. Dessa förhållanden är snarlika den nationella nivåns. Almi gör också särskilda satsningar för att få fler kvinnor i styrelser, genom programmet Styrelsekraft med navet i Sundsvall så har snart 100 kvinnor i ledande positioner i Norrland gått detta program. 28

29 Åkroken Science Park (Åkroken) 61 Åkroken Business Incubator inkluderas i presentationen eftersom de uppger att de är en av Sveriges bästa inkubatorer gällande könsfördelning mellan kvinnor och män som företagare. Nästan hälften av de företag som de stöttade år 2012 drevs av kvinnor vilket är en i jämförelse med övriga inkubatorer hög siffra. Åkroken är en ideell förening lokaliserad i Sundsvall med uppdrag att driva arbetet med att skapa ett mittsvenskt innovationssystem i världsklass utifrån skogen som huvudsaklig resurs. inom fyra verksamhetsområden BioBusiness Arena, Packbridge, Åkroken Business Incubator och Åkrokens traineeprogram. 62 Framgången, ur ett jämställdhetsperspektiv sett, menar ansvariga själva beror på att Åkroken har valt att konsekvent se till idéers potential och individers drivkraft utan hänsyn till bärarnas kön eller etniska bakgrund. Deras huvudsakliga strategi för att bedriva en jämställd verksamhet ligger alltså i att inte göra könet till en fråga utan frågan för dem uppges handla om det som de beskriver med ordet åstadkommationsförmåga. En något annan hållning intar den innovationsstödjande organisation Mid Sweden Science Park (MSSP) 63 som ännu befinner sig i en uppbyggnadsfas. Man har där uppmärksammat att jämställdhetsfrågor är av relevans och söker i sin verksamhet beakta kvantitativa och kvalitativa parametrar kring jämställdhetsarbetet, så som mäta antal män/kvinnor i ledande styrgrupper. Intervjustudien I direkt anslutning till den rapport som här presenteras har vi intervjuat ett antal personer som har särskilt ansvar och insikter. Det är tre personer från länsstyrelsen och en från landstinget samt två personer från rådgivande organisationer i regionen, Almi samt Mid Sweden Science Park. Samtal har också förts med en rad andra välinformerade personer både vad avser jämställdhet, Västernorrland och näringslivsfrågor. De intervjuade personerna är verksamma i organisationer som står inför förändringar i anslutning till omstruktureringen av den offentliga sektorns centrala verksamheter. Det avspeglas i några av resonemangen. Några av de intervjuade har lång erfarenhet av arbete i länet och av arbete med näringslivsfrämjande insatser särskilt kvinnors företagande och några får sägas vara noviser. Det är en avspegling av en annan stor förändring inom det svenska samhället generationsskiften. I intervjuerna medför det skiftande förutsättningar och förankring. Vi disponerar nedan deras utsagor efter rapportens huvudteman som rör jämställt företagande. Förutsättningar för ett jämställt företagande i regionen 61 Åkroken Science Park 2014, Christian Söderberg, (mail ) 62 Wikipedia 2014, 63 Mid Sweden Science Park 2014, 29

30 Trots att de flesta är överens om att ett jämställt företagande är viktigt för länets utveckling är länets manliga struktur ett faktum som gör det svårare än på många andra ställen att driva jämställdhetsarbete. Länet domineras av manliga arbeten vilket innebär att kvinnor flyttar till andra arbetsmarknader. Egensysselsättning kan bli ett alternativ och därmed en tillväxtfaktor eftersom den påverkar befolkningsökningen. Det är en stor utflyttning från länet och Västernorrland är det län i Sverige som har lägst befolkningstillväxt, endast Gotland är sämre (se bilaga 3). Västernorrland har, liksom många andra län speciellt i landets norra delar, en åldrande befolkning där 23,1 procent av befolkningen äldre än 65 år jämfört med t.ex. Stockholm där 15,6 procent av befolkningen är 65+. En av de intervjuade menade dock att det finns flera typer av diskrimineringsgrunder än bristande jämställdhet som påverkar flyttströmmen från länet och att en av dessa är att unga inte släpps in i näringslivet eller erbjuds karriärvägar i länet. Därför flyttar de unga människorna. En informant menade att Västernorrland generellt har ett lågt företagande men att det finns förutsättningar för en expansiv utveckling, framför allt i Sundsvall. Att företagandet generellt är lågt i länet beror på en rådande stark bruksmiljö och en bra arbetsmarknad hävdade samma informant. I Västernorrland uppges det finnas ett av de bästa Innovationsråden i landet men trots det är företagandet lågt i länet etablerades 13,9 nyregistrerade företag/1000 invånare i Stockholm och motsvarande genomsnitt i svenska kommuner var 6,3 nyregistrerade företag/1000 invånare samma år. Motsvarande siffror var betydligt lägre i de flesta kommuner i Västernorrlands län. Uppfattningen hos de flesta informanterna är att Länsstyrelsen arbetar ambitiöst för att bidra till ett ökat företagande. Inställningen till den dominerande arbetsgivaren på den privata sidan är ambivalent. Några menar att SCA fortfarande vakar som en brukspatron över länet och alltid måste tillfrågas innan något initiativ i någon riktning kan tas medan andra, som framgår nedan, är mera positiva till företagets engagemang i jämställdhetsfrågan. Även de positiva ger uttryck för viss en oro för att företagets stora dominans kan hämma innovationskraften i regionen. Attityder till jämställt företagande De intervjuade respondenterna menar att ett arbete för jämställt företagande är viktigt för Västernorrlands utveckling. På vilket sätt detta bör genomföras skiljer sig dock mellan respondenterna. Några respondenter menar att de, och andra nyckelaktörer, endast arbetar med jämställt företagandefrågor om de får sådana direktiv från ledningen. Attityden till jämställt företagande i länet är alltså motsägelsefull det förefaller vara både en viktig fråga och en icke-fråga. Det är det nationella arbetet med jämställdhetsfrågor som har drivit på det regionala jämställdhetsarbetet och i den Regionala utvecklingsstrategin för Västernorrland (RUS) betonas därför jämställdhet som en viktig tillväxtfaktor. I RUS-arbetet har aktörerna försökt anpassa de nationella jämställdhetsmålen om: jämställd makt och inflytande, ekonomisk 30

31 jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete, upphörande av mäns våld mot kvinnor, till de regionala förutsättningarna. Länsrådet menar att när det gäller Länsstyrelsens inställning till länets framtida utveckling är ledorden integration, innovation och jämställdhet och att deras strategi är jämställdhetsintegrering i länets olika verksamheter. I intervjuer och samtal utpekas ofta Landstinget som en hämsko för utvecklingen av ett jämställt företagande. Frågan anses inte vara prioriterad av Landstingets ledning eftersom den inte ses som en del av deras engagemang för tillväxtfrågor i länet. Dessvärre menar en informant, är det Landstingets negativa modell som dominerar länets jämställdhetsarbete. Det är värt att notera att den person som vid intervjutillfället var ansvarig för frågor om företagande särskilt kvinnors företagande hade lång erfarenhet och stor sakkunskap både om jämställdhet, de små och medelstora företagens villkor och position och jämställt företagande. Den personen hade också genom Landstingets regionala uppdrag och sin egen kompetens iakttagit och analyserat kluster inom kvinnodominerade verksamheter. Från sin position, som var ett vikariat, hade hon svårt att få med andra organisationer i länet i jämställdhetsarbetet. Samstämmigheten var stor om att för att få ett genomslag för denna fråga i tillväxtarbetet måste det vara en prioriterad fråga för ledningen i länets organisationer och företag. Flera informanter menar dock att vid sidan av Länsstyrelsen är SCA ett stort stöd för jämställdhetsarbetet i länet där SCA skickar sin personalchef till möten och där ledningen aktivt driver frågan om ökad jämställdhet. Det finns alltså flera bilder av det största företagets agerande eller kanske snarare flera bilder beroende på perspektiv. Även om Länsstyrelsen är aktiv i arbetet med jämställdhet så menar flera informanter att det är viktigt att få igång också andra regionala aktörer i detta arbete. En informant menar att jämställt företagande, jämställd utbildning och integration är nödvändigt för att ändra de traditionella tankestrukturer som råder i länet. Förskolor och skolor lyfts fram av flera informanter som en viktig källa för att påverka gamla mönster och traditionella yrkesval och att länets skolor nu har projekt i form av ämnesinriktade colleges där de arbetar mer med jämställdhet i utbildningarna. Länsstyrelsen jobbar tillsammans med kommunförbundet för att försöka nå strategiska aktörer i kommunerna. Diskussion och slutsatser Syfte och en erinran om positiva förhållanden Den fortsatta diskussionen skall göras efter några av de infallsvinklar som refererats tidigare i rapporten. Den första är naturligtvis syftet. En andra är olika sätt att se på jämställt företagande så som det presenterats i studien. Syftet med rapporten är att: 31

32 1. Kartlägga attityder till jämställt företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur de strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande. 2. Medverka till framtagande av möjliga verktyg och indikatorer, dvs. konkreta resultat som direkt kan användas i det regionala arbetet. 3. Utifrån studiens resultat ge förslag till fortsatta studier. Det första syftet kan ses som ett medel för att nå fram till de båda andra syftena. Som grund för kartläggningen finns dels våra egna studier som avser i länet verksamma organisationer dels studier och erfarenheter hämtade från andra delar av landet, den nationella nivån och delvis från tidigare erfarenheter. Av genomgången ovan framkommer brister i arbetet för ett jämställt företagande både avseende attityder och handlingar givet de behov som uppnåendet av ett jämställt företagande tycks kräva. Låt oss dock innan vi elaborerar bristerna och kommer fram till rekommendationer och kriterier påtala de många positiva förhållanden och strategier som finns i länet. Utan att göra anspråk på att göra en komplett uppräkning vill vi nämna: - Det initiativ som tagits av nätverket Winnet, och som denna rapport är en del av, är positivt för arbetet för ett jämställt företagande. - Att ansvariga i arbetet eftersträvar samarbete och kontakter enligt Triple Helixkonceptet dvs. mellan offentliga aktörer, privat sektor och forskning. Dessa initiativ till samverkan har också noterats i Vision: hållbar tillväxt dvs. Tillväxtverkets rapport från år Att flera av länets nyckelaktörer är aktiva och kunniga både inom jämställdhetsområdet och inom näringslivsfrämjande verksamhet. - Att det inom länet tidigare bedrivits projekt för kvinnors företagande vilket höjt medvetenheten även hos aktörer utan särskilt ansvar just för dessa frågor. - Att den starka industrikulturen kan var något positivt både för attityder och anpassningsberedskap t.ex. har den så kallade bruksandan ett positiv syster som heter solidaritet och en som heter yrkesstolthet. - Att det stora dominerande företaget intresserar sig för jämställdhetsfrågor. - Att det finns goda exempel i länet på organisationer och organiserande med anknytning till området som kan tjäna som förebilder. - Insikter om att den manligt dominerade näringslivsstrukturen är ett problem. - Viktiga insikter såsom betydelsen av att allt jämställdhetsarbete (i likhet med annat förändringsarbete) måste drivas med stöd från organisationernas högsta ledning. 32

33 Mångtydiga mål Definitionerna av jämställdhet kan variera vilket kan vara ett problem både då jämställdhet diskuteras och då arbete ska konkretiseras och mätas. Exempelvis: - Är det att lika många män och kvinnor är företagare? - Är det att andelen kvinnor som är företagare i en sektor är lika stor som andelen kvinnor i sektorn? - Är det att villkoren för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? - Är det att utfallet för de som vill starta och driva företag ska vara desamma? Frågorna visas att definitionen av, och därmed målet för, jämställdhet mellan kvinnors och mäns företagande inte är självklart. I länet liksom i landet i övrigt är det antals-frågan dvs. att kvinnor och män ska vara lika många som dominerar i arbetet. Det är en effektiv definition eftersom den är lätt att mäta och sätta upp målsättningar för. Den andra bestämningen som tar fasta på företagandet relativt i sektorn verksamma spelar liten roll i dokument och diskussioner. Medan den tredje, om företagarnas villkor framhålls som mycket viktiga eftersom de kan resultera både i jämställda utfall, den fjärde bestämningen, och i förändringar i de båda första avseendena. Det är alltså villkoren i processen som de som vill stimulera kvinnors företagande i länet betonar. Ett tredje perspektiv utgår både från jämställdhets- och småföretagsfrågornas position då det gäller det regionala utvecklingsarbetet. Det bygger på en analys av de politiska insatser som på den nationella nivån riktas mot kvinnors företagande och på de villkor som ställs inom det horisontella målet jämställdhet som ett villkor för EU-medel. Det leder till frågor om huruvida: - företagande, i betydelsen småföretagande, är en del av näringspolitiken (politik här förstås i en organisatorisk bemärkelse) och om i så fall - kvinnors företagande är del av småföretagspolitiken och småföretagsintresset samt om - kvinnors företagande finns med då jämställdhetsaspekter läggs på verksamheter och ansvarsområden. Frågorna indikerar att för att kvinnors företagande (liksom mäns) ska uppmärksammas krävs att uppmärksamhet ägnas små företag. Det är ett faktum i allt det regionalt framtagna material som vi haft till vårt förfogande. Småföretagandets del av näringspolitiken, har växt över tid i Västernorrland liksom i landet i sin helhet. Det är en allmänt spridd åsikt att insikten i länet kom förhållandevis sent på grund av det dominerande företagets ställning. De stora skogsföretagens betydelse för sysselsättningen och de regionala inkomsterna har präglat, och menar vissa gör så också nu, också det offentliga systemet vilket avspeglas både i dokument och utsagor. Det förhållande att skogsföretagen 2011 blev involverade i jämställdhetsarbetet genom den strategi som regeringen då sjösatte i avsikt att få in fler kvinnor i skogsnäringen förefaller ha verkat i en positiv riktning för länets strategiska arbete med 33

34 jämställdhetsintegrering. Liksom i landet i övrigt har det även växt fram en insikt om de små och medelstora företagens betydelse i olika avseenden. Då förändringsprocesser behöver startas och underhållas av ledningen i företag och organisationer är det av betydelse att även ledningsfunktioner i små och medelstora företag finns med i länets arbete för ett mer jämställt företagande, detta förefaller saknas i Västernorrland idag. Biasen till förmån för manligt präglade verksamheter tycks bestå exempelvis vad avser stöd. Det medför också att synen på vad som är innovativt och framtidsinriktat blir konserverande och gör det svårt för kvinnor och det kvinnor gör att göra sig gällande i dominerande formellt könsneutrala system. Det är ett viktigt skäl till att särskilda insatser och program skapats för kvinnor som företagare både internationellt, nationellt och i länet. Motiven formuleras nationellt inte sällan i för kvinnor negativa termer såsom att de saknar kompetens och framåtanda. I de dokument som framtagits regionalt och de intervjuer som gjorts är det snarare strukturella förhållanden som anförs. Det finns också hos vissa aktörer empiriskt grundade kunskaper och insikter om företagande, några i samverkan, som utmanar dominerande föreställningar både av vad som är företagande, vad som är innovativt och vad som är värt att satsa på. Studien har visat på länsstyrelsens svårigheter att omsätta den nationella politikens vilja, att öka det jämställda företagande (t.ex. genom regleringsbrev), till handling. Och som kunnat konstateras i studien är länets grundläggande traditionella näringslivsstruktur och innovationssystem ett problem för förändringar eftersom de består av etablerade samverkansmönster som inte inkluderar kvinnors näringsområden och nätverk. Att förutsättningarna inte är likadana för kvinnor och män att driva företag i länet konstateras också i länsstyrelsens handlingsplan och vidare att detta bland annat beror på att stödsystem och strukturer är till företagande kvinnors nackdel. Flera organisationer i studien menar att de har en generell genusutbildning för personalen men hur frågor kring jämställt företagande ska drivas operativt av de anställda och hur förändringarna ska mätas är mer oklart. Som framgick av tidigare avsnitt har kvinnors företagande kommit att bli en viktig del av jämställdhetspolitiken och finns med då jämställdhetsaspekter läggs på verksamheter och ansvarsområden. Denna förskjutning märks det lite av på den regionala nivån även om kvinnors företagande kan ses som en del av det jämställdhetsarbete som behövs för att bemästra de demografiska problemen. Winnets arbete är därvidlag ett klart undantag. Där ses kvinnors företagande som en jämställdhetsfråga. Rekommendationer Kvinnors företagande även uttryckt som jämställt företagande anses vara en viktig fråga av många med tanke på Västernorrlands utveckling. En ofta anförd orsak till att kvinnor inte är företagare i önskvärd omfattning tillskrivs länets struktur med många manliga arbeten och en traditionell tankestruktur som kommer från brukssamhällets hierarkiska mönster vilken 34

35 hindrar förändring genom handling. Denna allmänt positiva inställning till kvinnors företagande och också till att stödja kvinnors företagande grundas dock inte på gedigna empiriskt framtagna kunskaper om kvinnors företagandes betydelse för länets utveckling och förnyelseförmåga. Den tolkningen styrks exempelvis av den sneda fördelningen av stöd och av att kvinnors företagande endast finns i ett fåtal av relevanta styrdokument trots den uttalade intentionen att inte integrera vilket skulle innebära könsdiskriminering inte tillämpades. Det tycks alltså finnas en dold attitydinfrastruktur. En stark rekommendation är därför att: - Öka kunskaperna hos relevanta aktörer om kvinnors företagande och de villkor under vilket det bedrivs inklusive genussystemet och könsbias. - Ledande personer, inklusive allra högsta ledningen, i berörda organisationer bör involveras och kompetenshöjas. Även små och medelstora företag är berörda. - Lägg inte ansvaret för jämställt företagande på en enskild individ i organisationer utan sprid kompetens och engagemanget. Särskilt gäller det de organisationer som har hand om stöd och rådgivning till företagare. Ett viktigt första steg i kunskapsuppbyggnad är tillförlitliga uppgifter som kan användas som jämförelser i tid och rum. Därför bör: - all relevant statistik könsuppdelas, - statistikens indelningar konstanthålls och vara densamma exempelvis avseende nyföretagande och företagsbeståndet, - dela upp vissa stora statistik-kategorier såsom tjänster i mindre grupper, - inkludera jordbruk och därtill anknutna verksamheter i statistiken över företagandet. Innovationer både som företeelse och begrepp är på väg att ersätta entreprenörskap och företagande som eftersträvansvärt i debatt och politik. Det innebär att det upplysningsarbete som varit relativt framgångsrikt avseende företagandets könsbias bör utsträckas till innovationsområdet. Exempel kan här hämtas från det så kallade PIMM-programmet som genomförts, och fortfarande pågår, in Östergötlands län. En rekommendation är därför att: - Öka kunskaperna hos relevanta aktörer om kvinnors innovationer och om innovationer inom tjänster, service och organisering samt begreppets könsstämpling. Jämställdhetsdimensionen är, på något sätt, uppmärksammat hos alla relevanta aktörer. Det vanligaste, och enklaste, är att ange kvantitativa uppgifter om antal män och kvinnor exempelvis som representanter för organisationer, i styrgrupp osv. Det finns stark kritik mot detta representationssynsätt som anses alltför förenklat och rentav stereotypiserande (samma kritik gäller också andra diskrimineringsgrunder). Vi menar dock att ett uppmärksammande av dessa kvantitativa förhållanden är av vikt. Förutom att faktiskt vara relevanta och viktiga i sig är de också en början på ett arbete som kan gå vidare och inkludera mera kvalitativa aspekter. En rekommendation är därför att: - Låta jämställdhet vara ett kriterium vid utseende av medlemmar i relevanta grupper. 35

36 - Kräva att genuskompetens finns i alla relevanta grupper. - Vara kreativ i definitionen av vad som är en relevant grupp. - Använd Triple Helix modellen då grupper skapas. Utvidgningen av den relevanta gruppen till att inkludera även organisationer och företrädare utan klara näringslivsutvecklingsuppdrag tillämpades för Nya Tag II. Några av de sektorer som ingår i RUS- arbetet är dominerade av kvinnor och även kvinnligt könsstämplade. De kan bli testfall för hur utvidgning av grupperna kan användas och även för en avstämning av att det kvinnligt könsstämplade inte missgynnas. Frågor om hur jämställdhetsarbete bör bedrivas och om hur de negativa konsekvenserna av könsbias ska bekämpas är inte enkel. Den kräver kompetens och gärna också erfarenhet. Det har uppstått en marknad för konsulter inom området som har varierande kompetens och också inriktning. Att köpa in konsulter har därför blivit en grannlaga uppgift. Jämställdhetsarbete måste ta sin utgångpunkt i den lokala organisatoriska verksamheten och bygga på de lokala uttrycksformerna av generella system. Om möjligt bör man därför: - Prioritera utvärderare och konsulter med kunskap om de lokal och regionala förhållandena och/eller med regional förankring. Det bidrar också till uppbyggandet av en regional kompetens inom jämställdhetsområdet. I många organisationer är det en enstaka person som verkligen driver jämställdhetsfrågorna och som har kompetens nog att göra det. Det innebär att området är sårbart. Vi rekommenderar därför att: - Utbildningar syftande till att höja genuskompetens bör därför genomföras med involverade organisationers medlemmar. Positiva exempel på hur sådan utbildning bör utformas och genomföras finns från andra delar av landet. De attityder till jämställt företagande hos aktörer som är involverade i Västernorrlands län återfinns bland annat i policies och dokument. Dokument ser vi som ett resultat av ett strategiskt arbete. Det är framförallt det vi kartlagt och diskuterat i denna rapport. Det är framförallt hos Länsstyrelsen som vi återfinner styrdokument kring jämställt företagande. Ingen av länets kommuner har vid undersökningstillfället styrdokument varken för hur arbetet strategiskt eller operativt ska genomföras för att genomdriva förändringar i invanda mönster och nätverk för att öka jämställdheten i företagandet. I några verksamheter finns interna styrdokument för den egna personalen men inga eller få riktlinjer och verktyg för hur organisationen ska arbeta med sin egen personals stöd till sina medborgare eller kunder. LRF är den enda av de rådgivande organisationerna i studien som förefaller arbeta målmedvetet med jämställt företagande genom sin organisation. De övriga har inga styrdokument för detta arbete. Styrdokument kan vara viktiga för att fastslå inriktningar och möjliggöra utvärderingar. Vi rekommenderar därför att: - Styrdokument för jämställt företagande upprättas hos alla näringslivsfrämjande aktörer. 36

37 - Att mallar och exempel på sådana dokument upprättas. På den nationella nivån arbetar fortfarande ansvariga myndigheter med separata projekt direkt riktade till kvinnor, även numera då mainstreamingstrategin för jämställdhetsarbete är beslutad. Så länge som könsbiasen består och kvinnor som företagare och potentiella företagare missgynnas måste dessa dubbla strategier tillämpas. Det medför att: - Särskilda satsningar på kvinnors företagande bör fortsätta och utvidgas exempelvis till sektorer eller andra indelningsgrunder. - Att uttalat könsneutrala satsningar bör granskas och utvärderas ur ett genusperspektiv. Diskrepansen mellan den nationellt beslutade mainstreamingstrategin och stödpraktiken kan ses som exempel på diskrepanser mellan strategiska och operativa nivåer såsom det formulerades i studiens första syfte. Diskrepanser är som regel svåra att undvika. Att synliggöra dem är viktigt om man ska kunna konstruktivt och insiktsfullt arbeta med frågorna. Med den uppräkning som gjorts ovan är det andra och tredje syftet som efterlyste rekommendationer, verktyg och indikatorer samt förslag till fortsatt forskning uppfyllt. Avslutningsvis De slutsatser som utvärderare och forskare drar av de många insatserna kan tyckas dystra. Jämställdheten är inte här vare sig i företagande, i stöd till företagande eller för övrigt trots en politisk enighet om betydelsen av jämställdhet och trots det påvisade positiva sambandet mellan ett jämställt företagande och regional tillväxt. Inte minst de sistnämnda förhållandena motiverar uthållighet i arbetet att stimulera kvinnors företagande. I detta fall är det Winnet Västernorrland som trätt in i rollen som pådrivare. Ett annat skäl till att ta sig an frågan är att de insikter som trots allt nåtts riskerar att förloras genom de generationsskiften som nu pågår. Sammantaget så måste jämställdhet liksom allt annat demokratiarbete upprepas gång på gång. Det är aldrig färdigt eftersom samhälle och ekonomi aldrig är statiska. 37

38 Referenser Ahl, H. (2004). The Scientific Reproduction of Gender Inequality: A Discourse Analysis of Research Texts on Women s Entrepreneruship. Köpenhamn: CBS Press. Ahl, H. och Sundin, E. (2013). Kvinnors företagande och genusordningen. I: Blomberg, E. och Kirsti Niskanen red. Arbete & Jämställdhet. Förändringar under 50 år. Stockholm: SNS Förlag, kapitel 8. Almi (2014). ( ). Almi Härnösand (2014). Bengt Bergkvist, affärsrådgivare innovation Almi och tillika ordförande i Innovationsrådet, Telefonintervju Andersson, S., Berglund, K., Gunnarsson, E., Sundin, E., (red) (2012). Promoting Innovation. Policies, Practicies and Procedures. Vinnova Report VR 2012:08. Berglund, K. (2007). Jakten på Entreprenörer om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. Mälardalen University Press. Callerstig, A-C. (2014). Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality policies in public sector organisations, Dissertation, Linköping Studies in Arts and Science; 607. Carlson, S. (1968). Den sociala omgrupperingen i Sverige efter INGÅR I Samhälle och Riksdag. Uppsala. Dalborg, C. (2014). Gamla Villfarelser och Nya Verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap. Doktorsavhandling, Mittuniversitetet. Danilda, I. (2012). Underlag förstudie. Processtöd strukturfonderna , Dalarna, Gävleborg & Värmland, Encounter AB, Winnet Dalarna. Du Rietz, A. och Henrekson, M. (2000). Testing the Female Underperformance Hypothesis. Small Business Economics, 2000, 14: sid Ekonomifakta (2014a). Ekonomifakta (2014b). Västernorrlands län. Esping Andersen, G. (1996). Welfare States in Transition. National Adaptions in Global Economies. London: SAGE. Företagarna (2014). Jämställt företagarindex gun from consulting (2014). Viktiga företagare i attraktiva miljöer. Intervjuer med 40 företagare i besöksnäringen i Jämtlands län. Rapport februari 2014, Regionförbundet i Jämtland. 38

39 Hagberg, J-E., Nyberg, A. och Sundin, E. (1995). Att göra landet jämställt. Nerenius & Santérus Förlag. Stockholm. Henrekson, M. (2004). Välfärdsstaten och entreprenörskapet" (The Entrepreneur in the Welfare State). I B. Södersten och H. T. Söderström (red.), Marknad och Politik. Stockholm: SNS Förlag, Ivarsson Westerberg, A. (red.); Jacobsson, B. (red.). Staten och granskningssamhället. Samtidshistoriska studier. Södertörns högskola Kvidal, T. och Ljunggren, E. (2012). Implementing a Gender Perspective in an Innovation Policy Programme. In Andersson et al. (red.), Promoting Innovations, Vinnova, LRF (2014). Landstinget Västernorrland (2014). Jämställdhets- och jämlikhetsplan, ( ). Lindholm, K. (red.) (2011) Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications. Lund: Studentlitteratur. Länsstyrelsen Västernorrland (2011a). Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet Länsstyrelsen Västernorrland (2011b). Västernorrlands framtid vad kan vi veta om den? RUS analysbilaga, Länsstyrelsen Västernorrland, (2011c). Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011, Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Näringsliv och samhällsbyggnad. Länsstyrelsen Västernorrland (2012). Förutsättningar för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Västernorrland, Förstudie FKF Länsstyrelsen Västernorrland (2013). Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , Dnr Länsstyrelsen Västernorrland (2014a). Ett jämställt Västernorrland-ledningsgruppen för jämställdhet, Länsstyrelsen Västernorrland (2014b). Strategi för jämställdhetsintegrering , Rapport nr 2014:03. Länsstyrelsen Västernorrland (2014c). Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet , kortversion, Dnr Länsstyrelsen Västernorrland (2014d). Ledamöter länspartnerskapet, ( ). Länsstyrelsen Västernorrland (2014e). Ledamöter RUS, 39

40 Länsstyrelsen Västernorrland styrdokument (2014f), Intern strategi för jämställdhetsintegrering, Länsstyrelsen Västernorrland Mid Sweden Science Park 2014, Nählinder, J. Mellan proktoskop och kjolklämma: eller varför kommer offentligt anställda tjänsteproducenter med idéer till varor som ska produceras av privata företag? Helix rapport. Linköpings universitet. Nählinder, J. och Sundin, E. (2009). Everyday innovation in elderly care and healthcare. Kap 7, sidorna I Döös, M., & Wilhelmson, L., (eds), (2009) Organising Work for Innovation and Growth. Vinnova Report VR 2009:22. Regeringen (2012). Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , Bilaga till beslut I 3 vid regeringssammanträde den 8 mars 2012, N2012/1365/RT. RTP (2008). Tillväxtprogram Västernorrland med perspektiv på 2013 ett sektorsprogram med bas i Vision Västernorrland 2010, SCB (2014a). Befolkningsstatistik, amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for- Press/370353/. SCB (2014a). Befolkningsstatistik. SCB (2014b). scb.se/kartor/statistikatlas_ln_201404/index.html#story=0. SVT.se, (2014). Kvinnorna ska rädda bygden, ( ). Sundin, E. (2002). Företagandets manliga prägling orsaker och konsekvenser. Kapitel 2 i Holmquist, C. och Sundin, E., Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap. SNS. Sundin, E. (2010). NYA Tag II Slutrapport från följeforskning, Linköpings universitet. Sundin, E. och Tillmar, M. (2010). Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg? Tillväxtverket: Stockholm Sundin, E. (2011). Entrepreneurship and the reorganization of the public sector: A gendered story. Economic and Industrial Democracy Pp Vol. 32, No. 4, sid Sundin, E. och Rapp, G. (2011). Att främja kvinnors företagande Exemplet Östergötland. Helix Working Papers Svenskt Näringsliv (2014). Företagsamheten 2014, Västernorrlands län. Tillväxtverket (2011). Kvinnors och mäns företagande, Västernorrlands län, Företagens villkor och verklighet Tillväxtverket (2012a). Kartläggning och analys av det svenska företagsbeståndet jämställd resursfördelning, Rapport av Ramböll oktober. 40

41 Tillväxtverket (2012b). Kvinnor och mäns företagande Företagens villkor och verklighet, Fakta och statistik, Tillväxtverket (2013). Hållbar tillväxt. Hur kan kvinnors företagande integreras i tillväxtarbetet? Rapport av Ramböll, Tillväxtverket. Tillväxtverket (2014). Västernorrland Regionutmaningen, Andel kvinnor och män som leder nya företag i Västernorrlands län, Wikipedia (2014). Åkroken Science Park, Winnet Västernorrland (2011). Företagsstöd varför fördelas de ojämnt mellan kvinnor och män? Kartläggning och analys av företagsstödsträffar, Winnet Västernorrland (2014). von Friedrichs, Y. (2012). Den svåra styrningen mot ett jämställt företagande i Västernorrland, Winnet Västernorrland Åkroken Science Park (2014). Christian Söderberg, (mail ) Örnsköldsviks kommun (2014). Fakta om näringslivet, ( ). 41

42 Bilaga 1. Förfrågan till informanter 17 mars 2014 Studie av Västernorrlands läns företagande våren 2014 I Sverige drivs i genomsnitt drygt 22 procent av företagen av en kvinna och så är det även i Västernorrland. Flera studier pekar på att såväl arbetsmarknaden som företagandet i länet har en könssegregerad uppdelning mellan män och kvinnor. Det finns förmodligen flera orsaker som påverkar detta förhållande. Winnet Västernorrland har i tidigare studier bland annat visat att förutsättningarna för kvinnors och mäns möjligheter att ta del av länets företagsfrämjande stödsystem skiljer sig åt i Västernorrland. Vad det beror på är dock inte kartlagt. Som ett led i att bidra till ett mer jämställt näringsliv i Västernorrland och därigenom öka attraktiviteten för företagandet i länet har Winnet initierat en studie om vad det är som påverkar förekomsten av ovanstående skillnader. I samarbete med Winnet Västernorrland avser undertecknade att under våren 2014 genomföra en kartläggning av attityden till jämställt företagande hos ett urval av de aktörer som är involverade i Västernorrlands läns företagande och hur dessa strategiskt och operativt arbetar för ett jämställt företagande i länet. Vi kommer, där det är möjligt, jämföra resultaten från studien med resultat från en liknande studie i Östergötland. Vi är mycket tacksamma om vi kunde få ta del av de dokument som beskriver hur er verksamhet strategiskt och operativt arbetar för ett i länet, exempelvis handlingsplaner för jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolicy, integrationsstrategier etc. Under mars/april månad kommer vi att söka kontakt med er organisation för att undersöka möjligheten att bestämma tid för intervju i avsikt att följa upp vår dokumentstudie. Tack på förhand för er hjälp med genomförandet av studien! Mittuniversitetet 17 mars 2014 Professor Yvonne von Friedrichs Mittuniversitetet e-post: yvonne.vonfriedrichs@miun.se Professor Elisabeth Sundin Linköpings universitet e-post: elisabeth.sundin@liu.se Tel: Tel:

43 Bilaga 2. Informanter i studien Organisation Informant Intervju Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Landstinget Almi företagspartner Mitt Business Sweden (f.d. exportrådet) Nyföretagarcentrum Mittkompetens AB Härnösand Nyföretagarcentrum, Örnsköldsvik LRF Coompanion Företagarna Svenskt Näringsliv Handelskammaren Miun Innovation, Mittuniversitetet Åkroken Science Park Mid Sweden Science Park Sundsvalls kommun Örnsköldsviks kommun Härnösands kommun Sollefteå kommun Kramfors kommun Timrå kommun Ånge kommun Maria Antonic Särskild sakkunnig i jämställdhet Representant i regional RUS grupp Magnus Karlsson Enhetschef på näringslivsenheten Företagsstöd Sten-Olof Altin Länsråd Representant i Länspartnerskapet Gudrun Lindberg Tillväxtsamordnare Representant i regional RUS grupp Eva Högdahl VD Representant i Länspartnerskapet Jonas Carlsson Regional exportrådgivare Kristina Lockner Företagets ägare Monica Westeberg Susanne Öberg Regionchef Susanne Vinderå Verksamhetsledare och rådgivare Lena Sellin Kontorschef Örnsköldsvik Anna H Johansson Regionchef Sundsvall Dick Johansson Verkställande direktör Representant i Länspartnerskapet Robert Pettersson Samverkanchef Christian Söderberg Affärsområdeschef Magnus Burvall VD Anita Öberg Näringslivschef Peter Juneblad Näringslivschef Uno Jonsson Näringslivschef Tomas Falkensson Näringslivschef Representant i regional RUS grupp Conny Eriksson Näringslivschef Representant i regional RUS grupp Bill Bengtsson Näringslivschef Lena Gustafsson Näringslivsutvecklare 15/ Härnösand 15/ Härnösand 15/ Härnösand 16/ Härnösand 25/ Östersund 16/ Östersund 43

44 Bilaga 3. Befolkningstillväxt i Sveriges län (SCB, 2014, Regionalt resurscentrum för företagande på lika villkor Winnet Västernorrland Nybrogatan 4, Härnösand 44