POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2010 Prisbelönt redaktör Prevention, piss och påföljder Ställer upp mot narkotika och våld Överförskrivande läkare åtalad Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Skicka e-post till snpf@snpf.org eller ring tel 010-562 83 53. MANUSSTOPP: 1 februari 2011. Utgivning v.10-11, 2011. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: SNPF:s redaktör får journalistpris. Foto: SCI PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 4/10 Årgång 23 INNEHÅLL Ordföranden har ordet...2 Info från styrelsen...3 Redaktörens spalt...3 SNPF:s redaktör belönas...6 Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens i Örebro...7 Så fungerar drogtester...10 Prevention, piss och påföljder...14 Otillräcklig lag om drogtester...18 Unga KRIS breddar sin antidroginformation i skolor...22 Ställer upp mot narkotika och våld...26 Mia delar med sig av sina erfarenheter...30 Svenska krogpoliser i New York...34 Stora narkotikabeslag vid trafikrazzior...38 Överförskrivande läkare åtalad...42 Hög dödlighet hos narkotikamissbrukare...46 Info från SKL: Vad nytt på Spice-fronten...50 Rättsrutan: Alternativa metoder att stoppa narkotika...51 Notiser: Världen runt...54 Landet runt...55 Aktiv drogbekämpning i Norrbotten...58 SNPF-utbildning i Kalmar drog fullt hus...61 Läkemedelsassisterad behandling för drogmissbrukare...64 Musikterapi på behandlingshem...69 De öppna drogmarknaderna i Oslo...72 Boktips...76 Lösning och vinnare till Kryss 3-10...78 Stipendierutan...78 Kryss 4-10...80 Stora narkotikabeslag vid trafikrazzior -Oj va många ni är, har det hänt någonting? Det var många bilister som reagerade på det antal poliser som de möttes av när de vinkades av från E4 och in till trafikplatsen Mora Stenar strax söder om Uppsala. Detta var den tredje trafikrazzian av fyra planerade för året. Närmare 700 fordon strömmade igenom razzian mellan klockan 18 och 01 en vanlig torsdag. TEXT OCH FOTO: INSPEKTÖR OMID FARHAND, GATULANGNINGSENHETEN UPPSALA Bakgrund 2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året. Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som var tillgänglig för att på bred front bekämpa och uppdaga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten i Uppsala län. Uppdraget att organisera samt genomföra razzian fördelades på personal från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att maximera upptäckten av fordon som transporterar narkotika. Man bestämde även att man under året skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myndigheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotikabrott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av kronofogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade förväntat sig detta resultat. I slutet av september i år genomfördes den femte och mest lyckosamma razzian sedan uppstarten. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10 Sidan 58 Trafikpolis- och narkotikapolisarbete i en bra kombination. Avrapporteringen av de uppdagade brotten sker på plats med hjälp av flertalet MOBASA datorer (uppkopplade till polisdatanätet) samt med hjälp av telefonsamtal till tursekreterare som befinner sig i polishuset. För att kunna hantera påverkade förare finns både sjuksköterska samt Evidenser på plats. Evidenser är ett portabelt bevisinstrument för provtagning vid misstänkt rattfylleri. Minst två narkotikahundar hjälper till för att genomföra husrannsakningar i fordon. Kvalitetssäkring av ärenden sker med hjälp av en polisiär förundersökningsledare på plats. leri. Efter husrannsakan i bilen med hund återfanns 400 gram hasch som låg väl dolt under baksätet. Vid 01-tiden genomsöktes en bil då föraren blev misstänkt för drograttfylleri. I bagageluckan anträffades det en Airbag som var stulen. Upplägg Med hjälp av transportstyrelsens vägmärken och fordon styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen Den senaste trafikrazzian skedde i slutet av september Senaste trafikrazzian Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter en fin höstkväll. Förväntningarna var höga då de sex innan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till tidigare trafikrazziorna inte hade gjort någon besviken. trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har Strax efter klockan 21 på kvällen kontrollerades en till uppgift att profilera och sålla personer och fordon grön pickup med tre personer. Vid samtal med personerna uppgav de att de hade varit till Stockholm och nu innehöll tre kilo hasch. Genom bland annat telefonavlyssning och fysisk Ett av många narkotikabeslag gjordes i en ryggsäck som som passerar sakta förbi. spaning lokaliserades en kroppsbyggare i Umeå som Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen Aktiv drogbekämpning var på väg hem till Borlänge. Samtliga upplevdes som den egentlige mottagaren av flaskorna och sedermera samt gatulangningsenheten. nervösa. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt huvudman i hela ärendet. Sållningspatrullen står i förbindelse med stopperpatrullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna bruk. I samband med husrannsakan i bilen anträffades tänkta för narkotikabrott/grovt narkotikabrott. båda passagerarna för ringa narkotikabrott genom eget Efter trafikrazzian hade vi sju personer gripna Umeåbon miss- mottog också paket från Spanien som innehöll Vi 10 ml tomma injektionsflaskor, kapsyler, i Norrbotten vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen. det en ryggsäck som innehöll tre kilo hasch. Samtliga hade sökt i 13 bilar med hjälp av narkotikahund, etiketter sju och annat som behövdes för att fylla den Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som tre greps misstänkta för grovt narkotikabrott. personer var rapporterade för ringa narkotikabrott, insmugglade vätskan i injektionsflaskorna. Sedan de består av personal från trafikavdelningen, gatulangningsenheten, närpoliser samt aspiranter med handner. Passageraren var märkbart påverkad av narkotika. personer var rapporterade för brott mot knivlagen, Kort därefter kontrollerades en bil med två perso- sex personer var rapporterade för drograttfylleri, små flaskorna två förslutits med speciell utrustning och försetts med etiketter, skickades de av Umeåmannen ledare. Stopperfunktionen meddelar även om vissa Varken föraren eller passageraren förekom hos polisen. närmare 700 utandningsprover genomfördes, till 19 återförsäljare flygande inspektioner, 100 talet utfärdade ordningsbotar, i Karlstad, Örebro, Göteborg och SNPF:s årliga Norrlandsseminarium hölls i Luleå den 25 november. Trots 20-gradig kyla invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt. Föraren blev misstänkt för drograttfylleri samt passageraren misstänkt för ringa narkotikabrott genom eget 91 utlänningskontroller. Malmö. På de välgjorda etiketterna framgick preparatnamn, AAS-substans och mängd samt företagsnamnet samlades 75 deltagare på Nordkalotten Hotell & Konferens för några timmars utbildning. På kontrollplatsen samverkar polisen med personal från Kronofogdemyndigheten. bruk. Vid visitering av passageraren anträffades det 70 På väg hem efter trafikrazzian visste jag inte Dutch om Lab. jag Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från gram portionsförpackat hasch samt marijuana. skulle vara glad eller förtvivlad. Vi hade på en Avsändaren vanlig i Spanien, en serb som under flera år trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafikplatsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret Åför som upplägget och genomförandet, Samtliga inledde blev misstänkta med en för narkotikabrott genom underrättelser eller längre spaning. Hur mycket sa Dahlberg och Gunnar Hermansson, Vid midnatt ansvariga kontrollerades en bil med tre personer. torsdag beslagtagit tre och ett halvt kilo cannabis bott i utan Sverige, försåg mottagare i flera länder med steroidvätska narkotika missar vi på de dagar vi inte har trafikrazzia? och övrig utrustning. Det egenhändigt de får med sig i samband med kontrollen. kort information om Svenska Narkotikapolisföreningen, eget bruk samt föraren även misstänkt för drograttfyl- påhittade namnet Dutch Lab kan ha förekommit på eftersom seminariet var öppet för alla inom rättsväsendet. Ärendet utreddes inledningsvis av polisen i Sundsvall AAS-marknaden sedan 2002. TF länspolismästaren i Norrbotten, Per Karlsson, innan det 39uppgraderades till grov organiserad brottslighet och aktionsgrupperna tog över i september 2009. höll ett kortare inledningsanförande, där han framhöll att Norrbotten fortfarande har en specifik narkotikarotel som ofta samverkar med andra myndigheter för en del av ärendet och började med att bearbeta Jari Kiemunki och hans kollegor i Umeå fick ansvar i det egna länet och med polis och tull i Finland. och analysera 800 inspelade telefonsamtal och annat Drogbekämpningen bedrivs effektivt och det är viktigt insamlat material. att personalen utvecklas, till exempel genom utbildning Efter ytterligare tre månaders spaning och utredning om droger, vilket Per Karlsson menade till stor del deltog ca 400 poliser, inklusive den nationella insatsstyrkan, i ett samordnat tillslag på 12 orter från Umeå numera sker genom SNPF:s försorg. till Spanien. 30 personer greps som planerat, men huvudmannen i Spanien lyckades undkomma. Hans Många nya Internetdroger i år sambo greps och fördes till Sundsvall liksom mängder Hittills under 2010 har 14 substanser klassats som av beslagtaget gods. narkotika. Fyra av dessa är syntetiska cannabinoider Svensk-serbens affärsidé var att importera AASsubstanser i pulverform från Kina, blanda upp med och ytterligare 11 syntetiska cannabinoider regleras sedan den 1 oktober av lagen om förbud mot vissa oljor och förpacka i olivoljeflaskor i Spanien och därefter sälja vidare till kontaktpersoner i olika länder, hälsofarliga varor. Allt fler nya missbrukssubstanser lanseras via Internet och försäljningen sker öppet på däribland till kroppsbyggaren i Umeå. olika svenska hemsidor tills drogerna förbjuds genom Umeåbons återförsäljare var i sin tur egna företagare som sålde diverse steroidpreparat via Internetforum beslut av regeringen. Gunnar Hermansson redogjorde för detta och om vikten av att informera Läkemedelsverket respektive För att kunna förvara och presentera alla beslagtagna preparat i Operation Liquid och all utrustning för den illegala omkring sig, för att ta emot försändelser, skicka paket, eller hemsidor. Var och en hade en grupp medhjälpare Folkhälsoinstitutet om nya och ännu ej reglerade droger som upptäcks på marknaden. De båda myndighe- tillverkningen av anabola steroider, har polisen hyrt in sig i hantera pengar och utbetalningar, lagerhålla varor ett bergrum i Sundsvall. Utrymmet disponeras i vanliga fall m.m. terna ansvarar för att samla in och sammanställa tillräckligt med information för att regeringen ska kunna Foto: Polisen soner. Operation Liquid saknar motstycke i mängden av tullen för förvaring av beslagtagen sprit och cigaretter. Tio månader efter tillslaget åtalades ett 70-tal per- fatta beslut om lagreglering av nytillkomna droger. beslagtagna preparat, antalet åtalade och antalet rättegångsdagar. Myndigheterna ligger ändå flera steg efter, men den nya lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser, som troligen kommer att införas den Rättegången inleddes den 1 november 2010 och preparat, en metod som tillämpats i Operation Liquid, leds från tingsrätten i Sundsvall. De åtalade och deras 1 april 2011, kommer att underlätta för tull och polis det stora dopningsärendet som utretts av polisens försvarare sitter i ytterligare fem tingssalar på respektive hemorter. Sambandet sker med videolänk via att omhänderta nya droger betydligt tidigare än vad aktionsgrupp Nordsam i Umeå och Sundsvall. som nu är fallet. Jari Kiemunki från aktionsgruppen i Umeå berättade stora bildskärmar. Med tre planerade rättegångsdagar att upprinnelsen till ärendet var ett beslag av anabola i veckan kommer processen att pågå till någon gång i Anabola steroider och Operation Liquid steroider som gjordes av tullen på Arlanda den 3 maj maj 2011. Den beräknade kostnaden för enbart rättsprocessen beräknas till ca 100 miljoner kronor. Anabola steroider (AAS) och de övriga preparaten 2009. Ett postpaket från Spanien, adresserat till en som omfattas av dopningslagen vållar en del svårigheter när det gäller att göra en total mängdberäkning Innehållet var däremot inte olivolja utan anabola ste- man i Sollefteå, innehöll 7 halvliters olivoljeflaskor. och bestämma straffvärdet av beslagtagna preparat. roider i vätskeform för injektion. Efter några veckor S.A.N.N. ett antidopingprojekt i Norrbotten Gunnar Hermansson berättade om en metod han kom ytterligare ett liknande paket med 10 olivoljeflaskor adresserat till en annan bulvan. projektledare för S.A.N.N., som står för Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund är föreslagit för mängdberäkning av dopningslagens alla Samverkan Sidan 38 Göran Kandelin från Tullverket t.v. ses här tillsammans med Åsa Dahlberg, SNPF/narkotikaroteln i Norrbotten, och Johan Öhman från Norrbottens idrottsförbund. Foto: Ewa Olsson Antidoping, Nätverk Norrbotten. Det är ett samverkansprojekt mellan idrotten och olika aktörer i samhället, däribland polisen och tullen. Enligt Johan Öhman står elitidrotten för en mycket liten del av dopningsfallen. Missbruk av anabola steroider och andra dopningsmedel sker oftast bland motionsidrottare och i andra grupper i samhället. Det är många fler som injicerar anabola steroider än narkotika som heroin och amfetamin. Dopning är ett samhällsproblem som också samhället får betala för, bland annat genom ett okänt antal våldsbrott. Projektet S.A.N.N. riktar in sig på antidopingarbete i samhället genom kompetenshöjning av nyckelpersoner och kvalitetssäkring av gym i alla kommuner i Norrbotten. Arbetet syftar också till att om ett par år bilda länsnätverk, där även länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet medverkar Tullverkets Norrlandsfunktion fick en rivstart Seminariet avslutades med att Göran Kandelin, som är förundersökningsledare vid Tullverket och stationerad i Haparanda, berättade om två större narkotikaärenden som den nya Norrlandsfunktionen fick ta sig an direkt efter starten förra hösten. Det ena gällde 1000 LSD-trippar som två män från Skellefteå köpt i Amsterdam och postat i fyra gratulationskort till en kamrat hemma. Breven stoppades och beslagtogs på Arlanda. Ungefär samtidigt upptäckte tullen på Arlanda en tavla innehållande kokain i en postförsändelse från Argentina. Mottagaren var en bulvan i Skellefteå. Båda ärendena slutade med långa fängelsestraff för de inblandade och tullens utredare och spanare fick en hel del nyttiga erfarenheter. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-10 59 MilJöMÄrkt Åkessons tryckeri svenska narkotikapolisföreningen 4-10 1 licensnummer 341093

Ordföranden har ordet Nå, hur gick det i omröstningen i Kalifornien med proposition 19 om legalisering av cannabis den 2 november 2010? Det blev ett nej, inte ett rungande nej, men ändock ett nej med ca 56-57 % stöd i folkomröstningen. Det verkade vara kört ett tag men folkomröstningen tog en vändning när justitieministern Eric Holder slog fast att den federala regeringen kommer att fortsätta ingripa mot marijuana oavsett vad som beslutas i Kalifornien. Det finns ju nationella lagar som förbjuder preparatet. Så Cannabusiness-frågan lever allt jämt och kommer sannolikt att fortsätta fram till det kommande presidentvalet i USA 2012. Sedan återstår att se vilken roll drogfrågan får i den valkampanjen. Vi kommer att få mer information om detta, när Gill och Jessica kommer tillbaka ifrån CNOA-konferensen i Los Angeles. Tillbaka till verkligheten i Sverige och då till mitt Västra Götaland. Enheten där jag arbetar fick i uppdrag att åka till en stad utanför Göteborg för att tillsammans med kollegorna på plats försöka avbryta en våldstrappa mellan två förortsgäng utan vare sig namn eller s.k. färger eller västar. Visst fanns det en trivial orsak till den väpnade konflikten även denna gång. Som vanligt beväpnar man sig till max för att gå som vinnare ur konflikten, som vanligt är det totalt livsfarligt för tredje part att röra sig och överhuvudtaget att bo i den aktuella stadsdelen. Uppgiften blev därmed ganska enkel och akut, gå ut och avbryt konflikten INNAN någon blir skadad/ mördad. De hade försökt ett par gånger mot varandra och misslyckats. Vi lyckas tillsammans med andra enheter ifrån LKP, piket och andra lokala resurser att gripa fem personer på ett par dagar. Vi gör beslag av handeldvapen, automatvapen, tungvästar och ballistiska hjälmar! Fyra personer blir anhållna och sedan blir det som vanligt, dessa fyra blir inte häktade. Varför inte? Vem skall ta över och försöka om både polis och åklagare misslyckas? Vem i rättsväsendet kör vidare? Finns det någon? Vapenlagen, hur var det med den egentligen? Passade på att ringa för att se om det hade lugnat ner sig i och med alla gripandena och kontrollerna som genomfördes under totalt fyra dagar. Svaret var tyvärr givet, ytterligare en skottlossning, denna gång ut ur en lägenhet och ut i ett trapphus. Ingen skadad denna gång heller. Det måste börja hända något med rättsväsendets totalsyn på vapenbrott snarast. Händelsen som sådan är ju knappast något nytt under solen i vare sig Västra Götaland, Malmö eller Stockholm. Ett olagligt vapen = ett år i fängelse utan att passera gå blir mitt förslag i den debattlösa vapenfrågan. Nästa vecka kommer styrelsen att åka till Örebro för att kvalitetssäkra ALLT på plats. Då menar jag allt ifrån provligga några sängar till att äta den tänkta bankettmenyn. En viktig del för oss är att ta fram en preliminär budget, så att vi kan få fram ett underlag på hur många medlemmar vi kan ta emot utan att föreningen går i konkurs. Programmet är i stort spikat och det känns lite konstigt att sedan värka fram konferensprodukten i ytterligare fem månader innan den skall genomföras. Visst blir det förändringar in i det sista, men nu är det upp till Er att inte vänta för länge med anmälan! Slutligen vill jag uppmärksamma vår eminente redaktör, han har fått Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010. Del av motiveringen priset tilldelas Gunnar Hermansson för hans redaktionella utvecklingsarbete som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift till ett ledande forum för journalistik och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning. Grattis Gunnar, du betyder mycket för föreningen och gör ett otroligt arbete med tidningen! God jul och Gott nytt År! 2 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Info från styrelsen Viktigt om plusgirokonton SNPF:s plusgirokonto 63 73 06-2 får i fortsättningen enbart användas för inbetalning av medlemsavgifter. SNPF har nu också ett nytt plusgirokonto 56 50 25-4 som i fortsättningen ska användas till konferensinbetalning och alla övriga inbetalningar. Från detta Plusgiro kommer även alla föreningens utbetalningar ske. Tänk på att i de fall arbetsgivaren betalar in avgiften för konferensen måste ni informera om det nya plusgirokontot. SNPF:s utbildningskonferens maj 2011 Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2011 går av stapeln i Örebro den 6-8 maj. Programmet spikas nu i december och för mer detaljer, titta på sidan 7 i tidningen. Stödmedlem i SNPF För dig som enligt stadgarna inte kan bli medlem i SNPF finns nu möjlighet att via en länk på vår hemsida anmäla dig som stödmedlem i Narkotikapolisföreningen. Stödmedlem kan alla privatpersoner bli som sympatiserar med föreningens mål och syften. Som stödmedlem kommer du att få tidningen hemskickad med fyra nummer per år. Vidare kommer du att få information i form av e-postutskick om aktiviteter, öppna föreläsningar och seminarier, samt ett nyhetsbrev som utkommer två gånger per år och som också sändes ut via e-post. Stöttepelare är en form av stödmedlemskap i SNPF, utformat främst för företag och organisationer, men naturligtvis också för enskilda personer. Läs mer på www.snpf.org Extra tidning på temat Bostad I början av november gav vi för fjärde året ut ett specialnummer av SNPF-tidningen. Denna tidning distribueras till företag och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen genom annonsering. Medlemmar i SNPF och alla andra kan läsa den i sin helhet i pdf-format på www.snpf. org/tidningen. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT TEMA: Bostad Nr X/2010 Multikriminella ligor bakom bostadsinbrott Rikspolisstyrelsen utformar manual för nationell grannsamverkan Från huskurer till hög som ett hus Drogtillverkning i bostäder Redaktörens spalt Det brukar vara redaktören som bestämmer omslagsbilden och ytterst avgör innehållet i tidningen. Men inte denna gången. Jag fick vika mig för mina medarbetare. Givetvis är jag mycket glad och hedrad och naturligtvis överraskad över Carnegie Institutets journalistpris, men äran tillfaller också mina engagerade kollegor i redaktionen, som gör ett fantastiskt hedervärt arbete, och naturligtvis alla ni läsare som i varje tidning bidrar med artiklar och reportage om intressanta och lärorika händelser och företeelser som ni upplever i er vardag. Tillsammans kan vi göra en tidning som är den bästa och helt klart den mest kvalitetssäkrade produktion i branschen. I några artiklar i denna tidning behandlas ämnet drogtestning. I ett land där narkotika- och dopningsmissbruk är straffbelagt och aktivt beivras, är det nödvändigt att rättsvårdande myndigheter ges erforderliga verktyg för att kunna klara jobbet. I nuläget brister det på många punkter eftersom utvecklingen på den illegala drogmarknaden går allt fortare. Nya illegala droger kan inte upptäckas i blod och urin eftersom analysmetoder saknas. Även då analysmetoder finns blir det för dyrt för polismyndigheterna att begära analys av ett alltför brett spektrum av nya droger. Missbrukaren går fri och det ger helt fel signaler. Drogtester i skolan och på vissa arbetsplatser görs också för individens bästa, men motarbetas av beslutsfattare av någon anledning. Varför drogtestas inte poliser? Jag önskar er läsare en god helg och en bra start på det nya året. gunnar hermansson svenska narkotikapolisföreningen 4-10 3

SNPF:s redaktör belönas Gunnar Hermansson får pris för att ha utvecklat SNPF:s medlemstidning till ett ledande forum för journalistisk och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning. Vid utdelandet av Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010 den 22 november höll verksamhetschefen Peder Langenskiölds följande anförande. Mina damer och herrar! Idag delar Svenska Carnegie Institutet ut sitt journalistpris för 23:e gången. Enligt statuterna utdelas priset varje år under fjärde kvartalet till en journalist som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i fråga om dokumentärreportage eller forskningsinformation inom något av områdena drogmissbruk, kriminalitet eller andra betydande nutida samhällsproblem. Prissumman är 25 000 kronor. För 2010 tillfaller priset redaktören Gunnar Hermansson vid Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift. I styrelsens motivering står att priset tilldelas Gunnar Hermansson för hans redaktionella utvecklingsarbete som gjort Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift till ett ledande forum för journalistisk och professionell bevakning av narkotikabrottslighet och narkotikabekämpning. Gunnar Hermansson har i många år verkat i skärningspunkten mellan praktisk narkotikabekämpning och eget arbete som skribent och redaktör. Han var verksam som polis från 1967 till 2006, bl.a. vid Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisens narkotikarotel. På narkotikaroteln fick Gunnar Hermansson ansvar för kartläggning av den illegala handeln med anabola steroider och andra läkemedelsdroger såväl nationellt som internationellt. Hans kunskap bidrog till att ge dessa missbruk högre prioritet i polis- och tullarbete. Den har kommit även domstolar till del, så var han 2003 expert i Högsta Domstolen i ett ärende som gällde farligheten hos Rohypnol. År 2000 blev Gunnar Hermansson invald i Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF) styrelse. Sedan 2004 är han chefredaktör för SNPF:s medlemstidning. Tidningen har under hans redaktörskap utvecklats till ett ledande forum för dokumentär bevakning av narkotikabrottslighet, narkotikapolis- och tullarbete samt nya narkotika, men även för kritisk diskussion om insatser och resultat. Gunnar Hermansson valde att sluta vid polisen 2006 för att på heltid ägna sig åt att producera SNPF:s tidning, att fortsätta föreläsa om droger och att skriva böcker. Det polisväsendet förlorade av intern kompetens och personligt engagemang vann Svenska Narkotikapolisföreningen och den fria bevakningen av narkotikautvecklingen. Gunnar Hermanssons skrivförmåga har kommit till uttryck även på andra sätt. Han är medförfattare till böckerna Mandom, mod och morske män (2006, tillsammans med Tommy Moberg) samt Anabola androgena steroider (2008, tillsammans med Tommy Moberg). Snart kommer boken Partydroger, som han skrivit tillsammans med biträdande överläkaren Stefan Sparring på Maria Ungdom. Det är med varma välgångsönskningar och hjärtliga förhoppningar om fortsatt gott redaktionellt utvecklingsarbete som jag härmed överlämnar Svenska Carnegie Institutets journalistpris för 2010 till Gunnar Hermansson. n JH Svenska Carnegie Institutets verksamhetschef Peder Langenskiöld delade den 22 november ut institutets journalistpris till Gunnar Hermansson. Foto: SCI. 6 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens 25:e utbildningskonferens och årsmöte den 6-8 maj, 2011 i Örebro Nu har det blivit hög tid att boka in nästa års utbildningskonferens och årsmöte som går av stapeln på Conventum i Örebro den 6-8 maj 2011. De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller. Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Ur det preliminära programmet: Invigningen fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande Mika Jörnelius och av länspolismästaren Kalle Wallin i Örebro kommer kammaråklagare Leif Görts och kriminalkommissarie Hans Knutsen-Öy att berätta om insatser före, under och efter det stora helikopterrånet mot G4S värdedepå i Stockholm. Föreläsningar lördag söndag Informatörshantering Basic om narkotikabekämpning Projekt Tumlare kokainsmuggling i dansmattor Adam-mordet, narkotikaaffär som slutade med mord Operation Liquid rikstäckande dopingärende Änglar finns dom om outlawkulturen RC-droger och nya droger på Internet Omfattande mefedronärende Den svåraste gömman om sväljare Internetspaning Nya narkotika och nya farlighetsbedömningar Läkemedelsassisterad behandling vid narkotikamissbruk Kustbevakningen berättar Nationella insatsstyrkan Människohandel Ärende Avec om amfetaminsmuggling Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan. OBS! SNPF har nytt plusgironummer 56 50 25 4 för inbetalning av konferensavgiften Inbjudan med anmälningstalong skickas som vanligt ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2011. svenska narkotikapolisföreningen 4-10 7

Så fungerar drogtester text: jonas hartelius En rad metoder har utvecklats för att spåra förekomst av droger eller omsättningsprodukter i samband med missbruk. Men korrekt handhavande krävs för att resultatet skall bli rättvisande. Drogtester baseras på att det som kommer in i kroppen skall ut på ett eller annat sätt. Omvänt gäller även att det som kommer ut ur kroppen måste ha kommit in på något vis. Passager Syftet med drogtillförsel i missbrukssyfte är att uppnå ett rus. Detta kräver att tillräckliga (rusgivande) koncentrationer uppnås i hjärnan. Från det att en drog införes i kroppen till dess att resterna går ut i avloppet kommer drogen och dess omsättningsprodukter (metaboliter) att passera flera system (faser). Vid rökning passerar dosen via lungor och blodomlopp till hjärnan. Rusverkan kommer fort, de första effekterna märks på tio sekunder. Vid intravenös injicering går dosen nästan lika fort till hjärnan. Vid snusning eller rektal tillförsel går förloppet långsammare, eftersom dosen skall tas upp via slemhinnor. Vid nedsväljning måste dosen passera ut i tarmen för att kunna tas upp i blodet. Oavsett tillförselsätt passerar drogen till slut ut i kroppsvätskor, som saliv och svett. I en del fall bildas omsättningsprodukter (metaboliter) genom att olika enzymsystem i kroppen bryter ner eller förändrar den tillförda drogen. Heroin (diacetylmorfin) blir till slut morfin. Passage genom levern kan sänka ruseffekterna av en dos, eftersom en del droger omvandlas i levern. Så är fallet med exempelvis heroin (intravenös injektion gör dock att heroinet direkt går till hjärnan, vilket förklarar den starka kicken). Droger passerar först blodet (blodfasen) och sedan ut i urinen (urinfasen). Blodfasen speglar grovt den aktuella påverkansgraden. Genom att mäta koncentrationen över tid i de olika faserna kan man få en grov uppskattning av tidpunkten för tillförseln. Amfetamin kan påvisas i blodfasen upp till tre dygn efter avslutat intag och upp till en vecka i urin. Biologiska material Underlaget för drogtest är i de flesta rutinsystem något biologiskt material, alltså ett kroppsprov. Urinprov har dominerat under årtionden av flera skäl. Ett är att de är lätta att ta utan speciell intervention, ett annat att det vanligen går att få fram stora volymer som räcker även för mindre känsliga metoder. Nackdelen är att en del personer kan uppleva det som obehagligt att lämna prov under övervakning. En annan nackdel är att de som vet att de kan komma att lämna positivt prov brukar känna till möjligheter till manipulation. På internet finns också många tips och åtskilliga kemiska tillsatser för att manipulera urinprovstagning. Blodprov kräver fysisk intervention och upplevs som kladdigare. Men de kan tas om urinprov inte är möjliga men även för att specialstudera påverkansgraden under ett kortare intervall. Saliv och svett har under senare år introducerats som bli intressanta alternativ till urin. Det anses vara mindre ingripande att spotta i ett provrör eller att man gör en avtorkning. Salivtester visar också aktuell påverkan vid provtagningstillfället mycket tydligare än urintester. Hår och naglar har börjat användas för att visa en persons konsumtion av droger och exponering för gifter över en längre tid (månader). Den främmande substansen lagras in just när den delen av hårstråt eller nageln bildas och bevaras sedan ungefär som en markering på en färdskrivare. Hårtester har ett långt observationsintervall upp till månader beroende på hur långhårig personen är. Metoden kan påvisa även kroniskt alkoholmissbruk. Kroppsfett fungerar som depå för en rad fettlösliga droger, bl.a. cannabis. Utlösningen kan vara långsam. Kroppsfett tas sällan som prov i Sverige. 10 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Analysmetoder Immunologiska metoder (RIA, ELISA m.fl.) är de vanligaste för masstester med stickor, paletter etc. De bygger på att man utvecklat en specifik antikropp som binds till en viss substans eller grupp av substanser, t.ex. heroin eller opiater. De kan användas nästan överallt och är förhållandevis billiga per testad substans. Gaskromatografi och vätskekromatografi med masspektrometri (GC-MS och LC-MS) bygger på att man löser upp molekylerna i en organisk vätska och skickar ut dem i ett långt rör med bromsande medier. Det kan liknas vid att sända ut en grupp löpare (utan nummerlappar) på maraton och mäta deras målgångstider. Eftersom man vet löparnas normala tider kan man identifiera dem med hjälp av tiderna. GC-MS uppfattas som referensmetod ( guldstandard ) och används för verifikation. En rad andra metoder är under utveckling, bl.a. magnetresonans (NMR). De kan ha betydelse för speciella undersökningar, men det brukar ta tid innan de blir kommersiellt användbara. Nya varianter av masspektrometri har börjat användas för att spåra sprängmedel i flygbagage och kan väntas komma till användning även för att spåra narkotika. Många storskaliga system bygger på att man testar för en substans i taget. Det skall då finnas en fråga, exempelvis visar provet förekomst av cannabis i mätbara mängder?. Förfarandet kan bli dyrt om man i ett enskilt fall vill utreda ett stort antal substanser som är aktuella på den svenska drogmarknaden, t.ex. nya syntetiska katinoner. En del metoder håller på att utvecklas som bygger på att man mäter ändringar i funktioner under pågående rus eller under efterfasen. Ögontest (elektronystagmografi) bygger på att det elektriska fältet kring ögongloben ändras när ögats rörelsemönster ändras vid viss drogpåverkan. Ändringen kan vara så specifik att den kan knytas till påverkan med en specifik narkotika. EEG (elektroencefalogram) har som mekanism att en rad hjärnfunktioner ändras av droger, bl.a. bensodiazepiner. Förändringarna kan bli så specifika att de kan analyseras av en dator och presenteras som en diagnos. Enkla EEG för fältbruk kan utformas som ett slags pannband. Dylika tekniska metoder har fördelarna att vara torra, d.v.s. att de inte kräver pytsande med vätskor eller dylikt, att de är enkla att hantera och att de ger svar direkt. På sikt kan man räkna med att det kommer att utvecklas än känsligare metoder som gör att man kan testa en person med en sond som placeras på huden och via en dator ger besked om vilka drogrester som påvisas i personens kropp. I praktiken För att ett testsvar skall vara giltigt som beslutsunderlag måste det kunna knytas entydig till en person vid en viss tid. Här finns en rad felkällor. Personens identitet kan vara felaktig eller obestyrkt. Provet kan ha tagits Ofta används s.k. teststickor för en första sållning av urinprover. Stickorna är preparerade för att reagera på specifika droger (eller metaboliter). Metoden är enkel att hantera och fungerar i de flesta sammanhang. Foto: L. Karlsson. Fullständig kontroll över ett prov i alla led är en förutsättning för att ett analyssvar vid drogtest skall ge korrekt besked. En viktig del av skyddet mot förväxling eller manipulationer är förslutning med speciell tejp samt identifiering av varje enskilt prov med hjälp av streckoder. Foto: JH. svenska narkotikapolisföreningen 4-10 11

Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri; beslutade den 7 mars 2006. Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 första stycket 4 och 13 e förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och 3 polisutbildningsförordningen (1999:740) och beslutar följande allmänna råd. Tillämpningsområde RPSFS 2006:1 FAP 420-3 Utkom från trycket den 28 mars 2006 Rikspolisstyrelsen har utfärdat detaljerade regler för hur prover skall tas i samband med misstänkt olovligt bruk av narkotika. så att förväxling uppstått, exempelvis om flera prov 1 Denna författning innehåller bestämmelser om urin- och blodprovstagning i i öppna samband med kärl misstanke utan om bruk övervakning. av narkotika och drogratt-proven kan ha ställts fylleri. manipulerats 2 Bestämmelser om straff genom för bruk utspädning av narkotika och drograttfylleri eller utbyte finns mot annan persons i 1 6 och 2 urin. narkotikastrafflagen Det kan (1968:64) finnas respektive lagliga i 4 andra droger, stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. bl.a. en rad läkemedel, Urin- och blodprovstagning som ger med anledning samma av brott utslag är en form som av kroppsbesiktning. Bestämmelser om sådan kroppsbesiktning finns i bl.a. vissa narkotika. Dessa 28 kap. 4, 12 och 13 andra rättegångsbalken. felkällor gör att certifierade laboratorier brukar ha noga specificerade rutiner för tagande Terminologi och handhavande av prover. 3 När prov tas av en skäligen misstänkt person för att undersöka om det finns En narkotika del i organisationer, blodet eller urinen skall i förekommande som skall fall följande använda beteckningar användas med angiven betydelse. provsvaret som grund för åtgärd, t.ex. arbetsgivare för beslut om Beteckning Betydelse uppsägning, Sållningsinstrument Instrument har infört som anger om en det funktion finns narkotika i ett med en fristående urinprov och om koncentrationen av narkotika konsultläkare som gör en samlad bedömning av provsvaret och möjliga uppgår till minst tröskelvärdet, oavsett vilken typ av utrustning som felkällor, används vid en bl.a. sållningsanalys korrekt läkemedelsintag, Sållningsanalys innan Analys provsvaret av ett urinprov lämnas med ett sållningsinstrument vidare. Denna läkarroll av narkotika i urin. som syftar till att fastställa om det finns en kallas med en koncentration amerikansk av narkotika som term uppgår till medical minst review officer (MRO). tröskelvärdet. Svenska Narkotikapolisföreningen har utfärdat 1 en checklista för drogtester. Den är så konstruerad att ett eller flera nej bland svaren ger anledning till omprövning av testets värde, kanske även av rutiner m.m. Vid storskaliga testsystem (bl.a. med sällningsinstrument) gör sig två statistiska problem gällande. De kan kallas falsk negativa resp. falskt positiva svar. Falskt negativa svar innebär att provsvaret ej indikerar narkotika trots aktuell konsumtion. Om det blir många falskt negativa svar visar det att systemet har låg sensitivitet. Låg sensitivitet innebär att många missbrukare slinker förbi. Om det blir många falskt positiva svar visar det att systemet har låg specificitet. Låg specificitet innebär många falska anklagelser. För individen är hög specificitet viktigare ur rättssäkerhetssynpunkt än hög sensitivitet. Om frekvensen sant positiva svar är en procent, sensitiviteten är 99 procent och specificiteten är 99 procent (ger en procent falskt positiva svar) kommer hälften att provsvaren att vara falska. Därför genomförs ett andra test (B-prov; verifikation) med en säkrare metod för att säkerställa att positiva svar från första testomgången verkligen är positiva. Professionell hantering Drogtester är en av de få metoder som är både tillräckligt enkla och tillräckligt säkra för att kunna administreras i stor skala i försök att upptäcka narkotikamissbruk under ett tidigt skede. De måste användas på korrekta grunder, bl.a. vid den tid då man kan misstänka att det finns narkotika eller omsättningsprodukter i kroppen. För att drogtester skall fungera effektivt, behålla sin trovärdighet och vara tillåtna även SNPF:s checklista för drogtest 1. Har provtagningen stöd i lag, avtal, god sed eller fastställd policy? 2. Är personen som skall testas informerad om provtagningens syfte och möjliga konsekvenser? 3. Är personens identitet säkerställd (legitimationskontroll eller personlig bekantskap)? 4. Har möjliga felkällor som korrekt medicinskt bruk av läkemedel (notera dessa!) eller sjukdom uteslutits eller åtminstone noterats? 5. Tas provet under direkt överinseende? 6. Tas provet av en utbildad person? 7. Hanteras provet enligt givna föreskrifter? 8. Utförs provanalysen av ett ackrediterat laboratorium eller enligt en godkänd metod? 9. Kommer provsvaret att utvärderas av en kompetent person? 10. Finns klara regler om vem som skall informeras om provsvaret? Ett eller flera nej på ovanstående frågor kan minska provtagningens tillförlitlighet och resultatets värde. SWEDAC sätter standard för tester Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är en myndighet som ansvarar bl.a. för att laboratorieanalyser av exempelvis urinprov utförs på ett tillförligt sätt. Det sker genom ackreditering, som innebär en kompetensprövning som görs enligt europeiska och internationella standarder. Ackreditering är ett formellt erkännande av att ett företag eller en organisation har kompetensen att utföra vissa specificerade uppgifter. För ackreditering måste ett laboratorium uppfylla mycket högt ställda krav på ordning, noggrannhet, kompetens och säkerhet. Ackrediteringen avser en viss typ av undersökning, men ett laboratorium kan ha ackreditering för flera slag av undersökningar. En SWEDAC-ackreditering gör att laboratoriet är godkänt för den ackrediterade verksamheten i hela EU. SWEDAC har utfärdat ett dokument om narkotikaanalyser (utgåva 8, 2008). Där ges detaljerade anvisningar för hur en tillförlitlig laboratorierutin skall byggas upp, hur säkerhet i hanteringen ( chain of custody ) skall fungera i alla led, hur dokumentationen skall se ut o.s.v. i framtiden måste de hanteras professionellt. n Referenser kan fås från författaren. 12 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Prevention, piss & påföljder text: christoffer bohman, kommissarie, Polishögskolan Sörentorp 1988 kriminaliserades bruk av narkotika och 1992 lades påföljden fängelse till för att polisen skulle ha möjlighet att använda tvångsmedel. Polisens roll var tydlig. Minska och försvåra hanteringen av narkotika i vårt samhälle samt fånga upp personer tidigt i missbruket. Tanken är också att det polisiära ingripandet mot personer som missbrukar skall vara en konsekvens av den personens handlande och få honom eller henne att komma till insikt. Polisens roll i preventionsarbetet är även att se till att dessa personer i största möjliga mån hamnar under vård. Vi har jobbat med denna lagstiftning i snart 20 år och frågan är om systemet fungerar så bra som det var tänkt. Narkotikamarknaden ändras, trender kommer och går och kulturer kring brukandet ändrar skepnad med tiden. Jag anser att vi inte hänger med och vill därför belysa ett par områden där jag ser möjligheter till förbättring. Rutinerna kring droganalyser otidsenliga Den första rejäla käppen som satte sig i detta preventionshjul är droganalyserna. Många poliser runt om i Sverige har de senaste åren fått erfara att en stor mängd droganalyser visat negativt resultat. Detta trots att man varit säker på att den misstänkte använt någon form av narkotika. I många av dessa fall beror detta främst på att personerna använt preparat som ligger utanför analysavtalet som polisen har med Rättsmedicinalverket. I avtalet ingår analys för opiater, amfetamin, benzodiazepiner, MDMA, kokain samt cannabis. Droger som inte ingår i avtalet är t.ex. syntetiska katinoner (så som Metedron, Mefedron, MDPV, Bytolon m.fl.), Subutex (mätbart i blod), Metadon, LSD, GHB, syntetiska cannabinoider (som i dagsläget inte går att mäta överhuvudtaget), Tramadol, samt ytterligare en massa internetdroger, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider (AAS). Detta gör att vi får en massa så kallade bomkollar som på många håll föranlett kritik och gjort många poliser osäkra men det är långt ifrån det stora problemet. Det största problemet är att dessa personers missbruk inte identifieras. Många har hört av sig till mig och berättat hur de i analysbegäran lagt till ett flertal av de preparat som inte täcks av avtalet för att säkerställa träff. Detta har dock upphört på många håll då extra analyser är dyra att genomföra och - enligt polismyndigheten - inte kostnadseffektiva. Illegalt bruk av narkotika upptäcks inte En prioriterad grupp som vi ska jobba mot är ungdomar och det är i denna grupp som den största förändringen i användandet skett den senaste tiden. Internet har blivit en stor handelsplats och många droger som säljs där ligger utanför analysavtalet. Den nya ändringen i LUL som ger utrymme för kroppsbesiktning av barn under 15 år syftar till att samhället skall kunna upptäcka och sätta in insatser tidigt. Men vad gör det för skillnad om vi inte kan analysera de droger som dessa ungdomar använder mest? Ett av de mest effektiva vapen vi inom polisen har i det preventiva arbetet mot narkotika, är att skapa en Den rättsliga vågskålen i obalans symboliskt illustrerad av Christoffer Bohman. Foto: Thomas Kupper. 14 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Är urinprovstagning vid drogtester ett slag i luften? Foto: Lennart Karlsson så stor risk för att åka dit som möjligt och på så sätt belysa ett normbrytande beteende. Enligt min mening leder en hög risk för upptäckt till att mindre narkotika är i omlopp och det minskar i sin tur risken för att unga personer debuterar. Om ungdomar däremot får kännedom om att vi inte har möjlighet att spåra vissa preparat, minskar risken att bli upptäckt och på så sätt uteblir effekten. Illegalt bruk av droger beivras inte När vi har ett positivt analysbesked på eget bruk tillsammans med ett innehav av narkotika och slutredovisar detta till åklagaren, kommer vi till nästa område som behöver belysas. I många fall tillåter åklagarna att det egna bruket av droger konsumeras av andra brott, då det inte får någon ytterligare straffpåföljd. Det medför att flertalet myndigheter inte nås av informationen att personen brukat narkotika eller AAS. Exempelvis får inte Länsstyrelsen informationen och kan därför inte ifrågasätta personens lämplighet att ha körkort. Vi inom polisen kan inte heller se i våra register att personen har en historik som brukare. Som det ser ut idag så lägger vi inom polisen ner mycket arbetstid och pengar på analyser som ibland inte leder någonstans och grundtanken med polisens arbete går förlorad när personer som missbrukar narkotika inte får vård. Utmaningen vi står inför är att tillsammans med åklagarmyndigheten hitta ett arbetssätt som är kostnadseffektivt, där alla instanser drar åt samma håll och ser till vad som är bäst ur ett folkhälsoperspektiv. Bättre kunskap om beroendevården behövs Eftersom en av grundtankarna är att bereda vård, så åligger det polisen att ha kunskap om vilken vård som kan erbjudas lokalt, då beroendevården ser olika ut i landet. Här ser jag förbättringsmöjligheter på två områden. Man kan ibland höra hur uniformerade poliser prioriterar bort arbetet med narkotika, då de anser att detta faller inom ramarna för den lokala gatulagningsgruppens uppdrag. Problemet med narkotika i Missbruk av internetdrogen Mefedron är ganska vanligt, men upptäcks inte alltid vid droganalyser, bland annat på grund av kostnadsskäl. vårt samhälle är dock så stort, att alla måste hjälpa till och dra sitt strå till stacken. Dilemmat är också att vi idag har betydligt färre gatulangningsgrupper än vad vi hade för bara några år sedan. Den ekonomiska krisen har sin del i det, men också att vi inom polisen fokuserar på grov organiserad brottslighet i all större utsträckning. Det gör att alla operativa poliser måste ha verktyg till att arbeta operativt mot narkotika och förståelse för varför vi arbetar mot droger. Generellt är kunskapen om den lokala beroendevården dålig hos polisen och främst hos dem som inte arbetar mot narkotikan i någon större utsträckning. Jag tror att vi skulle få större effekter av arbetet mot narkotika genom att höja kunskapen om vilken typ av vård vi kan erbjuda personer som har missbruksproblem. Den andra förbättringsmöjligheten ligger hos just beroendevården som enligt min mening inte heller hängt med i den förändring som skett på narkotikaområdet. Om man till exempel tittar på kokainet, så sprider sig preparatet geografiskt i Sverige och användandet både till nya samhällsklasser och enligt flera rapporter även ner i åldrarna. Det är dock på få ställen i Sverige som personer med kokainmissbruk och beroende kan få adekvat hjälp. Även här skulle kontinuerlig kompetensutveckling ge märkbara effekter. Rikspolisstyrelsen saknar sakkunskap om narkotika En åtgärd som skulle förenkla det polisiära arbetet mot narkotika är om Rikspolisstyrelsen hade en sakkunnig person som ansvarade för narkotikafrågor. Någon sådan finns inte idag och har inte funnits på många år. Idag finns ingen generell sakkunnighet inom Rikspolisstyrelsen på området narkotika. Trots att man i regleringsbreven varit tydliga med vad som skall göras i narkotikafrågorna och hur arbetet skall styras, så prioriteras inte frågorna. Vi har inte heller varit bortskämda med polisiär litteratur om narkotika de senaste åren och den totala mängden litteratur tar inte speciellt stor plats i bokhyllan. Jag anser att Rikspolisstyrelsen bör se över det avtal som idag finns med Rättsmedicinalverket, samt huruvida det skulle underlätta om det fanns en person som ansvarade för narkotikafrågorna i sin helhet. n svenska narkotikapolisföreningen 4-10 15

Krönika Otillräcklig lag om drogtester text: katarina cnattingius Det behövs ett mer samlat grepp på frågan om drogtester på unga. Riksdagen har beslutat att det från den 1 juli skall vara lagligt att testa barn under 15 år för misstänkt olovligt bruk (missbruk) av narkotika. Det har gjorts genom en ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Den nya bestämmelsen har följande lydelse: 36 b Är någon skäligen misstänkt för att före femton års ålder olovligen ha brukat narkotika får kroppsbesiktning genom tagande av prov från kroppen och undersökning av sådana prov företas, om det kan antas vara nödvändigt för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser för den unge. Sådan kroppsbesiktning beslutas av åklagare. Socialnämnden ska omedelbart underrättas om resultatet av en sådan kroppsbesiktning. Detsamma gäller den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i förhållande till den unge, om det inte finns särskilda skäl mot det. Den nya bestämmelsen är ett steg i rätt riktning. Efter 30 års debatt om drogtester på barn under 15 år får vi en första tydlig lagreglering. Men det har blivit en otillräcklig bestämmelse. Troligen kan den ha betydelse vid polisingripanden då underåriga påträffas mer eller mindre narkotikapåverkade i kvartar, vid musikfestivaler o.s.v. Men det måste finnas en jouråklagare tillgänglig för att fatta snabba beslut. De nya reglerna medger inte drogtester på sociala, psykologiska eller pedagogiska grunder. Det blir inte tillåtet att utföra drogtester som en del i en utredning inom skolans elevvård av en ung människas totala situation, t.ex. med omfattande frånvaro, svaga skolprestationer eller allmänt strul och konflikter. Sådana reaktioner kan alla ha ett nära samband med missbruk. Det blir inte heller någon reglering av drogtester som ett led i rehabilitering och kontroll av drogfrihet. Den svaga lagen, som det tagit flera år att utarbeta visar på det svaga intresset hos riksdag och regering. Ingen verkar vara bekymrad över att tusentals unga människor varje år debuterar i ett narkotikamissbruk som tenderar att bli långdraget och kanske livsavgörande. Katarina Cnattingius har i många år varit ANT-lärare och även verksam inom Svenska Carnegie Institutet. Hon väckte redan 1981 frågan om drogtester på unga hos dåvarande socialministern Karin Söder (c), som var inbjuden till ett föräldramöte på Katarinas skola. Foto: Jonas Hartelius. De nya reglerna visar att riksdagen och regeringen har samma kluvna inställning som vid beslutet 1988 att kriminalisera olovligt bruk (missbruk) av narkotika. Genom en rad inskränkningar hindrades polisen från att använda urinprov. Först 1993 blev detta möjligt. Uppenbarligen får vi vänta ytterligare några år på en lag om drogtester grundade på sociala indikationer. För att drogtester (inte bara urinprov utan även hårtester eller andra metoder) skall bli ett mer användbart instrument vid upptäckt och kontroll av missbruk och ytterst för att hejda missbruk av narkotika bland unga måste formerna och grunderna regleras i en lag som har sociala indikationer för undersökning och ingripande. Man gör det troligen enklast genom att samla reglerna i en särskild lag eller göra ett tillägg i lagen om vård av unga (LVU). n 18 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Unga KRIS breddar sin antidroginformation i skolor KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället, har lokalföreningar över hela landet och den största finns i Örebro. Här finns också Unga KRIS för medlemmar upp till 25 år. Unga KRIS är ofta ute och föreläser i skolor för årskurs 9 och i gymnasiet. De berättar då om hur de själva hamnade i kriminalitet och missbruk, följderna av detta och framförallt hur de lyckats komma ifrån denna livsstil. Under hösten har Unga KRIS fått ytterligare ett budskap Att föra ut, nämligen hur den som köper och använder narkotika också bidrar till lidande och död, miljöförstöring, terrorism, krig och konflikter. I förra numret av tidningen berättade vi om skriften Narkotikaindustrins påverkan på samhällen, framställd av Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid Institute for Security & Development (ISDP). Avsikten var att skriften skulle användas ibland annat vid antidrogundervisning i skolor. Detta sker nu genom Unga KRIS försorg och Micke Österberg i Örebro är kontaktperson mellan ISDP och Unga KRIS. Hans första uppdrag blev att arrangera två seminarier, ett i Halmstad och ett i Gävle för deltagare från Unga KRIS lokalföreningar. Vid seminarierna, som hölls under hösten 2010, deltog även Walter Kegö och FUNCTIONALITY IS SECURITY The GADDEX is developed for the undercover working officers who need to carry equipment in a hidden and secure manor. The vests are a result of a cooperation with our clients, policemen and policewomen of the Swedish elite narcotics and surveillance special teams with the highest demands for discreteness, flexibility and temperature regulation. The GADDEX is tailored in Sweden with the highest quality and security in mind. DURABLE FLEXIBLE COOL/DRY DISCRETE RADIO/E80/RAKEL FUNCTIONALITY GADDEX is a brand owned and managed by Lena Gadde. For more information please contact us at +46 226 801 35, +46 70 719 62 31 or info@gaddex.com. Låt konferensen ta höjd på Hotel Skansen Hotel Skansens generösa konferensvärld flyttar gränserna för vad du trodde var möjligt. Kongresshallen bjuder på en oförglömlig panoramautsikt mot Kattegatts blåa hav och Bjärehalvöns gröna höjder. Generösa konferens- och utställningsytor ger möjlighet att skapa verkligt proffsiga event, exempelvis i vår mässhall med stora glasfönster mot centercourten. Utomhusterrasser på båda sidor om kongresshallen erbjuder ytterligare ytor för servering och upplevelser, och möjlighet att skapa omväxling. Låt hotellets SPA-avdelning och prisbelönta kök komplettera ditt arrangemang och ge den rätta känslan av exklusivitet, perfektion och sinnlig inspiration. Kyrkogatan 2, 269 21 Båstad, tel +46(0)431-55 81 00, www.hotelskansen.se Micke Österberg (th) och Jim Wremert från Unga KRIS i Örebro. Narkotikaindustrins påverkan på samhällen I - en ny skrift om vad som händer mellan narkotikaproducent och konsument Centralasien och i många andra länder går ungdomar under av missbruk och delaktighet i produktion av narkotika. De pengar som missbrukare betalar för narkotika i Sverige och EU gynnar narkotikaproducenterna och deras smutsiga verksamhet. Den som köper och använder narkotika bidrar därför till lidande och död, miljöskador, terrorism, krig och konflikter på olika håll i världen, effekter som man som konsument troligen inte ens reflekterar över. Men sådana argument borde i lika hög grad kunna påverka dagens upplysta ungdomar att ta avstånd från droger som genom information om drogernas farlighet. Så resonerade Walter Kegö och Erik Leijonmarck vid Institute for Security & Development Policy (ISDP), och idén om skriften Narkotikaindustrins påverkan på samhällen tog form. Kortfattat och rakt på sak har de beskrivit det mänskliga lidande och de skador på samhället och naturen som uppstår mellan producent och konsument. Den 20-sidiga skriften är rikt illustrerad och har nu med finansiellt stöd från Socialstyrelsen tryckts upp i 10 000 ex. Den är också översatt till engelska och ryska. Skriften ska under hösten användas vid antidroginformation i skolor. Redan idag genomförs en stor del av antidroginformationen till skolungdomar av föreningen Unga KRIS (Unga Kriminellas Revansch i Samhället). Ett 30-tal Unga KRIS-medarbetare ska utbildas om skriftens innehåll och förmedla informationen i skolorna. Målet är att förändra ungdomars attityder och skapa en starkare opinion mot drogmissbruk och därmed minska efterfrågan. Ur skriftens innehåll: Produktion och export av narkotika är en av världens största industrier med en uppskattad årsomsättning av 2250 miljarder kronor. Pengar byter händer många gånger och gör redan rika människor ännu rikare. Vinsterna är så höga att smugglarna bokstavligen går över lik för att förse köparna med varor. Narkotikaproducerande länder är fattiga. Vinsterna investeras i vapen och mutor, vilket leder till ökat våld och förtryck. Det är ingen slump att narkotika ofta produceras i länder som sedan länge plågas av inbördeskrig. Barnsoldater drogas för att utföra våghalsiga uppdrag. Skriften innehåller också miljöargument för att avstå från narkotika. Det är känt att t.ex. kokainproduktion kräver kemikalier. För varje kilo kokain produceras också 600 kilo nedsmutsat avfall som dumpas i naturen. Författarna har lagt in olika frågeställningar i skriften för läsaren att begrunda och använda som argument vid diskussioner med knarkande kompisar. En fråga lyder: Kan du vara för rättvisemärkt och fattigdomsbekämpning men samtidigt röka hasch? Skriften avslutas med olika webbadresser och telefonnummer dit man kan vända sig om man är orolig för en kompis som börjat använda narkotika. För mer info och beställning av exemplar av skriften, kontakta Walter Kegö (wkego@isdp.eu) eller Erik Leijonmarck (eleijonmarck@silkroadstudies.org). Erik Leijonmarck för att utbilda föreläsare från Unga KRIS om skriftens innehåll. Närmare ett tiotal lokalföreningar har deltagit i utbildningarna och samtidigt tagit emot ett stort antal skrifter för spridning. En av föreläsarna på lokalföreningen i Örebro är Jim Wremert. Han har redan informerat om och delat ut skriften vid några tillfällen på skolor i Örebro och han menar att eleverna är lyhörda och tar till sig budskapet. Det är lättast att få gehör bland de elever som inte vill prova droger (majoriteten). De är mest mottagliga och vill i sin tur sprida information om narkotikamissbrukets avigsidor. Några veckor efter seminarierna i Halmstad och Gävle skickade Micke Österberg ut frågeformulär till de deltagande föreningarna om hur arbetet har fortskridit. De flesta har börjat informera om och delat ut skrifterna, både i skolor och inom den egna föreningen och i kommunen. Man har överlag fått bra respons redan och några föreningar har bett om fler foldrar att dela ut. Unga KRIS kommer att fortsätta föreläsa om Narkotikaindustrins påverkan på samhällen och dela ut foldrar tills lagret är slut. n svenska narkotikapolisföreningen 3-10 GH 69 GH 22 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Ställer upp mot narkotika och våld text: jessica vikberg Sedan Ställ Upp startade för några år sedan har Per Lifvergren besökt tusentals elever på högstadie- och gymnasieskolor framförallt runt om i Västsverige. Inför besöken på en skola brukar Per träffa rektorn och representanter för lärare och elever för att tillsammans med dem planera besöken. Per har en speciell förmåga att fånga ungdomarnas intresse berättar Petra Bullarsjö, som tillsammans med Theresa Grimwade arbetar med Ställ Uppkonceptet. Det var 26 år sedan Per avslutade sitt eget missbruk. Han bjuder på delar ur sin livshistoria och om konsekvenserna av sina felval; hjärtproblem, oförmåga att få barn, dåligt närminne och andra delar som är mindre fysiska men som han måste lära sig att hantera. I sina informationer talar Per om utanförskap, våld i samband med droger, könsroller, mobbing, inställning och attityder. Det mesta invävt i hans egen livshistoria. Föräldrarna bjuds in på en föräldrakväll i nära anslutning till mötet med eleverna. På dessa vuxenkvällar är även Lennart Länsman Johansson med. Lennart Johansson är socionom med stor erfarenhet av kriminella ungdomar. Tillsammans informerar de ungdomar om bland annat föräldraansvar, alkohol, drogtecken och symtom. När det är möjligt är en polis från orten med på dessa vuxenkvällar. Skolorna behöver inte betala något för föreläsningarna. Det ordnas genom sponsorer. Sponsorerna bjuds även de in på de vuxenkvällar i de skolor som passar dem geografiskt. Den största sponsorn, som möjliggjort Pers arbete med Ställ Upp, är det Göteborgsbaserade företaget Dunross, som efter att ha hört Per föreläsa på en skola erbjöd sig att sponsra Ställ Upp-projektet. Per har ganska stora grupper 100-250 pers. Efteråt erbjuder han folk att stanna kvar om de har frågor som de inte vill ställa öppet. Det händer att Per får hänvisa ungdomar vidare till FMN, ungdomsmottagning eller annat. Per märker en markant ökning av mejl och samtal från oroliga föräldrar i dag jämfört med för några år sedan. Efter åtskilliga kontakter med unga människor trycker han på att polisen borde ha en tipstelefon ämnad för ungdomar. De vet och ser mycket som borde men inte når fram till vuxenvärlden. Lika viktigt som förberedelserna är uppföljningen. De många återbokningarna ser Per som positiv feed back. Ett annat sätt att få feed back på Ställ Uppprojektet är de brev och mail Per får från ungdomar som varit o lyssnat på honom. Här följer utdrag ur några mail Per fått av unga åhörare: Per Lifvergren har egen erfarenhet av drogmissbruk och dess konsekvenser och är nu drogfri sedan 25 år tillbaka. Han har arbetat som föreläsare och drogförebyggare i 18 år, och har föreläst och utbildat i drogoch alkoholfrågor på skolor, företag, behandlingshem och fängelser. Per har även arbetat som samordnare för drogförebyggande arbete på Hisingen i Göteborg. Lennart Johansson, utbildare i frågor om narkotika och alkohol med 15 års erfarenhet från Göteborgs narkotikarotels operativa grupper i missbruksmiljö. Arbetar idag halvtid, dels för Göteborg Stad (RUS), med utbildning på lagom berusningsnivå av alkohol upptäckt av narkotikapåverkan för krogpersonal i Göteborg och dels halvtid som rikssamordnare för Krogar mot knark. 26 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Hej Per! För ca 3 år sedan, under min gymnasietid, var du och föreläste i Uddevalla. Jag och en klasskompis höll då på med en kort dokumentär om missbrukare. Vi intervjuade dig då efter din föreläsning och hade med i vår film. I dag tre år, nästan 4 år senare, såg jag filmen vi gjort igen och en kort bit av din föreläsning och då insåg jag hur mycket din föreläsning som sitter kvar i mig. Den var oerhört stark och jag kan fortfarande minnas större delar av det du berättade och hur det påverkade mig och många av mina vänner. Tänkte de kunde vara värt att berätta för dig vilket starkt intryck du gör på människor med dina berättelser. Mvh Maria Johansson. Hej Per! Jag var och lyssnade på din föreläsning på Tullbroskolan i Falkenberg och vill bara säga att den var jättebra! Du var jättebra! Min inställning till droger har förändrats väldigt mycket eftersom att man verkligen fattar vad man utsätter sig själv för om man testar droger. (jag har aldrig prövat droger och tänker aldrig göra det!) Jag hoppas verkligen också på att du får föreläsa för fler ungdomar för du var helt fantastisk! Jag kan inte fatta hur du kan samla så mycket mod som det krävs för att stå framför en massa människor. Jag önskar dig all lycka till! Hoppas att du skriver tillbaka! Kramar från Elina Brev från förälder Hejsan Per. Vill bara framföra ett innerligt tack för en fantastisk föreläsning igår på Åbyskolan. Kan påstå att det var den absolut BÄSTA och mest givande (gripande) föreläsning jag varit på. Visst var det mycke man redan vet, men man kan nog aldrig få för mycket info om det ni pratade om igår. Det är oerhört viktigt att bli påmind om hur det faktiskt är där ute i verkligheten och hur påverkbara våra barn faktiskt är. Tack för att du orkar dela med dig av dessa fruktansvärda upplevelser och att du på ett så fantastiskt sätt får oss (stora som små) att tänka till. Jätte tack för att du finns. Var rädd om dig. Du behövs Lena Projektet Ställ Upp mot narkotika och våld Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har tillsammans med Dunross & Co AB sedan höstterminen 2007 satsat på projektet Ställ Upp Mot narkotika och våld. Projektet vänder sig till elever, personal och föräldrar i grundskolans årskurs 7 9 samt i gymnasieskolan. Projektet bygger på en föreläsning av Per Lifvergren som berättar om sina erfarenheter som missbrukare. Per lägger stor vikt vid utanförskap, mobbing och kopplingen mellan våld och droger. Vid föräldra-/personalföreläsningarna har Lennart Johansson informerat om preparat, tecken och symptom vid missbruk samt vad lagen säger om narkotika. Han tar även upp vuxnas syn på, och användande av, alkohol och hur detta påverkar ungdomar. Vid kvällsföreläsningarna finns alltid en representant från SNPF med för att tala om projektet och hur polisen arbetar med narkotikafrågor, vi försöker alltid att ordna så att lokal polis kan delta under kvällen för att beskriva drogsituationen i det aktuella området. Tack för den bästa föreläsningen jag någonsin har fått. Jag fick aldrig chansen att tacka dig i skolan idag, men ingen har någonsin lyckats få mig att lyssna så intensivt till något som jag gjorde idag. Du måste vara den starkaste personen jag har mött. Dels för att du klarade av att sluta med drogerna, dels för att du klarar av att berätta om det för en grupp människor som du inte känner över huvudtaget, men också för att du har lyckats få ett normalt leverne, att du lyckats klarar av att fortsätta leva trots allt hemskt du har upplevt. Jag tycker en sak var extra viktigt (speciellt för ungdomar) att få veta var hur farligt det är med hasch. De flesta som jag har pratat med säger att det inte kan klassas som en drog, men om dom får lyssna på dig så tror jag att dom kommer förstå hur farligt det faktiskt är. Jag har själv testat det och det finns inte en chans att jag skulle testa det igen, för jag har aldrig varit så rätt i hela mitt liv som jag var då. Jag kunde inte röra mig under en lång stund och det kändes som att få tio maginfluensor samtidigt. Så lycka till med allt! Kram Rebecka! svenska narkotikapolisföreningen 4-10 27

Mia delar med sig av sina erfarenheter text och foto: jessica vikberg För 10 år sedan skrev jag en bok som jag aldrig kommer att ge ut. Den handlade om mitt liv som kriminell narkoman. Senare skrev jag boken SÅ DUMT! som kom ut 2008. Då hade jag varit nykter i 12 år. Boken berör mitt liv som knarkare men mer om hur jag blev drogfri. I boken skriver jag om vad som hände, hur det kändes och vad jag själv var tvungen att göra för att förändra mitt liv. Nu är boken skriven och i den gör jag klart att det är färdigpratat om mitt liv med narkotika. Detta samtal är ett undantag för Svenska Narkotikapolisföreningen. Mellan det att jag var 19 och 29 år knarkade jag varje dag. Jag började med bantningspiller som innehöll amfetamin och slutade med heroin som huvuddrog. Att lura människor ingick i det mesta när jag knarkade. Även de som ställde upp på mig och var mig nära lurade jag. Jag förlorade min första stora kärlek Calle på grund av narkotikan. Det är mycket som smärtar när jag tänker på hur han dog. Du kan inte se ärren i min själ. (Men du kanske kan se ärren i mitt ansikte, som jag fick när jag påtänd i timmar skar bort finnar som inte fanns.) Livet var rörigt innan, med heroin blev det kaos. Nu vet jag vad jag slipper. Mia Törnblom Vägen tillbaka i tolv steg Som tjej, ung och söt, kan du begå rätt många kriminella handlingar innan du åker fast, jämfört med om du är kille och svart. Man tror att tjejerna alltid är offer och utnyttjade. Någon har utnyttjat henne så att hon hamnat där. Ja, jag har blivit utsatt för många hemskheter, men man får inte glömma att det har många killar också varit. En gång när jag var inne på Dailey s toalett och snortade kokain satt Walter Kegö ute i baren. Jag var Mia Törnblom - författare, föreläsare och vägledare i personlig utveckling. påtänd och kunde inte riktigt placera honom. Han kände igen mig eftersom han förhört mig vid ett tillfälle. Jag kom på att han var polis, smajlade och sa: - Jag har slutat nu. En vakt som körde mig till en rättegång en gång sa: - Gud vad du skulle behöva sitta inne ett tag och vila upp dig. Den gången fick jag bara böter och skyddstillsyn och kunde fortsätta att begå brott och knarka. Till slut blev smärtan av den jag hade blivit för stark, en bidragande orsak för mig var när jag inte längre blev insläppt av min egen mamma. Jag ville sluta men hade inte kraften att göra det på egen hand. När jag för tredje gången åkte fast för grova bedrägerier bad jag om att få bli dömd till kontraktsvård. Parallellt med Minnesotabehandlingen fick jag möjlighet att gå på så kallad 12-stegsgemenskaper som AA (Anonym Alkoholist). 30 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Det var rörigt i början, jag ville absolut bli nykter och drogfri och tog mötena och behandlingen på yttersta allvar. Samtidigt som jag kunde sitta och planera knarksmuggling med nyblivna vänner på väg till och från dessa möten. Man är inte helt vettig från dag ett precis. Jag fick hjälp att se att kriminalitet och användandet av droger gick hand i hand och till slut släppte jag alla planer på kriminalitet. I dag 14 år senare går jag fortfarande regelbundet på 12-stegsmöten. Jag träffade Christer Karlsson, numera KRIS ordförande, på behandlingshemmet. Jag hade ju rånat honom på hela hans hem men blånekat (förstås). Det tog några månader in i nykterheten innan jag vågade erkänna (även för mig själv) att jag faktiskt gjort detta mot honom. Vi blev vänner igen och jag betalar tillbaka genom att föreläsa gratis för KRIS. Det tog lång tid att gå in på ett postkontor utan att känna mig skurkig efter mitt liv som kriminell. Jag livnärde mig framförallt på checkbedrägerier. Jag har betalat tillbaka där också. Jag tyckte först att jag kunde rentvå mig genom att ge dem utbildning i hur de kunde skydda sig mot bedrägerier. Men de tyckte inte att det var en bra idé. Som sagt, det tog lite tid innan alla sunda normer och värderingar föll på plats igen. Peptalk på anstalter I går var jag på Karlkogaanstalten och peppade killarna som är intagna där. Jag och en kille kom att prata om ersättningsdroger i allmänhet och Subutex i synnerhet. Han ansåg att Subutex på sätt och vis är värre än heroinet. En heroinavtändning varar en vecka och du mår skitdåligt. Men på Subutex hade han mått uselt i fyra månader. Aldrig mer Subutex!, tyckte han. Vad är det egentligen för inställning från samhällets sida att ge en kemisk ersättning istället för hjälp till total drogfrihet? Jag tycker det är cyniskt att ge Subutex till en 23-åring. Det verkar dessutom vara så att allt fler går från hasch direkt till Subutex. Substitutsbehandling som sker utan mål och kontroll är jag emot. Jag är inte emot personerna som får dem men själv grejen. Jag får en känsla av att det ibland går lite för fort när någon förskrivs Subutex. Det finns givetvis undantagsfall där man under en begränsad period måste ta till Subutex eller metadon. Men i ett samhällsperspektiv i en förlängning tycker jag det är fel med ersättningsbehandling. Utöka antalet avgiftningsplatser istället! Polisen gjorde tillslag här i närheten i kön till Subutexutdelningen. Över 20 hade narkotika på sig! För mig känns det inte som att det fungerar då. Jag har själv delat spruta med en HIV-positiv. Jag har en väninna som blev smittad av HIV som 18-åring genom att dela spruta. Jag önskar ingen det ödet. Men jag är ändå emot fria sprutor. Fast hade du frågat mig för 12-14 år sedan hade jag varit för. Framträdandet av Mia Törnblom och Christer Karlsson var ett mycket uppskattat inslag på invigningen av SNPFkonferensen i Västerås i maj 2020. Jag vill bli stödmedlem i SNPF Om det är svårt och krångligt att knarka men lätt att få bra hjälp, tror jag vi kan hjälpa fler till ett nyktert och drogfritt liv. Detta i kombination med förebyggande verksamhet för ungdomar. Till alla unga som funderar på att prova vill jag säga: Det värsta som kan hända när du provar droger är att du tycker om det. Då kommer du garanterat att vilja göra det igen, och igen. Till slut är det inte du som väljer längre. Ni inom rättsväsendet gör ett jätteviktigt jobb. Jag vill bli stödmedlem i SNPF och på så vis stötta ert arbete. Löftet om boken Så dumt som jag lovade er på konferensen i Västerås står givetvis kvar. Det är bara att hämta här och ta med till konferensen i Örebro. Det ska vi fixa! n svenska narkotikapolisföreningen 4-10 31

Svenska krogpoliser i New York t e x t o c h foto: m a r i a l u n d s t r ö m, l i n n k a r l s t e n o c h emilie l u n d b e r g, Krogsektionen i Stockholm I vårt dagliga arbete på Krogsektionen i Stockholm City arbetar vi i huvudsak mot narkotika, vapen och kriminella individer som befinner sig i krogmiljö. Vi sökte stipendium från Stockholm stad och SNPF för att åka till New York och studera hur DEA, FBI och NYPD arbetar mot narkotika och grov organiserad brottslighet. Vi hade tänkt studera deras arbetssätt och lagstiftning i huvudsak när det gäller grovt kriminella individer i krogmiljö samt lagföring av kvinnor i allmänhet avseende narkotikabrott. Hela reserapporten med bl.a. besöken på DEA och FBI kan läsas på www.snpf.org/artikelarkivet. NYPD Narcotics Division På NYPD:s huvudkontor välkomnades vi av en glad Joseph Rezneck, chef för den sydvästra narkotikaavdelningen på Manhattan. Joseph berättade att deras arbete mestadels sker på gatunivå med hjälp av spanare och undercoverpoliser. En polis som arbetar undercover köper mindre mänger av en langare upprepade gånger under exempelvis tre månader. Till slut har de samlat in så mycket information att det är dags för ett tillslag. Om undercoverpoliserna fått information om en viss dag då langaren kommer få hem ett parti narkotika, så lämnar polisen över en ansökan om husrannsakan till åklagare gällande den aktuella dagen. Detta De svenska krogpoliserna Emilie Lundberg (längst till höger), Maria Lundström och Linn Karlsten tillsammans med DEAagenten Erin Mulvey under besöket på DEA:s huvudkontor i New York. beslut kan ta några dagar och poliserna jobbar därför alltid med planerade tillslag vid husrannsakningar. Utöver undercoverpoliser finns även informatörer som får betalt mindre eller större summor pengar beroende på vilka tips man lämnar till polisen. Att exempelvis tipsa polisen om ett olagligt vapen kan ge 1000 USD om tipset visar sig stämma. Efter mötet med Joseph så blir vi upplockade av två narkotikaspanare, Joseph och Jason. De tar med oss till deras polisstation och narkotikaavdelningen där vi bland många andra får träffa den ansvarige för NYPD:s klubbavdelning. Vi konstaterar snart att NYPD:s klubbavdelning är snarlik Stockholmspolisens tillsynsavdelning. De arbetar främst med krogarnas tillstånd och försöker se till att stänga klubbar som inte sköter sina tillstånd. Om polisens spanare arbetar inne på klubbarna sker det endast undercover. Då genom att köpa narkotika av langare inne på krogen. Om polisen kan bevisa att personalen och ägaren till klubben är medveten om att det sker narkotikahandel på deras krog så försöker polisen stänga ner krogen. Den personal som arbetar i krogdörrarna är enligt polisen av blandad kvalitet och det finns endast vissa personer som polisen litar på. Det är skälet till att arbetet inne på krogen främst sker helt dolt. Varken krögare och polisledning vill ha synliga poliser inne på krogarna och som ett resultat av detta både brukas och säljs det mycket narkotika fritt inne på krogarna. Den narkotika som brukas på klubbarna är enligt NYPD främst narkotikaklassade tabletter som ska ge ett snabbt rus. Dessa tabletter har blivit mycket vanliga bland ungdomar då tabletterna går att hitta överallt, inte minst i föräldrars badrumsskåp. Arbete sker för att försöka komma åt de oseriösa läkare och drugstores som förmedlar dessa tabletter. Man har också från tillverkarnas sida börja förändra tabletternas innehåll så att ruset inte skall komma lika hastigt utan istället långsamt bli verksamt i kroppen. Man hoppas att det ska minska ungdomarnas bruk av tabletterna i festavseende. 34 svenska narkotikapolisföreningen 4-10

Fordonsstopp genom inboxning efter att patrullen hade bevittnat en narkotikaaffär från bilen. På gatorna i NYC är det heroin, marijuana och kokain som är de stora drogerna. Metamfetamin var förut ett stort problem men brukas nu främst inom gaykretsar, enligt Joseph Rezneck. Dock poängteras det att polisen ser en klar koppling mellan våldsbrott och brukandet av metamfetamin. De är på NYPD övertygade om att när och om metamfetamin blir stort i Sverige kommer våldsbrotten att öka även hos oss. Kvällspass med NYPDs Narcotics Division Tillsammans med en grupp spanare ger vi oss ut på Manhattans gator under kvällen. Spanarna måste vara minimum sex personer för att över huvud taget ge sig ut. Det är för deras egen säkerhet. Under kvällen är vi tre stycken fordon, med ungefär tre poliser i varje fordon. Fordonen är hyrbilar utrustade med ljud- och ljussignal. Vi hinner inte åka långt förrän en av spanarna känner igen en man som är känd sedan tidigare i narkotikasammanhang. Två av spanarna kliver ut ur bilen och fortsätter skugga personen till fots, medan de andra bilarna dirigeras via radio. Lagen i New York City ger inte poliserna något utrymme att arbeta med det vi kallar skälig misstanke. De kan inte bygga upp en misstanke gällande innehav och sedan besluta om en kroppsvisitation utan de måste se det faktiska brottet och därefter gripa på bar gärning. Gripandet sker oftast i en överlåtelsesituation. I det här fallet följde spanarna med två personer in i ett rivningshus. Inne i en korridor tar killarna upp narkotikan för att troligtvis bruka den och de grips då direkt av spanarna. En kort stund senare ser en patrull att en silverfärgad bil stannar till snabbt på gatan, plockar upp en ung kille och sedan kör runt hörnet på en byggnad. Spanarna följer efter och ser att bilen stannat runt hörnet och att ett köp av narkotika sker i bilen. Köparen kliver ur och grips en bit därifrån för innehav av kokain. Direkt så bestämmer sig patrullerna för att tillsammans stoppa den silverfärgade bilen och gripa säljaren. På en öppen och trafikerad gata kör tre polisbilar en inboxning av det misstänkta fordonet genom att en polisbil kör in framför, en ställer sig bakom och en på sidan. Det går otroligt fort och med dragna vapen springer spanarna sedan fram mot bilen och får ut föraren. Mannen har inte ens hunnit reagera så han sitter fortfarande med ca tio påsar kokain i handen. Alla personer som grips under kvällen placeras iförda handfängsel bak i en arrestbil. Det är en skåpbil med två långa bänkar längs sidorna. Inne i skåpet åker de misstänkta med under passet till det är dags att runda av och åka in för att avrapportera. Detta kunde ta mellan 4-5 timmar i många fall. Väl inne på polisstationen släpps de gripna ut från skåpbilen, de ställer sig sedan på led och går lugnt in på polisstationen och arresten. I arresten sitter upp mot tio personer i samma cell. Att arbeta under cover sker på alla nivåer inom New Yorks polis. Både FBI, DEA och NYPD:s Narcotics Division talar om detta som en vanlig och självklar arbetsmetod. Alla blir de också lika förvånade över att höra att vi i Sverige, som arbetar med narkotika på gatulagningsnivå, inte har möjlighet att arbeta på detta sätt. Det är inte helt ofarligt att som polis vid NYPD arbeta under cover, något vi snart får klart för oss. Rezneck berättar att undercover poliserna blir rånade uppskattningsvis ca 1 gång i månaden. Bara några dagar innan vi kom på besök hade en kvinnlig undercover polis följt med en langare upp i en trappuppgång. Där hade hon fått en pistol mot tinningen och rånats på mobiltelefon och plånbok. Som tur var hade langaren inte förstått att hon var polis, då hon just den aktuella dagen valt att inte vara beväpnad. I New York City väljer man på NYPD:s Narcotics Division att inte arbeta mot eget bruk av narkotika, inte ens om man exempelvis ser någon röka en joint. Det är olagligt att bruka narkotika men i praktiken inte straffbart, då åklagaren inte skulle ta upp ett sådant mål. Av de besök vi gjorde i New York kände vi oss mest hemma hos NYPD:s Narcotics Division. Vi upplevde att de arbetade mot samma sak som vi gör hemma, dock med betydligt större kvantiteter av narkotika. Våra arbetssätt däremot skiljer sig mycket åt. Självklart känns det lockande att även på vår nivå hemma i Stockholm kunna använda sig av undercoverpoliser för att upptäcka fler brott och kunna lagföra fler personer. Men baksidan blir självklart den risk man som polis utsätter sig för när man undercover ger sig in i olika situationer. Att bli rånad eller skadad verkar vara något poliserna i NYPD accepterar som en del av jobbet. n svenska narkotikapolisföreningen 4-10 35

Stora narkotikabeslag vid trafikrazzior -Oj va många ni är, har det hänt någonting? Det var många bilister som reagerade på det antal poliser som de möttes av när de vinkades av från E4 och in till trafikplatsen Mora Stenar strax söder om Uppsala. Detta var den tredje trafikrazzian av fyra planerade för året. Närmare 700 fordon strömmade igenom razzian mellan klockan 18 och 01 en vanlig torsdag. t e x t o c h foto: i n s p e k t ö r o m i d f a r h a n d, gatulangningsenheten uppsala Bakgrund 2009 beslutade operativa ledningsgruppen i Uppsala att man skulle genomföra fyra trafikrazzior under året. Myndigheten skulle ta till vara på all kompetens som var tillgänglig för att på bred front bekämpa och uppdaga mängdbrott samt trafikbrott på de stora vägnäten i Uppsala län. Uppdraget att organisera samt genomföra razzian fördelades på personal från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten våren 2009. Man bestämde sig för att förlägga trafikrazziorna på torsdagar för att maximera upptäckten av fordon som transporterar narkotika. Man bestämde även att man under året skulle genomföra två razzior dagtid samt två razzior kvällstid. Några veckor senare genomfördes den första trafikrazzian. Efter fyra genomförda razzior hade myndigheten producerat 2994 blås, 45 ringa narkotikabrott, 30 drograttfylleri, 100 talet ordningsbotar samt primärrapporter, 15 olovliga körningar, 9 gripna varav en för 12 gram heroin, flertalet utmätningar av kronofogden samt 100 tals utlänningskontroller. Ingen hade förväntat sig detta resultat. I slutet av september i år genomfördes den femte och mest lyckosamma razzian sedan uppstarten. Upplägg Med hjälp av transportstyrelsens vägmärken och fordon styrs trafiken sakta men säkert in mot trafikplatsen Mora Stenar. Trafikregleringen började ca 500 meter innan rastplatsen. Cirka 100 meter innan infarten till trafikplatsen Mora Stenar ser trafikanterna för första gången polisen. Polisen som trafikanterna mötts av har till uppgift att profilera och sålla personer och fordon som passerar sakta förbi. Uppgiften delas av poliser från trafikavdelningen samt gatulangningsenheten. Sållningspatrullen står i förbindelse med stopperpatrullen via radiosystemet Rakel. De intressanta bilarna vinkas in till kontrollplatsen av stopperpatrullen. Därefter vinkas bilarna fram till kontrollpersonal som består av personal från trafikavdelningen, gatulangningsenheten, närpoliser samt aspiranter med handledare. Stopperfunktionen meddelar även om vissa invinkade bilar är intressanta ur narkotikasynpunkt. På kontrollplatsen samverkar polisen med personal från Kronofogdemyndigheten. Efter genomförd kontroll slussas fordonen ut från trafikplatsen. För att passera sista utposten av trafikplatsen får förarna av fordonen uppvisa blåsröret som de får med sig i samband med kontrollen. 38 svenska narkotikapolisföreningen 4-10