Tenta i Digitalteknik

Relevanta dokument
Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

IE1204/IE1205 Digital Design

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

IE1204 Digital Design

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/

Digital elektronik CL0090

Digital Design IE1204

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Digital Design IE1204

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Digital Design IE1204

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen i Digital Design

Läsminne Read Only Memory ROM

Digital- och datorteknik

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Digital Design IE1204

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

D0013E Introduktion till Digitalteknik

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

IE1204 Digital Design

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Digital- och datorteknik

Tentamen i Digitalteknik 5p

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik

PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital Design IE1204

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Digitalteknik och Datorarkitektur

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Låskretsar och Vippor

Repetition delay-element

Exempel 3 på Tentamen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

IE1204 Digital Design

Digital Design IE1204

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

Sekvensnät Som Du kommer ihåg

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Sekvensnät. William Sandqvist

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Asynkrona sekvensmaskiner

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Quine McCluskys algoritm

Digital Design IE1204

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

FÖRELÄSNING 13. Sekvenskretsar - vippor och latchar. Digitalt konstruktionsexempel. Föreläsning 13

F4: Assemblerprogrammering

Transkript:

Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel Pennor, sudd, kaffe och joltcola. Lycka till!

1 Aritmetik 10p. A 5p) Fyll i tabellen nedan, vi använder 4-bitars operander och 4-bitars resultat. För subtraktion använder vi två-komplement metoden. Status koderna är; C = Carry, V = Overflow. Operation A B Result binary Result hex Result decimal unsigned Result Decimal signed C V A+B 1001 1110 0100 1111 A-B 1011 0100 1101 0111 A >>1 (aritmetisk 1011 - - shift höger) B 2p) Vi antar 4 bitars operander och 8 bitars resultat. - Visa hur du beräknar resultatet för 1011*1101. - Vad är motsvarande operander och resultat decimal unsigned. C 3p) Vi antar 4 bitars operander och 8 bitars resultat. - Visa hur du beräknar resultatet för 1011*0101. - Vad är motsvarande operander och resultat decimal signed.

2 Kombinatorik och logikminimering, Karnaugh 10p. Antag att kostnaden för varje komponent är proportionell mot antalet ingångar, dvs en OR med två ingångar har kostnaden 2. x3x2\x 1x0 00 01 11 10 00 1 1 1 01 1 1 1 11 1 1 1 10 1 a)2p. Ange funktionen f(x3,x2,x1,x0) från Karnaughdiagrammet ovan som disjunktiv, alltså Sum Of Products (SOP), samt konjunktiv, alltså Product of Sums (POS ) form. OBS ingen minimering. b)1p. Rita motsvarande två nivå grindnät för SOP formen, mha OR och AND grindar med möjliga interterare på ingångarna. c)1p. Vilken är kostnaden för grindnätet 2b) d)2p. Miminera mha Karnaugh diagram funktionen från 2a i SOP form. Ange den resulterande SOP formen. e)1p. Vilken är grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen. f)1p. Antag funktionen f(x3, x2, x1, x0) enligt Karnaugh diagramet nedan. indikerar don t care. Minimera funktionen (som SOP) givet att vi sätter alla don t cares till 0. Vilken blir grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen? g)1p. Antag funktionen f(x3, x2, x1, x0) enligt Karnaugh diagramet. indikerar Don t care. Minimera funktionen (som SOP) givet att vi kan sätta don t cares till 0 eller 1 för att minimera funktionen. Vilken blir grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen? h)1p. Använd Boolesk algebra för att förenkla y = x1*(x1 +x1) + x2 * x1 + x2 * x1 Visa hur du gått tillväga. x3x2\x 1x0 00 01 11 10 00 1-1 01 1 1 1 11 1 1 - - 10 1

3 Sekvenskretsar 5p. a) 1p Rita tillståndsgrafen för en Mooreautomat som kan detektera delvis överlappande sekvenser,0,1,1,1 (senaste signalen i sekvensen längst till höger) b) 2p Ställ upp en tillståndstabell för (3a) med tillståndskodningen binär och en med one-hot kod. c) 2p Rita tillståndsgrafen (Mealy) för skiftregister med 2 minnesbitar (en ingång, en utgång). Antag minnesbitarna är nollstälda vid start (reset). Du behöver inte se reset som en ingång. Sekvensen 10110xx, kommer ge 0010110. 4 Komponentlära, CMOS, Minne, FPGA, etc. 5p. 1p för rätt svar, -0.5 p för fel svar. Du kan inte få mindre än 0p totalt på uppg 4. a) Ett dynamiskt RAM minne a. Går både att läsa och skriva till b. Kan endast läsas c. Kan endast skrivas b) Ett statisk RAM minne a. Går både att läsa och skriva till b. Kan endast läsas c. Kan endast skrivas c) Skillnaden mellan en D FlipFlop och D Latch är a. En D FlipFlopen är nivåtriggad b. En D Latchen är nivåtriggad c. Inget av ovanstående. d) Bilden ovan beskriver en a. En T FlipFlop b. En T Latch c. Inget av ovanstående

e) Bilden nedan beskriver en cell i en Look-Up Table FGPA, där a. f = x 1 and x 2 b. f = x 1 and x 2 c. Inget av ovanstående

5 Kretsanalys an sekvensmaskiner 5p. 5p. Du har tillgång till T-FF (toggle Flip Flop) som är flanktriggad och har en setuptime tid på 2 ns (som signalen måste vara stabil innan triggning), och en fördröjning på 2 nanosekunder (från klocka till utgång). Varje grind (AND/OR/NOT) har en output-delay fördröjning på 1ns. Externa ingångar kan anses ha en output-delay på 0 nanosekunder. a) b) c)

a) 1p Indikera i bild a) ovan hur du med hjälp av topologisk sortering kan avgöra om kretsen innehåller kombinatoriska loopar. (Använd gärna färger, och skriv vid sidan av vad du gjort). b) 2p Indikera i bild b) ovan, hur du med hjälp av topologisk sortering kan avgöra den den kritiska vägen i kretsen (den tidsmässigt längsta tid som signalen behöver från en klockpuls till nästa). I detta skall setup-time och output-delay ingå. c) 1p Antag att nuvarande värde på Q0 = Q1 = Q2 = Q3 = 0. Indikera i c) hur du med hjälp av topologisk sortering kan simulera fram värden för nästa tillstånd. d) 1p Vad gör kretsen? (Tips, det är en vanligt förekommande typ av krets.)

6 VHDL och Systemdesign 15p a) 1.5p. Designa (Rita) en komponent för en fulladderare, med A, B och Cin (carry in) som ingångar, R (result) och Cout (carry out) som utgångar. Skriv logisk funktion/gör en tabell för utgångarna R och Cout b) 1.5p. Designa (Rita) en 4-bits adderare mha fulladeraren. Enheten ska ha alla signaler som krävs för att passa in i uppgift (6c) c) 4p. Designa (Rita SAMT skriv i VHDL eller VHDL liknande "pseudokod") en ADD/SUB enhet baserad på din 4 bits adderare, enheten skall ha en två operander A,B, ett resultat R, alla skall vara 4 bitar. Du skall ha en ingång SUB (SUB=1 ger subtraktion, dvs R=A+(-B). Dessutom skall den ha tre utgångar C (carry),v (overflow),z (R==zero, dvs 1 om resultatet R är 0). d) 8p Designa en dator (4bits arkitektur), 8bits adress, op-kod längd är valfri. Den skall ha följande egenskaper: Datorn skall ha 8 register. Operationer tar ett register eller immidiate, samt värdet på tmp. Tmp tilldelas enligt nedan. Andra krav Använd ADD/SUB enheten ifrån (c) Du får anta komponenter såsom skiftregister, räknare, multiplexers, vippor, grindar och EN 8bitars adderare. Ladda imm(4bit i) li i (tex: li 0x3) tmp = i Addera register add n (tex: add r1) tmp = tmp + Reg[n] Subtrahera register sub n (tex: sub r1) tmp = tmp - Reg[n] Spara register sr n (tex: sr r1) Reg[n] = tmp, tmp = tmp Ladda register lr n (tex: lr r1) tmp = Reg[n] Programhopp j i (tex j 7) PC = tmp<<4 imm) (Absolut adress, msb: 4bit msb lsb: imm ) Villkorligt hopp1(relativ adress, 4bit imm) bne i (tex: bne -4) PC = PC+1 om tmp = 0 annars PC+imm, tmp = tmp Villkorligt hopp2(relativ adress, 4bit imm) beq i (tex: beq -4) PC = PC+imm om tmp = 0 annars PC+1, tmp = tmp

Exempel på program (aritmetik): tmp = XX 0: li 3 tmp = 3 1: sr r1 tmp = 3 r1 = 3 2: sr r2 tmp = 3 r2 = 3 3: li 2 tmp = 2 4: add r3 tmp = 5 5: sr r1 tmp = 5 r1 = 5 Exempel på program (programloop): 0: li 1 1: sr r2 2: li 5 3: sub r2 4: bne -1 (skall hoppa till address 3 om tmp <> 0) 5: j 5 (tmp kommer att vara 0, därför kommer den hoppa till address 0000 1001 (5). Hints for high points: -Optimize op codes for easy decoding and short word length(word length can be any integer) -Structure and principle is more important than small implementation details. -Your design does not have to include every small implementation detail even for full points. -You may use any notation(drawing/text or a mix of it) for your solution. åsom skiftregister, räknare, multiplexers, vippor och grindar.