KILSTA METALLVÄRDEN AB (publ.) ÅRSREDOVISNING 2010 1
INNEHÅLL Sid 3 året i sammandrag Information om årsstämma 4 vd har ordet 6 återvinningsmarknaden 8 metallvärden i Lesjöfors 9 sala Bly 10 m.v. Metallvärden 11 Eurovironment 12 Aktieutveckling 13 ägande / ägarförteckning 14 förvaltningsberättelse 34 Revisionsberättelse 35 styrelsen och ledande befattningshavare
Året i sammandrag Kilsta Metall AB (publ.) har genom beslut på en extra bolagsstämma den 7 oktober 2010 namnändrats till Kilsta Metallvärden AB (publ.). Organisationsnummer 556710-2784. Bolaget tecknade under andra kvartalet avtal avseende samgående med Metallvärden AB (inkl. dotterbolag). I syfte att finansiera kontantandelen av förvärvet av Metallvärden AB genomfördes i augusti en företrädesemission vilken tillförde bolaget 8,3 mkr (före emissionskostnader). Samgåendet med Metallvärden AB beslutades på en extra bolagsstämma den 7 oktober. Utöver 3,85 mkr i kontaktlikvid förvärvades Metallvärdengruppen genom nyemission av 234 500 000 st. aktier. Genom denna emission blev Björn Grufman genom sitt bolag Mittretur AB huvudägare i bolaget med en ägarandel på 27,0 % Bolagsstämman valde även en ny styrelse bestående av Lars Ransgart (ordf.), Peter Zeidler, Wilhelm Rosenlund, Claes Österlin samt Björn Grufman. Björn Grufman tillträdde per den 1 november som VD för en Kilsta Metallvärden AB (publ.) Genom samgåendet med Metallvärden har bolaget fått en ny inriktning - tidigare verksamhet som bedrivits inom Kilsta Metall är under avveckling. Den tidigare operativa ledningen har lämnat sina anställningar i bolaget. Kilsta Metallvärden förvärvade per 31 december 2010 54,5 % av Eurovironment AB, ett företag specialiserat på elektronikåtervinning. Omsättning och resultat Koncernens omsättning under året 2010 uppgick till 17,6 mkr, varav 6,8 mkr kan hänföras till tidigare verksamhet inom Kilsta Metall. Resultatet för året utgörs av en förlust om 23,6 mkr, varav 16,1 mkr är hänförliga till nedskrivningar och reserveringar för avveckling av tidigare verksamhet. Väsentliga händelser efter årets utgång Konvertibla skuldebrev utgivna av dotterbolaget i Lesjöfors har omförhandlats till icke-konvertibla skuldebrev. Hemsida www.kilstametall.se har uppdateras och fått ett nytt utseende. Information om årsstämma Årsstämma kommer att avhållas torsdagen den 28 april kl. 14.00 på konferensanläggningen Summit Hitechbuilding, Hötorgshus 3, Sveavägen 9-11, vån. 17, Stockholm. Beslutsunderlag kommer att finnas tillgängligt på bolagets hemsida (www.kilstametall.se) samt på bolagets kontor Apelbergsgatan 50, Stockholm senast två veckor före stämman. Kopior av årsredovisning och övrigt beslutsunderlag sändes till de aktieägare som så begär. 3
VD har ordet Kilsta Metall, eller Kilsta Metallvärden som vi numera heter, har under det gångna året genomgått en genomgripande förändring. Genom samgåendet med Metallvärdengruppen har vi lagt grunden till en återvinningsverksamhet med väsentligt förhöjt förädlingsvärde jämfört med traditionell återvinning och som på sikt har goda förutsättningar att kunna kompletteras med ytterligare verksamheter. Hur ser då förutsättningarna ut inom återvinningsbranschen? Generellt sett är återvinningsindustrin en av de snabbast växande industrisegmenten för närvarande. För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle, inom en inte allför avlägsen framtid, måste utnyttjandet av ändliga råvaror optimeras och framställning av många råvaror baseras på återvinning. Glädjande nog har våra politiker mer och mer börjat hörsamma dessa krav. Inom den europeiska gemenskapen har dessa frågor sedan länge stått högt på dagordningen och varit en föregångare vad avser att skapa regelverk som påskyndar utvecklingen. Läs mer om detta på sidorna 6-7 Återvinningsindustrin på frammarsch. Som framgår av nämnda artikel håller kriterier på att utarbetas för att kunna definiera under vilka förutsättningar när avfall upphör att vara avfall och övergår till att vara återvunnen råvara. I takt med att dessa nya regelverk implementeras kommer även återvinningsindustrins roll att öka och även bidra till en fortsatt omstrukturering av branschen. 4
En översyn av den producentansvarslagstiftning som idag gäller i Sverige har initierats och kommer sannolikt att leda till att dagens system med branschvisa nationella insamlingssystem kommer att förändras. Detta skapar möjligheter för företag som Eurovironment som kommer att kunna erbjuda effektiva system för återvinning av olika typer av elektronikprodukter -system som är anpassade till specifika kunders behov. Under sista kvartalet av det gångna året har stor kraft och energi ägnats åt att avveckla tidigare verksamhet i Kilsta Metall. Ingen operativ verksamhet har bedrivits sedan halvårsskiftet och den tidigare ledningen har lämnat sina befattningar. Alla tillgångar har värderats i samband med bokslutet, vilket tyvärr har lett till att vi tvingats göra betydande nedskrivningar och reserveringar i bokslutet. Tillgångarna i den tidigare verksamheten kommer att steg för steg avyttras, vilket kommer att resultera i ett betydande likviditetstillskott. Vi kommer att utnyttja denna likviditet för att utveckla verksamheterna inom Metallvärdengruppen. Jag är övertygad om att Kilsta Metallvärden har goda förutsättningar att spela en aktiv roll i den pågående och accelererande omstruktureringen av återvinningsindustrin. Vår avsikt är att steg för steg och med god lönsamhet, fortsätta att bygga en återvinnings som kan erbjuda ett brett spektrum av återvunna råvaror och andra insatsråvaror till den metallurgiska industrin i vår del av världen. Vår strategi innebär en integrering såväl bakåt som framåt i värdekedjan. Integrering bakåt kommer att medföra expansion och förvärv i insamlingsledet bland annat för att säkerställa råvarutillgången för den egna förädlingsverksamheten. Integration framåt kommer att innebära ytterligare verksamheter som komplement till vår smältverksamhet i Lesjöfors samt en utveckling av vår handelsverksamhet i syfte att komplettera vårt utbud av insatsråvaror till våra kunder. Jag hoppas att Du som aktieägare kan finna denna möjlighet intressant och att Du fortsatt vill följa bolagets utveckling som aktieägare. Stockholm i april 2011 Björn Grufman 5
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 ÅtErVINNINgsINdUstrIN på frammarsch För att uppnå det ekologiskt hållbara samhälle som är en nödvändighet för framtida generationer och som också är en vision som delas av såväl politiker som världsmedborgare, måste utnyttjandet av ändliga råvaror optimeras och framställning av råvaror baserat på ändliga resurser minimeras. Detta innebär att återvinning av råvaror måste prioriteras och energihushållning i alla delar av samhället bli en självklarhet. Politikerna har mer och mer börjat hörsamma dessa krav - på såväl nationell som internationell nivå pågår ett intensivt arbete med att genom lagar, förordningar och direktiv skapa regelverk som stimulerar till ett framtida ekologiskt hållbart samhälle. Inom den europeiska gemenskapen har dessa frågor sedan länge stått högt på dagordningen och EU har jämfört med andra delar av världssamfundet varit en föregångare vad avser att skapa förbättrade regelverk i dessa avseenden. Ett väsentligt steg togs i och med att Europaparlamentet och EUs ministerråd i november 2008 antog vad som i dagligt tal kallas Avfallsdirektivet ( Waste Frame Directive, 2008/98/EG). Direktivets övergripande syfte är att definiera och fastställa det rättsliga ramverket för hantering av avfall inom gemenskapen. I direktivet fastslås bl.a. en avfallshierarki där prioritering vad avser förebyggande och hantering av avfall alltid skall ske så att optimal återvinning av råvaror kan ske. Direktivet innehåller också ett ramverk för att kunna definiera när avfall upphör att vara avfall och övergår till att vara återvunnen råvara. För metallskrot och aluminium kommer kriterierna när avfall upphör att vara avfall att börja gälla kring årsskiftet 2011/2012. FÖRHINDRA ATT AVFALL UPPSTÅR BÄTTRE MINIMERING AV AVFALL ÅTERANVÄNDNING MATERIALÅTERVINNING ENERGIÅTERVINNING DEPONI SÄMRE 6
Arbetet med att ta fram ytterligare kriterier för andra fraktioner som t.ex. papper och glas är under utarbetande. Avfallsdirektivet innehåller även krav på att medlemsstaterna genomför lagstiftning och andra åtgärder för ett utökat producentansvar. En viktig del i den kommande implementeringen är att tolkning och tillämpning av såväl avfallsdirektivet som det utökade producentansvaret kommer att anpassas till gällande praxis. Det är viktigt att tolkningarna inte utgör ett hinder för vissa producenter / importörer att själva kunna arrangera sin återtagning av uttjänta produkter på ett mera effektivt sätt. De kommande utvidgade producentansvaren bör innebära en striktare syn på att producenten skall vara den som betalar för återvinningen av den vara som producenten producerat och marknadsfört. I förlängningen bör detta i så fall innebära att återvunna råvaror kommer att bli billigare och också kunna konkurrera med primära råvaror på ett effektivare sätt. Avfallsdirektivet kommer nu att implementeras steg för steg i de olika medlemsländerna. I Sverige har Miljödepartementet utarbetat förslag till ett antal olika lagändringar som anses nödvändiga att genomföra i såväl miljöbalken som i avfallsförordningen för att direktivets krav skall harmoniera med svensk lagstiftning. Förslaget som i skrivande stund behandlas av Lagrådet kommer, om inga oförutsedda invändningar väcks, att börja gälla som lag den 1 juli innevarande år. EU-kommissionen har också i slutet av förra året tagit ytterligare ett initiativ i vad som kallas Raw Material Initiative en publikation som drar upp riktlinjerna för gemenskapens strategi för att säkerställa råvarutillgången för europeisk industri. Man konstaterar att Europa i hög grad är beroende av import av bl. a. metallråvara. Detta gäller särskilt high-tech metals som kobolt, platina och sällsynta jordmetaller, vilka metaller är av avgörande betydelse för tekniskt avancerade produkter och för vilka det i dagsläget inte finns några substitutmaterial. Den presenterade strategin omfattar många aspekter från åtgärder för att säkerställa tillgång på världsmarknaden av råvaror, ökad användning av återvunna råvaror, till utökad forskning för att på sikt effektivisera alla delar av råvaruanvändningen. Rapporten betonar vikten av föreslagna åtgärder dessa är en förutsättning för att EU skall kunna bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft och indirekt även på den framtida sysselsättningen inom gemenskapens medlemsländer. Den svenska regeringen har i ett yttrande i januari 2011 förklarat att man ställer sig bakom Raw Material Initiative och att man avser att arbeta aktivt för att implementera de förslag som presenterats i rapporten. De skärpta kraven på återvinning, producentansvar samt hur återvinningsprocesserna skall gå till kommer att på sikt kraftigt påverka återvinningsindustrin. Möjligheten att omklassificera återvunna råvaror kommer att bidra till en fortsatt omstrukturering av branschen. Även behovet av kunskap inom olika delar av återvinningskedjan kommer att öka vilket i sin tur kommer att ställa krav på att utbildningssystemet tar sitt ansvar och erbjuder kvalificerad utbildning och inte minst forskning. Och, sist men inte minst, kraven bidrar på sikt till att visionen om ett ekologiskt hållbart samhälle kan förverkligas. 7
Metallvärden i Lesjöfors Metallvärden i Lesjöfors erbjuder den nordiska stålindustrin s.k. desoxidationsaluminium av hög kvalité från återvunnen råvara. Råvara före smältning Desoxidationsaluminium är en viktig ingrediens vid all stålframställning och består i princip av ren metallisk aluminium. Aluminium som grundämne har en egenskap som gör att den lätt reagerar med syre och bildar aluminiumoxid. Eftersom närvaro av syre i en stålsmälta påverkar stålets egenskaper är det väsentligt att syret i stålsmältan avlägsnas. Genom tillsats av desoxidationsaluminium reagerar denna med syret i stålsmältan och bildar aluminiumoxid, vilken dessutom har lägre specifik vikt än stålet och flyter upp och lägger sig som ett skyddande lock tillsammans med täckmedlet ovanpå stålsmältan. Mängden tillsatt aluminium uppgår vanligtvis till några tiondels viktprocent av mängden stålsmälta. En kvalité på det producerade stålet kräver en högre renhet av den tillsatta aluminiummetallen. Detta medför att kraven på renhet av den råvara som avvändes för framställning av desoxidationsaluminium också blir hög. Lastning av smältugn Kilsta Metallvärdens aluminiumsmältverk i Lesjöfors byggdes upp under år 2009 och produktionsstart skedde under hösten 2009. Sedan dess har produktionen gradvis ökats och låg i slutet av år 2010 på cirka 1 000 årston. Lesjöforsanläggningen producerar desoxidationaluminium av mycket hög kvalité vanligtvis har slutprodukten s.k. DABS, ett aluminiuminnehåll överstigande 95,0 %. Produkten lämpar sig sålunda för stålverk som tillverkar specialstål, vilket är fallet med flera stålproducenter i Norden. Utgjutning av dabs Behovet i Norden av desoxidationsaluminium av den kvali té som tillverkas i Lesjöfors uppskattas till ca 15.000 årston. Den potentiella marknaden för fortsatt utveckling av anläggningen är sålunda stor och produktionsvolymen kommer att fortsatt ökas under innevarande år. Kritiska faktorer för den fortsatta utvecklingen är dels tillgång på aluminiumskrot av god kvalité, dels att aluminiumsmältverket kan köras med god tillgänglighet utan oplanerade produktionsstopp. Slutprodukten dabs Det förtjänar att påpekas att återvunnen aluminium har energi- och miljömässigt stora fördelar framför aluminium producerat från mineralisk bauxit. Återvinningsprocessen erfordrar endast ca 5 % av den energimängd som åtgår vid framställning av samma mängd aluminium från bauxit. Den miljömässiga påverkan är givetvis också oerhört mycket mindre i återvinningsprocessen. 8
SALA BLY Sala Bly har sitt ursprung i blyutvinning i Sala SILVERGRUVA och startade sin verksamhet redan i slutet av 1870-talet. Bolaget är en av de ledande aktörerna inom blyförädling i Europa med ett brett sortiment av såväl standardiserade som kundanpassade blyprodukter. I många fall bistår Sala Bly kunderna med all service från konstruktion till färdig produkt. Råvaran för produktionen utgörs idag av återvunnet bly främst från uttjänta blybatterier. Den årliga produktionsvolymen uppgår till ca 1 000 ton varav merparten (ca 600 ton) utgörs av extruderade (pressade) produkter och resterande volym av valsade produkter. Pressning av blytråd Sala Blys extruderpressverk producerar produkter där omsmält bly pressas ut genom olika typer av pressdysor som formar blyet till önskad profil tråd rör eller andra profiler. I bolagets valsverk gjuts i ett första steg blyplåt, vilken därefter valsas till plåt i önskad dimension. Valsningen kompletteras med gjutning av olika produkter, skräddarsydda efter varje kunds specifikation. Sala Bly har två verksamhetsställen båda belägna i Sala. Sala Blys kunder återfinns över hela värden med betoning på Europa och i en mängd olika applikationsområden ex. vis varvsindustrin, ytbehandlingsindustrin, ammunitionsindustrin och tillverkare av röntgenutrustning. Det finns en tydlig trend i samhället att användningen av bly ökar då egenskaperna som strål- och ljudskydd är unika. Det är dock alltid viktigt att vi kan återvinna det bly vi använder på ett miljöriktigt sätt. Haspling av blytråd Mer information finns på Sala Blys hemsida: www.salably.se Hantering och användande av metalliskt bly är idag omgärdat med stränga regler för att minimera all upptänklig skada som kan uppkomma vid kontakt med metallen. Sala Bly har höga krav på hur hanteringen skall ske inom bolagets anläggningar och all personal genomgår regelbundet hälsoundersökning för att säkerställa att exponeringen mot metallen inte överskrider fastlagda nivåer. Kvalitetskontroll 9
M.V. Metallvärden M.V. Metallvärden AB bedriver handelsverksamhet av i första hand återvunna råvaror. METALLVÄRDENS kunder återfinns inom stålverk, smältverk och gjuterier främst i norra EUROPA. Stålgjutning Metallvärdens konkurrensfördel ligger i att besitta en mycket god kompetens och kännedom om olika kunders specifika behov av råvaror och förmågan att tillgodose dessa behov och leverera rätt typ av skrotkvalité. Olika typer av stål- och smältverk har olika behov av material en del verk vill ha speciella legeringar medan för andra verk är dessa legeringar att betrakta som gift. Genom att i detalj känna till kundernas specifika behov kan den levererade skrotråvaran betalas med en premie i stället för avdrag om man skulle leverera samma vara till ett annat verk. Denna kunskap kallar vi förbrukarplacering en kunskap som sålunda är en viktig konkurrensfördel för Metallvärden. Verksamheten har certifierade kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 och miljöledningssystem enligt ISO 14001. Skrotfraktion Metallvärdens handelsverksamhet är i dagsläget företrädesvis inriktad mot handel med återvunnen skrotråvara. Den metallurgiska industrin har dessutom behov av ett stort antal andra insatsråvaror, legeringsämnen, etc. och avsikten är att utvidga nuvarande verksamhet till att på sikt kunna erbjuda industrin ett brett sortiment av återvunna och andra insatsråvaror. 10
EUROVIRONMENT Eurovironment är ett miljöföretag med fokus på effektiv, säker och miljömässig återvinning och återanvändning av utrangerad elektronik, främst IT-utrustning. Verksamheten bedrivs dels i Enköping där bolaget har en produktionsanläggning om ca 2.500 kvm, dels genom ett försäljningskontor i Bromma. En översyn av den producentansvarslagstiftning som idag gäller i Sverige har initierats och kommer sannolikt att leda till att dagens system med branschvisa nationella insamlingssystem kommer att förändras. Detta skapar möjligheter för företag som Eurovironment som kommer att kunna erbjuda effektiva system för återvinning av olika typer av elektronikprodukter system som är anpassade till specifika kunders behov. Utrangerade produkter En stark ökning i efterfrågan på bolagets tjänster har under andra halvan av år 2010 kunnat noteras. Denna ökning förklaras av det faktum att många företag och organisationer har börjat investera i ny IT- och kontorsutrustning, vilket i sin tur ställer krav en effektiv hantering utav den utrustning som skall avvecklats. Effektiva logistiklösningar tillsammans med en effektiv och miljömässig hantering och återvinning av utrangerade produkter skapar förutsättningar för att kunna utveckla bolaget till att bli en intressant partner för både producenter och slutanvändare inom marknadssegmentet Business to Business (B2B). Demontering Verksamheten har certifierade kvalitetsledningssystem enligt ISO-9001 och miljöledningssystem enligt ISO-14001. Eurovironment förvärvades i slutet av 2010 Kilsta Metallvärden AB och TEC Finance Sweden AB från norska Veolia Miljö AS och W3E AS. TEC Finance erbjuder sina kunder leasingfinansiering av bland annat IT-utrustning och kompletterar därmed det erbjudande som Eurovironment har. Kilsta metallvärden förvärvade 54,5 % av aktierna i Eurovironment och TEC Finance 45,5 %. Under första kvartalet har Kilsta Metallvärden avyttrat 9 % av sitt innehav till management. Kilsta Metallvärdens ägarandel är sålunda lika stor som TEC Finance andel. Rekonditionerade produkter 11
KVALITÉ OCH MILJÖ Kilsta Metallvärden är ett återvinningsföretag som har en stark miljömedvetenhet. Miljöarbete med ständiga förbättringar för att minimera utsläpp och miljöpåverkan finns i ens alla företag. Kvalité skall vara en av huvudorsakerna att kunderna väljer Kilsta Metallvärden som leverantör. Stålgöt Stålugn Återvinningsprocessen i Lesjöfors har en energi och miljöpåverkan som vida understiger en tillverkningsprocess för framställning av aluminium från mineralet bauxit. Detta innebär att de stålföretag som använder primäraluminium för desoxidering skapar större CO2-utsläpp än de som använder Metallvärdens dabs. Flera företag i en är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och miljöcertifierade enligt ISO 14001. Även intressebolaget Eurovironment är såväl kvalitets- som miljöcertifierat. Miljöarbetet har hög prioritet inom en. Genom löpande information och utbildning vill vi att alla i organisationen skall verka för förbättringar när det gäller miljö och kvalitet. Metallåtervinning är generellt miljövänligt då det krävs mindre energi att skapa ny metall av återvunnen råvara än om man skapar liknande metall från jungfrulig råvara. Dessutom är utsläppen till luft och vatten betydligt mindre. Vår strävan att arbeta för en ökad återvinning av ändliga råvaror är ett litet men betydelsefullt bidrag till att skapa och uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle där återvinning av råvaror prioriteras och energihushållning är en självklarhet. Som medlem i branschorganisationen Återvinningsindustrierna åläggs medlemmarna att följa en värdegrund och en uppförandekod som finns på hemsidan www.recycling.se Fragmentering av metallfraktion 12
Ägande / ägarförteckning De Största Aktieägarna 2011-03-31 Innehav Röster I % Mittretur AB 158 270 206 27,01% Lars Ransgart Management Aktiebolag 72 791 004 12,42% Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension 36 051 018 6,15% Biocell AB 20 884 393 3,56% Nordnet Pensionsförsäkring AB 15 326 731 2,62% Alcuni As 13 024 965 2,22% Time 2 Invest AB 11 368 000 1,94% Erichsen, Johan 11 000 000 1,88% Exoro Capital AB 9 637 428 1,64% Zeidler, Peter 6 221 098 1,06% De Största Förändringarna Förändring Förändring I % Innehav C. Karstensen Invest I Norrköping Ak -5 450 000-71,67% 2 154 009 Lindblad, Hans AK 2 000 000 100,00% 2 000 000 Additech Business Consulting AB AK -1 800 000-64,29% 1 000 000 Sjödin, Sven AK 1 703 113 567,70% 2 003 113 Nordnet Pensionsförsäkring AB AK 1 519 356 11,00% 15 326 731 Antal Ägare = 2011-03-31 Antal ägare Innehav Antal aktieägare 2 323 586 000 190 13
Förvaltningsberättelse Verksamheten Kilsta Metallvärdens verksamhet är baserad på återvinning. Återvinning i form av: - Skrothandel och skrotförädling - Omsmältning av aluminium till desoxidationsaluminium - Omsmältning och tillverkning av blyhalvfabri kat - Elektronikåtervinning. Detta innebär att bolaget har ett stort förädlingsvärde i sin återvinningsverksamhet. Händelser av 2010 betydelse Under andra kvartalet tecknades avtal om samgående med Metallvärden. Därefter genomfördes under augusti en företräde semission som tillförde bolaget 8,3 mkr (före emissionskostnader). Samgåendet med Metallvärden beslutades slutgiltigt på en bolagsstämma den 7 oktober genom att utge en kontant köpeskilling om 3,85 mkr och genom en riktad nyemission om 234 500 000 st aktier. Därigenom blev Björn Grufman huvudägare i bolaget med ca 27% av aktierna. Ny styrelse tillträdde på bolagsstämman bestående av Lars Ransgart (ordf.), Peter Zeidler, Wilhelm Rosenlund, Claes Österlin och Björn Grufman. Genom samgåendet har Kilsta Metallvärden fått en ny inriktning av verksamheten. På årets sista dag förvärvades 54,5% av Euronvironment ett företag specialiserat på elektronikåtervinning. Svensk Kod för Bolagsstyrning Bolaget tillämpar inte Svensk Kod för Bolagsstyrning då bolaget ej är upptagen till handel på reglerad marknad. RISKER Riskerna inom Kilsta Metallvärdenen kan främst hänföras till fyra typer av riskområden; marknadsrelaterade, operationella, finansiella samt legala och skattemässiga. Vid bedömningen av bolaget är det viktigt att beakta alla dessa aspekter och göra en noggrann bedömning av riskerna. Marknadsrelaterade risker Konjunktur Kilsta Metallvärdens produkter säljs huvudsakligen till den metallurgiska industrin i Norden. Dessa aktörer påverkas av det allmänna ekonomiska läget och behovet av insatsråvaror står i direkt proportion till konjunkturutvecklingen. Kilsta Metallvärdens möjligheter att sälja sina produkter kan sålunda indirekt komma att påverkas av alla de faktorer som påverkar konjunkturutvecklingen och produktionsvolymen hos kunderna. Materialkvalité och priser Kilsta Metallvärdens tillverkning i Lesjöfors och Sala är beroende av fortlöpande leveranser av råvaror, främst aluminiumskrot och bly, vilkas priser kan fluktuera mer eller mindre över tiden. Prisriskerna kan i många fall elimineras genom sk. hedging på LME (London Metal Exchange). Även kvalitén på inköpt råvara är en viktig parameter som i sin tur påverkar kvalitén i den levererade produkten. Miljöpåverkan Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillstånden avser dels skrotoch smältverksamheten i Lesjöfors samt blyhalvfabrikat tillverkningen i Sala. Verksamheterna har ringa eller ingen påverkan på miljön. OPERATIONELLA risker Förvärv och integration av företag Kilsta Metallvärden har som strategi att förvärva ytterligare företag. Som en följd av detta följer risker för felbedömningar vid förvärvstillfället och verksamhetsrisker av olika slag som uppstår i samband med de förvärvade företagens integration i Kilsta Metallvärdens verksamhet. 14
Beroende av nyckelpersoner Kilsta Metallvärdens framtida utveckling beror i hög grad på företagsledningens och andra nyckelpersoners kunskap, erfarenhet och engagemang. Kilsta Metallvärden har träffat anställningsavtal med nyckelpersoner på villkor som Kilsta Metallvärden bedömer vara marknadsmässiga. Kilsta Metallvärden ser hela sin personal som en stor tillgång och arbetar därför kontinuerligt med att upprätthålla en god personalpolitik. Trots detta finns det inte någon garanti för att Bolaget kommer att kunna behålla dessa nyckelpersoner eller kommer att kunna rekrytera ny kvalificerad personal. Miljö Kilsta Metallvärden arbetar aktivt med att påverka miljön i minsta möjliga mån med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, och försöker i alla avseenden uppfylla samtliga lagar och regler. Risken finns emellertid att överträdelser har skett eller kommer att ske. Kilsta Metallvärden äger flera industrifastigheter och därmed finns risk för att behöva vidta undersökningar och saneringsåtgärder för tidigare eller nuvarande miljöpåverkande utsläpp. Finansiella risker Kreditrisk Inom traditionell metall- och skrothandel är, liksom i all handelsverksamhet, kreditriskerna väsentliga. Inom Kilsta Metallvärden kreditbedöms varje affärspartner på sedvanligt sätt. En risk som också är påtaglig i skrothandeln är fel i varan. Kilsta Metallvärden arbetar i enlighet med kvalitetssäkringssystemet ISO 9001 och genom strikta leverantörsbedömningar minimeras antalet reklamationer. Likviditetsrisk Kilsta Metallvärdens styrelse bedömer ens framtida finansiella ställning som god och att verksamheten under normala marknadsförhållanden genererar ett starkt kassaflöde. Avvecklingen av tidigare Kilsta Metalls materiella tillgångar förväntas stärka kassaflödet ytterligare under innevarande år. Legala och skattemässiga risker Skatterisker Kilsta Metallvärden bedriver sin verksamhet, inklusive transaktioner mellan bolag, i enlighet med Kilsta Metallvärdens tolkning av gällande skattelagar och bestämmelser i berörda länder, skatteavtal samt skattemyndigheters krav. Det kan dock inte generellt uteslutas att Kilsta Metallvärdens tolkning av tillämpliga regler och administrativ praxis är felaktig, eller att regler och praxis kan komma att ändras, eventuellt med retroaktiv verkan. Genom skattemyndigheters beslut kan Kilsta Metallvärdens tidigare eller nuvarande skattesituation komma att försämras. Kilsta Metallvärden har även en pågående tvist med Skattemyndigheten som skall avgöras i Förvaltningsdomstolen i Linköping. Detta har ett samband med den förste VD n i bolaget. Maximalt kan detta åsamka bolaget en skattekostnad om ca 3,5 miljoner kronon men då skatteexperter bedömt fallet som så säkert ur bolaget synpunkt att man inte behövt göra någon reservation rent redovisningstekniskt. Ränterisk Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar Kilsta Metallvärdens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid. Kilsta Metallvärden har begränsat med räntebärande skulder och har en genomsnittlig räntebindningstid på nuvarande lån om ca 30 dagar. 15
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 förslag till disposition beträffande bolagets Vinst eller förlust Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att årets förlust i moderbolaget -16 955 225 kr jämte balanserad vinst 8 852 929 kr och överkursfond 20 490 474 kr, totalt 12 388 178 kr, balanseras i ny räkning. Koncernens balanserade vinstmedel uppgår till 11 189 509 kr. nyckeltal Nettoomsättning, tkr 17 451 Resultat efter finansnetto, tkr -29 532 Avkastning på eget kapital, % neg Avkastning på totalt kapital, % neg Rörelsemarginal, % neg Kassalikviditet, % 42 Balansomslutning, tkr 80 521 Soliditet, % 36 Medeltal anställda 14 Resultat per aktie efter 26,3 % skatt, kr -0,09 Resultat per aktie exklusive reavinst, kr -0,09 Eget kapital per aktie, kr 0,05 Nettoomsättning, tkr 6 668 28 768 Resultat efter finansnetto, tkr -29 076 4 105 Avkastning på eget kapital, % neg 15 Avkastning på totalt kapital, % neg 10 Rörelsemarginal, % neg 16 Kassalikviditet, % 27 77 Balansomslutning, tkr 44 538 53 721 Soliditet, % 54 51 Medeltal anställda 4 6 Resultat per aktie efter 26,3 % skatt, kr -0,06 0,03 Resultat per aktie exklusive reavinst, kr -0,06 0,02 Eget kapital per aktie, kr 0,04 0,15 definitioner av nyckeltal Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Avkastning på eget kapital Nettoresultat i procent av justerat eget kapital. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat med tillägg för ränteintäkter, i % av genomsnittlig balansomslutning. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive lager och pågående arbeten i procent av kortfristiga skulder. Soliditet Justerat eget kapital av balansomslutningen. Resultat per aktie efter 26,3 % skatt Resultat (innan bokslutsdispositioner) efter full skatt, 26,3 %, dividerat med genomsnittligt antal aktier. Resultat per aktie exklusive reavinst Resultat (innan bokslutsdispositioner) minskat med årets reavinster och efter full skatt, dividerat med genomsnittligt antal aktier. 16
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 resultaträkning koncernen belopp i sek not 2010-10-01-2010-12-31 rörelsens intäkter Nettoomsättning 17 450 859 Aktiverat arbete för egen räkning 77 336 Övriga rörelseintäkter 1 170 000 17 698 195 rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 2-18 180 142 Övriga externa kostnader 3,4-6 516 629 Personalkostnader 5-4 427 684 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6-16 877 026 Övriga rörelsekostnader 7-606 526 rörelseresultat -28 909 812 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 25 940 Räntekostnader och liknande resultatposter 9-648 554 resultat efter finansiella poster -29 532 426 resultat före skatt -29 532 426 Skatt på årets resultat 11 5 911 895 årets resultat 12-23 620 531 17
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 balansräkning koncernen belopp i sek not 2010-12-31 tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 13 2 057 952 2 057 952 materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 17 986 201 Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 30 867 811 Inventarier, verktyg och installationer 16 1 349 411 50 203 423 finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 18 545 000 Uppskjuten skattefordran 22 5 285 905 Andra långfristiga fordringar 36 094 5 866 999 summa anläggningstillgångar 58 128 374 Omsättningstillgångar Varulager m m 19 Råvaror och förnödenheter 7 849 691 7 849 691 kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 787 575 Övriga fordringar 6 135 276 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 1 684 743 12 607 594 Spärrade medel 1 089 578 kassa och bank 845 426 summa omsättningstillgångar 22 392 289 summa tillgångar 80 520 663 18
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 balansräkning koncernen belopp i sek not 2010-12-31 eget kapital Och skulder bundet eget kaptal 21 Aktiekapital 11 720 004 Bundna reserver 848 645 12 568 649 fritt eget kapital Överkursfond 20 490 474 Fria reserver 14 319 566 Årets resultat -23 620 531 11 189 509 summa eget kapital 23 758 158 avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 22 6 178 421 Övriga avsättningar 23 1 089 578 7 267 999 långfristiga skulder Checkräkningskredit 24 2 992 608 Övriga skulder till kreditinstitut 25 12 233 786 15 226 394 kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 3 693 753 Leverantörsskulder 11 467 361 Skatteskulder 1 405 903 Övriga kortfristiga skulder 27 14 079 059 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 3 622 036 34 268 112 summa eget kapital Och skulder 80 520 663 ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2010-12-31 Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 25 34 700 000 Företagsinteckningar 25 19 500 000 Maskiner och inventarier med äganderättsförbehåll 25 6 213 447 Miljöfond 23 1 089 578 summa 61 503 025 ansvarsförbindelser Miljöfond 1 089 578 19
årsredovisning - kilsta metallvärden ab org nr: 556710-2784 resultaträkning moderföretag belopp i sek not 2010-01-01 2009-01-01-2010-12-31 -2009-12-31 rörelsens intäkter Nettoomsättning 6 667 527 28 767 553 Övriga rörelseintäkter 1 140 000 268 333 6 807 527 29 035 886 rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 2-10 665 578-12 148 760 Övriga externa kostnader 3,4-6 595 510-5 539 344 Personalkostnader 5-1 594 601-4 287 864 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6-16 018 162-2 623 272 Övriga rörelsekostnader 7-606 526 - rörelseresultat -28 672 850 4 436 646 resultat från finansiella poster Resultat från andelar i företag - 218 797 Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 12 407 6 565 Räntekostnader och liknande resultatposter 9-415 583-556 903 resultat efter finansiella poster -29 076 026 4 105 105 Bokslutsdispositioner 10 8 675 313 - resultat före skatt -20 400 713 4 105 105 Skatt på årets resultat 11 3 445 488-1 033 772 årets resultat 12-16 955 225 3 071 333 20