Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län 2015-01-28 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Datakällor... - 4-2.2 Indikatorsförändringar... - 6-3 Resultat... - 7-3.1 Ordinärt boende... - 7-3.2 Särskilt boende... - 15-3.3 Sammahållen vård och omsorg... - 28-3.4 Bakgrundsmått... - 44-4 Referenser... - 54 -
1 Inledning Varje år genomför SKL 1 och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Vård och omsorg om äldre. Sammanlagt redovisas 36 olika indikatorer och 14 bakgrundsmått. Hur indikatorerna är framräknade/sammanställda redovisas före varje tabell samt, enligt Socialstyrelsen, möjliga felkällor. Resultatet för samtliga kommuner i riket kan hämtas på www.kolada.se. Kommentarer från SKL och Socialstyrelsen finns på nedanstående webbplatser: Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Kortfattat kan nämnas några kommentarer från SKL: Tema sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre Även 2014 års rapport har temat sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre. Sammanlagt 36 indikatorer ger en bred bild av kvaliteten, och 15 av dessa indikatorer speglar kvaliteten inom den sammanhållna vården och omsorgen där vårdens och omsorgens aktörer har ett gemensamt ansvar. Även när det gäller den sammanhållna vården och omsorgen finns skillnader mellan kommuner, landsting och regioner. Några resultat från rapporten Vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med förra året, bland annat genomförs fler smärtskattningar. Andelen äldre över 75 år som har hemtjänst eller bor på särskilt boende får färre olämpliga läkemedel. Det är betydligt fler äldre kvinnor än män som drabbas av höft- eller lårfraktur efter fall. De äldre ger generellt samma goda omdömen om äldreomsorgen i år jämfört med förra året, men färre upplever sig vara mycket trygga med hemtjänst respektive särskilt boende. 2 Socialstyrelsen kommentarerade resultatet enligt följande: Några av årets resultat: Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år 2013. På riksnivå drabbas 61 av 1 000 personer 80 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av 1 000 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48. I genomsnitt drabbas 947 av 100 000 personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra 1 249 och för män 656. 1 Sveriges kommuner och landsting 2 http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/aldre.1408.html 2015-01-28 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 2 -
Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 2013 var andelen 13,3 procent. För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent. 3 3 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-4, 2015-01-28 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 3 -
2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. Därför finns innan varje indikator viktig information från Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014, utgiven av Socialstyrelsen. Denna går att hämta i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av denna rapport. Texten förklarar exempelvis hur en siffra räknats fram, hur en fråga är ställd etcetera. Det är av vikt att läsa dessa förklaringar vid tolkning av resultatet. Det ska direkt noteras att vissa indikatorer från den nationella brukarundersökningen i dessa jämförelser har (i exempelvis indikatorn Bemötande ) endast mycket nöjda som andel nöjda. Därför kan vissa resultat från den nationella brukarundersökningen och dessa jämförelser skilja sig åt. I denna rapport sammanställs svaren från den nationella brukarundersökningen fördelat på kön i den mån data funnits tillgänglig. Avvikelse Förbättring jämfört med tidigare år Oförändrat Försämrat jämfört med tidigare år Definition pilar 2.1 Datakällor Definition av färgerna De 25% kommuner med bäst värden De 50% som placerat sig i mitten De 25% kommuner med sämst värden * Ovägt medel för riket. Uppgift saknas.. Under 30 svarande/observationer Uppgift saknas föregående år I rapporten används många datakällor. Indikatorerna bygger främst på uppgifter från nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret, kommunernas egna undersökningar och undersökningen av de äldres uppfattning om hemtjänst och särskilt boende. Ytterligare datakällor, till exempel den nationella patientenkäten, kommun- och enhetsundersökningen samt Socialstyrelsens hälsodataregister har används för att redovisa kompletterande uppgifter inom vissa områden. För att redovisa en indikator bör det finnas uppgifter för alla eller större delen av landets kommuner. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet på indikatorn baseras på minst 30 observationer. Följande datakällor har används i årets rapport: Svenska palliativregistret Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 4 -
Syftet med registret är att förbättra vården för patienter i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur vårdenheterna lever upp till kriterier för god vård i livets slutskede. För mer information, se www.palliativ.se. Riks-Stroke Registrets syfte är att bidra till en strokevård med hög och jämn kvalitet. Riks-Stroke redovisar vårdens innehåll och resultat och är ett verktyg för uppföljning av Nationella riktlinjer för strokevård. För mer information, se www.riks-stroke.org. Senior Alert Syftet med registret är att bidra till en bra infrastruktur och systematik för att förebygga undernäring, fall, trycksår och främja god munhälsa. För mer information, se www.lj.se/senioralert. Patientregistret Syftet med patientregistret är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering. För mer information, se http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/patientregistret. Svenska demensregistret (SveDem) Svenska demensregistret startade 1 maj 2007 och syftet är att förbättra kvaliteten på demensvården i Sverige. Genom att enheter registrerar data går det att följa förändringar i patientpopulationer, diagnoser och behandling av demenssjukdomar. För mer information, se www.ucr.uu.se/svedem/index.php. Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) Registret ska generera en individuell vårdplan för personer med demenssjukdom. I registret kartläggs bland annat frekvens och allvarlighetsgrad av beteendemässiga och psykiska symtom, aktuell läkemedelsbehandling, tänkbara orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom och utvärdering av genomförda åtgärder. För mer information, se www.bpsd.se. Läkemedelsregistret Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som hämtats ut mot recept eller motsvarande på apotek från 1999 och framåt. Registret uppdateras varje månad. Syftet med läkemedelsregistret är att öka patientsäkerheten på läkemedelsområdet. I Sverige expedieras varje år närmare 100 miljoner recept. Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Registret inrättades 2007 och omfattar personer som får kommunal vård och omsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453). I registret finns uppgifter om de cirka 350 000 personer som bor i särskilt boende och personer som får insatser från socialtjänsten, till exempel hemtjänst och boendestöd. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen gör en årlig undersökning där alla över 65 år och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende får svara på frågor om vad de tycker om sin vård och omsorg. På Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 5 -
Socialstyrelsens webbplats finns resultaten från hela undersökningen, uppdelat på samtliga kommuner och stadsdelar. Kommun- och enhetsundersökningen Socialstyrelsen gör en årlig undersökning inom äldreomsorgen. Undersökningen utgörs av enkäter som skickas ut till kommuner och enheter (hemtjänst och särskilda boenden). Enheterna omfattar både offentlig och privat utförd verksamhet för personer över 65 år. I undersökningen får kommuner och enheter besvara frågor om verksamhetens omfattning och den egna verksamhetens utformning. 98 procent av kommunerna och stadsdelarna besvarade enkäten. Kommunernas egna undersökningar Kommuner genomför årligen en rad olika undersökningar. Material från en del av dessa undersökningar samlas in av RKA och publiceras i Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada). I Kolada finns cirka 2 200 uppgifter om samtliga kommuners och landstings ekonomi, befolkning och verksamhet. Kommunernas kvalitet i korthet SKL undersöker varje år kommunens kvalitet ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. 4 2.2 Indikatorsförändringar I årets öppna jämförelser har ett par nya indikatorer tillkommit samt en har förändrats, ingen har tagits bort, se redovisning nedan: Nya indikatorer Frakturer på lår och höft Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa inom ordinärt boende Förändrade indikatorer Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är nu sammanslagen till en sammanfattande indikator och uppdelad på särskilt boende respektive hemsjukvård. 4 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014, s.5-6 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 6 -
3 Resultat 3.1 Ordinärt boende Trygghet, hemtjänst Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten 2014. Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. : Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 2014. Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. : Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de var mycket nöjda med personalens bemötande. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 7 -
Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. : Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 8 -
Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. : Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 9 -
Trygghet, hemtjänst Bemötande, hemtjänst Tillräcklig med tid, hemtjänst Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Totalt Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män % % % % % % % % % % % % 23-27 - 25-59 - 57-57 - 69-67 - 67-68 - 10-9 - 98 Min - max (riket) 66 65 78 95 95 92 97 97 96 100 98 Vägt medel (riket) 43 42 45 76 76 76 82 81 83 87 86 87 Median (riket) 45 44 45 78 78 78 84 83 85 88 88 88 Föreg. år (riket) Aneby 55 16 49.. 75 192 68.. 88 50 87.. 82 252 74.. Rank av 286 Jämf. föreg. år Rank av 286 Jämf. föreg. år Rank av 284 Jämf. föreg. år Rank av 286 Jämf. föreg. år Eksjö 49 67 50 48 78 127 77 81 84 124 85 83 88 120 87 90 Gislaved 43 171 42 43 85 21 84 86 92 14 91 95 90 65 90 91 Gnosjö 45 126 44 45 82 54 84 78 92 14 92 90 93 12 95 90 Habo 55 16 57.. 80 89 80 79 91 20 9.. 83 241 86.. Jönköping 47 90 47 49 79 111 80 78 90 25 90 90 92 25 92 92 Mullsjö 30 282 30.. 67 274 64.. 85 101 81.. 87 146 83.. Nässjö 42 187 40 45 71 248 67 78 81 190 80 83 85 199 85 85 Sävsjö 60 3 63.. 82 54 84 77 87 62 87 86 87 146 86.. Tranås 51 48 52 48 77 150 74 83 87 62 86 91 88 120 90 84 Vaggeryd 45 126 46.. 68 270 66.. 85 101 81.. 85 199 82.. Vetlanda 50 58 52 44 80 89 81 78 84 124 82 90 90 65 88 94 Värnamo 43 171 40 50 76 168 77 75 85 101 84 87 82 252 82 82 Jkpg region (vägt medel) 47 78 88 89 Tabell 1: Ordinärt boende del 1 av 2 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 10 -
Möjlighet att påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 70 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Möjlighet att föra fram synpunkter och klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst 2014. För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 11 -
Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 2014. Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 12 -
Personalkontinuitet, hemtjänst Genomsnittlig antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar 2014. Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Process Indikatorn beskriver medelvärdet av antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Måttet avser de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag. Trygghetslarm och matleveranser räknas inte. Mätningen avser tiden 07.00-22.00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Undersökningen genomförs under valfri sammanhängande normal fjortondagarsperiod under hösten. Mätningen görs hos respektive hemtjänsttagare där personalen noterar sin närvaro vid varje tillfälle, på en pappersblankett som läggs ut hos hemtjänsttagaren. I det fall hemtjänsten har ett eget system för att mäta personalkontinuiteten som motsvarar nyckeltalens används detta. Kommunens egna undersökningar, inrapporterad i Kommun och landstingsdatabasen Kolada. Mätningarna kan utföras vid olika tidsperioder i olika kommuner. Det kan även förekomma olikheter i kommunernas sätt att mäta antal olika personal. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 13 -
Möjlighet påverka tider, hemtjänst Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Hemtjänst i sin helhet Personal kontinuitet inom hemtjänst Min - max (riket) Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män % % % % % % % % % Antal 42-35 - 73-37 - 83 35-80 40-87 41-79 71-100 71-100 6-26 83 83 100 Rank av 285 Vägt medel (riket) 61 60 63 62 62 64 89 89 89 15 Median (riket) 60 59 62 62 62 64 91 91 91 15 Rank av 287 Rank av 285 Rank av 184 Jämf. Föreg. år (riket) Aneby 55 203 50.. 60 178 55.. 95 23 95.. 15 88 Eksjö 52 237 51 53 73 11 72 76 91 134 90 93 19 164 Gislaved 64 83 56 78 66 68 64 70 93 70 94 92 14 69 Gnosjö 67 48 73 56 64 99 63 66 98 3 98 97.. Habo 60 135 55.. 68 44 66.. 96 10 98.... Jönköping 69 28 68 70 68 44 68 69 93 70 92 94 14 69 Mullsjö 63 97 68.. 57 219 56.. 87 236 84.... Nässjö 51 244 46 58 54 254 54 52 91 134 91 91 15 88 Sävsjö 61 122 62.. 53 265 56.. 94 45 95.... Tranås 59 145 58 60 66 68 66 66 92 101 91 93 11 18 Vaggeryd 54 216 52.. 51 273 48.. 90 178 88.... Vetlanda 62 108 60 67 65 83 61 76 93 70 92 96 14 69 - Värnamo 54 216 49 67 61 165 60 63 89 199 88 92 11 18 Jönköpings län (vägt medel) 62 65 92 Tabell 1: Ordinärt boende del 2 av 2 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 14 -
3.2 Särskilt boende Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt med att på bo på ett särskilt boende 2014. Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 2014. Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 15 -
Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att personalen på boendet alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 16 -
Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 17 -
Trygghet i särskilt boende Bemötande, särskilt boende Tillräckligt med tid, särskilt boende Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende % Rank av 261 Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män % % % Rank av 262 % % % Rank av 262 % % % Rank av 245 % % 24-29 - 30-35 - 41,0-43 - 44-53 - 59-63 - 60-35 - 87 Min - max (riket) 70 73 71 84 75,0 95 97 90 98 100 92 Vägt medel (riket) 50 50 50 57 57 58 72 72 74 79 79 79 Median (riket) 51 51 50 59 58 58,5 74 73 74,5 81 80 80 Jämf. Föreg. år (riket) Aneby 48 169 -.... 50 241 -.... 77 80 -.... 66 241 -.... Eksjö 55 70 58.. 61 89 63.. 78 69 76.. 82 96 82.. Gislaved 61 26 64 53 64 51 67 57 77 80 80 72 87 28 89 82 Gnosjö 48 169.... 55 183.... 77 80............ Habo 39 253.... 61 89.... 74 119.... 86 39.... Jönköping 53 103 54 51 60 109 60 60 74 119 73 78 81 111 79 86 Mullsjö................................ Nässjö 58 43 58 58 60 109 58 65 80 43 77 87 76 179 76 76 Sävsjö 70 1 73.. 73 6 73.. 88 6 93.. 85 55 83.. Tranås 63 14 63 62 60 109 57 67 73 139 63.. 74 205 68.. Vaggeryd 50 137 52.. 64 51 66.. 69 191 74.. 85 55 83.. Vetlanda 61 26 57 71 70 16 72 67 77 80 73 86 92 7 93 88 Värnamo 58 43 57 61 61 89 60 64 73 139 71 79 76 179 74.. Jönköpings län 75 (vägt medel) 56 62 81 Tabell: Särskilt boende del 1av 3 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 18 -
Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet 2014. Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på det särskilda boendet. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet 2014. Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att det är trivsamt utomhus runt det särskilda boendet. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 19 -
Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra 2014. Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att maten som serveras på det särskilda boendet smakar mycket eller ganska bra. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 2014. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 20 -
Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att måltiderna som serveras på det särskilda boendet alltid eller oftast är en trevlig stund på dagen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 21 -
Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Trivsamt utomhus, särskilt boende Maten i särskilt boende Måltidsmiljö i särskilt boende Min - max (riket) % 43-91 Rank av 260 Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män % % % 43-93 44-87 35-97 Rank av 240 % % % Median (riket) 67 67 65 67 68 68 76 75 78 71 70 69 Föreg. år (riket) Aneby 66 137 -.............. 83 50.............. Eksjö 65 146 68.. 60 182 60.. 84 42 82.. 75 59 76.. Gislaved 74 48 71 82 80 15 77 86 82 62 81 83 76 45 75 77 Gnosjö 84 7.... 68 113.... 90 8.... 73 87.... Habo 54 244.... 52 223.... 86 24.... 66 191.... Jönköping 69 97 71 66 74 48 75 72 82 62 81 85 71 114 70 73 Mullsjö.... -.................................. Nässjö 76 29 75 77 77 27 70 90 74 158 71 80 76 45 70 88 Sävsjö 75 40 74.. 75 42 69.. 75 141 75.. 82 12 82.. Tranås 60 207 60.. 73 60 79.. 70 212 67 76 70 130 67.. Vaggeryd 61 198 58.. 63 164 63.. 71 198 65.. 71 114 69.. Vetlanda 71 73 71 73 79 19 80 76 83 50 81 86 79 25 81 75 Värnamo 73 57 73 73 77 27 76 80 81 71 79 88 73 87 71 79 Jönköpings län 74 (vägt medel) 70 80 73 Tabell: Särskilt boende del 2 av 3 32-94 45-90 55-95 Rank av 261 % % % Vägt medel (riket) 65 66 65 67 68 66 75 74 77 69 69 70 53-100 60-95 47-91 Rank av 256 % % 47-90 48-88 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 22 -
Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds 2014. Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. 2014. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Möjlighet komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus 2014. Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 23 -
Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Ingen förändring Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende 2014. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 24 -
Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. Resultat Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, 2014. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer som bor i särskilt boende som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014, Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var totalt 55 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. Väntetid till särskilt boende Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 2014. Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Process Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under 2013 och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Kommunens egna undersökningen, inrapporterad i Kommun och landstingsdatabasen. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 25 -
För större kommuner där det finns fler än 300 ansökningar görs ett urval av ansökningarna. I övriga kommuner bygger indikatorn på samtliga ansökningar. Ingen förändring Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 26 -
Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Sociala aktiviteter, särskilt boende Möjlighet påverka tider, särskilt boende Särskilt boende i sin helhet Väntetid till särskilt boende Min - max (riket) Vägt medel (riket) % 29-86 Rank av 255 Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män Kvin. Män % % % % % % % % % % % Antal 28-34 - 21-21 - 29-41 - 38-39 - 62-63 - 63-5 - 83 78 85 89 81 80 80 82 98 100 98 208 Rank av 241 58 57 60 63 64 60 60 59 61 83 83 82 54 Median (riket) 60 58 62 63 63 60 61 60 62 84 84 83 48 Föreg. år (riket) Aneby.............................. 83 141.... 15 11 Eksjö 58 138 61.. 61 142 62.. 61 114 65.. 87 66 87.. 89 162 Gislaved 74 11 74 73 82 6 83 80 69 30 71 65 88 53 88 87 58 113 Gnosjö 81 3........................ 84 120.... 28 37 Habo 62 92.... 48 221.... 64 78.... 71 257.... 56 110 Jönköping 64 74 63 66 72 25 73 69 63 87 62 66 86 81 85 86 20 18 Mullsjö........................................... Nässjö 62 92 58 70 71 33 72 68 66 59 63 74 88 53 89 85... Sävsjö 75 9 71.. 85 1 89.. 68 36 64.. 94 6 93..... Tranås 65 69 65.. 58 170 59.. 57 169 53.. 85 100 86 83 24 28 Vaggeryd 58 138 62.. 67 75.... 57 169.... 89 37 87..... Vetlanda 70 26 69 74 82 6 82 81 71 16 70 75 92 17 90 94 45 85 Värnamo 66 61 69 54 69 52 71.. 66 59 65 69 89 37 88 91 93 164 Jönköpings län 66 72 64 87 (vägt medel) Tabell Särskilt boende del 3 av 3. Rank av 242 Rank av 262 Rank av 182 Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 27 -
3.3 Sammahållen vård och omsorg Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Process Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd per område där den enskilda personen bedömts att ha risk utförts och registrerats i Senior Alert. Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i särskilt boende som registrerats i Senior Alert och som blivit bedömda ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa. Redovisningen på kommunnivå inkluderar endast kommuner med 30 eller fler personer som bedömts ha risk. Uppgifterna avser perioden 1 augusti 2013 till 1 augusti 2014. Senior Alert. Resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom det aktiva deltagandet i registret varierar både inom och mellan kommunerna. I förra årets rapport redovisades en separat indikator för åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och undernäring. I år redovisas en sammanslagen indikator. När det aktiva deltagandet i registret blir bättre är målet att komplettera åtgärder med förekomster av fall, undernäring, trycksår och undernäring. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts. Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Process Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 28 -
Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemsjukvård som bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd per område där den enskilda personen bedömts att ha risk utförts och registrerats i Senior Alert. Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med hemsjukvård som registrerats i Senior Alert och som blivit bedömda ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa. Redovisningen på kommunnivå inkluderar endast kommuner med 30 eller fler personer som bedömts ha risk. Uppgifterna avser perioden 1 augusti 2013 till 1 augusti 2014. Senior Alert. Resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom det aktiva deltagandet i registret varierar både inom och mellan kommunerna. Ny indikator. Resultat från Senior Alert har tidigare endast presenterats för särskilt boende. När det aktiva deltagandet i registret blir bättre är målet att komplettera åtgärder med förekomster av fall, undernäring, trycksår och undernäring. Smärtskattning sista levnadsveckan Procentandel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2013-2014. Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Den äldres smärtupplevelse kan förmedlas utan formella skattningsinstrument, men användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta. Ett smärtskattningsinstrument underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt-(symtom) skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppföljning. På de flesta enheter har personalen en uppfattning om huruvida patienten har ont eller inte. Ett odokumenterat arbetssätt som bygger på den enskilda personalens engagemang kan givetvis resultera i bra vård men det behövs så lite extra för att göra detta till rutin. Process Täljare: Antal dödsfall som var förväntade och som smärtskattats sista levnadsveckan med VAS, NRS eller något annat validerat smärtskattningsinstrument. Nämnare: Antal dödsfall som var förväntade. Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling - 29 -