1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Sammanfattning och övergripande synpunkter Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker kommissionens förslag om en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Länsstyrelsen är positiv till ett förtydligande av länsstyrelsens instruktion. Länsstyrelsen anser att det innebär ett förändrat uppdrag och bör medföra en ökad medelstilldelning med hänsyn tagen till länets befolkningsstorlek för att förslaget ska få önskat genomslag i länet. Länsstyrelsen stödjer förslagen om en ökad samordning på Regeringskansliet och ett ökat ansvarstagande från fler myndigheter. De perspektiv som inkluderas bör spegla det lokala och regionala folkhälsoarbetet och den nationella strukturen bör kunna utgöra en modell för regionala och lokala strukturer för samverkan. Länsstyrelsen stödjer förslagen om förtydligat och stärkt uppdrag till Folkhälsomyndigheten gällande uppföljningssystem, samordning och stöd. Länsstyrelsen bedömer att det är inom området stöd till det tillämpade folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som behoven är som störst. Remissen svarar inte på hur behoven av vägledning i val av kunskapsbaserad metod/insats, metodförvaltning och implementeringsstöd till lokal och regional nivå ska ske. För det behövs aktörer med ett utpekat ansvar för förvaltning, kvalitetssäkring och implementeringsstöd. Synpunkter på betänkandets förslag 4.1 En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa Länsstyrelsen ställer sig bakom förslaget om ett övergripande mål med stärkt fokus på jämlik hälsa. Länsstyrelsen har synpunkter på förslaget om att ersätta dagens elva folkhälsopolitiska målområden med åtta prioriterade målområdena. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10
2 (5) De nya målen är otydliga, framför allt uppfattar vi att det tidiga livets villkor är mer otydligt än barn och ungas uppväxtvillkor där ungdomstiden tydligt inkluderas. Ordet kontroll föreslås ersättas med egenmakt för att undvika missförstånd. Det är positivt att boende och närmiljö finns uttalat som eget målområde. Det underlättar att folkhälsoperspektiven lyfts inom samhällsplaneringen lokalt och regionalt. Ett förslag är att målområdet kompletteras med frågor om hur vi transporterar oss. Levnadsvanor är ett för brett och betydelsefullt område för en god och jämlik hälsa för att rymmas i ett och samma målområde. Global Burden of Decease visar att förändringar och skillnader i hälsa och livslängd i länet till stor del förklaras av levnadsvanor 1. ANDT-arbetet bör fortsatt prioriteras högt och levnadsvanorna mat och fysisk aktivitet bör prioriteras högre än idag. Det är utanför hälso- och sjukvården olika aktörer som verkar i arbetet med de olika levnadsvanorna, framför allt i kommuner och civilsamhälle. Länsstyrelsen föreslår att utvalda målområden förstärks med konkreta delmål och etappmål som föreslaget, och att separata strategier för målområdena tas fram. Här finns lärdomar från bl. a ANDT-området att ta tillvara. När delmål tas fram bör främjande och förebyggande insatser lyftas särskilt, utifrån de behov vi möter bl.a. i länets kommuner och landstingets verksamheter inom vårt samlade preventionsstöd, Preventionspaketet 2. Föräldrastödsarbetet är en central del av folkhälsoarbetet, då en god relation mellan barn och föräldrar är en av de starkaste skyddsfaktorerna för ohälsa och sociala problem. Länsstyrelsen understryker betydelsen av fortsatta uppdrag på föräldraskapsstödsområdet för att påverka barn och ungas uppväxtvillkor. 4.2 Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa Länsstyrelsen stöder förslaget att uppföljningssystemet utvecklas, framför allt för grupper i särskilt utsatta situationer, och att Folkhälsomyndigheten får ansvar för spridning och analys av resultaten av uppföljningen. Länsstyrelsen vill betona vikten av att både redskap för uppföljning och resultat av nationella kartläggningar görs tillgängliga och användbara på lokal och regional nivå. Behoven från lokal nivå är ofta att få analysstöd och stöd i val av vilka data som är mest relevanta att använda som underlag till lokala prioriteringar. 1 http://dok.slso.sll.se/ces/fhg/folkhalsoarbete/rapporter/gbd_sll_1990_2015.pdf 2 www.preventionspaketet.se
3 (5) 4.3 En stärkt tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i Regeringskansliet Länsstyrelsen har en mångfald av uppdrag från olika departement och en samordning på Regeringskansliet är en förutsättning för att jämlik hälsa ska få större genomslag i länsstyrelsens uppdrag. Det finns en risk för att flera parallella styrstrukturer med påverkan på en god och jämlik hälsa utvecklas nationellt. Det krävs därför modeller från nationell nivå för hur samverkansstrukturer kan byggas som knyter ihop folkhälsofrågorna med t ex social hållbarhet och Agenda 2030, trygghet och brottsförebyggande arbete, föräldraskapsstöd och ANDT, våldsförebyggande arbete och jämställdhetsarbete. Dessa modeller skulle underlätta samordningen och styrningen av frågorna regionalt och lokalt. Uppdrag Psykisk Hälsa behöver inkluderas i modellerna. För att spegla hur det praktiska arbetet för en god och jämlik hälsa ser ut i Stockholms län och dess kommuner föreslår vi att Brottsförebyggande rådet och Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd inkluderas i GD-gruppen. 4.4 Folkhälsomyndighetens samordnande och stödjande roll bör förtydligas och stärkas Folkhälsomyndigheten behöver utveckla inte bara statistik och indikatorer för uppföljning utan också analysstöd, vägledning vid val av metoder och insatser (som är kunskapsbaserade, kvalitetssäkrade och tillgängliga) och implementeringsstöd till folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå. För att kunna erbjuda ett förbättrat stöd till det tillämpade folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå kan Folkhälsomyndigheten behöva stärka upp sin kompetens kring just tillämpat lokalt och regionalt folkhälsoarbete. Samhällsekonomiska beräkningar av kostnader och vinster med lokalt och regionalt folkhälsoarbete behöver tas fram och spridas inom de olika målområdena. 4.5 Länsstyrelsernas uppdrag inom folkhälsopolitiken bör förtydligas Länsstyrelsen är positiv till ett förtydligande av länsstyrelsens instruktion. Vi är också positiva till stöd från, och dialog med, Folkhälsomyndigheten i detta arbete. Det behöver tydliggöras i vilken utsträckning uppdraget innebär en ökad samordning och stöd internt på Länsstyrelsen, och i vilken utsträckning uppdraget innebär en samordning och stöd till andra aktörer såsom kommuner och landsting. Ett internt uppdrag bör utformas i nära samverkan med andra tvärsektoriella uppdrag om exempelvis mänskliga rättigheter, barnperspektiv, jämställdhet och hållbarhet. Sammantaget skulle detta stärka arbetet med det intersektionella perspektivet inom alla berörda områden på myndigheten.
4 (5) Ett förtydligat uppdrag till länsstyrelserna behöver kompletteras med förtydligande uppdrag till andra myndigheter i de fall länsstyrelserna förväntas sprida, stödja och implementera insatser som rekommenderas eller tas fram av andra myndigheter. Ansvarsfördelningen mellan Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen och andra myndigheter som stöttar lokal och regional nivå behöver konkretiseras och samverkansforum behöver finnas. Länsstyrelsen anser att förslaget innebär ett förändrat uppdrag och bör medföra en ökad medelstilldelning med hänsyn tagen till länets befolkningsstorlek för att få önskat genomslag i länet. Verksamhetsmedel behövs för att vi i praktiken ska kunna stödja externa aktörer med exempelvis nätverksträffar och utbildning. 23 procent av landets befolkning bor i Stockholms län och vi bedömer att det finns en stor utvecklingspotential av folkhälsoarbetet i många av länets myndigheter. Fler kommuner i länet behöver stärka sin folkhälsokompetens och landstinget skulle kunna stärka stödet till det tillämpade folkhälsoarbetet i länet. En enstaka tjänst på Länsstyrelsen utan tillhörande verksamhetsmedel har små möjligheter att få det genomslag i jämlik hälsa i länet som Kommissionen önskar. Länsstyrelsen välkomnar en diskussion med regeringen om vad en ambitionshöjning innebär för länsstyrelsen såväl som diskussion om ökad medelstilldelning. 4.6 Relevanta myndigheter bör ges i uppdrag att bidra i arbetet med en god och jämlik hälsa Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att andra relevanta myndigheter får tydliga uppdrag dels som är specifika för respektive myndighet, och dels som betonar tvärsektoriell samverkan med berörda aktörer. 4.7 Kommuner, landsting och regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa och ges stöd i detta arbete Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig bakom förslaget om utredning av lagstöd för ett lokalt folkhälsoarbete och betonar vikten av att insatser för en god och jämlik hälsa genomförs i kommuner, landsting och regioner. 4.8 Samarbetet för en god och jämlik hälsa med det civila samhället och näringslivet bör stärkas Förslaget till hur samverkan med civila samhället ska se ut behöver utvecklas. En tydligare modell för hur samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle ska se ut nationellt, regionalt och lokalt och hur civilsamhällets roll i folkhälsoarbetet ska se ut behövs. Detta är ett område som ovillkorligen kräver nya modeller för samverkan och samordning.
5 (5) Förslag på hur ett stärkt samarbete med näringslivet ska se ut saknas. Avses näringslivet som arbetsgivare eller ska samverkan ske på annat sätt? Om Länsstyrelsen förväntas ha en roll i det hälsofrämjande arbetet inom näringslivet bör uppdraget tydliggöras och kopplas till relevanta myndigheters arbete, till exempel Tillväxtverket, och nationellt behövs tydliga uppdrag eller samverkansavtal med berörda myndigheter och branschorganisationer. Övriga synpunkter Remissen svarar inte på hur behoven av vägledning i val av metod/insats, metodförvaltning och implementeringsstöd till lokal och regional nivå ska ske. Dessa behov är påtagliga framför allt hos kommunerna i länet. Idag utvecklas bra metoder med statliga medel men det är sällan man hittar långsiktiga lösningar för hur metoderna ska förvaltas, utvecklas och spridas. Det vore värdefullt om den slutliga propositionen svarade på hur dessa behov ska kunna tillgodoses. Om Folkhälsomyndigheten kan ge en tydlig vägledning kring metoder och tillräckliga resurser tillsätts är Länsstyrelsen i Stockholms län beredda att utveckla ett kompetenscentrum med implementeringsstöd för folkhälsoarbetet i kommunerna. I slutrapporten för den internationella Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa lyfts marknadens ansvar som en viktig del. Betänkandet beskriver inte hur styrningen för att påverka de marknader som påverkar en god och jämlik hälsa positivt eller negativt ska ske (exempelvis digitalisering och teknisk utveckling men också livsmedels-, tobaks- och alkoholindustri). Beredning Beslut i detta ärende har fattats av länsöverdirektör Magdalena Bosson. I den slutliga handläggningen har även tillväxtdirektör Karina Uddén deltagit samt utvecklingsledare Kaisa Snidare, föredragande. Magdalena Bosson Kaisa Snidare