Slutbetänkande av utredningen Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Transkript

1 Registrator Utbildningsdepartementet Stockholm Handläggare Karin Junehag Källman Diarienummer VERK 2013 /510 Datum (4) Remissyttrande Slutbetänkande av utredningen Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Folkhälsomyndigheten hänvisar även till remissyttrandet från Statens folkhälsoinstitut avseende Delbetänkandet av Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:13): Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. (Statens folkhälsoinstituts uppgifter övertogs den 1 januari 2014 av den nybildade Folkhälsomyndigheten.) I slutbetänkandet påtalas behovet av att utveckla en sammanhållen och kunskapsbaserad verksamhet för unga som har behov av insatser i övergången mellan skola och arbetsliv. Ny kunskap behöver tillföras och resultat av insatser samt metoder följas upp för att på ett ändamålsenligt sätt kunna åstadkomma en mer kunskapsbaserad verksamhet på området. Utredningen hade fokus på frågor som: Vad kan bidra till att unga varken studerar eller arbetar? Finns det strukturella faktorer som inverkar på långvarigt utanförskap? I slutbetänkandet beskrivs att det saknas officiell systematisk uppföljning som belyser gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Det föreslås även olika indikatorer för att möjliggöra uppföljning av gruppen. I utredningen kartlades och analyserades även det förebyggande arbetet inklusive de specifika samhällsinsatser som riktas till denna grupp. Slutbetänkandet omfattar även förslag till hur en bredare samverkan kan åstadkommas utifrån målgruppen Telefon E-post info@folkhalsomyndigheten.se

2 2 (5) Sveriges riksdag fastställde 2003 det övergripande folkhälsomålet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2002/03:35). Betänkandet berör främst målområde 1 delaktighet och inflytande i samhället, målområde 2 ekonomiska och sociala förutsättningar samt målområde 3 barns och ungas uppväxtvillkor men även målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Sammanfattning Folkhälsomyndigheten tillstyrker förslagen i slutbetänkandet SOU 2013:74 utifrån ett folkhälsoperspektiv. Utredningen är väl genomförd, med en utförlig beskrivning av målgruppen, orsaker till avbrott, befintligt stöd och andra insatser i och utanför skolan, samt identifierade problemområden. När det gäller författningsförslagen har Folkhälsomyndigheten i enlighet med remissyttrandet gällande delbetänkandet SOU 2013:13 inget att erinra. Lagda förslag har generellt sett väl underbyggda motiveringar. Folkhälsomyndigheten vill dock framföra särskilda synpunkter på slutbetänkandet. Behov av insatser samt utvärdering av dessa insatsers effekter inom området Svensk folkhälsopolitiks intention är att bidra till insatser som kan minska skillnader mellan grupper i befolkningen (Regeringens proposition 2007/08:110). Regeringen har betonat att de långsiktiga effekterna av förebyggande insatser för att skapa goda livsvillkor, kan vara särskilt stora om de sätts in tidigt i livet. Förebyggande insatser som ges till barn och unga ska därför betraktas som en investering (Skr. 2011/12:166). Unga med stora behov är per definition en prioriterad grupp när det gäller olika insatser från myndigheter, samordningsförbund, olika projekt etc. Det är dock oklart om insatserna alltid motsvarar de ungas behov. Folkhälsomyndigheten vill i likhet med utredningen betona att det i stor utsträckning saknas utvärderingar av effekter utifrån de olika aktörernas insatser. I frågan om evidens, inklusive graderingar av det vetenskapliga stödet, bör man vara medveten om att olika organisationer kan ha olika syn på evidens utifrån sina kunskapsområden. Folkhälsomyndigheten anser att det är av stor vikt för beslutsfattare, politiker samt praktiker att budskapet från olika myndigheter etc. har ett tydligt innehåll med samma målfokus för gruppen unga med stora behov. Det bör finnas i åtanke när man ger i uppdrag att analysera effekter av metoder på det område som utredningen berör. Kunskapsguiden är en samverkanssatsning mellan myndigheter där syftet är att underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning om evidensbaserade metoder och arbetssätt. Det långsiktiga målet med kunskapsportalen är att bidra till att stödinsatser är av god kvalitet samt utgår från evidensbaserade metoder och arbetssätt. Folkhälsomyndigheten vill betona vikten av slutbetänkandets förslag att Kunskapsguiden utvidgas till att även omfatta insatser som ges till unga i övergången mellan skola och arbetsliv,

3 3 (5) däribland arbetsmarknadssinsatser för unga personer med ekonomiskt bistånd. Dessa insatser bör regelbundet följa upp utifrån det långsiktiga målet med Kunskapsguiden. Folkhälsomyndigheten anser vidare att utredningen borde tydligare ha betonat behovet av utvärdering med hög kvalitet omkring effekter av insatser på området. På det här området kan insatser vara svåra att utvärdera i efterhand. I samband med att en insats initieras bör utvärdering av insatsen redan vara planerad. Det är en lärdom som Folkhälsomyndighetens föregångare; Statens folkhälsoinstitut har dragit inom ramen för institutets uppdrag inom Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (Statens folkhälsoinstitut, 2012, 2013b). Regeringsuppdragets utformning innebar att deltagande projektkommuner fick stimulansbidrag för att samarbeta med ett forskningslärosäte, vilket har varit ett fruktbart arbetssätt. Kommentarer till utredningens förslag 6:2 Förslag till indikator: Unga som varken arbetar eller studerar (baseras på SCB:s Arbetskraftsundersökningar). Folkhälsomyndigheten tillstyrker den föreslagna indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar som fångar upp målgruppen på ett bättre sätt än den indikator som idag används, nämligen ungdomsarbetslöshet som även omfattar de ungdomar som studerar. Folkhälsomyndigheten vill dock betona vikten av uppföljningsindikatorer som följer målgruppens uppväxtvillkor i termer av exempelvis barn och ungas inflytande i skolan samt hur elever bemöts av lärare, andra vuxna och elever i skolan. I folkhälsosynpunkt är sådana indikatorer av stort intresse då de ofta samvarierar med t.ex. vårdnadshavares utbildningsnivå, ev. funktionsnedsättning samt födelseland. Folkhälsomyndigheten tillstyrker den förslagna redovisningen av indikatorn. I slutbetänkandet påvisas även andra sätt att redovisa indikatorn utifrån t.ex. regional fördelning, födelseland och den avsedda gruppens arbetsmarknadsflöden. Folkhälsomyndigheten anser dock att dessa möjligheter till redovisning kan ske redan när indikatorn fastställs. Folkhälsomyndigheten vill också lyfta betydelsen av att kunna redovisa den föreslagna indikatorn även på lokal nivå. Slutbetänkandet poängterar att målgruppen är heterogen och denna heterogenitet är viktigt att beakta för att kunna utforma specifika insatser och därigenom möjliggöra att kunna nå hela målgruppen. Lokala variationer står för en del av gruppens heterogenitetet då uppväxtvillkoren och de förutsättningar som ges tidigt i livet kan variera beroende av om ungdomarna växer upp i glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, pendlingskommuner, storstäder, förord etc. Vidare vill Folkhälsomyndigheten betona betydelsen av att den föreslagna indikatorn skulle kunna fånga målgruppens uppväxtvillkor i termer av andel som har vuxit upp med ensamstående föräldrar. Olika vetenskapliga studier påvisar att barn till ensam förälder uppvisar dubbelt så hög frekvens av studieavbrott efter genomgången grundskola som barn som har vuxit upp med två föräldrar (Selin & Tydén, 2003). Barn till ensamstående är i högre grad inskrivna på

4 4 (5) förmedlingarna än barn till två föräldrar. Om denna utveckling av indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar vore möjlig, skulle förebyggande insatser som beaktade gruppens heterogenitet kunna erbjudas redan tidigt i skolåren (Statens folkhälsoinstitut, 2013a). 6.3 Förslag: Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att vart tredje år redovisa utvecklingen av ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv. I slutbetänkandets befolkningsperspektiv föreslås att fokus ska vara på de grupper av ungdomar som har stora svårigheter vid etableringen till arbetsmarknaden. Den fördjupade analysen av grupperna föreslås även innehålla resultat på andra välfärdsområden som hälsa, utbildning, ekonomi etc. Folkhälsomyndigheten vill betona att det befolkningsperspektiv utifrån andra välfärdsområden som beskrivs i förslaget tillför en nödvändig fördjupad kunskap om ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv och även visar hur förändring sker över tid. Folkhälsomyndigheten tillstyrker förslagen i slutbetänkandet och vill ytterligare betona vikten av insatser för gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Folkhälsomyndigheten vill dock lyfta behovet av att planera uppföljningen av dessa insatser redan från start. Uppföljningen kan utgå från olika dimensioner allt ifrån reella kvantitativa och/eller kvalitativa forskningsansatser till nationell, regional och lokal enkätdata omkring målgruppen. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Johan Carlson. I den slutliga handläggningen av ärendet har enhetschefen Saman Rashid samt avdelningschefen Anders Tegnell deltagit. Utredaren Karin Junehag Källman har varit föredragande. Enligt Folkhälsomyndighetens beslut Karin Junehag Källman Referenser

5 5 (5) Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Selin, G. & Tydén, H. (2003). Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen. Skr. 2011/12:166. En folkhälsopolitik med människan i centrum. Stockholm: Regeringen. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut. (2013a). Barn och unga 2013: Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2013b). Lokala projekt banar väg för andra. Hämtad från