Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg



Relevanta dokument
Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) FÖR RISKHANTERINGSPLAN GÖTEBORG ENLIGT FÖRORDNINGEN OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER (SFS

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Lidköping

50-årsflöde. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

100-årsnivå. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

REVIDERING Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

Vansbro kommun. MCR Arvika

Ange namn på utpekad tätort: Ange namn på vattendrag/sjö: Ange vilka kommuner som berörs av hotkartorna för tätorten:

Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data

MSB Översvämningsförordningen. Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Riskhanteringsplan för Lindesberg

Samrådsunderlag till Riskhanteringsplan för översvämningar i Göteborg Enligt förordningen om översvämningsrisker

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Underlag till samråd för riskhanteringsplan för Fyrisån, Uppsala

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Riskutredning Lindesberg

Sjöstaden (del av Lerdal 4:88)

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Sammanfattning av Riskhanteringsplan för det utpekade området med översvämningsrisk vid Vännäsby (Länsstyrelsen Västerbotten, rapport )

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten

Tillhörande detaljplan för del av

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

PM Markföroreningar inom Forsåker

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Gemensam syn på översvämningsrisker

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Rapport 1(6)

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Detaljplan för Laxåskogen 18:1, Hemgården. Laxå kommun, Örebro län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE


BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Referensgruppsmöte JordSkog

Kostnadssammanställning Gullbergsvass. Foto Sune Ramstedt

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

Detaljplan för del av Vänersvik 1:1, Lidköpings kommun Samrådsredogörelse

Svartmunken 1 m.fl. Tillhörande detaljplan för del av. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K

Vägledning om egnahemsägares undersökningsansvar

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden

Kunskapsunderlag för delområde

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

SKYFALLSUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID- GITARRGATAN, EN DEL AV JUBILEUMSSATSNINGEN

Beslut gällande ansökan om dispens för dumpning av snömassor i Göta älv vid Gasverkskajen, fastighet Gullbergsvass 703:45, Göteborgs kommun

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark

Skillnader mellan godkänd och utställd MKB

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

Kunskapsunderlag för delområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

RAPPORT. Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER ÄLMHULTS KOMMUN

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Slottsmöllans tegelbruk

Transkript:

1(7) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk i arbetet med Förordning (2009:956) om översvämningsrisker. För Göteborg har 3 vattendrag karterats Göta älv, Mölndalsån och Säveån. Denna text beskriver potentiella konsekvenser utifrån karteringen av Mölndalsån. Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 100-årsflöde Påverkan på människors hälsa Sammanfattning av risk för påverkan på människors hälsa utifrån antalet personer direkt berörda. 1118 personer är inom riskkartans område berörda av ett 100-årsflöde i Mölndalsån. Vad gäller tillfällig befolkning så berörs hotell Palace (vid Brunnsparken). Risk för direkta och indirekta effekter som identifierats som påverkar människors hälsa, t.ex. risk för avbrott i vattenförsörjning. Sex distributionsbyggnader som kan identifieras från Fastighetskartan finns inom riskområdet. Länsstyrelsen har inte kännedom om vad det är för typ av distributionsbyggnader och kan därför inte göra en bedömning av konsekvenserna. Kretslopp och vatten, Göteborgs stad bedömer att 100-årsflödet i Mölndalsån inte får några konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Däremot finns risk för påverkan på avloppssystemet. Orenat spillvatten trängs upp på markytan och ut i Mölndalsån. Detta utgör en hälsorisk och en sanitär olägenhet. Avfallshanteringen inom riskområdet påverkas genom att det blir svårt att hämta avfall inom området, vilket kan leda till sanitära olägenheter. Dagvattensystemet påverkas med marköversvämningar som följd. Länsstyrelsen har inte underlag för att bedöma konsekvenser för elförsörjning, tele/it, fjärrvärme eller gasförsörjning. En påverkan på elförsörjningen skulle i sin tur få en rad följdkonsekvenser. Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post:

2(7) Risk för påverkan på samhällets förmåga att upprätthålla service, administration, räddningstjänst, skola och omsorg mm. Tre skolor påverkas. Om skolorna inte kan användas för undervisning behöver tillfälliga alternativa lokaler hittas och eleverna tas om hand. Gårda brandstation påverkas, vilket kan påverka räddningstjänstens förmåga. I samma lokaler håller också SOS Alarm till. Två dammar (Gårda och Slussen) finns inom riskområdet, men överströmmas inte vid 100-årsflödet. 1 I övrigt finns inga ytterligare objekt med samhällsfunktion inom området. Däremot kan översvämmade transportvägar och infrastrukturproblem försvåra för till exempel räddningstjänst, polis och ambulans att snabbt och effektivt förflytta sig inom området. Så länge det inte är mer än en halv meter vatten kan dock räddningstjänstens fordon ta sig fram. Annan risk för påverkan på människors hälsa, exempelvis risk för luftföroreningar av skador på miljöfarlig verksamhet, påverkan av avbrott i infrastruktur mm. Riksintresse för väg och järnväg ligger i nom riskområdet. I området finns vad gäller järnväg både Västkustbanan, Västra Stambanan, Bohusbanan och Kust till Kustbanan. En kortare sträcka av järnvägen utmed Olskroksmotet ligger inom riskområdet. Trafikverkets bedömning är att Bohusbanan, Västra Stambanan, och NorgeVänerbanan kan påverkas av vattensamlingar i banområdet vid Olskroken. Detta leder till nedsatt hastighet för järnvägstrafiken och till att vissa spår blir avstängda. Trafikverket kommenterar att underfarten på Västkustbanan under E6 i Mölndal kan komma att stängas innan detta flöde uppnås. Störningar i tågtrafiken får konsekvenser för människors möjligheter att ta sig med tåg till och från Göteborg. Flera större vägar och infrastrukturkluster ligger inom riskområdet. Det gäller till exempel Gullbergsmotet med väg E6 och E45 och Olskroksmotet med väg E6 och E20. Vid 100-årsflödet beräknas flera broar överströmmas. De som finns inom området för riskkartan är bro Bältgatan, Almqvist bro (Vestagatan) och yttre järnvägsbron vid Packhuskajen. 2 Om det uppstår problem med framkomlighet kan det leda till konsekvenser i form av olyckor. Översvämmade transportvägar och infrastrukturproblem kan också försvåra för till exempel räddningstjänst, polis och ambulans att snabbt och effektivt förflytta sig inom området. Det ställer också till det för människor i 1 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

3(7) vardagen. Så länge det inte är mer än en halv meter vatten kan dock räddningstjänstens fordon ta sig fram. Höga flöden och högt vattenstånd kan öka sannolikheten för skred och ras i områden med känsliga jordarter. De höga flödena kan erodera slänten vilket ger en brantare släntlutning med ras eller skred som följd. Höga vattenstånd motverkar i regel skred i ett första skede, eftersom vattnets tyngd verkar som en mothållande kraft på slänten. Fara för skred uppstår då vattnet drar sig tillbaka igen, dvs. när den mothållande kraften försvinner, och jorden fortfarande är vattenmättad och mer skredbenägen. Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret lät under 2011 genomföra en markstabilitetskartering av bebyggda områden inom kommunen. 3 Kartmaterialet från utredningen ( Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret) 4 visar att det finns ett flertal områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredställande stabila (säkerhetfaktorn F<2) eller där stabiliteten är otillräckligt utredd. Områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredställande stabila (F<2) eller där stabiliteten är otillräckligt utredd finns utmed kanalerna och vallgraven och utmed Mölndalsåns fåra vid Mölndalsvägen. Beskrivning av konsekvenser för ekonomisk verksamhet Påverkan för fastighetsägare 451 arbetsställen och 3192 personer (dagbefolkning/anställda) är berörda av 100-årsflödet enligt tabelldata från SCB. Konsekvenserna för infrastruktur Riksintresse för väg och järnväg ligger i nom riskområdet. I området finns vad gäller järnväg både Västkustbanan, Västra Stambanan, Bohusbanan och Kust till Kustbanan. En kortare sträcka av järnvägen utmed Olskroksmotet ligger inom riskområdet. Trafikverkets bedömning är att Bohusbanan, Västra Stambanan, och NorgeVänerbanan kan påverkas av vattensamlingar i banområdet vid Olskroken. Detta leder till nedsatt hastighet för järnvägstrafiken och till att vissa spår blir avstängda. Trafikverket kommenterar att underfarten på Västkustbanan under E6 i Mölndal kan komma att stängas innan detta flöde uppnås. Störningar i tågtrafiken får konsekvenser för människors möjligheter att ta sig med tåg till och från Göteborg. Det påverkar också möjligheten att med godståg frakta varor till och från och genom staden. 3 Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret, Stabilitetskartering inom Göteborgs Stad, bebyggda delar, allmän beskrivning av uppdraget. Sweco Infrastructure AB, Datum: 2011-09-15, Uppdragsnummer: 2305 401. 4 Länsstyrelsen har använt shapefilen Stabilitetsklassning_polygon.shp som underlag för textbeskrivningen.

4(7) Flera större vägar och infrastrukturkluster ligger inom riskområdet. Det gäller till exempel Gullbergsmotet med väg E6 och E45 och Olskroksmotet med väg E6 och E20. Vid 100-årsflödet beräknas flera broar överströmmas. De som finns inom området för riskkartan är bro Bältgatan, Almqvist bro (Vestagatan) och yttre järnvägsbron vid Packhuskajen. 5 Problem med framkomlighet kan få ekonomiska konsekvenser då påverkan på transportinfrastruktur och transportstörningar påverkar varuflöden och människors möjlighet att ta sig till och från sina arbetsplatser. Påverkan på areella näringar Ingen odlad mark berörs. Endast små arealer med skog berörs. Dessa ligger i anslutning till de stora trafikmoten vid Gullbergsvass och Olskroken. Påverkan på särskilt berörd bransch/anläggning Ett stort antal byggnader och byggnader med samhällsfunktion ligger inom riskområdet. Delar av Liseberg ligger inom riskområdet, vilket kan få ekonomiska konsekvenser om nöjesparken tvingas stänga delar av parken under högsäsong eller får skador på attraktioner eller andra installationer. Länsstyrelsen har i övrigt inte haft möjlighet att identifiera vilken funktion byggnader har och kan därför inte avgöra i vilken grad påverkan får några ekonomiska konsekvenser. Utmed Mölndalsån finns också långa sträckor med industriområden som påverkas. På sträckan mellan Almedal och Ullevi ligger industriområdena företrädesvis öster om ån. Industriområden väster om de stora trafikmoten ligger också inom riskområdet. Länsstyrelsen kan inte identifiera påverkan på någon särskilt berörd bransch eller anläggning. Påverkan från IED/IPPC anläggningar Längs det berörda området för Mölndalsån finns inga IED/IPPC anläggningar. Risk för förorening Källorna till risk för förorening och påverkan Längs det berörda området för Mölndalsån finns inga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. 5 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

5(7) Förororenade områden Längs Mölndalsån har industriell verksamhet bedrivits under lång tid. Verksamheterna kan ha orsakat mycket föroreningar i markområdena närmast ån och vid översvämningar finns risk att farliga ämnen sprids. Följande branscher som kan ha orsakat föroreningar finns inom det berörda området. Det rör sig främst om nedlagda verksamheter och föroreningssituationen är inte helt utredd. Färgindustrier Verkstadsindustrier Bilvårdsanläggningar Grafisk/fotografisk industri Kemtvättar Bensinstationer Textilindustri Gasverk Garveri Föroreningar som kan ha orsakats av dessa verksamheter är främst metaller, tungmetaller, lösningsmedel, klorerade lösningsmedel, olja, bensin, diesel, BTEX, PAH, svavel, cyanid och dioxiner. Men det finns även risk för nonylfenol, klorfenoler, DDT. Inom det berörda området finnas även mycket förorenade fyllnadsmassor som kan innehålla bl.a. metaller, olja och PAH mm. Många av de förorenade områdena längs Mölndalsån har kommunal tillsyn och mer detaljerad kunskap om enskilda områden finns därmed hos kommunen. Längs det berörda området finns det dessutom många förorenade områden med lägre risk som också kan medföra påverkan vid översvämning. Påverkan på nuvarande ekologisk och kemisk vattenstatus Enligt redovisat åtgärdsprogram för 2009-2015 har vattenförekomsterna i Mölndalsåns nedre delar från Ullevi till Liseberg/Delsjöbäckens inflöde (SE 640387-127270) och från Kållerödsbäckens inflöde till Liseberg (SE 640071-127357) bedömts ha måttlig ekologisk status men bedöms uppnå god kemisk status då den hittills utförda kartläggningen inte kunnat påvisa försämrad status till följd av påverkan på miljögifter. Utslagsgivande för bedömningen av ekologisk status är problem med övergödning samt hydromorfologiska faktorer. Vandringshinder förekommer och strandzonen är kraftigt påverkad av bebyggelse, strandskoningar och andra hinder av mänskligt ursprung och saknar naturliga livsmiljöer för fiskar smådjur och växter.

6(7) När det gäller kemisk status bedöms det finnas risk för försämring då det inom avrinningsområdet finns källor för prioriterade ämnen och andra miljögifter vilket gör att det är sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha problem med miljögifter. Med hänsyn till det nuvarande tillståndet anses det finns risk för att god status inte kan uppnås fram till 2021 och med hänvisning till ovanstående redovisning av källor till förorening bedöms risken för att framförallt god kemisk status inte kan uppnås kunna öka betydligt. Enligt ovanstående redovisning av källor till förorening och påverkan riskerar ett relativt stort antal miljöfarliga verksamheter som hanterar mycket miljöskadliga ämnen samt relativt stora områden förorenad mark att översvämmas vid 100-års flöde. Påverkan på skyddade områden, utpekade särskilt känsliga områden, Natura 2000 områden, Naturreservat, vattenskyddsområden mm. Vid översvämning av Mölndalsån riskerar inga skyddade naturområden att påverkas av översvämning. Annan påverkan som kan uppkomma vid en omfattande översvämning Ingen annan påverkan har identifierats. Påverkan på kulturarvet Omfattande delar av det centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljövården. Här finns en storstadsmiljö och en historia från tidigt 1600-tal till våra dagar, formad av funktionen som "Sveriges port mot väster" och det för sjöfart, handel och försvar strategiska läget vid mynningen av Göta älvs vattensystem. 1600-talets befästningsverk är ett tydligt inslag i staden, men även norrut längs älven, liksom en välbevarad stadsstruktur med byggelse från inte minst 17- och 1800-tal. 18/1900-talets industriella epok skildras i miljön i Gårda och på Lindholmen med dess arbetarbebyggelse och varvsdocka. I anslutning till det centrala Göteborg finns spår som speglar områdets tidigare historia vid inloppet ligger det Gamla Älvsborgs slott från tidig medeltid och på motsatt sida av älven spåren i form av stadslager efter det så kallade Karl IX:s Göteborg från de första åren av 1600-talet. I Gamlestan ligger under mark lämningar efter 1500-talets Nylöse (Nya Lödöse). Påverkan på kulturlandskapet I Gårda ligger en välbevarad fabriks- och bostadsmiljö från 1900-talets början som visar åns betydelse som gammal transportled mellan Mölndals Kvarnby och Göteborgs hamn. Vid 100-årsflödet översvämmas i stort sett halva kvarteren inom området.

7(7) Påverkan på kulturarvsobjekt Vid 100-årsflödet påverkas i något mindre omfattning byggnadsminnen inom Gårda.