Halvtid för. millenniemålensidan 4 VÄRLDSHORISONT

millenniemålensidan 4 VÄRLDSHORISONT Utges av FN-förbundet i Sverige 3/2007 FN-förbundet på plats i Västsverige sidan 18 Hans Blix ordförande för WFUNA sidan 16 MR-rådet 1 år sidan 15 Halvtid för NUMMER 3/2007 1

FN-NOTISER Skanska renoverar FN:s högkvarter Efter en grundlig urvalsprocess stod det i slutet av juli klart att Skanska fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York. Renoveringen omfattar sex byggnader med en total golvyta på 242 000 kvadratmeter. Det totala ordervärdet förväntas bli 6,9 miljarder kronor. Därmed är investeringsprojektet FN:s största någonsin. Den 39 våningar höga huvudbyggnaden färdigställdes 1950 och åtföljdes strax därefter av konferensbyggnaden och generalförsamlingens byggnad som stod klara 1951 respektive 1952. Övriga byggnader, bland annat Dag Hammarskjölds bibliotek, byggdes mellan 1961 och 1982. I urvalsprocessen lades vikt bland annat vid Skanskas engagemang för hållbar utveckling, globala inköp och medverkan i UN Global Compact. FN:s nyputsade lokaler beräknas stå klara 2014. FN stannar i Irak Det skoningslösa våldet i Irak visade inga tecken på att trappas ner när säkerhetsrådet i augusti beslutade att förlänga FN:s närvaro i landet med ett år. Resolutionen, som författats av USA och Storbritannien, antogs av ett enhälligt säkerhetsråd och ger klartecken för att skicka fler internationella hjälparbetare till Irak. Efter att FN:s högkvarter i Bagdad utsattes för två bombdåd under 2003, vilka orsakade 22 FN-arbetares död, kallade dåvarande generalsekreterare Kofi Annan hem all FN-personal. Sedan augusti 2004 har en mindre FN-styrka funnits på plats. Beslutet att förlänga och även utöka uppdraget i Irak har fått intern kritik. I ett enhälligt uttalande uppmanade FN-personalens fackförbund generalsekreterare Ban FN-skrapan i New York ska genomgå en omfattande renovering. Ki-Moon att kalla tillbaka de FN-arbetare som tjänstgör i Irak i stället för att skicka dit fler. Förbundet anser att risknivån för FN-personalens säkerhet i landet är oacceptabel. IAEA bekräftar nordkoreansk nedrustning Nordkorea har tagit ett första steg mot nedrustning genom att stänga fem av sina kärnkraftverk. Stängningen bekräftades av FN:s atomenergiorgan, IAEA, i juli. Chefen för IAEA, Mohamed ElBaradei, sa att det var ett viktigt första steg, men han underströk också att det bara var det första och att det är en lång väg kvar till målet och en total avveckling av Nordkoreas kärnvapenprogram. Enligt amerikanska myndigheter har Nordkorea i tvåpartssamtal gått med på att tillkännage och avveckla all sin kärnverksamhet innan årsskiftet. I utbyte kommer landet att belönas med ekonomiska, säkerhetsmässiga och diplomatiska fördelar. Kurt Waldheim död FN:s generalsekreterare 1972-1982, österrikaren Kurt Waldheim, avled i juni 88 år gammal. Waldheim var FN:s fjärde generalsekreterare (efter Trygve Lie, Dag Hammarskjöld och U Thant). När han 1986 kandiderade till president i Österrike kom besvärande uppgifter fram om att han under andra världskriget bevittnat nazistiska krigsförbrytelser då han var officer i den tyska armén. Han blev ändå sitt lands president (1986-1992). Kritik mot FN i Kosovo FN:s insats i Kosovo utsattes för hård kritik i en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch i juni. Den formellt serbiska provinsen Kosovo styrs som ett protektorat av FN sedan 1999. Human Rights Watch anklagar i rapporten representanter för FN-styret i Kosovo för att ostraffat kränka människors rättigheter. De MR-mekanismer som finns i provinsen beskrivs som svaga och ineffektiva. I juni lade FN-medlaren Martti Ahtisaari fram ett förslag om en övergång till självbestämmande för Kosovo under EU:s ledning. Förslaget är omtvistat och det har inte gått att fatta ett beslut om områdets framtida status. Noleen Heyzer lämnar UNIFEM Chefen för UNIFEM (FN:s utvecklingsfond för kvinnor) Noleen Heyzer har utsetts av FN:s generalsekreterare Ban Kimoon till ny chef för Ekonomiska och Sociala Kommissionen för Asien och Stillahavsområdet (ESCAP). Hon får rangen undergeneralsekreterare inom FN-systemet. ESCAP är den största av de fem regionala kommissionerna under ECOSOC, både i termer av befolkning och landyta. Noleen Heyzer från Singapore blir den första kvinnan i toppen för ESCAP, som är baserad i Bankok. Hon har varit chef för UNIFEM sedan 1994. MC jorden runt för FN Två unga svenskar, Gustav Röken, 25, och Marcus Berneström, 29, reser jorden runt på motorcykel till förmån för FN:s arbete för barn och flyktingar. De avreste från Stockholm den 29 augusti och räknar med att vara tillbaka den 1 juni 2010. Under den 143 veckor långa resan räknar de med att besöka 80 länder. Målet är att bidra till ökade donationer till FN:s barnfond UNICEF och flyktingorganet UNHCR, och samtidigt sprida kunskaper om dessa och andra organisationers arbete, och om förhållandena runt om i världen. Se www.dustytravellers.com Svensk diplomat blir Irak-sändebud Den svensk-italienske diplomaten och FN-veteranen Staffan de Mistura tar över efter pakistaniern Ashraf Qazi och blir FN:s nya sändebud i Irak. Mistura har jobbat inom FN i över 30 år. Han har haft uppdrag i en lång rad länder, framförallt i Mellanöstern men även i t ex Sudan, Somalia, Nepal och på Balkan. År 2005-2006 var han biträdande FN-sändebud i Irak under Ashraf Qazi. För närvarande är Mistura chef för FN:s utbildningscenter (UN System Staff College) i Turin, Italien. Staffan de Mistura, nytt FN-sändebud i Irak. 2 VÄRLDSHORISONT

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 462 25 40 Fax: 08 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Praktikant nr 3/07: Hannah Bergqvist Ansvarig utgivare: Aleksander Gabelic Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av FN-förbundet i Sverige. ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. FN-förbundet verkar genom information, kommunikation, opinionsbildning och globalt samarbete för fred och rättvisa i hela världen i enlighet med FN-stadgans mål och principer och FN:s Millenniedeklaration. 130 riksorganisationer är idag anslutna till FN-förbundet. Vi har dessutom 7000 enskilda medlemmar i 120 föreningar och distrikt över hela landet. På det globala planet ingår FN-förbundet tillsammans med över 100 andra FNförbund i världen i WFUNA, World Federation of United Nations Associations. Tillsammans påverkar vi regeringar, EU, företagsledare och andra makthavare för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; 4 nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 462 25 40 eller e-posta info@fn.se. Det finns inga ursäkter! FN:s åtta millenniemål är unika aldrig tidigare har världen haft en så omfattande gemensam strategi för fattigdomsbekämpning. Målen är också mätbara och tidsbundna, och 2015 är det år då de ska ha nåtts. Då ska fattigdomen i världen vara halverad, alla barn gå i skolan och spridningen av hiv/aids och malaria ha hejdats, för att nämna några exempel ur raden. Unika är också dagens kunskaper aldrig tidigare har vi haft så klart för oss vad som krävs för att nå framgång med fattigdomsbekämpningen. Och mycket står på spel. För miljontals fattiga människor på jorden handlar det om överlevnad, om liv eller död för dem själva och deras närmaste. Men det handlar också om förtroendet för världens ledare, och för FN. I förra årets årsrapport från generalsekreteraren höjdes ett varnande finger: Vad händer med tillit och framtidstro i utvecklingsländerna om inte ens historiens största allians mot fattigdomen förmår ändra invanda beteenden och fatta de nödvändiga politiska besluten? Och vad händer med förtroendet för FN om millenniemålsprojektet blir en halvmesyr? När målen formulerades år 2000 lovade världens ledare att inga ansträngningar skulle sparas i kampen mot fattigdomen. Kommer de och vi att kunna se tillbaka 2015 och säga att vi gjort allt i vår makt? Nu är vi halvvägs till 2015 och experternas analys är solklar. Det är fullt möjligt att uppnå målen, men bara om världens politiska ledare skyndsamt tar krafttag. Alla individer och organisationer behövs för att trycka på i denna riktning. Läs på sidan 14 om vad just DU kan göra! Välkomna, förresten, till nya uppfräschade Världshorisont! INNEHÅLL Halvtid för millenniemålen Hans Blix ordförande för WFUNA FN-förbundet på plats i Västsverige SIDA 4 16 18 MR-rådet 1 år 15 så har det gått 19 Andra gången gillt för Röj-en-minas 17 fotbollsturnering 20 18 22 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Den nye ordföranden för FN-förbunden i världen heter Hans Blix. Hans FN-engagemang började 1950 med en annons i Världshorisont. FN-förbundets regionsamordnare i Västsverige ska vara en länk mellan huvudkontoret i Stockholm och medlemmarna i regionen. Omslagsbild nr 3/07: 5-åriga Emily Owino bor med sin mamma Sveriges FN-ambassadör talade på och fem syskon i slumstadsdelen Backåkra Korogocho i utkanten av Nairobi, Kenya. Området, som gränsar till Landet Runt; nytt från FN-föreningar stadens soptipp, saknar både och distrikt vatten, el och toaletter. Foto: David Dahmén Äntligen beslut om FN-styrkor till Anslagstavlan; information från Svenska FN-förbundet Darfur NUMMER 3/2007 3

TANZANIA HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Kampen mot fattigdomen hiv/aids huvudhinder Hiv/aids är en sjukdom som sparkar på de svagaste på vår jord, de fattiga. Problematiken omkring den är också en provkarta på de frågor som berörs i FN:s åtta millenniemål. Hela nationer går på knäna när stora delar av den arbetsföra befolkningen är döende samtidigt som mer och mer pengar måste pumpas in i sjukvården. Barnen ges sämre förutsättningar för en bra start i livet genom att färre kan gå i skolan. Kvinnors särskilda utsatthet framstår tydligt. Sammantaget utgör sjukdomen ett huvudhinder i kampen för det första och övergripande millenniemålet att halvera fattigdomen i världen. Mor och dotter Samson sitter framför den öppna elden på jordgolvet i sitt kök i Bukoba i nordvästra Tanzania. Ljuset från de glasfria fönstren orkar sig knappt igenom röken från elden. Det är dags att laga middag, kokta bönor med kasawa-rot. Mamma Loveness säger till sin 16-åriga dotter att hämta lite vatten att koka bönorna och kasawan i. Dottern Doris lommar ut på gården. Loveness har aids, en smitta hon fått av sin nu döde make. Hon fick reda på att hon var smittad för sex år sedan, och bestämde sig för att inte berätta om sin sjukdom för Doris och hennes tre år yngre syster Lilian förrän de var gamla nog. Men Doris räknade ut hur det låg till ändå och oroar sig nu för hur hon ska klara sig utan sin mamma: Jag är rädd att hon ska dö. Mamma gör ju allting här omkring. Hur ska jag klara av det utan henne? säger hon och ögonen fylls av tårar. Hon ber generat om ursäkt för dem men torkar inte bort dem. ÄLDSTA BARNET TAR ÖVER Traditionen säger att om båda föräldrarna dör är det äldsta barnet som får ansvar för resten av familjen. Som tur är, är det sociala skyddsnätet i form av släktingar, grannar och vänner mycket större i Tanzania än i Sverige. Förr var det oftast någon släkting eller granne som adopterade föräldralösa barn. Men det har blivit mycket sämre ekonomiskt och nuförtiden är det fler och fler som har nog med att försörja sin egen familj. Framtiden ser oviss ut för Doris och Lilian. Doris kommer snart tillbaka in i köket med ett kärl fullt av vatten. De har rent vatten, som dessutom kommer från en pump på gården. En lyx få förunnat. Snart ligger bönorna och puttrar i kärlet. Rent vatten och nyttig mat är en nödvändighet för Loveness som äter bromsmedicin mot aids. OTROGEN MAKE Som de flesta afrikanska kvinnor med hiv/aids blev Loveness smittad av sin otrogne make. Monogami är något som inte alls är en självklarhet, inte ens inom äktenskapet. Kvinnorna är sällan den som tar initiativet till en sexuell relation och har därför sällan sex utanför äktenskapet. När Loveness man levde bodde familjen Samson hemma hos Loveness svärföräldrar eftersom de inte hade råd att skaffa sig Loveness Samson (till höger) bor med sin dotter Doris (till vänster) och hennes lillasyster i ett hus som de fått genom en hjälporganisation. De har rent vatten från en pump på gården, något som är livsnödvändigt för Loveness som är hiv-smittad. 4 VÄRLDSHORISONT

Alla hiv-smittade gravida kvinnor i Tanzania får gratis bromsmedicin för att risken att smitta barnet vid födseln ska minimeras. Millenniemål 4 (sänkt barnadödlighet) är ett område där Tanzania gjort framsteg. ett eget boende. När maken dog började svärfadern terrorisera Loveness. Han ansåg sig inte ha ansvar för henne och ville därför inte försörja henne längre. Till sina föräldrar kunde hon inte återvända, hon tillhör sin makes familj nu. Till slut, efter år av psykisk och fysisk misshandel, byggde hjälporganisationen Huyawa ett hus till henne och barnen. Nu är jag som lyckligast, sedan jag fick det här huset, säger Loveness. Genom att hjälpa hiv-smittade mammor hjälper vi barnen. Att mamman äger ett hus och en bit mark är en försäkring att barnen inte kommer att svälta eller hamna på gatan när hon dör, berättar Jonas Balami, chef för Huyawa. HEMLIG DRÖM I en by inte långt från familjen Samson bor 17-åriga Witness Spirian tillsammans med sina syskon och sin farmor. Min dröm är att mina bröder blir sekre- terare och mina systrar blir sjuksköterskor som de önskar, säger hon. Witness tvingades sluta skolan efter sjätte klass. Sedan hennes föräldrar dog har hon huvudansvaret för familjen. Hennes uppgift är att sköta hushållet så att åtminstone småsyskonen kan fortsätta studera. Witness drömmer ändå i hemlighet om att få gå en kurs i sömnad. Men att förverkliga den drömmen ligger så långt bort att hon knappt vågar yppa den. Att få gå i skolan är en högsta önskan för de flesta barn i Tanzania. De inser att utbildning är deras biljett till ett bättre liv. Men många tanzanska familjer har inte råd att låta sina barn gå i skolan. Skolavgift, böcker och skoluniformer kostar mycket pengar. GRATIS MEDICIN Under tiden som man försöker forska fram ett botemedel mot hiv/aids försöker man hela tiden minska smittspridningen. FN:S ÅTTA MILLENNIEMÅL: 1. Halvera extrem fattigdom och hunger 2. Grundskoleutbildning för alla 3. Främja jämställdhet och kvinnors makt 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling FAKTA TANZANIA OCH MILLENNIEMÅLEN Tanzania har lyckats sänka barnadödligheten, få fler barn till skolan och förlänga flickornas skoltid. Fler har tillgång till rent vatten och landets BNP ökar stadigt. Landet har dock fortfarande problem med att stävja spridningen av hiv/aids och med att sänka mödradödligheten. TANZANIA NUMMER 3/2007 5

TANZANIA Kvinnor i Tanzania som är ekonomiskt självständiga och har makt över sitt liv och sin kropp har större chans att inte smittas av hiv. FAKTA HIV/AIDS Aids är en immunbristsjukdom som orsakas av hiv-viruset. Det attackerar celler som sköter immunsystemet och gör dem odugliga. En av de attackerade cellerna är s k t-hjälparceller och nivån på dem är läkarnas mått på hur sjuk patienten är. Man kan bära på hiv-viruset helt symptomfritt i tio år. Då brukar den smittades immunsystem vara så ansträngt att man börjar få följdsjukdomar och man säger då att aids har utvecklats. Det finns varken botemedel eller vaccin mot hiv men bromsmediciner gör att viruset sprids långsammare i kroppen och immunförsvaret kan till och med förbättras. 17-åriga Witness Spirian är äldst i en syskonskara av fem. Efter att båda föräldrarna gått bort i aids är det hon som har ansvaret för de fyra yngre barnen en tung börda för en tonåring. Som tur är finns farmor i livet och bor med barnen. Därför ger den tanzanska staten bromsmedicin till alla smittade gravida kvinnor så att risken för att de ska smitta sina barn vid födseln minimeras. Alla andra smittade som har mellan 200 och 400 t-hjälparceller (se faktarutan här intill) får också bromsmedicin. De allra flesta smittade i Tanzania skulle aldrig själva kunna köpa sin medicin, de har nog med att skaffa mat till sig själva och sina barn. Att få gratis bromsmedicin är något mycket ovanligt bland de afrikanska länderna. De allra flesta länder har inte råd. På Ndolage-sjukhuset försöker man så mycket som möjligt påverka både de som testar positivt och negativt att ha ett säkert sexliv. Kunskap och ett förändrat beteende är bästa vapnet i kampen mot sjukdomen. Vi försöker uppmuntra människor att använda kondom så mycket som möjligt. Särskilt kvinnor har svårt att kräva att deras partner ska använda kondom. Mest beror det på okunskap, de förstår inte hur livsviktigt det är och faller för trycket från sin partner att ha sex utan, säger Dr Zebedayo Ngewa som arbetar med aidspatienterna på sjukhuset. PENGAR BEHÖVS För att kunna bekämpa aids behövs pengar, massor av pengar. Jonas Balami på Huyawa ser dystert på framtiden: Vi här på Huyawa kan inte lösa problemen med aids, Tanzania kan inte det, inte ens hela Afrika kan det. Vad som krävs är ett botemedel och det har vi varken kunskap eller resurser för att forska fram här i Afrika. De få som har haft råd att åka utomlands för att utbilda sig till t ex läkare stannar ofta kvar i Europa eller USA för att deras hemland inte har möjlighet att erbjuda ett lika bra liv. Ni i väst har möjligheten, fast ni har inget intresse av att hjälpa oss, fortsätter Jonas Balami. Hade aids varit fågelinfluensan kan jag garantera att forskningen hade kommit mycket längre än den gjort idag. Men aids är ett problem som inte rör er, bara Afrika, varför ska ni då hjälpa till? Västvärlden måste inse att de också förlorar på att en hel kontinent bara dör ut. Text och bild: Mia Martinsson, frilansjournalist 6 VÄRLDSHORISONT

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Svensk biståndspolitik PGU ligger fast men länderna blir färre FN:s millenniemål fortsätter att vara en av grundpelarna i svensk biståndspolitik, enligt regeringen. Foto: WFP/Brenda Barton Antalet samarbetsländer reduceras kraftigt och länder där den demokratiska utvecklingen inte går i rätt riktning fasas ut. Men regeringens politik för global utveckling och arbetet med millenniemålen kommer att fortsätta som tidigare, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till Världshorisont. Det senaste året har debattens vågor gått höga kring det svenska biståndets framtid. Enprocentsmålet, det vill säga att en procent av BNP ska avsättas i kampen mot fattigdom, har ifrågasatts av såväl politiker som ledarsidor och debattörer. Inte minst eftersom svensk ekonomi blomstrar och biståndet därmed fått mer pengar än någonsin att göra av med. Många har ställt sig frågan om Sverige och framför allt Sida har kapacitet att använda resurserna på ett vettigt och ansvarsfullt sätt. Och hur ser det ut i mottagarländerna? Kommer alla pengar verkligen de fattiga till del eller rinner de rakt ner i fickan på korrupta ledare? TUMMAT PÅ MEDLEN Moderaterna, som är det enda parti i alliansregeringen som vill slopa enprocentsmålet, har hittills fått ge vika. Däremot har regeringen tummat på biståndsmedlen på olika sätt, bl a genom att räkna in skuldavskrivningar till fattiga länder i biståndsbudgeten och genom att använda en del av pengarna till flyktingmottagande i Sverige. Det finns också tongivande politiker, däribland biståndsministern Gunilla Carlsson, som vill ta av biståndet för att finansiera militära insatser med argumentet att fred och stabilitet är en förutsättning för fattigdomsbekämpning. VÄNTAD OMLÄGGNING Att regeringen planerat en omläggning av svenskt utvecklingssamarbete har legat i luften en längre tid. Inte minst den förestående landfokuseringen har väckt starka känslor bland frivilligorganisationer och andra som ansett att processen inför beslutet varit omgärdad av hemlighetsmakeri. I slutet av augusti presenterades den nya politiken som innebär att Sverige reducerar antalet samarbetsländer från dagens 70 till 33. Sverige kan inte göra allt överallt, konstaterade Gunilla Carlsson i samband med presentationen. Bland de 33 länderna finns fattiga länder framför allt i Afrika. Där finns också konfliktdrabbade länder och områden, liksom länder i vårt östra närområde som får svenskt stöd för att underlätta EUintegrationen. FN-förbundet är överens med regeringen när det gäller vikten av att reducera antalet länder för att därigenom förbättra effektiviteten, liksom att ställa större krav på demokratisk utveckling. Däremot är förbundet missnöjt med processen inför beslutet. Regeringen borde ha tillvaratagit frivilligorganisationernas åsikter i större utsträckning. Dessutom undrar vi hur vårt och andras arbete kommer att påverkas. Gunilla Carlsson har visserligen sagt att vi ska fortsätta som tidigare men jag undrar om det är möjligt, säger generalsekreterare Bonian Golmohammadi. PGU LIGGER FAST Svensk utvecklingspolitik styrs sedan 2003 av PGU Politik för Global Utveckling. Den dåvarande regeringen ville slå fast att global utveckling är en fråga för alla politikområden, inte bara biståndspolitiken, och att den förda politiken måste vara sammanhållen. Och enligt Gunilla Carlsson finns inga planer på att överge målet om samstämmighet. Nej, PGU ligger fast och utgör grunden för regeringens utvecklingspolitik. När det gäller arbetet med att genomföra hela PGU, med det övergripande målet att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, så kommer regeringen att beskriva detta i en skrivelse till riksdagen under det kommande året, säger hon. Den nya politiken för global utveckling har också varit ett sätt för Sverige att bidra till arbetet med FN:s millenniemål. Millenniemålen kommer även i fortsättningen ligga till grund för såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet, säger biståndsministern. Landfokuseringen, som berör det bilaterala samarbetet, ger möjlighet till effektivare fattigdomsbekämpning. Regeringen har även antagit en strategi för att förbättra det multilaterala utvecklingssamarbetet. Åsa Nyquist Brandt, frilansjournalist NUMMER 3/2007 7

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Georgien satsar på ung kraft Halvtidspunkten för millenniemålen är något som uppmärksammas stort med olika kampanjer och projekt inom FN-förbundens världsfederation WFUNA. I Georgien, där 54 procent av befolkningen lever på mindre än 2,5 dollar om dagen, satsar det georgiska FN-förbundet (United Nations Association of Georgia, UNAG) på att nå ut till ungdomar med de viktiga millenniemålsfrågorna. Men i ett land med bristande resurser, svag infrastruktur och med en strömförsörjning lika nyckfull som vädret krävs okonventionella metoder och inte minst ett stort engagemang. Räknat i antal anställda hör georgiska FN-förbundet med sina 35 anställda till ett av de största i världen. Förbundet grundades 1995 av några eldsjälar. Under en period av extrem politisk oro och mycket bristande resurser träffades de för att skapa vad som idag är en av de mest effektiva och starkaste frivilligorganisationerna i Georgien. Ramaz Aptsiauri, en av grundarna och numera ansvarig för ett program för ökad integrering och tolerans i landet, berättar om hur det var i början: Även om vi var på kontoret tio timmar om dagen betydde det inte att vi hade så många effektiva arbetstimmar. Strömmen gick hela tiden och våra datorer var så gamla att de knappt funkade även när vi hade ström. Värst var det på vintern, vår lokal hade ingen uppvärmning och vi brukade sitta med jackor och vantar på. När strömmen gick kurade vi ihop oss runt kaminen för att få lite vär- FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 108 FN-förbund från olika delar av världen. Georgiska FN-förbundet är först ut i Världshorisonts nya serie FN-förbund i världen. me. Det var hårda tider, men vi hade mycket kul tillsammans. Jag har alltid haft förmånen att få vara omgiven av engagerade och varma människor, säger han. STORT KONTOR Idag har UNAG ett stort kontor som upptar en hel våning i ett kontorshus i huvudstaden Tbilisi. Det lilla rum som Ramaz och hans kollegor började verksamheten i är nu ombyggt och hem åt UNAG:s egen nätbaserade tidning Civil Georgia som kontinuerligt uppdateras med såväl nationella som internationella nyheter. Delar av georgiska FN-förbundet på plats för att stödja aktörer på Civil Society Fair i Tblisi våren 2007. Från vänster: Otar Kantaria, Tinatin Tsereteli (från Civic Initiative Center), Nini Chkheidze, Teona Lebanidze, Malin Falkmer och Guram Muradov. 8 VÄRLDSHORISONT

Georgiska FN-förbundet har således vuxit enormt, och idag har det program och aktiviteter i flera olika riktningar. Förutom att det kontinuerligt följer myndigheternas rapporter med sina egna analyser om vad som händer i landet och fungerar som en viktig observatör och påtryckare för demokrati och mänskliga rättigheter har det även mer handgripliga projekt. Dessa inkluderar att hjälpa flyktingar i sin asylprocess, att anordna ungdomsläger och andra aktiviteter för barn och ungdomar samt en egensponsrad FN-skola strax utanför Tbilisi. Just barn och ungdomar är ett område som UNAG fokuserar stort på och det är bland annat här man tydligast ser hur arbetet med millenniemålen bedrivs. Till skillnad från svenska FN-förbundet har UNAG ingen speciell millenniemålshandläggare utan målen inkorporeras i stället i övrig verksamhet. LÅNG VÄG KVAR Tillsammans med svenska FN-förbundet, i ett projekt sponsrat av Sida, har UNAG framställt en rapport om millenniemålen och Georgiens utveckling mot dem. Rapporten publicerades 2006 och visar att landet har en god bit kvar på vägen. Det faktum att en överväldigande majoritet av invånarna i Georgien inte vet vad millenniemålen är eller hur de ska gå till väga för att påverka myndigheterna i rätt riktning gör att denna väg blir ännu länge. För att komma runt problemet jobbar UNAG på två nivåer. Dels arbetar de med rapportering och övervakning av implementeringsprocessen på myndighetsnivå, dels med att öka folks medvetenhet om vad målen innebär och hur de kan kräva sina rättigheter med stöd av dem. Här ligger fokus på ungdomar och i många av de ungdomsaktiviteter som UNAG anordnar nämns millenniemålen. FN-rollspel har blivit ett populärt fenomen genom UNAG:s ivriga påverkan och dessa har spritt sig ut från universiteten och ned till grundskolenivå genom hela Ett av många gatustånd i Tbilisi. I fattigdomens skugga kämpar folk på alla sätt för att överleva. Att sälja frukter och småsaker på gatorna ger en knaper men välbehövlig inkomst till några av de värst drabbade familjerna. landet. Förra året hölls ett 20-tal större rollspel, och det finns inga tecken på att siffran kommer annat än att öka. Många rollspel fokuserade på millenniemålen, eller mer konkret ett eller flera av dem (t ex genus, fattigdom, miljöförstöring). UNGDOMS-APPROACH Även genom de UNAG-sponsrade demokratiklubbarna, som drivs av ungdomar för ungdomar, sprids medvetenheten. De unga i Georgien är initiativrika och via UNAG-sponsrade projekt driver de själva frågorna vidare. UNAG erbjuder även utbildningar i millenniemålen, dels för journalister, dels för ungdomar. Ett tecken på att deras ungdoms-approach har fungerat är att ungdomsorganisationer nu börjar vända sig till dem och själva begära utbildning om millenniemålen. I våras anordnade UNAG en utbildningsdag tillsammans med nystartade Georgian Youth Association i Rustavi, en mindre stad i sydöstra Georgien. Dagen handlade om millenniemålen och hur de berör oss i vårt vardagsliv. En av talarna anmärkte i efterhand att ungdomarna i landet är betydligt villigare att lära sig om målen än regeringen. Detta var den första millenniemålsrelaterade utbildningen som hållits i Rustavi, men med tanke på att de deltagande ungdomarna alla kom från olika mindre ungdomsorganisationer förhoppningsvis inte den sista. Ringar-på-vattnetmetoden är något som UNAG har lärt sig behärska till fullo och det visar sig vara en metod som fungerar. MYCKET KRAFT Nini Chkheidze jobbar som Public Information Officer på UNAG, men kallas ofta för Miss MDG (för Millennium Development Goals) av sina kollegor. Hon har anordnat FN-rollspel, utbildningar och sommarläger för ungdomar. Vi måste lära oss att lita på våra ungdomar. De har så många initiativ och så mycket kraft, säger hon. Vi ser hur intresserade de är när vi är ute och genomför våra aktiviteter och detta intresse sprider sig. Att arbeta med och utbilda unga är en investering som i längden kommer att betala sig tusenfalt. Text och foto: Malin Falkmer. Malin Falkmer från Sverige praktiserade på georgiska FN-förbundet mellan februari och augusti 2007. NUMMER 3/2007 9

HALVTID FÖR MILLENNIEMÅLEN Svensk kampanj vill nå politiker och unga Om världens politiska ledare håller sina löften så kan vi uppnå millenniemålen. Men åtgärderna måste sättas in NU. Det är budskapet från den svenska millenniemålskampanjen som drivs av FN-förbundet och UNDP. Det är inte lätt att nå millenniemålen, men det går! Allt handlar om att lägga resurserna på rätt ställen, och att arbeta på många fronter samtidigt, med en kombination av lösningar, säger Louise Croneborg som ansvarar för FN-förbundets millenniemålskampanj. Nu när vi är halvvägs har vi fått statistik som tydligt visar på möjligheterna. Nu gäller det att utan dröjsmål få fart på arbetet. Vi får inte gå miste om den här chansen att rädda många miljoner människor undan fattigdom, fortsätter hon. FN-förbundet och UNDP (FN:s utvecklingprogram) driver gemensamt millenniemålskampanjen i Sverige sedan förra året. Sedan starten har man bl a sjösatt webbsidan millenniemalen.nu och givit ut den oläsliga tidningen NODL i syfte att uppmärksamma analfabetismen i världen. VÄRLDENS CHANS Tidigare drev utrikesdepartementet en kampanj om FN:s Millenniedeklaration och millenniemålen under parollen Världens Chans. I det skedet handlade arbetet mycket om att väcka allmänheten och få med organisationssverige på millenniemålståget. FN-förbundet och UNDP har enats om tre målsättningar för kampanjen. Dels vill man påverka svensk politik så att millenniemålen sätts i fokus. Dels vill man öka ungdomars kunskap och engagemang för målen. Och dels vill man få svenska företag att förstå hur de kan bidra till målens uppfyllelse. FN-förbundet kommer under hösten 2007 att fortsätta granska hur Sveriges politik för global utveckling efterlevs på olika politiska fronter, som t ex den kommande landfokuseringen av det bilaterala biståndet. Vidare kommer förbundet att värva 15 ungdomar från olika delar av landet och utbilda dem till ambassadörer för millenniemålen. Var och en ska sedan i samarbete med sin lokala FN-förening arrangera lokala evenemang där målen uppmärksammas. Det finns många olika saker man kan göra, t ex ordna en välgörenhetsmiddag eller bjuda in en intressant föreläsare. Med de lokala evenemangen når vi mångdubbelt fler och vi hoppas att de kan leda till ringar-på-vattnet-effekter under lång tid framöver, säger Louise Croneborg. Andra evenemang under hösten där millenniemålen kommer att uppmärksammas är t ex Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg och på olika seminarier och utbildningar. BESÖK AV FN-PROFILER På UNDP i Stockholm arbetar bl a Helena Ekinge med kampanjen. För att öka fokuset på millenniemålen kommer de Louise Croneborg ansvarar för Svenska FNförbundets kampanj för de åtta millenniemålen. Foto: AnnaLena Andrews nordiska länderna under hösten att få besök av två välkända FN-profiler, berättar hon. I september kommer ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs, som är generalsekreterarens särskilde rådgivare för millenniemålen, till Stockholm. Och i oktober kommer Jan Egeland, tidigare FN:s högste samordnare för humanitära insatser, för att delta vid Ungdomens Nordiska Råds möte i Oslo. UNDP bedriver också samarbete kring millenniemålen med bl a LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och de politiska ungdomsförbunden. AnnaLena Andrews Ghana halverar fattigdomen Ghana verkar bli det första landet i Afrika som når millenniemål 1 om halverad fattigdom, och detta i god tid före 2015. Enligt Världsbanken har Ghana minskat fattigdomen från 51,7 procent 1991 till 28,5 procent 2005. Banken anger som skäl för framgångarna regeringens hårda arbete för minskad fattigdom i kombination med stödet från landets utvecklingspartners. KORT OM MILLENNIEMÅLEN Inom FN-systemet har FAO huvudansvaret för det första millenniemålet om halverad fattigdom och hunger. FAO arbetar också aktivt för målen tre, sex och sju. Målen i centrum på ungdomsläger FN:s millenniemål var temat för Svenska FN-förbundets årliga ungdomskonvent, UNg 07, som gick av stapeln 21-23 september. Ett 60-tal ungdomar från hela landet samlades på en kursgård utanför Norrköping för att under två dygn ägna sig åt föreläsningar, workshops och nätverkande. Bl a diskuterades FN-rollspel som verktyg för att sprida kunskap om de åtta målen. Annika Söder central för Mål 1-arbetet Tidigare statssekreteraren på svenska UD Annika Söder utsågs i början av året till undergeneraldirektör i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. 10 10 Hon är bl a ansvarig för organisationens arbete med millenniemålen. VÄRLDSHORISONT

FN-fakta MILLENNIEMÅLEN NR 3/07 Åtta mål för mänskligheten Vid Millennietoppmötet i New York i september 2000, den största uppställningen av världens ledare någonsin, antog världens länder FN:s Millenniedeklaration. I den gjordes ett antal åtaganden utifrån visionen att fattigdomen ska utrotas från jorden och utvecklingen bli hållbar. För att komma vidare med det praktiska arbetet formulerades i samband med mötet åtta millenniemål (Millennium Development Goals, MDG). Varje mål består av ett eller flera konkreta delmål, totalt 18 stycken. För att kunna mäta hur arbetet i varje land fortskrider är ett antal indikatorer, totalt 48 stycken, knutna till målen (se nästa sida). Regeringarna ska regelbundet lämna in rapporter till FN med uppgifter om hur det går när det gäller de olika indikatorerna. Det är viktigast att rapporter kommer in från utvecklingsländerna, men några höginkomstländer har också lämnat in rapporter, däribland Sverige. Många länder har inte tillförlitlig statistik och får stöd från FN med detta. De flesta målen har 1990 som basår, bl a för att det är lättare att avläsa förändringar över en längre tidsperiod och för att det finns en naturlig eftersläpning i omfattande statistikmaterial. När man t ex i Mål 1 talar om att halvera den extrema fattigdomen till 2015 ska halveringen alltså ske i förhållande till den andel människor som var extremt fattiga 1990. Utvecklingsprogrammet UNDP är övergripande ansvarigt inom FN för det praktiska arbetet med övervakning och uppföljning av millenniemålen. Olika fack- och underorgan som FAO, WHO, Unicef m fl har stort ansvar inom sina respektive områden. FN:s generalsekreterare har också ett särskilt sändebud för millenniemålen, den amerikanske ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs. Huvudaktörer i millenniemålsarbetet utöver FN-systemet är framförallt olika länders regeringar, som ansvarar för utvecklingen i respektive land, men också civilsamhället med sin opinionsbildande och pådrivande roll, och med sin omfattande verksamhet i utvecklingsländerna. The Millennium Development Goals Report UNITED NATIONS 2007 Läget vid halvtid 2007 Den 2 juli 2007 presenterade FN en rapport som sammanfattar var vi står idag när sju och ett halvt år gått sedan arbetet med millenniemålen inleddes och lika lång tid återstår till målgången 2015. Rapporten visar på ett mycket blandat resultat. Samtidigt som en rad framsteg har gjorts saknas de omfattande insatser som skulle behövas för att nå alla målen i alla länder och regioner. Generellt sett krävs snabba och kraftfulla åtgärder både i utvecklingsländerna själva och från höginkomstländerna. I förordet till rapporten säger FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att framgång i vissa länder visar att det går att skapa snabba och storskaliga framsteg om starkt ledarskap och genomtänkta strategier kombineras med adekvat finansiellt och tekniskt stöd från det internationella samfundet. Han påpekar vidare att det är omöjligt även för välskötta länder att uppnå millenniemålen när biståndet från omvärlden är för litet. Till ljuspunkterna i rapporten hör att det första och övergripande målet om att halvera fattigdomen kommer att nås på global nivå om nuvarande utvecklingstakt håller i sig. Störst är framstegen i Öst- och Sydasien, men även i de mest utsatta regionerna inklusive Afrika söder om Sahara går utvecklingen åt rätt håll när det gäller att minska den extrema fattigdomen. Andra positiva nyheter är t ex att barnadödligheten minskat på global nivå, att allt fler barn i fattiga länder går i skolan, att kvinnors inflytande i politiken har stärkts och att tillgången på rent vatten har ökat. Tyvärr finns också många nedslående uppgifter. I regionen Västasien* har den extrema fattigdomen mer än fördubblats sedan 1990. Vidare dör mer än en halv miljon kvinnor i världen varje år under graviditet eller förlossning p g a bristande vårdresurser. Antalet människor som dör i aids ökar för varje år som går och över hälften av befolkningen i utvecklingsländerna saknar toaletter vilket får allvarliga konsekvenser för närmiljö och hälsa. Vad krävs för att målen ska nås? Denna grundläggande fråga har undersökts i ett stort forskningsprojekt, UN Millennium Project, lett av Jeffrey Sachs. I sin slutrapport Investing in Development från 2005 listades tio åtgärder som krävs för att millenniemålen ska nås. De är (redigerad och kort version): 1. Regeringar i låginkomstländer måste anta djärva utvecklingsstrategier baserade på millenniemålen. 2. Strategierna bör fastslå ökade satsningar på offentlig sektor, kapacitetsuppbyggnad, nationell resursmobilisering och bistånd. De bör syfta till att stärka en god och demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter. Civilsamhället bör engageras i arbetet och insatserna bör gynna den privata sektorn. 3. Strategierna bör utformas och genomföras i en öppen och inkluderande process, i nära samarbete med det civila samhället, det lokala näringslivet och internationella partners. 4. Internationella givare bör identifiera minst ett dussin länder som är på rätt väg mot målen ( MDG fast-track countries ) och som har förutsättningar för att omedelbart ta emot ett kraftigt ökat bistånd. 5. Utvecklingsländerna och industriländerna bör gemensamt och omedelbart lansera ett paket med enkla lösningar ( Quick Win actions ) för att rädda och förbättra miljontals människors liv och främja ekonomisk tillväxt. (Insatser som snabbt och till låg kostnad kan ge stora vinster är t ex gratis skolmåltider, gratis myggnät och avskaffandet av skolavgifter och skoluniformer.) Samtidigt bör ett utbildningsprogram på lokal Forts. på nästa sida

FN:s millenniemål med delmål och Mål 1. Halvera extrem fattigdom och hunger DELMÅL 1 Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag till 2015. 1. Andel av befolkning under 1 USD per dag. 2. Klyftan mellan fattiga och rika. 3. Den fattigaste femtedelens andel av den inhemska konsumtionen. DELMÅL 2 Halvera andelen människor som lider av hunger till 2015. 4. Förekomst av underviktiga barn (under 5 år). 5. Andel av befolkning under miniminivån för energiintag. Fortsättning från föregående sida nivå sjösättas så att varje samhälle får egna lokala experter inom utbildning, hälsa, infrastruktur, samhällsstyrning, jämställdhet mm. 6. Regeringarna i utvecklingsländerna bör länka sina utvecklingsstrategier till regionala initiativ som den Karibiska gemenskapen och Nya partnerskapet för Afrikas utveckling (NEPAD). 7. Höginkomstländer bör öka biståndet till 0,7 procent av BNI senast 2015. Samtidigt bör kvalitén på biståndet öka. 8. Höginkomstländer bör öppna sina marknader för exportprodukter från utvecklingsländer i enlighet med överenskommelser i Doha-rundan. De bör vidare hjälpa de minst utvecklade länderna att öka sin konkurrenskraft genom investeringar inom handelsrelaterad infrastruktur (vägar, hamnar mm). 9. Internationella givare bör öka stödet till global vetenskaplig forskning och utveckling som rör de fattigas särskilda behov när det gäller hälsa, jordbruk, energi, klimat samt miljö- och naturresurser. 10. Samordningen mellan FN:s organ, fonder och program när det gäller millenniemålen bör stärkas, både på central och nationell nivå. FN:s landteam bör stärkas och de bör ha ett nära samarbete med internationella finansiella institutioner till förmån för millenniemålen. Mål 2. Garantera grundskoleutbildning för alla barn DELMÅL 3 Alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna avsluta sin grundskoleutbildning. Ett mål som ska vara genomfört 2015. 6. Andel (netto) inskrivna i grundskola. 7. Andel elever som skrivs in i årskurs 1 och som avslutar årskurs 5. 8. Andel läskunniga i åldern 15-24 år. 46,8 41,1 Afrika söder om Sahara Mål 3. Främja jämställdhet mellan könen och kvinnors makt DELMÅL 4 Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast 2015. 9. Andel flickor räknat per pojkar i grundskola, gymnasieskola och högre utbildning. 10. Andel läskunniga flickor räknat per läskunniga pojkar i åldern 15-24 år. 11. Andel kvinnor i lönearbete utanför jordbrukssektorn. 12. Andel kvinnor i parlament. Den extrema fattigdomen minskar utom i Västasien Andelen människor (i procent) som lever på mindre än en dollar per dag 41,1 29,5 33,0 9,9 10,3 8,7 Sydasien Östasien Latinamerika & Karibien 20,8 6,8 År 1990 År 2004 1,6 2,6 3,8 1,4 Sydöstasien Västasien* Nordafrika * Västasien omfattar Bahrain, Cypern, Förenade Arabemiraten, Irak, Israel, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, ockuperade palestinska områden, Oman, Qatar, Saudiarabien, Syrien, Turkiet. För övriga regioner se mdgs.un.org (klicka på data ).

indikatorer för uppföljning och mätning Mål 4. Minska barnadödligheten DELMÅL 5 Minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar till 2015. 13. Andel barn som dör före fem års ålder. 14. Andel barn som dör före ett års ålder. 15. Andel barn under ett år som vaccineras mot mässling. Mål 5. Förbättra mödrahälsan DELMÅL 6 Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015. 16. Andel kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning. 17. Andel förlossningar där utbildad hälsovårdspersonal deltar. Mål 6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar DELMÅL 7 Hejda och minska spridningen av hiv/aids till 2015. 18. Förekomst av hiv bland gravida kvinnor i åldern 15-24 år. 19. Användning av preventivmedel. 20. Antal barn som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids. DELMÅL 8 Hejda och minska förekom- sten av malaria och andra stora folksjukdomar till 2015. 21. Förekomst av malaria och dödsfall som har samband med sjukdomen. 22. Andel befolkning i riskzoner för malaria som får förebyggande behandling. 23. Förekomst av tuberkulos och dödsfall som har samband med sjukdomen. 24. Andel fall av tuberkulos som har upptäckts och botats genom vårdinsatser. Mål 7. Säkra en hållbar utveckling DELMÅL 9 Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden med förlorade naturresurser. 25. Andel landarea som täcks av skog. 26. Skyddad landarea för biologisk mångfald. 27. BNP i förhållande till energiförbrukning. 28. Koldioxidutsläpp (per capita). DELMÅL 10 Halvera andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatten till 2015. 29. Andel befolkning med hållbar tillgång till förbättrad vattenförsörjning. DELMÅL 11 Förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor som bor i slum till 2020. 30. Andel befolkning med tillgång till förbättrade sanitära anordningar. 31. Andel befolkning med tillgång till säker besittningsrätt. Mål 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling DELMÅL 12 Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem. DELMÅL 13 Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna. DELMÅL 14 Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar. DELMÅL 15 Ta ett helhetsgrepp om utvecklingsländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt. Indikatorerna för delmål 12-15 rör statligt bistånd, marknadstillträde och skuldlättnader. Hela listan på finns på www.millenniemalen.nu. DELMÅL 16 I samarbete med utvecklingsländer, utveckla och genomföra strategier för anständiga och produktiva arbeten för ungdomar. 45. Andelen arbetslösa i åldern 15-24 år. DELMÅL 17 I samarbete med läkemedelsföretag, tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer. 46. Andel befolkning med säker tillgång till livsviktiga läkemedel till överkomliga priser. DELMÅL 18 I samarbete med den privata sektorn, göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig. 47. Telefonlinjer per 1.000 personer. 48. Persondatorer per 1.000 personer. Illustrationer: UNDP Brasilien

Alla behövs i arbetet för att uppnå millenniemålen tillsammans kan vi påverka utvecklingen så att den går åt rätt håll! Här är några förslag på hur just DU kan bidra. 1 Stöd FN:s skolmatsprojekt! Gratis skolmat i fattiga länder har positiva effekter på flera av millenniemålen. Det utgör ett direkt bidrag till arbetet för halverad hunger och att alla barn ska gå i skolan. Vidare har det flera långsiktiga positiva effekter, t ex när det gäller att minska fattigdomen, öka jämställdheten och bekämpa sjukdomar. FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) arbetar med gratis skolmat till barn i 78 länder. Här i Sverige samlar kampanjen Skolmat blir kunskap in pengar till WFP:s arbete. Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/ skolmat eller sätt in pengarna på pg nr 90 00 79-5 (ange skolmat ). Du kan också stödja skolmatskampanjen en längre tid genom att bli autogirogivare. 2 Starta en studiegrupp eller diskussionsgrupp! Kunskaper är grunden för all handling. Ju mer du kan om millenniemålen och de problem de handlar om, desto bättre rustad är du för att engagera dig i olika sammanhang och för att sprida budskapet vidare till andra. FN-förbundet har tagit fram flera skrifter om millenniemålen, bl a en särskild studiebok som kan användas som underlag för studie- eller diskussionsgrupper. Kontakta berith.granath@fn.se eller gå till www.fn.se/material. Det här kan DU göra! 3 4 Skriv till en världsledare om biståndet! Frankrike, Tyskland och Italien är stora och rika länder som har långt kvar till de biståndsnivåer som de utlovat. Dessutom är de partners med Sverige i vår gemensamma union, EU. Skicka ett e-postmeddelande till dem och påminn dem om att de tillsammans med världens övriga länder år 2000 enades om åtta millenniemål. Skriv att målen är fullt möjliga att nå, men att det omgående krävs att världens höginkomstländer (däribland de själva) höjer sina biståndsnivåer och i övrigt ökar sina ansträngningar att stötta de fattiga länderna (enligt millenniemål 8). Underteckna med ditt eget namn och land. Skicka ditt e-postmeddelande (på engelska eller landets språk) till: Frankrikes president Nicolas Sarkozy: e-postformulär finns på www.elysee.fr (klicka på écrire au président ) Italiens premiärminister Romano Prodi: e-postformulär finns på www.romanoprodi.it (klicka på scrivi a romano prodi ) Tysklands förbundskansler Angela Merkel: angela.merkel@bundestag.de WEBBSIDOR PÅ SVENSKA: www.fn.se/md ww.millenniemålen.nu www.undp.se WEBBSIDOR PÅ ENGELSKA: www.un.org/millenniumgoals www.undp.org/mdg www.millenniumcampaign.org www.unmillenniumproject.org Gå samman! Kontakta din lokala FN-förening och undersök vad de gör där för att uppmärksamma millenniemålen. Om föreningen inte har någon verksamhet idag kanske du kan vara med och dra igång något? Det finns massor att göra! Ni kan skriva insändare till lokala tidningar, skramla till FN-förbundets skolmatsprojekt, prata på skolor eller ordna en utställning. Se till att vara med och synas vid lokala evenemang, typ festivaler, marknader och festdagar. Har du ingen FN-förening i närheten kanske du kan höra om det finns intresse för någon gemensam aktivitet på din arbetsplats eller i skolan? Många av FN-förbundets anslutna riksorganisationer har också kampanjer och aktiviteter kring millenniemålen. Se www.fn.se (klicka på Om förbundet; Förbundets organisation). 5 Sprid Världshorisont och faktabladet om millenniemålen! Världshorisont kan beställas billigt i buntar. Beställ en trave och ge bort, sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin givna plats på bokbord och andra evenemang arrangerade av FN-föreningar. Den bör också finnas med som ett verktyg vid medlemsvärvning. Världshorisont i bunt kostar för FN-förbundets medlemmar 100 kr för 10 ex och 270 kr för 30, portot bjuder förbundet på. Detta faktablad om millenniemålen kan beställas gratis från FN-förbundet. Skicka ett mejl till info@fn.se. FN-fakta nr 3/07: Millenniemålen Text: AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet E-post: info@fn.se Telefon: 08 462 25 40 www.fn.se

Ett år med MR-rådet FN:s nya råd för mänskliga rättigheter (MR) har nu existerat i drygt ett år. Det ersatte kommissionen för mänskliga rättigheter som under 30 år arbetat med att följa upp tillämpningen av de mänskliga rättigheterna och med att bygga upp ett system för övervakning av MRbrott. Även om Kommissionens arbete innebar en rad framsteg för det internationella arbetet med mänskliga rättigheter var dess vilja att beivra kränkningar begränsad. Mycket kritik riktades bl a mot att länder som själva systematiskt kränkte mänskliga rättigheter var medlemmar och kunde hindra arbetet med hjälp av olika allianser och övertalningskampanjer. Debatten var politiserad och fokuserad mer på meningsskiljaktigheter än på MR-frågor. SYFTE ATT FÖRBÄTTRA Generalförsamlingen inrättade det nya MR-rådet i syfte att förbättra övervakandet av de mänskliga rättigheterna och undvika kommissionens misslyckanden. Man skulle därför förändra arbetssättet, förbättra granskningsmekanismerna och ställa upp kriterier för medlemskap. En av de största innovationerna är den så kallade universella periodiska granskningen (UPR). Istället för att utvalda länder pekas ut och kritiseras, som i kommissionen, kommer alla länder granskas rutinmässigt. Men de beslut som fattats under året tyder på att rådet i många fall Tre nya ungdomspraktikanter på väg ut i världen. Från vänster: Linda Wallberg, Alexandra Åhlén och Caroline Möller. Foto: Hannah Bergqvist Förra hösten startade FN-förbundet ett projekt för att öka den internationella prägeln på sin ungdomsverksamhet. I är mer angeläget att inte förolämpa det granskade landet än att ta upp MRkränkningar. Hur framgångsrika UPRmekanismen blir för att faktiskt göra slut på MR-kränkningar återstår att se. Icke statliga organisationer spelade en viktig roll i kommissionens granskningsarbete då de bidrog med information om situationen i länder som kommissionen och specialrapportörerna inte hade tillgång till. En annan central fråga är därför vilken roll frivilligorganisationer kommer att spela i det nya rådet. ANTOG RESOLUTIONER Under året antog rådet en rad resolutioner gällande MR-situationen i de ockuperade palestinska områdena och Darfur. Mycket kritik har riktats mot att rådet sett genom fingrarna med andra MR-kränkningar och att det misslyckats med att reflektera över den globala politiska miljön. Många anser därför att rådet ärvt sin föregångares tillkortakommanden gällande selektivitet och politisering. Det gäller nu att medlemsstaterna ökar sina ansträngningar för att bygga ett MR-råd med stark trovärdighet och möjligheter att agera. Anett Sasvari, Handläggare för mänskliga rättigheter vid Svenska FN-förbundet Texten är en sammanfattning av en längre redogörelse för MR-rådet ett år efter starten. Läs den fullständiga texten på www.fn.se/mrradet FN-ungdomar praktiserar utomlands projektet ingår att erbjuda unga medlemmar i FN-förbundet praktikplatser på andra FN-förbund. Höstens praktikanter heter Alexandra Åhlén, Caroline Möller och Linda Wallberg. I början av september reste de iväg för att spendera sex månader på FNförbunden i Georgien, Tanzania och Uganda. Konflikten i Afghanistan Lokala, regionala och globala perspektiv 8-9 november Internationell konferens Svenska Afghanistankommittén, SAK, bjuder in till en tvådagars internationell konferens om situationen i Afghanistan, ett land som upplevt konflikter i snart 30 år. kommer att behandlas ur ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. I ett fullmatat program kommer några av världens främsta Afghanistanexperter att ge sin syn på drivkrafter, aktörer, allianser, grannländers och stormakters roll. Med sikte på framtiden kommer även framsteg, utmaningar och internationellt utvecklingssamarbete att diskuteras. Boka in dig redan idag begränsat antal platser! Anmäl dig nu! Skicka ett mejl till seminar@sak.se För mer information kontakta Josef Ahlberg på 08-545 818 53, josef.ahlberg@sak.se eller besök www.sak.se Bland talarna är: Gunilla Carlsson Jan Eliasson Ahmed Rashid Barnett Rubin Jawed Ludin Horia Mosadiq Aziz Rafiee Lena Hjelm-Wallén Margareta Wahlström Tid/plats 8-9 november, Stockholm Arrangör Svenska Afghanistankommittén Kostnad 1000 kr (600 kr för SAK-medlemmar) Språk engelska Välkommen! SAK. 08-545 818 40 info@sak.se www.sak.se NUMMER 3/2007 15

Hans Blix ordförande för världens FN-förbund Året är 1950. Uppsalastudenten Hans Blix, 21, ser i mars-numret av Världshorisont att FN:s informationsavdelning i samarbete med FN-förbunden i världen utlyser en internationell uppsatstävling om vetorätten. Berättigade att delta i pristävlan är personer mellan 20 och 35 års ålder, vilka är medlemmar av FN-föreningarna eller andra folkliga organisationer, som bedriver upplysningsverksamhet om FN, står det bl a i tidningen som vid den tiden gavs ut av göteborgsjournalisten Gunnar Fagrell. Jag hade ett par veckor under våren 1950 då jag hade tid över, så jag forskade lite kring vetorätten och skrev ihop ett bidrag till tävlingen, berättar Hans Blix när Världshorisont når honom på telefon hemma i bostaden i Stockholm. Jag var en av tio som fick pris, och priset var att närvara under generalförsamlingen i New York samma höst. Det var en mycket spännande tid, säger han. AVGÖRANDE TID Vistelsen vid FN kom att bli avgörande för juridikstudenten Hans Blix fortsatta studier och inriktning. I stället för att satsa på den akademiska världen och jobb som professor valde han ett liv som diplomat med FN och internationellt samarbete som sitt kall. 1981-1997 var han t ex generaldirektör för det internationella atomenergiorganet IAEA och 2000-03 var han verkställande chef för UNMOVIC, FN:s kommission för övervakning, verifiering och inspektion i Irak. Månaderna innan USA och dess allierade invaderade Irak (i mars 2003) blev han internationell superkändis då han inför världens TV-kameror envist klargjorde att FN:s vapeninspektörer trots hundratals inspektioner inte funnit några massförstörelsevapen och att de borde få slutföra sitt jobb. 2004 tillträdde han posten som ordförande för den oberoende internationella kommissionen om massförstörelsevapen (Weapons of Mass Destruction Commission, WMDC). Kommissionens slutrapport lades fram i juni 2006. Är kommissionen fortfarande aktiv och i så fall med vad? Vi var en tankesmedja och har presenterat vår baby, och nu reser vi runt och talar om rapporten och de slutsatser och förslag som den innehåller. Bl a har den under de senaste månaderna översatts till olika språk och lanserats i olika delar av världen, berättar Blix. Vi har inga nya möten inplanerade men det utesluter inte att det kan bli någon form av fortsättning. Kommissionen har fortfarande ett litet sekretariat på UD som håller i efterarbetet. Hans Blix fyller 80 nästa år men han är fortfarande en strängt upptagen person. När Världshorisont ringer sitter han och skriver på en rapport till Stanforduniver- 16 VÄRLDSHORISONT

Hans Blix är ordförande för FN-förbundens världsfederation WFUNA sedan november 2006. Han nominerades av FNförbundet i Sverige till uppdraget som är på tre år. På bilden är han fotograferad i sitt vardagsrum framför en tavla av konstnären Björn Wessman. Foto: Martin Naucler sitetet och ska dessutom snart ut på en ny jorden runt-turné. Ändå tar han sig tid att svara på några snabba frågor. Eftersom FN-karriären tog sin början med FN:s och FN-förbundens uppsatstävling 1950 är cirkeln sluten när Hans Blix nu blivit ordförande för FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations). Vad innebär uppdraget som ordförande för WFUNA i praktiken? Det innebär framförallt att jag reser runt och deltar i olika möten och aktiviteter som FN-förbunden runt om i världen har. Jag har också regelbunden kontakt med personer i WFUNA:s exekutivkommitté och bollar idéer kring verksamheten med dem, säger han. Jag har själv föreslagit att WFUNA ska ordna studiegrupper över hela världen som ska diskutera några viktiga FNfrågor; klimatet, nedrustning och millenniemålen. Studiematerialet ska grupperna hämta från internet och detta projekt är vi igång med för fullt! Hur ser du på WFUNA:s roll i internationell politik och FN-sammanhang? Det finns mycket okunskap och missförstånd kring FN och det behövs verkligen större kunskaper om hur FN fungerar och arbetar. FN-förbunden har en mycket viktig roll när det gäller att föra ut kunskaper om FN, både till andra organisationer och till allmänheten. Jag tycker att WFUNA ska undvika att vara normgivande eller påtryckande i kontroversiella frågor där länderna inte är överens i FN. I sådana frågor bör WFUNA i stället fungera som en arena för kunskap och diskussion. Det är mycket nog. Vad är det viktigaste att åstadkomma i dagens värld när det gäller massförstörelsevapen? Det är att återuppväcka frågorna och att återuppta nedrusningsarbetet som legat nere under många år. Just nu överskuggas oron för massförstörelsevapnen av oron för klimatförändringarna, men massförstörelsevapnen är också en ödesfråga för mänskligheten. Idag rustar många länder upp inför öppen ridå, vi har en utveckling där kapplöpningen pågår helt synligt. Samtidigt finns många röster i motsats riktning, för nedrustning. Inställningen att konflikter ska lösas med militärt våld känns som den är på väg ut, och USA:s hållning i dessa frågor håller på att mjukas upp. Till sist, har du kvar uppsatsen från 1950? Jag hittade den för ett par år sedan men just nu tror jag att den är ett av de papper som jag inte hittar, säger WFU- NA-ordföranden och skrattar. AnnaLena Andrews Fotboll för en minfri värld För andra året i rad arrangerades i somras fotbollsturneringen GloBall Cup i Enköping parallellt med stadens årliga hamnfestival. 1500 barn och ungdomar från Sverige, Norge och Italien kom för att spela fotboll till förmån för en minfri värld. Antalet deltagare var nästan dubbelt så många jämfört med förra året. Cupen invigdes av Röj-enminas ambassadör hockeyproffset Mats Sundin inför cirka 3 000 åskådare. Konferencier i år var Viktor Åkerblom-Nilsson, känd från teveprogrammen Bolibompa och Let s Dance. Fotbollsspelerskan Victoria Svensson, sångerskan Elin Lanto och Staffan Hellstrand var andra stjärnor på plats. Men GloBall Cup är inte bara en folkfest. Turneringen syftar först och främst till att informera om hur situationen med minor ser ut i världen och samla in pengar till FN-förbundets kampanj Röj-enmina. Pengarna går till FN:s arbete för minröjning och hjälp till mindrabbade. Den som inte spelade match eller satt på läktaren kunde exempelvis besöka totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, SWEDEC. På ett fiktivt 1 500 barn och ungdomar deltog i årets upplaga av GloBall Cup. Foto: Elena Novikova minfält fick den som ville prova på att röja minor. JU FLER MÅL, DESTO MERA PENGAR Företag, organisationer och privatpersoner kunde bidra genom att skänka en, fem eller tio kronor för varje mål som gjordes. Enligt Jonas Nyström, projektledare för Röj-en-mina, har systemet med att låta företag och andra sponsra målen visat sig mycket lyckat. Ungdomarna tycker att det är jättekul att känna att varje gång de gör ett mål, samlar de också in pengar till folk som drabbats av minor, berättar han. Resultatet i år blev ett överskott på 250 000 kronor. Kombinationen spel, tävlan och resultat har med andra ord visat sig vara ett vinnande koncept, för alla. Trots sitt genomslag är GloBall Cups framtid oviss, turneringen är beroende av sina medarrangörer och, som så ofta, är det också en fråga om pengar. Men om Jonas Nyström får bestämma kan vi se fram emot GloBall Cup även nästa år. Det vore kul att få jobba vidare med GloBall Cup och inte släppa taget nu när forumet och varumärket har blivit etablerat, säger han. Hannah Bergqvist NUMMER 3/2007 17

FN-förbundet får kontor i Göteborg FN-förbundet har anställt en regionsamordnare för Västsverige med placering i Göteborg. Förbundets nya medarbetare heter Carin Olesen och blir den första anställda att ha sitt skrivbord på annan ort än i Stockholm. Trots att hon bara har jobbat sedan i maj, och dessutom hunnit med fyra veckors semester, säger Carin att hon redan har kommit in i jobbet. Jag har fått starkt stöd från Stockholm, allt fungerar och det är bra stämning. Det känns verkligen jättekul! Carin kommer främst att fungera som en länk mellan FN-förbundet och dess medlemmar i regionen. Hon ska också informera om förbundets aktiviteter och som hon säger själv visa upp hela smörgåsbordet som FN-förbundet erbjuder. Dessutom kommer hon att söka och distribuera pengar från FN-förbundet till Carin Olesen heter den nya länken mellan FNförbundets kansli i Stockholm och Västsverige. Foto: AnnaLena Andrews olika lokala projekt i regionen. Tidigare har Carin jobbat med hiv/ aids-frågor på FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) i Italien. Hon har också hunnit med ett år som utbytesstudent i USA, nio månader som aupair i Frankrike, fältstudier i Rwanda och politiska studier i Chile. Hon pluggade på Göteborgs universitet där hon tog en master i mänskliga rättigheter 2005. Som regionsamordnare hoppas Carin att hon ska lyckas stärka FN-tanken. Hon vill se till att få ut budskapet om FN till fler och bidra till att FN-förbundet blir FN-förbundets regionsamordnare i Västsverige CARIN OLESEN Besöksadress: Heurlins plats 1 Postadress: Box 31120, 400 32 Göteborg Telefon: 070-716 55 24 Växel: 08-462 25 40 E-post: carin.olesen@fn.se bäst i Sverige på att utbilda människor i mänskliga rättigheter. Dessutom vill hon värva fler medlemmar och verka för att fler föreningar bildas. Först på dagordningen står emellertid att skriva en verksamhetsplan inför det kommande året och besöka olika föreningar i regionen. Hannah Bergqvist FN-styrka till Darfur Efter åratal av komplicerade turer kunde FN:s Resolutionen ger FN och Afrikanska unionen ett inledande mandat på 12 månader. säkerhetsråd den 31 juli äntligen fatta beslut om Den fredsbevarande insatsen har fått namnet att skicka en fredsbevarande styrka till den plågade UNAMID (the United Nations and African Union Mission in Darfur) och det är tänkt att regionen Darfur i västra Sudan. Omvärlden har väntat den ska bestå av soldater från både FN och Afrikanska Unionen. Med en styrka på cirka länge på ett genombrott i förhandlingarna och det 26 000 militärer och poliser kommer fredsoperationen att bli FN:s största. efterlängtade beslutet tände nytt hopp om ett slut på Norge och Sverige har erbjudit sig att bistå lidandet för människorna i området. UNAMID med ett gemensamt ingenjörsför- Människor på flykt från Darfur. Foto: UNHCR 18 VÄRLDSHORISONT

Sveriges FN-ambassadör oroad Ban Ki-moon alltför försiktig Det blev ett övergripande svep kring FN:s dagsaktuella situation och problem när Sveriges FNambassadör Anders Lidén talade på Dag Hammarskjölds Backåkra på Österlen den 22 juli. Lidén uttryckte bl a oro över att FN:s nye generalsekreterare Ban Ki-moon framstår som otydlig och alltför försiktig. Sveriges FN-ambassadör Anders Lidén. Foto: Pawel Flato Han är svår att få grepp om och han har inte varit tillräckligt tydlig i viktiga frågor. Därför finns det en misstänksamhet mot honom och man undrar vems ärenden han går. Han har också misslyckats med att få igenom en del förslag och har efter det blivit väldigt försiktig. Jag är orolig för att han blir överförsiktig och får för lite uträttat, sade Lidén bl a, men underströk också att det är för tidigt att döma en generalsekreterare efter bara sju månader på posten. Det är bra att generalsekreteraren har stöd av nyckelländerna USA och Kina, framhöll Lidén vidare, men det gäller för en generalsekreterare att tala för hela FN och inte kantra över åt något håll. Kina ser sydkoreanen Ban Ki-moon i allra högsta grad som sin och Asiens generalsekreterare. I de olika dagsaktuella frågorna har Ban Ki-moon gjort en stark insats när det gäller situationen i Darfur. Genom att ta tillvara sina kontakter med Kinas regering, som i sin tur kan trycka på regeringen i Sudan, har man gjort framsteg som lett fram till de konkreta planerna på en FN-styrka i regionen. KINA MER AKTIVT Parallellt med att FN fått en asiatisk generalsekreterare kan man se en tydlig utveckling just i Kinas förhållningssätt till FN: Kina har idag en betydligt högre profil i FN och är mycket mer aktivt och drivande än tidigare, berättade Lidén. Genom sina handelsförbindelser och biståndsinsatser i Afrika ökar också Kinas inflytande explosionsartat i en lång rad afrikanska länder. Annars menade Lidén att den viktigaste milstolpen i FN:s historia var det kalla krigets slut runt 1990. Detta medförde den största förändringen i FN:s historia i och med att stormakterna började samarbeta i stället för att motarbeta varandra. Det gjorde ju att säkerhetsrådet äntligen kunde börja fungera, samtidigt som den nya tiden medförde en enorm expansion för hela FN och organisationen fick en lång rad nya uppgifter. MR-RÅDET PROBLEM När det gäller den pågående reformprocessen inom FN uttryckte Lidén optimism i fråga om den nya fredsbyggande kommissionen och dess möjligheter att bidra till uppbyggnaden av länder i ett efterkrigsskede. Däremot finns en rad problem med det nya rådet för mänskliga rättigheter. I fråga om reformeringen av FN:s sekretariat har man lyckats med en del, t ex när det gäller att bekämpa korruption och att förbättra reglerna för upphandling. När det gäller reformeringen av säkerhetsrådet så har det varit omöjligt att komma vidare i den frågan. Just nu talas det om att införa tillfälliga förändringar av rådet. Det återstår att se ifall detta går att genomföra och om det i så fall kan innebära en väg ut ur dödläget. När det gäller Sveriges agerande i FN har vi märkt att det kan ge väldig styrka och kraft att gå samman med övriga EU, sa Lidén vidare. Men ibland är det bättre att agera tillsammans med de nordiska länderna, eller att agera ensamt som Sverige. EU ses av övriga länder som de rikas klubb, och det är inte en fördel i alla förhandlingslägen, berättade FN-ambassadören. AnnaLena Andrews band på 350 man. Det meddelade utrikesminister Carl Bildt och hans norska kollega Jonas Gahr Store den 17 augusti. UNAMID-styrkan beräknas vara på plats i oktober. Afrikanska unionen har haft soldater i Darfur sedan 2004 men vid årsskiftet är det tänkt att UNAMID ska ta över. För att få alla medlemsländerna att acceptera resolutionen blev man tvungen att stryka delar av det ursprungliga förslaget. Den slutgiltiga versionen ger soldaterna rätt att använda våld för att genomdriva förra årets fredsavtal, för att skydda civila, den egna och andra hjälporganisationers personal, samt för att förhindra väpnade attacker. Däremot kommer de inte att ha rätt att avväpna miliserna, inte heller att förfölja eller arrestera misstänkta krigsförbrytare. Även om resolution 1769 inte till fullo är vad majoriteten av världssamfundet hoppats på innebär den ändå ett stort steg i rätt riktning. Men vägen till en hållbar fred i Darfur är lång och som Rodolphe Adada, chef för fredsstyrkan, har sagt: Jag är säker på att insatsen blir ett av de viktigaste verktygen för att främja fred i Darfur, men det är bara en fredsinsats. Det behövs en fred för att kunna bevara den. Hannah Bergqvist NUMMER 3/2007 19

AKTIVITETER I FN-FÖRENINGAR OCH DISTRIKT Love & Peace-festivalen större än någonsin Festivalen Love & Peace som startade för fem år sedan bara växer och växer. I år hade arrangörerna sålt 20 000 festivalpass redan innan själva festivalen började. En nyhet för året var temadagarna som inledde själva festivalen. Här kunde besökarna både lyssna till spännande föreläsningar och besöka olika organisationers montrar. Temat för dagarna var revolution. Borlänge FN-förening fanns på plats och lyfte fram millenniemålen och särskilt mål 2, grundskoleutbildning för alla. Att få lära sig läsa är en verklig revolution i en människas liv. Besökarna på temadagarna kunde rent konkret bidra till uppfyllelsen av millenniemål 2 genom att lämna ett bidrag till projektet Skolmat blir kunskap. Närmare 1 400 kronor samlades in. På själva festivalen som hölls utomhus fokuserade Borlänge FN-förening på information om och stöd till projektet Röj-enmina. För 10 kr kunde intresserade rita en kvadratmeter med gatukrita. Det symboliserade kostnaden för att röja en kvadratmeter minerad mark. Under festivaldagarna samlade vi in 6 420 kronor. Vi är mycket nöjda med årets festival och ser redan fram emot nästa, säger Irma Pelo-Hallqvist, ordförande i FN-föreningen. Här är det minfritt, säger dessa glada tjejer som stödde Röj-en-mina. Marianne Andersson, Vårgårda FN-förening, Anders Sjögren, OK Kullingshof och Robert Hagström, Folkhälsorådet, i startgroparna för samarrangemanget. Tipspromenad gav mat till 1360 barn Vårgårda FN-förenings, OK Kullingshofs och Folkhälsorådets tipspromenad samlade 50 deltagare. Resultatet av insamling och deltagaravgifter blev 2 720 kronor. Den summan räcker till 1 360 portioner skolmat till barn i fattiga länder. Det här arrangemanget ska bli tradition så vi kommer igen nästa år, säger Marianne Andersson, ordförande i FN-föreningen. Skolaktiviteter i KRAMFORS Med projektstöd från FN-förbundet genomförde Kramfors FN-förening i maj en föreläsning på Gudmundråskolan. Benny Grunfeldt författare till boken Tonåring i Hitlers dödsläger, medverkade. Han gjorde ett starkt intryck på eleverna som deltog flitigt i den efterföljande diskussionen. Genom arrangemanget passade FN-föreningen också på att värva medlemmar. SKROTA KÄRNVAPEN NU! Kärnvapenupprustning pågår runt om i världen, men i opinionen hörs det inte mycket. Många upplever att frågan är för stor, att man inte kan göra något åt det men det stämmer inte. Minns att Frankrike 1995 kortade av en serie provsprängningar för att opinionen var för upprörd! Kalmar FN-distrikt har med stöd från Blekinge FNdistrikt dragit igång en ny kampanj, Skrota kärnvapen nu (www.skrotakarnvapen.nu) för opinionsbildning mot upprustningen. På hemsidan kan du bland annat skicka protestbrev direkt till makthavare! Du kan också lära dig mer om kärnvapen och testa dina kunskaper. Vill din förening eller ditt distrikt vara med i kampanjen? Kontakta Niklas Carlsson, post@niklascarlsson.se eller tel. 073-5962871. Titti Nylander framför stockrosorna vid Backåkra. Backåkradagarna 2007 Så är då sommaren till ända och också våra sex föreläsningar på Backåkra. Viktiga ämnen har behandlats kvinnors engagemang genom organisationen Kvinna till kvinna och dess pressansvariga Åsa Carlman. Jan O Karlsson höll en engagerad föreläsning om vilka fördelar vi alla skulle ha av en friare inställning till migration. Kunniga Titti Nylander, Sveriges Radios utrikeskommentator, öste ur sitt djupa kunnande om Mellanösternfrågan och Anders Lidén, vår FN-ambassadör talade om vilka utmaningar FN står inför. (se artikel på sid. 19) Professor Erland Källén, som deltagit i skrivandet av två av FN:s klimatrapporter, gav en mycket initierad och pedagogisk lektion om klimatförändringarna. Vad Rädda Barnen gör för barn och deras skolgång i konfliktdrabbade områden berättade Henrik Häggström om. Efter varje föreläsning samlades deltagarna över en kopp kaffe. Insamlingen av pengar i samband med kaffeserveringen inbringade 2 346 kronor till Skolmat blir kunskap. GUN-BRITT NILSSSON YSTAD-ÖSTERLENS FN-FÖRENING 20 VÄRLDSHORISONT