Svenska FSC:s samtliga godkända frågor-svar 140707 Frågor och svar om tillämpning (140707) av Svensk skogsbruksstandard enligt FSC FSC-STD-SWE-02-02-2010 Klargörandena i detta dokument är framtagna av Svenska FSC:s standardkommitté respektive styrelse, båda sammansatta enligt FSCs principer med representanter från socialkammare, ekonomiskkammare och miljökammaren. Klargörandena är inte normativa utan ska ses som ett stöd för förståelse av den svenska skogsbruksstandarden. Det är endast internationella FSC i Bonn som har mandat att göra normativa tolkningar av den svenska skogsbruksstandarden. Dessa kan efterfrågas av FSC Policy- och standardenhet (PSU) vid internationella FSC. Enligt ett beslut i standardkommittén 120419 kommer standardkommittén inte att besvara några fler frågor på den nuvarande standarden. Nya frågor på standarden samt de frågor som inkommit men inte besvarats i detta dokument, kommer istället att hanteras inom ramen för revisionen av standarden som inleddes under 2012. En ny standard beräknas vara färdig till 2016. 1 (28)
Fråga: Vilken version (engelsk eller svensk) av standarden är den gällande? Internationella FSC har godkänt den engelska versionen av svenska FSC:s skogsbruksstandarden (V2-1 050510) som är en översättning av den svenska versionen som arbetats fram inom svenska FSC-föreningen. Vad gäller ifall tolkningen av ord eller ordalydelser i engelska versionen skiljer sig från tolkningen av ord eller ordalydelser i den svenska versionen? Ska tolkning ske utifrån från engelsk eller svensk version? ASI hävdar att det är den engelska versionen som är den giltiga. Vad gäller? CB s revisioner sker utifrån den svenska indikatortexten men med tolkningsstöd av den engelska Kriterietexten. CB anser att översättningen av Princip 8 (MONITORING AND ASSESSMENT) borde vara Övervakning och Utvärdering istället för Uppföljning för att underliggande indikatorer skall bli lättare att förstå. 20110324:41 Internationella FSC har påpekat att det är den engelska versionen av skogsbruksstandarden som är definitiv vid tvister om standardens tolkning. Internationella FSC:s kommenterar frågan på följande sätt:... The English language version is definitive. The standard FSC-STD-60-002 Structure and content of Forest Stewardship Standards highlights this in section 7: 7.1 Standards may be developed in one or more of the languages of the country to which they apply. However, for approval by FSC the standard shall be submitted in one of the official languages of FSC (i.e. in English or Klargörandena i detta dokument in Spanish). är framtagna The version av in Svenska the official FSC:s language standardkommitté of FSC, as evaluated respektive and approved styrelse, by FSC, shall båda be sammansatta considered definitive enligt in FSCs the case principer of any med representanter från social dispute." Fråga: Den svenska versionen av standarden används när standarden används i praktiska sammanhang inom svenska FSC men vid tvist om tolkning gäller den engelska versionen. Vad ingår i begreppet "skogsbruksåtgärd? För att utveckla frågan, utöver exemplet vägbyggnation, bör man lägga till andra tjänster/aktiviteter 20110324:83 som skogsbrukare ofta anlitar externa entreprenörer/konsulter för att genomföra. Hur man skall se på GROT-krossning (mobila krossar som ofta är verksamma bredvid avlägg) och helikopter-gödsling? Det är viktigt att den som svarar är medveten om vilka krav i standarden som berörs och också kan förtydliga hur definitionen av skoglig aktivitet inverkar på markägarens ansvar för uppfyllelse av de olika indikatorerna. Exempelvis kan en markägare förmodligen inte förväntas uppfylla 8.2.d5 (uppföljning i fält av exv. pågående helikoptergödsling.) Till skogsbruksåtgärder räknas de åtgärder som på kort eller lång sikt syftar till att bruka skogen för uttag av rundvirke och energi, vilket innebär att en serie åtgärder från markberedning till slutavverkning innefattas. Nya aktiviteter som t.ex stubbskörd innefattas också i begreppet, liksom dragning av nya vägar. Däremot innefattas inte underhåll av det befintliga vägnätet gällande regelbundet vägunderhåll. Enligt ett beslut i standardkommittén 120419 kommer standardkommittén inte att besvara några fler frågor på den nuvarande standarden. Nya frågor på standarden samt de fråg 2 (28)
Inledning Fråga: När skall återskapar ekosystemens produktions gälla? 20100610:1 På marker som har skadats genom t ex försurning kan produktionen återskapas genom gödsling och/eller askåterföring. Återskapandet kan även innefatta återställd hydrologi, att låta en lövskärm utvecklas på annars svårföryngrade marker m m. Restaureringsambitionerna som ligger i 5%- målet är en konkretisering av formuleringen om återskapande rörande biologisk mångfald. Överhuvudtaget bör man se standardens kriterier som en konkretisering av mer övergripande mål i inledningen. Förtydligande Fråga: 1. Inom ramen för den uppdragsverksamhet Skogsstyrelsen bedriver som en del i förverkligandet av de skogspolitiska målen tillverkas skogsbruksplaner, dels direkt till skogsägaren som kund, men också till avtalskunder (Södra, Demore, VIDA, etc). I rollen som leverantör åt de sistnämnda har Skogsstyrelsen hamnat i den situationen att kunderna framför "kravspecifikationer" på vad kartan i plandokumentationen ska innehålla med hänvisning till deras uppfyllande av FSC-standarden och vad revisorer framfört som "krav". Specifikationerna avviker från varandra och finner inte stöd i standardtexten. För en mellanaktör/planleverantör blir detta ett praktiskt problem och i det långa loppet kan det uppfattas som ett trovärdighetsproblem för FSC. 2. Skogsvårdslagens begrepp "skyddsskog" enligt 15 kommer att upphöra från 1 september. 20100830:44 1. Kravspecifikationer på plandokumentation avtalas mellan kunder och planleverantörer. Bilaga 3 i FSC:s skogsbruksstandard anger miniminivån på vad som ska ingå i plandokumentationen för FSC-certifierade markinnehav och vad som ska kunna göras tillgängligt för certifierarföretagen i samband med revision. Det är givetvis möjligt för skogsbrukare att sammanställa ytterligare dokumentation utöver den som listas i bilaga 3. 2. Svenska FSC noterar att begreppet skyddsskog kommer tas bort från skrivningarna i Skogsvårdslagen. Förtydligande Fråga: Vad ingår i begreppet "skogsbruksåtgärd"? Ingår t.ex. vägdragning? I dokumentet "Svenska FSC samlade standardtolkningar 100622" har ni förtydligat att vägdragningar ingår när det gäller hänsyn till vatten. Hur är det med en vägdragning som planeras gå genom en värdekärna för att maximera nyttan av vägen samtidigt som påverkan på vatten minimeras. Ja, vägdragning ingår i begreppet skogsbruksåtgärd. Denna typ av frågor bör ställas direkt till certifierarföretaget som snabbt kan ge besked om vad som gäller. Notera att begreppet värdekärna inte ingår i svenska FSC:s termologi. 20100830:45 3 (28)
1.1.1-1.1.3, Bil. 1 Fråga: Vad krävs av certifieraren? Hur skall detta kontrolleras? 20100610:2 En lista över viktiga och relevanta lagar har bilgats standarden enligt krav från FSC. Detta i första hand för att tydligt visa vilka delar av Principer och Kriterier som täcks av befintlig lagstiftning. Detta kan förhoppningsvis vara till hjälp även om det inte täcker all relevant lagstiftning. Exempelvis bör certifieraren försöka skaffa sig automatisk information om förelägganden mm som de viktigaste tillsynsmyndigheterna utfärdar hos certifierade skogsbrukare. Skogsbrukaren bör i sitt miljöledningssystem EMAS, i fall de finns, ha förteckning över lagar, avtal etc och hur dessa är tillgängliga samt att medarbetarna är medvetna om var dessa finns och hur de kan komma åt dem. 1.2.1/1.4.1/5.1.8 Fråga: Enligt indikator 1.2.1 ska skogsbrukare följa svensk lagstiftning. Samtidigt finns indikator 5.1.8 som tydliggör att skogsbrukare ska begränsa riskerna för insektsskador genom att tillämpa 29 SVL och dess föreskrifter. I samband med saneringshuggningar enligt Skogsstyrelsens direktiv (29 SVL) i områden som drabbats av insektsutbrott (barkborre) kan det vara nödvändigt för skogsbrukare att bryta mot andra standardkrav, t ex indikatorer för olika miljöhänsyn under princip 6 (färsk död ved, högstubbar, kantzoner etc.), då dessa kommer i konflikt med kraven under 1.2.1 och 5.1.8. Certifieringsföretag vill få bekräftat att följande tolkning är korrekt; 'i samband med saneringshuggningar gäller indikatorerna 1.2.1 och 5.1.8 före andra indikatorer eftersom 1.2.1 och 5.1.8 hänvisar till lagkrav och myndighetskrav om att begränsa riskerna för insektsskador genom att tillämpa 29 SVL'? Enligt indikator 1.4.1 ska certifierarföretag underrätta FSC om avsevärda konflikter mellan svenska lagstiftning och svenska FSC:s skogsbruksstandard. 20110324:85 I fall där det uppkommer konflikt mellan uppfyllelse av indikator 1.2.1 och andra indikatorer i den svenska FSC standarden ska enligt indikator 1.4.1: - Skogsbrukare konsulterar certifieraren för att tillsammans med berörda parter utvärdera konflikter och tolkningsproblem. - Utvärderingen ska dokumenteras. - Vid avsevärda konflikter och tolkningsproblem ska certifieraren underrätta Svenska FSC. Tolkningen att lag- och myndighetskrav ska ha företräde är korrekt. Notera dock att i varje sådant fall ska en utvärdering av konflikter och tolkningsproblem i förhållande till FSC:s skogsbruksstandard genomföras och dokumenteras av skogsbrukare och verifieras av certifierare. När certifieraren underrättar svenska FSC ska det tydligt framgå vilka av skogsbruksstandardens indikatorer som skogsbrukare inte kan efterleva och aktuella lag- och/eller myndighetskrav ska biläggas underrättelsen. 4 (28)
1.3 Fråga: Vilka är de internationella konventionerna? 20100610:3 Hur kontrolleras att de följs? Se bilaga 1. 1) I normala fall innebär efterlevnad av nationell lagstiftning att även internationella överenskommelser efterlevs. 2) Sverige skriver inte på konventioner eller andra överenskommelser som bryter mot svensk lagstiftning. 3) Av olika skäl är inte alla internationella överenskommelser implementerade i svensk lagstiftning. Dels har Sverige tidigare av olika skäl inte systematiskt implementerat alla naturvårdskonventioner mm till svensk lag. Vidare är många konventioner mer allmänt hållna och slår ofta fast övergripande men viktiga principiella riktlinjer mm som inte utan vidare kan förvandlas till lagtext. 4) Den svenska standarden talar om att skogsbrukare "ska tillse att skogsbruket... överensstämmer med aktuella bindande internationella avtal..." (1.3.2). Dessutom ska skogsbrukare följa alla de ILO-konventioner som har påverkan på skogsbruksåtgärder (se 1.3.3). 5) Den svenska standarden talar på samma sätt som FSC's Principer och Kriterier både om internationella konventioner och nationell lagstiftning. Vi förutsätter att det inom de ackrediterade certifieringsorganisationerna finns kompetens att bedöma vilka internationella konventioner som eventuellt inte täcks fullt ut av svensk lagstiftning. Svenska FSC deltar gärna i en konkret diskussion om hur dessa skall tolkas i certifieringssammanhang. 1.5.1 /6.2.12 Fråga: a) Vad innebär ordet övervaka i dessa sammanhang? 20110202:46 Beträffande 1.5.1: Övervakning av olaglig eller otillåten verksamhet ingår i den normala tillsynen av markinnehavet parallellt med övrig skoglig verksamhet. Relevant information erhålls normalt även från exempelvis angränsande markägare och entreprenörer. Beträffande 6.2.12: Allmän tillsyn av jakt sker av skogsbrukare i samband med all vistelse på markinnehavet. Markägare ska genom avtal tillse att jakt sker i enlighet med svensk lagstiftning. Av avtalet ska framgå skyldighet att anmäla otillåten verksamhet och hålla markägaren informerad. 1.6 Fråga: Hur dras gränser för de arealer som skall räknas in vid certifieringen, exempelvis vad gäller tätortsnära skogsbruk, som är stats- eller detaljplanlagt område? Denna fråga gäller även övriga udda marker som inte primärt används för produktionsskogsbruk. 20100610:4 Utgångspunkten är SVLs bestämmelser. Vi tycker dock att man skall ha en flexibel tillämpning för att inte många små men skogligt värdefulla miljöer kommer i kläm. Vad gäller 5%-kravet kan alla områden med naturvård som främsta mål räknas in. Se exempelvis indikatorerna 1.6.3-1.6.4 som bl a hanterar partiell certifiering. 5 (28)
1.6.1 Fråga: Hur påvisas långsiktigt engagemang? 20100610:5 FSC-certifikatet innebär i sig en förbindelse för ett långsiktigt engagemang. Detta kan stärkas genom att ev bli medlem i FSC och att i miljöpolicyn ange att man följer FSC P&C samt den svenska FSC-standarden. Långsiktigheten bör framgå av målsättningar i planer och övrig dokumentation. Hos större skogsbrukare bör även policydokument som kommuniceras offentligt vara en viktig utgångspunkt. 3.1.1 Fråga: Innebär skrivningen samisk renskötsel att stationär renskötsel inte behöver tas hänsyn till? 20120214:6 FSC standardens princip 3 handlar uteslutande om urfolkens rättigheter, vilka inte omfattar de privata markägare som äger renar med tillstånd av länsstyrelsen inom koncessionsområdena. Hänsyn till koncessionsrenskötsel som näring omfattas av övriga relevanta delar av standarden. 3.1.1-3.1.2 Fråga: Varför finns inte Sveaskog och SCA uppräknade under not 8 kriterium 3.1.1 S? 20100928:54 Sveaskog och SCA finns inte uppräknade under not 8 eftersom de inte ingår i det aktuella förlikningsavtalet. Renskötselområdet beträffande dessa bolag är det som i enighet med indikator 3.1.1. anges som renskötselområde i Lantbruksstyrelsen, Statens Planverk rapport 44 del 5, 1978. 3.1.1-3.1.2 Fråga: Vad innebär skrivningen om annat överrenskoms under kriterium 3.1.2? Mellan vilka parter och under vilka former kan dessa överrenskommelser träffas? Kriterium 3.1.2 kan tillämpas i de fall och under den tid som båda parter, det vill säga skogsbrukaren och berörd sameby skriftligen är överrens om att det inte behöver genomföras något samråd. 20100928:55 3.1.1-3.1.2 Fråga: Kan ett Skogsbolag som är anslutet till FSC förhandla bort samrådsskyldigheten på delar av sitt innehav utanför åretrunt-markerna? 20100928:56 Nej, men i de fall och under den tid som båda parter, det vill säga skogsbrukaren och berörd sameby skriftligen är överrens om att det inte behöver genomföras något samråd kan kriterium 3.1.2 tillämpas. 3.1.1-3.1.2 Fråga: Finns det speciella regler när det gäller samråden inom förlikningsavtalets område utöver de som är angivna i FSC:s skogsbruksstandard? 20100928:57 Nej 6 (28)
3.1.6 Fråga: a) Innebär texten att parterna utser gemensamt en neutral part att båda parter delar kostnaden för den neutrala parten? 20110202:77 Det finns en överenskommelse mellan Svenska Samernas Riksförbund och berörda skogsbrukare. Tre stycken medlare som kommer att verka under provåret 2011 har tillsatts. Därefter görs en utvärdering av systemet och dess ekonomiska konstruktion med alla inblandade parter. En fast ersättning á 30 000 kr/medlare/år bekostas av skogsbrukarna. Till detta tillkommer en uppdragsersättning á 10 000 kr per uppdrag (exkl resekostnader) varav 6700 kr bekostas av aktuell markägare och 3300 kr av aktuell sameby. Ersättning för resor och boende enligt den statliga normen betalas av skogsbrukarna. 3.2.2 Fråga: Var går gränsen mellan hänglavsbärande och icke hänglavsbärande skog. Skall Riksskogstaxeringens definitioner användas? 20100610:7 Avgörs lämpligast genom samråd och ev besök i markerna. 3.4.1 Fråga: Förtydligande av indikator enligt beslut i FSC:s styrelse 091215 20101209:76 Uno Brinnen har haft ett samtal 2009-12-03 med Anders Blom om synen på fotnot till denna indikator till 3.4.1. Anders syn är att det kan bli aktuellt med ersättning i samband med konsultliknande tjänster från samerna. Detta kan ske vid samråden eller vid andra tillfällen. Det förutses att en praxis kommer att växa fram och stämmas av i samband med utvärdering av de årliga samråden. 4.2.1 Fråga: Fråga: Kan de anställdas arbetsmiljö beskrivas som "god arbetsmiljö" i enlighet med svenska standardens krav 4.2.1 om det saknas personalutrymme på arbetsplatsen? Arbetsmiljö är ett vitt begrepp som i det här sammanhanget berör allt arbete inom det FSC-certifierade skogsbruket. Standarden förutsätter att det ska råda en god arbetsmiljö och är utformad för att säkerställa detta. Generellt säger FSC-standarden Skogsbrukare ska följa alla tillämpliga nationella lagar, lokala föreskrifter och andra avtal och överenskommelser. Indikator 4.2.1. i FSC-standarden säger: Skogbrukare ska ansvara för att de anställda har en god arbetsmiljö för förebyggande av fysisk, mental och social ohälsa. Svar på frågan är att Svensk lag och myndigheters föreskrifter och tillämpningsregler samt gällande kollektivavtal ska följas. 20120608:96 4.1.6-4.1.11 (7.3.1) Fråga: Vilka krav ställs på planläggarens kompetens? 20101116:72 Planläggningsarbete ska utföras av personer med skoglig utbildning (lägst naturbruksgymnasium eller motsvarande) och erfarenhet av praktiskt skogsbruk inklusive kompetens inom bedömning av natur- och kulturvärde. Det är ej acceptabelt att någon person utan dokumenterad kompetens utför planläggning och enligt indikatorerna ska kompetensen dokumenteras samt personalutvecklade insatser genomföras. 7 (28)
4.1.11, 4.2.6, Fråga: Indikatorer 4.1.11, 4.2.6, 4.3.7 ställer krav på att skogsbrukare genom avtal ska ställa relevanta krav på entreprenörer eller annan uppdragstagare 20120214:94 4.3.7 som anlitas för att bedriva skoglig verksamhet på innehavet. I flera fall anlitar skogsbrukare externa skogsförvaltningsbolag för planering och uppföljning av skogsskötseln. Förvaltningsbolagen bedriver normalt ingen skogsvårds- eller avverkningsverksamhet i skogen med egen personal utan ombesörjer planering/uppföljning och upphandlar andra skogsentreprenörer för skogliga åtgärder och skriver avtal om virkesförsäljning. Jämställs dessa skogsförvaltningsbolag med entreprenörer eller annan uppdragstagare som anlitas för att bedriva skoglig verksamhet och skogsbrukaren ska tillämpa indikatorerna 4.1.11, 4.2.6, 4.3.7 vid upphandling av förvaltare? Markägaren är ansvarig för efterlevnaden av skogsbruksstandarden på innehavet. Genom avtal mellan markägaren och förvaltningsorganisationen regleras att FSCs skogsbruksstandard ska gälla, inklusive 4.1.11, 4.2.6, 4.3.7. I praktiken omfattas förvaltningsorganisationen och dess entreprenörer således av standardens krav. Standarden avser inte förvaltningsorganisationer som entreprenörer. Se även fotnot 1 i Svenska FSC standarden. Verifikat utgörs av avtal och rapporter från extern och intern revision. 4.2.6 Fråga: Gäller tidigare förtydligande angående stadigvarande kontra tillfälliga entreprenörer? I så fall måste detta offentliggöras eller en nytt förtydligande presenteras. Nej, se svar på liknande frågor angående tolkning av indikator 4.2.6. 20100830:47 4.2.6-4.2.7 Fråga: Är det förenligt med rättspraxis att vid offentlig upphandling ställa krav på att entreprenör skall ha kollektivavtal, hängavtal eller medlemskap i arbetsgivarorganisation? Ja. 20100610:8 4.2.6-4.2.7 Fråga: Vad är tillämpligt för entrepenörer, Vad gäller för små en- eller tvåmansföretag? 20100610:9 För entrepenörer gäller 4.1.11, 4.2.6 samt 4.3.7 i sin helhet, d.v.s. entrepenörer med anställda har samma krav på sig att följa standarden som uppdragsgivaren. Entrepenören är bunden av kollektivavtal varmed avses hängavtal med tillämpligt fackförbund eller medlemskap i arbetsgivareförbund. Uppdragsgivaren ställer krav, i enlighet med FSC-standarden, på entrepenören i entrepenadskontraktet, men entrepenören leder och utvecklar sin verksamhet och sina anställda. 8 (28)
4.4 Fråga: 1) Vad krävs, vilka åtaganden skall företagen göra? 2) Vad krävs, -skall samhällets strukturomvandling I stort godtas? 20100928:10 1) Nya standarden svarar på denna fråga. 2) Ja. 4.4.3 Fråga: För att kunna erbjuda samråd måste en markägaren känna till vilka intressenter som är berörda. Detta måste kunna verifieras. Internationellt anses en lista över berörda intressenter vara en mycket viktigt verifikator. Skall skogsbrukare ha en egen lista över berörda lokala intressenter? 20110202:81 Lokala intressenter som ska erbjudas samråd identifieras enligt riktlinjer som ges i textrutan till kriterium 4.4. Vilka intressenter som ska erbjudas samråd varierar dock från fall till fall. I samband med samrådsmötet ska därför en lista över kallade och närvarande intressenter upprättas. Listan ska fungera som verifikat. 5.1.2 Fråga: Avser bärkraftighet före eller efter bidrag? 20100610:11 Normalt före bidrag. Fokus bör ligga på långsiktighetsaspekten av den ekonomiska bärkraften. Bidrag är oftast inte långsiktigt stabila. 5.1.9, 7.1, Bil. 3B Fråga: Finns rekommendationer vad gäller metod för att uppskatta betestrycket? 20100610:12 Skogsstyrelsens älgebetesinventeringen samt enskilda organisationers eller företags flyginventeringar. 9 (28)
5.1.9 Fråga: Privata markägare är ofta själva aktiva jägare. Måste alla skogsbrukare ha dokumenterade program som tagits fram i samråd med en jägarorganisation? Minimikrav eller exempel på ett sådant program efterfrågas. Förtydligande av frågan: Vad krävs av en markägare (över tusen ha) för att kraven på Program för begränsning av viltskador / viltvårdsplan skall anses uppfyllda. Både i 5.1.9 och i Bilaga 3B finns krav på dokumenterad viltvårdsplan. Att denna skall vara framtagen i samråd med jägare är ett nytt krav som skall verifieras vid revisioner. Det är oklart hur detta skall göras. Svaret som ges antyder att en markägare kan förhålla sig passiv i frågan om älgjakt om marken ingår i ett älgskötsel-område. Certifiering handlar om att verifiera uppfyllelse av olika krav. Att verifiera ett passivt förhållningssätt är per definition ogörligt. Tydliga verifikatorer behövs så att det blir tydligt för skogsbrukare / gruppinnehavare / revisorer vad som krävs av den som vill certifiera sitt skogsbruk. 20110324:48 Notera att detta krav gäller markinnehav som är större än 1000 hektar. Kravet gäller alltså inte småskogsbruket (SLIMF), dvs. markinnehav som är mindre än 1000 hektar. När det gäller just älgjakt tar älgskötselområdet eller motsvarande (representanter för markägare och jägareorganisationer) fram en plan för avskjutningen för kommande 3-årsperiod baserat på information om bl a betestryck (älgbetesinventeringen) och älgförekomst (flyginventering vintertid samt ÄLGOBS). Älgavskjutningen fastställs slutligen av länsstyrelsen. Motsvarande planer görs för kronvilt. Markägare ska ha kopia av och ta del av 3-årsplan och årligt fastställande av arealgränser för avskjutning. 5.3.4 Fråga: Vad menas med "kvaliteten på arbetet inom det maskinmiljötekniska området"? 20100928:58 Indikator 5.3.4 gäller bara större skogsbrukare. "Maskinmiljötekniska området avser maskinteknikens, inklusive oljors och kemikaliers, påverkan av såväl arbetsmiljö och naturmiljö. Vad gäller "kvaliteten" finns en koppling till indikatorerna 5.3.2-5.3.3 om att skogsbrukare ska eftersträva teknik som är skonsam för både människa och naturen samt vid behov genomföra miljöförbättringar. Etablerade miljö- och kvalitetsledningssystem, eller rutiner enligt dessa system, används för att precisera och säkerställa kvaliteten på arbetet. Större skogsbrukare skall även ha rutiner för att följa upp att lagar/avtal och fastställda kriterier/checklistor efterlevs. När det t. ex. gäller miljöanpassade hydraul-oljor och frysskyddsmedel ska skogsbrukare säkerställa att gällande svensk standard (http://www.sp.se/km/hydraul) följs för egna och andras maskiner. Undantag ska kunna göras om det föreligger exempelvis dokumenterad allergi eller andra medicinska skäl. 5.3.4 Fråga: Vad avses med kvaliteten på arbetet i det här sammanhanget? 20100928:59 Se svar på liknande fråga ovan. 10 (28)
5.5.6 Fråga: Som verifikator för 5.5.6 står enbart Dokumentation. Vilken typ av tillsyn av jakt krävs i praktiken av Skogsbrukare med över 1000 ha? Är det olika krav beroende på vilken typ av jakt det handlar om? Förtydligade verifikatorer efterfrågas. 20110202:82 Skogsbrukare skall kunna redovisa dokumentation på jakträttsinnehavare och att dessa underrättats om att gällande jaktlagstiftning skall följas vid jakt. Allmän tillsyn av jakt sker av markägaren i samband med all vistelse på markinnehavet. Skogsbrukaren skall dokumentera och inrapportera fält vilt i enlighet med länsstyrelsens bestämmelser. 6.1 Fråga: Vad är definitionen på landskap? 20100610:14 Ett större på ett naturligt sätt avgränsat område. En funktionell aspekt på landskapet bör dock styra, t ex avrinningsområde eller gammal byindelning som kan spela en roll i områden med lång markanvändningshistorik. Landskapet bör ligga inom samma växtgeografiska region Storleken kan variera från 1 000 till 30 000 hektar beroende på skogstyper och ägarförhållanden. 6.1.2 / 6.1.4 Fråga: Privata markägare med över 5000 ha behöver få kravet på landskapsekologisk planering förtydligat. Minimikrav för vad en ELP skall innehålla efterfrågas. Större skogsbrukare ska redovisa och implementera en naturvårdsstrategi som grund för ekologisk landskapsplanering. Strategin med prioriteringsriktlinjer för frivilliga avsättningar och naturvårdsskötsel ska beskriva de naturvärden skogsbrukaren arbetar för att förstärka. Strategi och metod väljs med hänsyn till arrondering och lokala förutsättningar. Där skogsbrukaren äger så stor, sammanhängande areal att landskapet kan tas ut på i övervägande del egen mark, kan utgångspunkt för planen exempelvis vara egna analyser, bristanalys som ASIO-modellen, ledstångsmodeller och/eller artspecifika satsningar. För markinnehav med splittrad arrondering kan naturvårdsstrategin utgå från naturvärden viktiga för landskapstypen. Tolkningssvaret avser större skogsbrukare inom mellanskogsbruket (5000-70000 ha). 6.1.4 Fråga: Ska indikatorn tillämpas fullt ut för alla markägare med innehav av produktiv skogsmark > 5000 ha, eller ska det tas hänsyn till hur splittrat eller sammanhållet innehavet är? Om hänsyn ska tas till splittrat innehav, ska man då tillämpa någon arealgräns då ELP ska finnas för ett sammanhållet skogsmarksområde (1000 ha har nämnts i sammanhanget)? Frågan är rätt angelägen då många markägare berörs av indikatorn och framtagning av bra ELPn kräver en hel del resurser. Och det finns stora markägare vars innehav är mycket splittrat och som har dåliga förutsättningar för vettig ELP-planering. Markerna inom Svenska Kyrkans stift är ett dylikt exempel. 20110503:86 20110503:87 Se svar på liknande fråga (nr 86) 11 (28)
6.2.1, 9.3.2, Bil. 10 Fråga: 1) Måste stråk per definition binda ihop två kategori 1-områden i bilaga 10? Kan även fristående områden i närheten av kategori 1-områden i bilaga 10 räknas till dessa? 20100830:13 1) Kategori 1 och 2-områden i bilaga 10 skall bilda en naturlig sammanhållen enhet. Ett stråk behöver inte sammanbinda två kategori 1-områden i bilaga 10. Om två kategori 2-stråk ligger i anslutning till varandra och till ett kategori 1-område bör båda stråken kunna bilda en naturlig enhet. Om de ligger en bit från varandra och de inte har samma karaktär är det mer tveksamt. 6.2.1, 9.3.2, Bil. 10 samt 6.1.7, Bil. 4 Fråga: 1) Vad menas med Definitionen tolkas 2) Hur stora måste områden vara för att undantas från skogsbruk? 3) 6.2.1b 6.1.1b Måste alla nyckelbiotoper hittas, dvs måste skogsbrukaren identifiera nyckelbiotoper som SVS missat? 1) Detta skall tolkas som att en praxis bör utvecklas av certifierarna som tar hänsyn till att olika tolkningar av mängden död ved, kontinuitet, struktur mm gäller i olika delar av landet samt för olika skogstyper. En fast fixering av generella regler över hela eller stora delar av landet skall undvikas. Detta innebär exempelvis att ett mindre exklusivt objekt av samma skogstyp kan bör falla inom definitionen i södra delarna av landet jämfört med norra Sverige. Hänsyn till växtregionala skillnader bör tas. 2) Finns ingen överenskommen storleksgräns. Alla områden där definitionerna går att tillämpa på skall undantas. Notera också att man enligt 6.3.14-6.3.15 skall lämna figurlagda kantzoner och förstärkningszoner runt biotoper med särskilda naturvärden när detta behövs, vilket troligen ofta blir fallet runt mycket små nyckelbiotoper. 3) Egentligen ja. skrivningen innehåller en tydlig markering att det inte bara är de av Skogsstyrelsen identifierade nyckelbiotoper som skall bevaras utan alla som uppfyller definitionen. I verkligheten torde en ordentligt genomförd naturvärdesbedömning i samband med skogsbruksplanläggning och / eller avverkningsplanering vara en viktig åtgärd. Detta tillsammans med ett genomtänkt urval av områden som avsätts för naturvårdsändamål enligt en naturvärdes-och representativitetsprioritering innebära att man fångar upp det absoluta flertalet dessa områden ändå. skogsbrukaren har här ansvaret för att identifiera nyckelbiotoperna. 20101116:15 12 (28)
6.2.3 Fråga: Skall markägaren själv aktivt söka information om förekomster av rödlistade arter? 20101209:75 Ja, skogsbrukaren skall generellt aktivt försöka skaffa sig information från viktiga datakällor för kända förekomster av rödlistade arter som exempelvis Skogsstyrelsen och Artdatabanken. De exakta formerna och insatsen för detta bör dock variera beroende på markinnehavets storlek och skogsbrukets intensitet mm. För mindre markägare och speciellt SLIMF markägare kan den aktiva informationssökandet utgöras av att denna information inhämtas och beaktas i samband med produktionen av certifieringsanpassade planer. 6.2.3-6.2.4 Fråga: Vad innebär kända förekomster av rödlistade arter?. 20101209:16 Frågan gäller uttrycket "kända förekomster" i den förra skogsbruksstandardens indikator 6.7.5. Uttrycket finns inte i nya skogsbruksstandarden inklusive SLIMF-indikatorer (V2-1 050510). Frågan saknar därför relevans. Aktuell fråga och tolkning av nya standardens indikator 6.2.3 redovisas på annat plats. 6.2.4 Fråga: a) Har innebörden ändrats i indikatorn pga den nya ordalydelsen ( hänsyn till livsbetingelser har tagits bort)? 20100830:49 Syftet med den reviderade skrivningen är att öka tydligheten om vilket krav som gäller; "skogsbrukare ska genomföra påvisbara åtgärder för att säkra förekomst av rödlistade arter". Detta förutsätter kännedom om arters livsbetingelser. 6.2.4 Fråga: b) Kan förekomst tolkas som både population och individ beroende på art? 20100830:50 Ja. 6.2.5 Fråga: Vad innebär det att skydda rovfågelbon och tjäderspelplatser? 20101116:67 Det kan exempelvis handla om att ta ett aktivt beslut om att inte göra något mer än att avsätta en definierad yta där avsättningen kan motiveras utifrån artens krav och de geografiska förutsättningarna. Ett annat exempel kan handla om att göra en aktiv åtgärd för att förbättra för arten på boplatsen eller spelplatsen. Miljön på en spelplats kan vara på väg att växa igen för mycket eller det kan handla om att friställa presumtiva boträd i ett befintligt boträds omedelbara närhet eller att förlänga användbarheten av ett boträd genom att förbättra inflygningsvägar (gäller i första hand örnar). Samtliga åtgärder måste ha något stöd i känd kunskap och bör redovisas i dokumentationen som upprättas i samband med planeringen av avverkningen. Notera att rödlistade arter täcks av indikatorer 6.2.3-6.2.4. 13 (28)
6.2.7a.b Fråga: Hur överensstämmer detta med Skogsvårdslagen? 20100830:17 Vid eventuell konflikt kan särskild naturhänsyn åberopas vid ansökan om undantag från föryngringsplikten. Utifrån skrivningarna i standarden idag går det att hävda en annan användning av de angivna marktyperna förutsatt att de är små, håller naturvärden som är hävdanknutna men kan klara överlevnad utan hävd under överskådlig tid utan att komma i konflikt med Skogsvårdslagen (se exemplifieringarna i lagen). 6.2.7, 6.2.10, 6.5.15 Fråga: 1) Vad får medräknas i 6.5.15? Får dessa områden läggas in i 6.4 om ev. Skötselåtgärder endast syftar till att gynna naturvärdena. 2) Får i annat fall produktionsskogsbruk bedrivas under iakttagande av punkterna 6.2.10 och 6.5.15? 3) Finns någon principiell skillnad mellan vad som avses med ohävdade ängs- och hagmarker i 6.2.10 och 6.5.15 och 6.2.7 samt 6.2.11 20100610:18 1) Avser fuktiga/blöta marker där lövet naturligt dominerar p.g.a. syrebrist under kortare eller längre tid av året. Exempel på sådana marker kan vara översvämningsmarker som efter översvämningsperioderna t o m torkar ut mer eller mindre. Ett annat exempel kan var s k blöthål ute i skogen. Dylika områden får läggas in i 6.4 om de kan figurläggas enl ovan. Alla områden som har eller i en nära framtid kan få höga naturvärden får medräknas om de avsätts med naturvård som främsta mål. 2) Ja, det kan ju t o m vara positivt att avverka t ex gran eller röja så att grova lövträd kan uppkomma. Alar måste ofta avverkas för att kunna föryngras. 3) Punkterna handlar främst om skötselaspekter. Punkt 6.2.10 och 6.5.15 avser ohävdade trädbevuxna ängs eller hagmarker. I 6.2.7 fokuseras i första hand på kvarvarande värden i markvegetationen, där trädbeväxning o dyl inte har någon större betydelse. Punkt 6.2.11 refererar egentligen till all typ av öppen mark d v s även åkermark mm. 14 (28)
6.2.8 Fråga: Vad avses med bryn i 6.2.8 och 6.2.9? Ur svenska FSC-standarden: 6.2.8. Skogsbrukare ska bevara eller tillskapa öppna brynmiljöer, om möjligt hävdade, i samband med skogliga åtgärder i beståndet. 6.2.9. Skogsbrukare ska planera sitt skogsbruk så att framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper undviks. I engelska versionen: 6.2.8. Managers shall maintain or create, preferably traditionally managed, open forest edge zones as part of the regular management of the stand. 6.2.9. Managers shall plan their forest management so as to avoid future shading of sun-exposed forest edges, forest islets on arable land and other small habitats. 20110914:89 SFV har alltid uppfattat det som att man med bryn avser bryn mellan skog och kulturmark och vid en rundfrågning har även andra fscskogsbrukare uppfattat det så. I standardens 6.2.7 som föregår ovan nämnda skrivningar samt i 6.2.10 som följer handlar kriterierna just om skogsbruk på tidigare kulturmarker, varför vi funnit det uppenbart att även dessa kriterier handlar om sådana bryn.. Men ordet bryn används egentligen i flera sammanhang för att beteckna någon sorts gränszon mellan olika miljöer, tex vattenbryn. Jfr Svensk Akademisk ordbok: Bryn = kant, ytterkant; rand; gränslinje. Exv vattenbryn skogs- strand- öken- vass- osv I princip skulle man således kunna tolka det så att kriterierna 6.2.8 och 6.2.9 skulle gälla i alla former av bryn, tex även solexponerade gränszoner mellan gammal skog och ungskog. SFV har av sin FSC-revisor uppmärksammats på den otydlighet som råder kring dessa kriterier varför vi önskar att standardkommittén kommer med ett förtydligande. Med brynmiljöer/bryn i 6.2.8 resp 6.2.9 ovan avses övergångszonen från skog till ett öppet agrart landskap. Det kan gälla såväl mot betesmark, brukad åker, äng, eller vägar i kulturlandskapet. 15 (28)
6.2.12 Fråga: Se 1.5.1: a) Vad innebär ordet övervaka i dessa sammanhang? 20110202:51 Se svar på fråga nr. 46. 6.2.12 Fråga: Se 1.5.1: b) Hur skall privata mindre skogsägare som inte bor i närheten av skogen uppfylla kravet? 20110202:52 Kravet gäller inte markägare med mindre än 1000 hektar produktiv skogsmark (SLIMF). Kravet gäller markinnehav som omfattar mer än 1000 hektar produktiv skogsmark. I övrigt se svar på fråga nr 46. 6.3.6 Fråga: a) Är det endast vindfällen av frö- / skärmträd som får tas tillvara? 20101116:68 Problemställning kan omformuleras i en tydligare och mer allmängiltig fråga: 'Vilka vindfällen och död ved måste lämnas och vad kan upparbetas?'. Svaret blir då följande; standarden och indikatoterena 6.3.4-6.3.6 är tydliga att ALLA träd (förutom specifierade undantag) oberoende av antal som har lämnats som naturhänsyn även skall lämnas om de dör och / eller blåser ner. Alla träd som växer i hänsynsytor o dyl, avsatta områden och impediment lämnas om de dör eller blåser ned. Dessutom skall också alla träd som varit döda längre än ett år lämnas. Om skogsbrukaren upparbetar frö- eller skärmträd på hyggen så skall minst två sådana lämnas per hektar. Alla andra vindfällen kan upparbetas. 6.3.6 Fråga: b) Vad gäller om antalet evighetsträd varit betydligt större än 10 träd / ha och flera sedan har blåst ner? Måste även de evighetsträd som visat sig inte vara stormfasta lämnas? (I såfall finns kanske risken att för få lämnas vid avverkning.) Problemställning kan omformuleras i en tydligare och mer allmängiltig fråga: 'Vilka vindfällen och död ved måste lämnas och vad kan upparbetas?'. Svaret blir då följande; standarden och indikatoterena 6.3.4-6.3.6 är tydliga att ALLA träd (förutom specifierade undantag) oberoende av antal som har lämnats som naturhänsyn även skall lämnas om de dör och / eller blåser ner. Alla träd som växer i hänsynsytor o dyl, avsatta områden och impediment lämnas om de dör eller blåser ned. Dessutom skall också alla träd som varit döda längre än ett år lämnas. Om skogsbrukaren upparbetar frö- eller skärmträd på hyggen så skall minst två sådana lämnas per hektar. Alla andra vindfällen kan upparbetas. 20101116:69 6.3.7 Fråga: Hur tillämpas detta kravet vad gäller gallring och föryngringsavverkning i bok, ek och askbestånd som normalt föryngringsavverkas i många små etapper? Se indikator 6.3.7 och fotnot 21. 20100610:19 6.3.7 Fråga: 1) Skall död ved tillskapas i första gallring eller ej? 2) Efter hur lång tid skall tre nydöda lågor finnas efter föryngringsavverkning, dvs under hur lång tid skall föryngringsfasen gälla? Föryngringsfasen sträcker sig över flera år och under denna period sker vindfällen som borde kunnas inberäknas. 1) Se indikator 6.3.7 (" vid föryngringsavverkning och grövre gallring"). 2) Se indikator 6.3.4-6.3.5. 20100610:20 16 (28)
6.3.7 Fråga: Hur stor skall en stubbe vara för att räknas som högstubbe? 20120419:95 Se indikator 6.3.7 inklusive fotnot 22 6.3.7 Fråga: Kravet på lika antal innebär att alla minoritetsträd (som inte är NV-träd) måste kapas till högstubbar vilket står i strid med att olika träd skall sparas 20111216:53 (6.3.16). Om det endast förekommer 10 vanliga aspar på en 10 ha stor avverkningstrakt hur många av dessa skall lämnas för att blir stormfasta och hur många skall kapas till högstubbar? Kravet bör omformuleras för att undvika motsättning inom standarden. Skrivningen om "lika antal" skall inte tolkas strikt bokstavligen utan avsikten med formuleringen är att högstubbar skall göras av såväl tall, gran, björk och asp i de fall dessa är relativt allmänt förekommande och inte utgörs av naturvärdesträd. I förhållande till andelen av de aktuella trädslagen i beståndet skall de trädslag som är mindre vanliga vara klart överrepresenterade. Detta gäller i många fall lövträden - i andra fall gran eller tall. Skrivningen "strävar efter" indikerar att ett exakt lika antal inte måste uppnås och att ett relativt stort spann i praktiskt utfall beträffande fördelning mellan trädslag är acceptabelt. 6.3.7 Fråga: Bara ett klargörande, vi ska alltså inte räkna kulturstubbar som halva högstubbar och addera två lägre till en högstubbe i och med den nya standarden? Under kriterium 4.4 anges "kulturstubbar" bland verfikaten, dvs. som ett exempel på ett sätt att markera kulturlämningar. Kulturstubbar är 1.3-m höga stubbar. Enligt nuvarande standardkrav får kulturstubbar inte ersätta högstubbar. 20100928:60 Begrepp i t ex 6.3.8 6.3.18 Fråga: 1) Vad avses med boreal zon, -vilken gräns gäller? 2) Skall denna punkt modifieras på samma sätt som 6.2.1 modifieras av bilaga 8, dvs om det finns så många naturvärdesträd på en avdelning att det är orimligt att spara alla, -kan en överenskommelse göras om att spara endast en del? 1) Ädla lövträd i det boreala skogslandskapet, vilket innebär alla ädla lövträd norr om Limes Norrlandicus i skog. Se gällande indelning i olika uppslagsverk 2) Standarden är tydlig att punkten inte får vara föremål för modifiering vid rikligt uppträdande bortsett från de undantag som nämns specifikt i standarden för vissa av trädtyperna. 20100830:39 6.3.8 Fråga: Hur skall kravet kunna verifieras? Riktlinjer för röjning och gallring efterfrågas! 20100928:61 Respektive skogsbrukare ska utforma skötselinstruktioner för efterleva kravet. 6.3.9 Fråga: 1) Kan 5% målet innebära att allt löv är ungt och att det avvecklas vid gallringar? 2) Vad avses med omloppstid, enligt lagen eller biologisk omloppstid? 20100610:23 1) Nej, det var inte meningen med denna skrivning. 2) Ekonomisk omloppstid. 17 (28)
6.3.9 inklusive Fråga: Stämmer följande tolkning överens med den ursprungliga meningen av 6.3.9: 20100610:38 fotnot 1) "Med boreal zon avses ovan Limes Norrlandicus" 2) "Riktlinjer upprättas där det framgår hur goda betingelser för lövträdsanknuten biologisk mångfald främjas i bestånd enligt 6.3.9. Dessa riktlinjer skall successivt inarbetas på beståndsnivå i plandokumentet. 1) "Med boreal zon avses ovan Limes Norrlandicus" 2) Certifieraren avgör utifrån instruktioner och planinstrument hos skogsbrukaren ifall 6.3.9 har tillgodosetts. Speciella hänsyn i olika lövdominerade beståndstyper måste kunna redovisas. Begrepp i t ex 6.3.10 Fråga: Vad avses med nemoral zon? 20111208:40 Arbetsgruppen lät SkogsForsk göra en utredning av hur nemoral zon avgränsas rent växtgeografiskt. Man pekar på att nemoral zon avgränsas av granens naturliga sydgräns och hänvisar till arbeten som har definierat denna. Det går att få denna rapport genom kansliet. 6.3.12, Bil. 6 Fråga: 1) Vem får avgöra om förutsättningarna för bränning under en säsong varit så ogynnsama att bränning inte varit praktiskt möjligt att genomföra. Är det svenska FSC eller får certifieraren avgöra. 2) Finns det någon idé vilken enhet som får utgöra bas för värdering huruvida förhållandena har varit gynnsamma/ogynnsamma för bränning. Är förvaltning på 200-300.000 ha bedömningsenheten eller gäller företaget (1.6 milj ha) som enheten eller finns det nån annan enhet (Svealand etc.). 3) Om förvaltningen har en kalkylerad genomsnittlig årsyta som ska brännas på exv 100 ha. Man hade förberett för 100 ha men lyckades bara bränna 50 ha pga väderlek. Har förvaltningen då fullgjort sin årliga insats eller har man ett underskott på 50 ha som bör tas igen påföljande år eller senast under 5-års perioden. 1) Certifieraren skall avgöra ifall förutsättningar för bränning har funnits eller ej. Detta skall göras med stöd av de "rimliga åtgärder" som har genomförts. 2) Som bedömingsenhet gäller enskild skogsbrukare eller företag. Större företag bör dock eftersträva att bränna där störst naturvårdsnytta erhålls. 3) I standarden finns ingen "årlig insats". Femårsperioden skall ses som en möjlighet för skogsbrukaren att uppnå 5% pga av att förutsättningarna varierar mellan år. Femårsperioderna samfaller lämpligast med revisionstillfället. skogsbrukaren har fullgjort sitt åtagande under femårsperioden i och med att "rimliga åtgärder" har vidtagits för att bränna 5% av föryngringsarealen. 20100610:24 18 (28)
6.3.12-6.3.13, Bil. 6 Fråga: 1) Vad är rimliga åtgärder? 2) Varför undantas inte Bohuslän? 3) Vad krävs av planering för att man skall anses främja brandgynnade arter? 20100830:25 1) Man bör kunna visa att man verkligen har försökt att bränna tillräckligt stora arealer genom urval av potentiella bränningsobjekt i avverkningsplaneringen (inkl anpassad hänsyn vid avverkning), kompetensuppbyggnad samt dialog med tillståndsgivande myndigheter för att förklara syfte och nödvändighet med bränning. Om det sedan I praktiken inte går att genomföra på grund av väder eller tillståndsproblem från brandmyndigheter kan detta inte ligga skogsbrukaren till last. 2) Beslutet grundas på bedömningar som gjordes vid arbetet med den nuvarande standarden. Beslutet ligger fast, men bör ses över vid den kommande revisionen av standarden. 3) Urvalet av potentiella avverkningsobjekt mm bör planeras och utföras med speciell hänsyn till att objektet skall brännas. Naturhänsyn vid avverkning inför bränning ser antagligen ibland annorlunda ut än vid vanliga avverkningar. Exempel på handbok för bränning finns i publikation från SkogForsk. 6.3.12 Fråga: Begäran om förtydligande av bränningspensum. Hur beräknas arealen för bränningskravet enligt indikator 6.3.12? 20110503:88 Bränningsarealen beräknas som 5 % av den slutavverkningsareal som upptagits på torr frisk mark. Innan beräkning av 5 % bränningsareal, kan bruttoarealen slutavverkningsareal på torr-frisk mark reduceras utifrån speciella hänsyn, såsom hänsyn till tätortsnära skogar, närhet till grannar, generellt förbud mot bränning av skogsmark, etc. Anledning till uteslutandet av arealer dokumenteras och 5 % bränningsareal kvantifieras, exv. enligt bränningsplan. Nettoarealen beräknas sedan genom tillämpning av Bilaga 6. Skogsägaren ska sedan genomföra alla rimliga åtgärder för att bränning genomförs på beräknad nettoareal. Anledning till att man inte kunnat genomföra bränning på beräknad nettoareal ska dokumenteras. Exempel på rimlig anledning att man inte uppnått bränning på nettoareal kan vara att räddningstjänsten inte givit sitt medgivande. Verifikat: Dokumentation (samrådsprotokoll, kommunikation med räddningstjänsten), bränningsplan. 6.3.15 Fråga: Skall även skogliga impediment ha en övergångszon? 20100928:62 Ja, detta framgår av indikatorn. 6.3.16 Fråga: Vilka träd skall räknas som evighetsträd? 20100610:26 Standarden ger en bra beskrivning av vad som avses med "evighetsträd". Syftet är att dessa träd skall kunna ingå i det kommande beståndet. 19 (28)
6.3.18 Fråga: Vad avses med "träd med påtagliga brandljud"? 20100610:28 Med påtagligt brandljud menas brandljud med synlig död ved. Ingen ytterliggare definition såsom längd på brandljud eller dylikt. Många brandljud är invallade så att det yttre märket endast är en invallningssöm. Dessa kallas i så fall inte påtagliga. Troligen är det väl så att de brandljud som ännu inte är invallade är de kraftigaste, där är ju också naturvärdena störst (mest andel impregnerad ved ). 6.3.20 Fråga: Vilken nivå på kontroll för att kunna dokumentera efterlevnaden har man tänkt sig? Det står ju skogsbrukare och inte större skogsbrukare. 20100928:63 Större skogsbrukare och paraplyorganisationer ska via internrevisioner följa upp och dokumentera hänsynens omfattning. Notera att detta krav inte gäller markägare med mindre än 1000 hektar produktiv skogsmark (SLIMF). 6.4, Bil. 8 Fråga: 1) Vilka krav ställs för att man skall få räkna in områden ovan fjällskogsgränsen under 6.4? 2) Kan en skogsbrukare frivilligt avstå från hela eller del av intrångsersättning från samhället och därigenom räkna in motsvarande areal i 6.4? 20110324:30 1) Områdena skall uppfylla kravet på höga naturvärden och representativitet. Baserat på plan/strategi för urval av 5%- områden för hela det certifierade innehavet bör godtagbar motivation finnas för att områden ovan gränsen skall kunna räknas in. 2) Bilaga 8 redovisar riktlinjer för 6.4. 20 (28)
6.4 och Bil. 8 Fråga: Hur hanteras fastigheter som ligger på båda sidor gränsen? 20110324:31 samt 6.2.1, 9.3.2, Vi tycker att frågan är alltför oklart formulerad för att kunna svara direkt på. Termen fastigheter är ingen bra utgångspunkt att diskutera ifrån i Bil. 10 FSC-sammanhang då det är hela markinnehav som certifieras, vilket i sin tur kan bestå av en mängd fastigheter. Om frågan gäller ett innehav på båda sidor gränsen anser vi att de regler som gäller explicit för fjällnära skog följaktligen gäller för de delar av innehavet som ligger ovanför naturvårdsgränsen. I övrigt anser vi att bilaga 8 och 10 innehåller nödvändig information rörande frågor med anknytning till nämnda kriterier. Vi hänvisar även till tolkningsfrågan med identitetsnummer 30. 6.4, Bil. 8 Fråga: 1) Vad får medräknas och vad får inte medräknas? 2) Hur stora måste områden vara för att få räknas med I de 5%-en, -kan det vara ett enskilt träd som klassats som nyckelbiotop? 3) Skall de uppräknade marktyperna ses som exempel? 4) Är -annan trädbevuxen mark som inte uppfyller samma typ av mark som avses I 6.2.1a? 5) Vad avses med -skapade/restaurerade skogliga våtmarker? 20100610:32 1) Se bilaga 8. Standarden anger vad som kan räknas in och vad som inte skall räknas in. De uppräknade marktyperna skall ses som exempel. 2) Vi har undvikit att dra en exakt arealgräns för vad som får medräknas inom 5%-ramen. Generellt tycker vi att områden som redan idag har höga värden enligt 6.2.1 a och b kan vara rätt så små och ändå medräknas i motsats till områden som i första hand avsätts för framtida utveckling av naturvärdena. Områden som ska avsättas inom 5%-ramen i första hand skall röra sig om sådant som går att kalla bestånd i motsats till generell naturhänsyn. Enskilt träd kan klassas som nyckelbiotop men får inte medräknas i 5%. Då gäller 6.2.3-6.2.5. 3) Ja, de uppräknade marktyperna skall ses som tillägg till huvudtexten för en del mindre tydliga fall. 4) Se bilaga 8. annan trädbevuxen mark som inte uppfyller villkoren för miljöstöd, men där bete eller slåtter bedrivs i tillräcklig omfattning för att ge goda livsbetingelser åt hävdberoende flora/fauna kan rimligtvis inte vara samma sak som 6.2.10, då de senare är ohävdade ängs- och hagmarker. Däremot kan ett objekt av den tidigare typen mycket snabbt hamna under 6.2.10 ifall hävden upphör. Det är m a o hävd genom bete/slåtter som är den avgörande skillnaderna mellan de olika typerna. 5) Våtmarker som aktivt skapats eller återskapats och har ett påtagligt inslag av skog/träd. Exempel kan vara områden som tidigare har varit dikade och där dikena har lagts igen. Även här skall naturligtvis de övergripande kraven och riktlinjerna för prioriteringar av områden för 5%- ramen beaktas (representativitet etc). 21 (28)
6.4, Bil. 8 Fråga: Vad innebär väsentligen överstiger 5% och vilka är de kvantitativa delarna? 20100610:33 Se bilaga 8. Här menas i första hand markinnehav där värdebiotoper enligt 6.2.1 a och b (OBS! bara dessa) är betydligt mer än 5% ( kanske 7-8% och uppåt). Hur det skall hanteras beror inte bara på kvantiteten utan även på kvaliteten Avgränsningen måste lösas från fall till fall. Ordet kvantitativa indikerar att de delar av standarden som kan bli aktuella för modifikation rör sig om att minska vissa definierade nivåer exempelvis antalet evighetsträd, lövnivåer, mängd död ved etc. Däremot går inte vissa delar av standarden som rör absoluta krav ex dikningsförbud, användning av bekämpningsmedel mm att modifiera. 6.4.1, Bilaga 8 Fråga: En virkesköpare har en skogsägare som innehar ett biotopskydd. Virkesköparen och skogsägaren har gjort tolkningen att biotopskydd, där skogsägaren har fått en ekonomisk ersättning för den stående skogen, var ok att räkna med inom de 5%. Detta eftersom att biotopskydd är frivilliga i bemärkelsen att skogsägaren själv får välja om han/hon vill ingå ett sådant med skogsstyrelsen/länsstyrelsen. Men vad gäller för sådant som har blivit biotopskydd efter certifieringstillfället? 20111216:91 Enligt standarden så skall inte områden som det utgått ersättning för (annat än naturvårdsavtal) medräknas i de avsatta 5%-en. Att avsättningen är frivillig är inte enbart avgörande. Vad jag förstår så spelar det inget roll om ersättningen utgått före eller efter certifieringstillfället (vilket det gjorde med tidigare standard). Om detta innebär att markägaren halkar ner till 4% avsatt så måste han hitta ytterligare 1% att sätta av. Om detta innebär att den mark som får räknas med är mindre än 4% behöver ändå markägaren lägga till max 1% av innehavet. Stämmer det? Ytterligare förtydligande av frågan: En viktig fråga är huruvida en markägare som vid certifieringstillfället redan har fått intrångsersättning för tex bildandet av ett naturreservat på sin mark får räkna med denna eller ej i sin avsatta areal. Om han inte får det är väl detta än förändring från tidigare standard och kan innebära att vissa markägare inte längre uppfyller den nya standarden. Vilket vore olyckligt för en del gruppcertifierade medlemmar. Det är olyckligt att certifierade markägare inte skall kunna få ta emot samma ersättning för skyddad areal som andra markägare utan att riskera att bryta mot standarden. Om detta enbart är en fråga som gäller stor-bolagen borde det förtydligas. Tex om restriktionerna i bilaga 8 enbart gäller markägare med mer än 50 000 ha eller så. 22 (28)