AT-SPUR SUNDERBY SJUKHUS, LULEÅ 2010-11-17 11-19 Sunderby sjukhus är ett länssjukhus med ett upptagningsområde som omfattar 250 000 personer. Årligen tillsätts 11 AT-block med uppstart två gånger per år. För att få AT-tjänst krävs oftast att man har vikarierat på sjukhuset innan. All slutenvård sker på Sunderby sjukhus. Primärvårdsplaceringen fördelas på vårdcentraler i Luleå och Boden. Sunderby sjukhus är ett utbildningsjukhus vilket också innefattar klinisk tjänstgöring av läkarkandidater från olika delar av landet. Det finns en skriftlig generell handlingsplan för AT. Introduktionskurser under två veckor inleder AT-tjänstgöringen där den första veckan är gemensam för hela länet. S T R U K T U R A VERKSAMHETEN Tjänstgöringen omfattar 6 månader varav 12 veckor allmän kirurgi, 8 veckor ortopedi och 4 veckor anestesi. Flödet av AT-läkare är ofta ojämnt vilket påverkar utbildningskvalitén negativt liksom periodvis dålig läkarbemanning. Under placeringen inom allmän kirurgi kan dessutom AT-läkare välja en månad gynekologi vilket också kan ha en negativ inverkan när det gäller utbildningen. Samtliga enheter har en bred och allsidig verksamhet som väl uppfyller målbeskrivningen. Det finns en skriftlig plan för AT vid tjänstgöringens början. Bra balans råder mellan jourarbete och planerad verksamhet. AT-läkarna går jourer dagtid under kirurgi- och ortopediplaceringen. Frivilliga nattjourer förekommer. Tjänstgöringen omfattar 6 månader. Verksamheten är bred och kvalitetsinriktad så att målbeskrivningen kan uppfyllas. Jourtjänst sker i rimlig omfattning och med bra bakjoursstöd. Det finns en tjänstgöringsplan enligt målbeskrivningen. Det går att välja en månads placering på infektion. Tjänstgöringen omfattar 3 månader men kan förlängas till 5 månader. Kortare placering - några veckor på BUP förekommer. Man kan även välja rättspsykiatri i Öjebyn. Bra förutsättningar finns för att uppfylla målbeskrivningen. Det finns en tjänstgöringsplan som följer målbeskrivningen. Ojämnt flöde av antalet AT-läkare samt periodvis dålig bemanning har påverkat utbildningen negativt. Jourtjänstgöring sker i rimlig omfattning och med som regel bra bakjoursstöd. AT-läkare kan välja vårdcentral men placering sker bara där det finns goda möjligheter att uppfylla målbeskrivningen. Jourarbete ingår i rimlig omfattning och med bra bakjoursstöd. Tjänstgöringen planeras utifrån målbeskrivningen. 1-2 veckors placering på ÖNH finns som tillval.
2 B LÄKARSTABEN Periodvis finns brist på specialister inom samtliga kliniker och som då oftast ersätts av stafettläkare. Det finns en bra balans mellan specialister och utbildningsläkare. Det finns stora brister när det gäller formell handledning dock fungerar som regel den kliniska handledningen bra. Enligt AT-läkarna är det en bra balans mellan specialister och utbildningsläkare Verksamhetschefen har inte lämnat enkät och hade inte möjlighet att närvara vid intervjuerna. Bra balans mellan specialister och utbildningsläkare men periodvis har det varit stor brist på specialister som då ersatts av stafettläkare med varierande stöd. Bemanningen kan variera på olika vårdcentraler men AT-läkare placeras bara där detta inte inverkar negativt på utbildningskvalitén. Oftast har distriktsläkarna en gedigen kompetens när det gäller klinisk erfarenhet och handledning. C LOKALER OCH UTRUSTNING AT-läkarna har tillgång till personliga sökare, dator och internet dock finns vissa brister som arbetsrum med trånga utrymmen och avsaknad av låsbara skåp. Det finns skrivbord, dator, internet och sökare men arbetsstationerna har trånga utrymmen. Det finns en samlingsplats för AT-läkare inom psykiatrin samt bra utrustning på arbetsstationerna med skrivbord, dator och internet. Vårdcentralerna har överlag adekvata arbetslokaler. P R O C E S S D. TJÄNSTGÖRINGENS UPPLÄGG Inom samtliga kliniker finns engagerade AT-ansvariga läkare utsedda som ansvarar för tjänstgöringens upplägg, samt introduktion på kliniken. Medsittning genomföres. På kirurgkliniken går AT-läkarna dag och även frivilliga nattjourer med bra bakjoursstöd. Ibland dålig struktur vilket gör att tjänstgöringen för AT kan ändras med kort varsel. ATansvarig som är ST-läkare har kort uppdrag, ett år, vilket kan inverka negativt på den långsiktiga planeringen.
3 Ortopedkliniken har ett välkomstbrev med utbildningsbok. Jourerna är frivilliga med bra stöd. Verksamheten är mycket produktionsinriktad. Checklistor håller på att sjösättas. Anestesikliniken har checklistor. Jourerna är frivilliga med god uppbackning. Klinisk handledning fungerar bra. AT-läkarna går två veckor på operation, en vecka på IVA och en vecka preoperation och ambulans. Om det saknas arbetsuppgifter kan AT-läkaren få artiklar att läsa och sedan redovisa. Det finns ett personligt brev med instruktioner om vad som sker under introduktionsveckan på medicinkliniken. En tjänstgöringsplan göres innan placeringens början. Jourtjänstgöring sker i rimlig omfattning och med bra bakjoursstöd. Man har alltid placering på HIA men ofta bara under en vecka. Det finns önskemål om längre sammanhängande avdelningsplaceringar. Det finns en SR med avsatt tid för uppdraget. Det finns en skriftlig utbildningsplan utgående från målbeskrivningen. Verksamhetschefen är väl medveten om sitt utbildningsansvar. Jourtjänstgöring förekommer i rimlig omfattning och med oftast bra bakjoursstöd beroende på bemanningen. Det finns en studierektor för primärvården med avsatt tid för uppdraget och med en uppdragsbeskrivning. AT-läkarna slussas successivt in i arbetet med bra stöd. Det finns lokala introduktionsprogram och möjlighet att auskultera på ÖNH-kliniken under 1-2 veckor. E UTBILDNINGSKLIMAT AT-ansvariga på samtliga kliniker är engagerade och strukturerade. AT-läkarna upplever som regel en bra stämning och gott stöd även om det finns brister när det uppstår många vakanser. Det finns många utbildningsintresserade läkare. AT-läkarna känner sig integrerade i verksamheten. Utbildningsklimatet är bra när bemanningen är god men varierande när det finns många stafettläkare. Kliniken har som regel en bra stämning med kompetenta handledare. AT-läkarnas behov av extratid för reflektion och successiv inslussning i mottagningsarbetet respekteras. F HANDLEDNING Allmän kirurgi. Handledningen är ej schemalagd. ST-läkare är alltid handledare p.g.a. brist på specialister. Alla har inte handledarutbildning. Ortopedi. Handledning har tidigare bara funnits på papperet men håller nu successivt på att förbättras.
4 Anestesi. Narkossköterskor sköter ofta den kliniska handledningen enligt checklista. ST-läkare i slutet av sin utbildning eller specialister är handledare. Alla har handledarutbildning. Handledningen är ej alltid schemalagd. Handledarna har handledarutbildning. När bemanningen fungerar har AT-läkarna avsatt tid för handledning fyra gånger per månad. Handledningen är schemalagd och handledarna har handledarutbildning. G TEORETISK UTBILDNING Allmän kirurgi. ST-läkarna har lunchföreläsningar för AT-läkarna som också kan deltaga i sjukhusövergripande föreläsningar en eftermiddag per vecka. Inom ortopedi och anestesi kan AT-läkarna deltaga i klinikernas internutbildning samt sjukhusövergripande föreläsningar. På ortopeden har ST-läkarna undervisning i undersökningsteknik en gång i veckan vilket är mycket uppskattat. AT-läkarna deltar i sjukhusövergripande utbildning varje onsdagseftermiddag samt klinikens internutbildning. Kliniken har ett eget förläsningsschema med utbildning 1 timme per vecka där AT-läkarna även kan göra egna presentationer. AT-läkarna deltar också i sjukhusövergripande föreläsningar en eftermiddag per vecka. AT-läkarna deltar i sjukhusövergripande utbildning varje onsdagseftermiddag. AT-läkarna deltar också i vårdcentralens egen utbildning ibland med egna presentationer. H KVALITETSSÄKRING Allmän kirurgi. Utvärdering sker ej av AT-ansvarig eller verksamhetschef utan av SR. På ortopeden har den AT-ansvarige läkaren slutsamtal. Checklistor och medsittning tillämpas också på klinikerna. AT-ansvarig som också är studierektor inom slutenvården har utvecklingssamtal med ATläkarna. Medsittning tillämpas. Det finns också checklistor.
5 Verksamhetschefen har samtal med varje AT-läkare vid introduktionen samt har mitt och slutsamtal. Medsittning tillämpas. Studierektorn för primärvården har vid behov kontakt med personlig handledare för att bistå verksamhetschefen vid bedömning om AT-läkaren uppfyllt målbeskrivningen. Medsittning användes. Verksamhetschefen har slutsamtal. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING AV TJÄNSTGÖRINGEN P R O C E S S F HANDLEDNING Handledarutbildning anordnas regelbundet och är gemensam för hela landstinget. Den formella handledningen fungerar bra inom primärvården och vid bra bemanning även inom psykiatrin. Den behöver förbättras framför allt inom allmän kirurgin. Det finns även s.k. LOTS-grupper där handledning sker i grupp kontinuerligt under hela ATtjänstgöringen. Handledare är en specialistläkare från slutenvården och en primärvårdsläkare. Syftet är att AT-läkarna skall kunna diskutera problem i yrkesutövningen. G TEORETISK UTBILDNING AT-tjänstgöringen inleds med en veckas kurs i Akutmedicin och trauma. Kursen anordnas gemensamt för hela länet och sker i internatform. Kursen omfattar bl.a. omhändertagande vid trauma, akut hjärtsjukvård inklusive A-HLR och sker i form av föreläsningar och praktiska övningar. Andra veckan av AT-tjänstgöringen sker fortsatt gemensam introduktion på Sunderby sjukhus och inom primärvården. Kursen i akutmedicin och trauma är mycket uppskattad av AT-läkarna däremot tycker man att andra veckan kan kortas. Många har vikarierat på Sunderby sjukhus innan AT och tycker då att introduktionen på sjukhuset blir mycket upprepningar. Varje onsdagseftermiddag är schemalagd för gemensamma föreläsningar och självstudier. Obligatorisk kurs i försäkringsmedicin anordnas varje år. För samtliga AT-läkare i Norrbotten arrangeras årligen 2 kursdagar där föreläsningar varvas med sociala aktiviteter. Man får då möjlighet att uppleva naturen från Abisko i norr till Piteå skärgård i söder beroende på vem som står för arrangemanget, Efter intresse kan man också gå en kurs i skadehantering i fjällmiljö som anordnas i Riksgränsen. Möjlighet ges också till att resa på en 5 dagars kurs eller konferens inom Europa.
6 H KVALITETSSÄKRING Studierektorn inom slutenvården har utvecklingssamtal med samtliga AT-läkare en gång per termin och i deras utvärderingar framkommer att de nästan alltid är nöjda med det stöd och den undervisning de får i det dagliga arbetet. Studierektorn i primärvården skall i samråd med handledarna vid behov bistå verksamhetscheferna vid slutbedömningen huruvida AT-läkaren uppfyllt målbeskrivningen. Någon central åtgärdsplan för AT-läkare som är i behov av särskilt stöd finns inte. Däremot finns ett AT-råd med möten 1-2 gånger per halvår där förbättringsfrågor diskuteras. AT-rådet består av AT-ansvariga på klinikerna, två AT-läkare samt studierektorer för sluten- och primärvård. F Ö R B Ä T T R I N G S M Ö J L I G H E T E R Inför en jämnare fördelning av AT-läkare på de olika placeringarna Utvärdera den gemensamma introduktionsveckan på sjukhuset Utvärdera LOTS-grupperna Förbättra handledningen framförallt på kirurgen. Inför ett AT-kollegium där studierektorer, verksamhetschefer, AT-ansvariga på klinikerna och gärna en SYLF-representant träffas två gånger per år för genomgång av hela AT-gruppen. Genom detta forum kan AT-läkare med särskilda behov fångas upp och stödåtgärder sättas in tidigt. Inför en ledarskapsutbildning som anpassas till den som finns på ST-nivå. Skapa en egen samlingsplats, ett AT-rum. Förstärk samarbetet mellan primärvård och slutenvård. Förbered fördelningen av utbildningsresurser mellan AT-läkare och kandidater inför ökat antal kandidater från Umeå. Förbättra kirurgplaceringarna inom kustkliniken. Skapa en dialog mellan klinikernas utbildningsansvariga och studierektorer på respektive ort så att alla AT-läkare kan känna sig jämlikt behandlade i det kliniska arbetet. Skapa resurser för att säkerställa en hållbart god läkarbemanning inom psykiatrin. Mora/Järna 12 januari 2011 Mattias Wahlborg Kerstin Wicknertz SPUR-inspektörer