Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket
Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007-september 2009 2010-06-14 Dnr 1006-0313-21
Förord I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2007-2010) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal är 1 oktober 2007-30 september 2010. I den här rapporten redovisas med ledning av den partsgemensamma lönestatistiken i september 2008 och september 2009 hur löneutvecklingen varit hittills under avtalsperioden. Lönestatistiken i september 2009 avspeglar ett löneläge där myndigheterna har träffat överenskommelser om nya löner som tidsmässigt i genomsnitt täcker in cirka 27 månader av den innevarande RALS-perioden på 36 månader. Ansvariga för arbetet med rapporten är Christer Carlsson och Anders Emlund. Stockholm i juni 2010 4
Innehåll Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Lönespridning i staten Nominell och real löneutveckling 1997-2009 Löneutveckling till följd av RALS 2007 2010 Uppskattad kollektiv löneutveckling hittills under avtalsperioden 2007-2010 Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtals- perioden för RALS 2007-2010 Löneutveckling på individnivå Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer 6 6 7 8 10 11 11 13 15 16 16 5
Det statliga avtalsområdet Partsgemensam förhandlingsstatistik Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga motparterna OFR/S,P,O:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S och SEKO. Arbetsgivarverkets medlemmar är dels statliga myndigheter under regeringen, dels ett antal icke-statliga arbetsgivare som har naturlig koppling till det statliga området. Bland de icke statliga medlemmarna finns ett tjugotal arbetsgivare. I samarbete med ovan nämnda fackliga organisationer producerar Arbetsgivarverket varje år lönestatistik som utgör en viktig grund för löneförhandlingarna. Den partsgemensamma förhandlingsstatistiken omfattar cirka 242 000 tjänstemän, per september 2009. I förhandlingsstatistiken ingår samtliga medlemmar 1 hos Arbetsgivarverket. Av de 242 000 tjänstemän som ingår i statistiken har 225 600 månadslön i form av individuell lön eller tarifflön och 16 500 har lön per timme, dag, beting eller liknande. Könsfördelningen är helt jämn bland de anställda, 50 procent män och 50 procent kvinnor. Av tjänstemännen med månadslön arbetar cirka 85 procent heltid. Diagram 1. Andel män och kvinnor på det statliga avtalsområdet september 2009 Månadsavlönade Män heltid 41,3% Kvinnor heltid 37,3% Kvinnor deltid 9,5% Kvinnor 3,2% Män deltid 5,0% Män 3,7% Timavlönade m fl 1 Som en följd av att arbetstagare hos icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket numera omfattas av RALS ingår dessa cirka 7000 anställda från och med i år i föreliggande rapport i redovisningen av den partsgemensamma förhandlingsstatistiken. 6
Antal anställda fördelade efter verksamhetsinriktning Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamhet av vitt skilda slag. Diagrammet nedan visar hur de 242 000 arbetstagarna i statistiken var fördelade efter verksamhetsinriktning enligt den internationella klassifikationen COFOG 2 i september 2009. Som framgår av diagrammet återfinns flest antal anställda inom COFOG-gruppen Utbildning och minst antal anställda inom Fritidsverksamhet, kultur och religion. Jämfört med september 2008 har antalet anställda i statistiken ökat med cirka 1 500 (utöver tidigare nämnda populationsförändring i förhandlingsstatistiken). Den största ökningen av antalet anställda har skett inom Utbildning som ökat med drygt 2 000. Ökningar har även skett inom Samhällsskydd och rättsskipning med 650 anställda och inom Försvaret som ökat med 350 anställda. Inom Näringslivsfrågor m.m. har antalet anställda minskat med nästan 1 300 vilket till stor del beror på den ombildning som gjorts inom Vägverket. Diagram 2. Antal anställda efter verksamhetsinriktning september 2009 Socialt skydd mm 33 400 Allmän offentlig förvaltning 29 700 Försvar 23 000 Utbildning 71 300 Samhällsskydd och rättsskipning 48 400 Fritidsverksamhet, kultur och religion 3 300 Näringslivsfrågor mm 33 000 Socialt skydd inkluderar hälso- och sjukvård. Näringslivsfrågor inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling. 2 COFOG = Classification of functions of the government, syftar till att redovisa offentliga utgifter efter funktion eller ändamål 7
Lönespridning i staten Lönespridningen är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till ca 78 procent 3 mätt för månadsavlönade 4 i september 2009. Under de senaste tolv åren har lönespridningen ökat från 72 procent 1997 till 78 procent 2009. En procentenhets ökning av lönespridningen innebär att löneskillnaden mellan den 90:e percentillönen och den 10:e percentillönen har ökat med ca 275 kr i månadsbelopp. Diagram 3. Lönefördelning totalt och per kön september 2009 20,0% 18,0% Andel anställda i löneintervallet 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Samtliga Kvinnor Män >14 14 - <16 16 - <18 18 - <20 20 - <22 22 - <24 24 - <26 26 - <28 28 - <30 30 - <32 32 - <34 34 - <36 36 - <38 38 - <40 40 - <42 42 - <44 44 - <46 46 - <48 48 - <50 50 - <52 52 - <54 54 - <56 56 - <58 58 - <60 60 - Lön per månad, tusentals kronor Lönespridningen är större bland män än kvinnor inom det statliga avtalsområdet. För männen uppgår lönespridningen till 84 procent och för kvinnorna till 69 procent. 3 Formeln som används för att mäta lönespridning är 100 x (90:e percentillön 10:e percentillön) medianlön 4 Här ingår månadsavlönade vars tjänstgöringsomfattning uppgår till minst 40 procent. Lönerna är uppräknade till heltidslöner. 8
Cirka 60 procent av kvinnorna har en lön som i september 2009 låg i intervallet mellan 18 000 kr och 28 000 kr. I motsvarande intervall återfanns cirka 40 procent av männen. Av männen har nästan en tredjedel en lön som överstiger 34 000 kr. Motsvarande andel bland kvinnorna är 19 procent. 9
Nominell och real löneutveckling 1997-2009 Tidpunkterna för de lokala lönerevisionerna på myndigheterna har blivit alltmer utspridda över året samtidigt som avtalsperiodens längd för lönerevisionerna ofta varierar mellan olika myndigheter. Därför kan i regel inte den löneutveckling som registreras i statistiken för ett enskilt år direkt tolkas som ett resultat av just det årets löneavtal. För att få en tydligare bild av hur stor löneutvecklingen varit under de centrala löneavtalens avtalsperioder har myndigheternas löneökningar i statistiken därför räknats om till en årstakt med hänsyn till tidsperioderna för de lokala lönerevisionerna. Tabell 1. Nominell och real löneutveckling 1997-2009 Statistikperiod sept-sept Avtalsperiod för centralt löneavtal Strukturrensad löneutvecking i statistiken Löneutveckling omräknad till årstakt Konsumentprisindex (KPI) Reallöneutveckling i årstakt 1997-98 RALS 1998-2001 0,7 % 3,8 % -0,1 % 3,9 % 1998-99 RALS 1998-2001 4,9 % 3,8 % 0,4 % 3,4 % 1999-00 RALS 1998-2001 4,7 % 3,8 % 1,0 % 2,8 % 2000-01 RALS 2001 2,3 % 4,2 % 2,5 % 1,7 % 2001-02 RALS 2002-2004 4,1 % 3,8 % 2,1 % 1,7 % 2002-03 RALS 2002-2004 5,7 % 3,6 % 1,9 % 1,7 % 2003-04 RALS 2002-2004 2,4 % 3,4 % 0,4 % 3,0 % 2004-05 RALS 2004-2007 2,8 % 3,1 % 0,4 % 2,7 % 2005-06 RALS 2004-2007 3,7 % 3,2 % 1,4 % 1,8 % 2006-07 RALS 2004-2007 3,0 % 3,2 % 2,2 % 1,0 % 2007-08 RALS 2007-2010 3,7 % 3,7 % 3,5 % 0,2 % 2008-09 RALS 2007-2010 4,5 % 3,4 % -0,3 % 3,7 % Konsumentprisindex (KPI) är beräknad som förändring i årsmedeltal. Den relativt sett låga inflationstakten har inneburit att reallöneutvecklingen varit positiv varje år under de senaste tolv åren och uppgår till i genomsnitt 2,3 procent per år för perioden 1997-2009. Motsvarande nominella löneökning har uppgått till 3,6 procent per år i genomsnitt för samma period. 10
Löneutveckling till följd av RALS 2007 2010 I november 2007 undertecknade Arbetsgivarverket ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2007 2010) med OFR/S, P och O, med Saco-S samt med SEKO. Avtalsperioden för dessa avtal omfattar tiden 1 oktober 2007 30 september 2010. Utgångspunkt i avtalen är att lönebildning sker lokalt. De lokala parterna ska komma överens om lönerevisionstidpunkter och om nya löner för arbetstagarna. Om lokala parter inte kan enas gäller, i avtalen med OFR/S, P och O samt med SEKO, s.k. stupstocksregler med angivna revisionsbelopp. Dessa revisionsbelopp, som återges i tabell 2, gäller för respektive organisations medlemmar vid myndigheten. Detta innebär inte någon garanti om löneökning på individnivå. I avtalet med Saco-S finns inget revisionsbelopp angivet. Istället gäller en särskild förhandlingsordning vid oenighet. Följande tidpunkter och revisionsbelopp gäller vid oenighet då stupstocksreglerna tilllämpas: Tabell 2. Revisionsbelopp och revisionspunkter enligt RALS 2007-2010, när stupstocksregler tillämpas 1 januari 2008 5 1 oktober 2009 1 januari 2010 OFR/S, P och O 2,4% dock lägst 590 kr 2,9% dock lägst 730 kr 3,4% dock lägst 850 kr SEKO 2,3% dock lägst 610 kr 2,8% dock lägst 750 kr 3,3 % dock lägst 880 kr Vid sista lönerevisionen den 1 januari 2010 kan revisionsbeloppet alternativt beräknas som skillnaden mellan 10,2 procent och det summerade talet av löneökningsbeloppen vid alla tidigare lönerevisionstillfällen under avtalsperioden, uttryckta i procent av det vid respektive revisionstillfälle aktuella underlaget. Detta revisionsbelopp ska användas, om det överstiger revisionsbeloppet beräknat enligt huvudalternativet i tabell 2 ovan. Uppskattad kollektiv löneutveckling hittills under avtalsperioden 2007-2010 Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och september 2009 har Arbetsgivarverket gjort en analys och uppskattning av hur löneutvecklingen 6 varit hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010. Vid insamlingstillfället för statistiken i september 5 Om engångsbelopp enligt RALS 2007-2010 inte utbetalas gäller istället den 1 oktober 2007 som revisionstidpunkt. 6 Engångsbelopp ingår inte i den uppskattade löneutvecklingen då dessa löneökningar inte är bestående. Däremot påverkas lönekostnaden som under hela avtalsperioden beräknas öka med i genomsnitt 0,25 % till följd av utbetalda engångsbelopp. 11
2009 hade myndigheterna träffat överenskommelser om nya löner som tidsmässigt i genomsnitt täcker in cirka 27 månader av den innevarande avtalsperioden för RALS som är på 36 månader. Den genomsnittliga löneutvecklingstakten under dessa 27 månader uppgår till 3,5 procent i årstakt för kollektivet. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 3a. Strukturrensad kollektiv löneutvecklingen i statistiken under perioden september 2007-september 2009 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Strukturrensad löneökning 3,7 % 4,5 % 8,4 % I tabell 3a redovisas den uppmätta löneutvecklingen efter strukturrensning i lönestatistiken i september 2008 och september 2009. Den löneutveckling som har registrerats i statistiken för ett enskilt år ovan kan dock inte direkt tolkas som resultatet av just det årets lokala löneavtal enligt RALS 2007-2010. Detta beror på följande orsaker: Det finns några eftersläpande lokala lönerevisioner som härrör från RALS 2004-2007 som blev klara först efter statistikinsamlingen i september 2007. Dessa lönerevisioner har påverkat löneutfallet i statistiken 2008 med 0,1 procentenheter. Ett antal myndigheter var inte klara med sina första lönerevisioner enligt RALS 2007-2010 vid statistiktillfället i september 2008. Enligt Arbetsgivarverkets lönestatistikenkät uppskattas dessa lönerevisioner ha ökat lönenivån i staten med 0,8 procentenheter. Detta innebär att det uppmätta statistikutfallet i september 2008 skulle varit 0,8 procentenheter högre om dessa lönerevisioner varit klara vid statistiktillfället. Statistikutfallet i september 2009 skulle på motsvarande sätt varit 0,8 procentenheter lägre. I tabell 3b har statistikutfallet korrigerats med hänsyn till dessa orsaker. Tabell 3b. Strukturrensad kollektiv löneutveckling i statistiken korrigerad för att tidsmässigt visa utfallet under avtalsperioden för RALS 2007-2010 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Korrigerad löneökning 4,4 % 3,7 % 8,3 % Den uppmätta löneökningen i statistiken för ett visst år påverkas också av hur långa de lokala lönerevisionsperioderna är. I tabell 3c anges hur långa revisionsperioderna är i genomsnitt för den korrigerade löneökningen ovan. 12
Tabell 3c. Genomsnittlig längd för de lokala lönerevisionsperioderna Lokala lönerevisionsperioder, antal månader i genomsnitt September 2008 September 2009 Summa 14,4 13,2 27,6 För att få en tydligare bild av hur hög löneökningstakten har varit har Arbetsgivarverket räknat om den korrigerade löneökningen i tabell 3b till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd. Tabell 3d. Uppskattad kollektiv löneutveckling i årstakt hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 September 2008 September 2009 Genomsnitt Löneomräkning omräknad till årstakt 3,7 % 3,4 % 3,5 % Uppskattad löneutveckling för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 Med identiska individer menas här anställda som finns på samma myndighet under hela mätperioden i statistiken. Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Däremot får samtliga löneökningar till följd av befordringar, tariffuppflyttningar etc. fullt genomslag i den uppmätta genomsnittslönen för identiska individer. Löneutvecklingen för identiska individer är därför i regel högre än vad motsvarande kollektiva löneutveckling är. Med ledning av lönestatistiken i september 2008 och september 2009 har Arbetsgivarverket på motsvarande sätt som gjordes ovan för kollektivet uppskattat löneutvecklingstakten för identiska individer till 4,3 procent i årstakt hittills under avtalsperioden 2007-2010. Nedan redovisas hur denna analys har gjorts. Tabell 4a. Löneutveckling för identiska individer i statistiken under perioden september 2007-september 2009 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Ökning för identiska individer 4,6 % 5,4 % 10,2 % 13
I tabell 4b har statistikutfallet för identiska individer korrigerats på motsvarande sätt som gjordes för kollektivet i tabell 3b. Tabell 4b. Löneutveckling för identiska individer i statistiken korrigerad för att visa utfallet under avtalsperioden för RALS 2007-2010 September 2008 September 2009 Summa (kedjat) Korrigerad löneökning 5,3 % 4,6 % 10,1 % I tabell 4c har den korrigerade löneökningen för identiska individer räknats om till en årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd i tabell 3c. Tabell 4c. Uppskattad löneutveckling i årstakt för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 September 2008 September 2009 Genomsnitt Löneökning omräknad till årstakt 4,4 % 4,2 % 4,3 % 14
Löneutveckling på individnivå För att få en bild över hur myndigheterna har fördelat löneökningar på individnivå hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 har löneutvecklingen för de cirka 188 000 individer i lönestatistiken som är anställda på samma myndighet mellan september 2007 och september 2009 analyserats. Det går inte att urskilja i lönestatistiken hur stor del av löneutvecklingen på individnivå som beror på lönerevision eller annan löneökning som t.ex. löneökning till följd av befordring. Den löneökning som redovisas i nedanstående diagram utgörs därför av den totala löneökning som individerna fått och som kan utläsas i statistiken mellan september 2007 och september 2009. Löneökningen är omräknad till årstakt med hänsyn till lönerevisionsperiodernas längd på myndigheterna. Diagram 4. Spridningen av löneutvecklingen i årstakt för identiska individer hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 Den individuella löneutvecklingen uppvisar en stor spridning. En tiondel av de anställda har haft en löneutveckling som understiger 2 procent i årstakt. Drygt hälften av de anställda har haft en löneutveckling som ligger i intervallet 2 till 5 procent. Drygt en tredjedel har haft en löneutveckling som överstiger 5 procent i årstakt. Bland dessa anställda utgörs sannolikt en del av löneutvecklingen av löneökningar till följd av befordringar, uppflyttningar i tariffer, ändrade arbetsuppgifter etc. 15
Löneutvecklingen i olika åldersgrupper Det finns ett negativt samband på individnivå mellan ålder och löneutveckling dvs. den procentuella löneutvecklingen är högre för yngre än för äldre. Detta framgår av diagram 5 där den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt hittills under avtalsperioden redovisas i olika åldersgrupper för de cirka 188 000 identiska individerna. Diagram 5. Samband mellan ålder och löneutveckling 8,0 7,0 6,5 6,8 6,6 Löneutveckling (procent) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 5,6 5,0 4,6 4,2 3,8 3,5 1,0 0,0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60 - Åldersintervall Den genomsnittliga löneutvecklingen i procent har varit nästan dubbelt så hög i de lägre åldersgrupperna jämfört med den högsta åldersgruppen 60 år och äldre. Tidigare analyser som Arbetsgivarverket har gjort har visat att en stor del av de skillnader som brukar finnas i löneutvecklingen mellan äldre och yngre anställda har uppkommit genom andra löneökningar än de som härrör från lönerevisioner, som till exempel förändrade arbetsuppgifter, befordringar, uppflyttningar i lokala tariffer etc. Löneutvecklingen i olika befattningsnivåer Av de cirka 188 000 identiska individer som redovisas i ovanstående diagram är cirka 180 000 individer också klassade enligt BESTA (Befattningsgruppering för statistik). BESTA bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområdet anger inriktningen på arbetsuppgifternas innehåll till exempel polisarbete och ITarbete. Grupperingsnivån anger svårighetsgraden med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt den självständighet och de kunskaper som deras utförande förutsätter. 16
På nivå 1 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter i huvudsak är av biträdande art. Nivå 2 består i huvudsak av befattningar vars arbetsuppgifter är av assisterande art. På nivå 3 och 4 klassificeras befattningar vars arbetsuppgifter är av handläggande art samt vissa kategorier av chefer. På nivåerna 5 och 6 klassificeras chefer och andra befattningar vars arbetsuppgifter ofta har en strategisk påverkan på myndighetens verksamhet. En indelning av anställda efter grupperingsnivå över arbetsområdesgränserna, som görs i diagram 6, är grov men gör det ändå möjligt att visa hur de anställda fördelar sig på olika svårighetsnivåer. Detta speglar mycket av skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Som framgår av diagram 6 finns det fler män än kvinnor på de högsta grupperingsnivåerna 4 till 6 och fler kvinnor än män på nivåerna 2 och 3. Diagram 6. Antal kvinnor och män på olika grupperingsnivåer i BESTA, identiska individer september 2007-september 2009 40 000 35 000 32 028 Kvinnor Män 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 24 048 22 426 20 921 19 207 15 446 12 815 9 989 8 607 8 520 4 433 1 537 1 2 3 4 5 6 Grupperingsnivå I diagram 7 redovisas den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt på olika grupperingsnivåer i BESTA för de cirka 180 000 individer som ingår i underlaget. 17
Diagram 7. Genomsnittlig löneutveckling i årstakt för identiska individer på olika grupperingsnivåer i BESTA hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 8,0 7,0 Kvinnor Män Löneutveckling (procent) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 3,7 4,1 4,1 4,5 4,6 4,7 5,0 5,4 5,7 4,5 4,5 4,5 1,0 0,0 1 2 3 4 5 6 Grupperingsnivå Den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt hittills under avtalsperioden för RALS 2007-2010 har varit högre för de kvinnor än för de män som ingår i underlaget till ovanstående diagram och uppgår till 4,7 procent för kvinnorna och 4,5 procent för männen. Utfallet skiljer sig mellan könen i de olika grupperingsnivåerna. Kvinnorna har haft en högre genomsnittlig ökning än männen i de högre grupperingsnivåerna 4-6 medan det omvända förhållandet gäller i grupperingsnivåerna 1-3. 18
Rapportserie 2010:2 Box 3267, 103 65 Stockholm Telefon 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40 www.arbetsgivarverket.se Arbetsgivarverket