Handledningsmaterial för skolpersonal
Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta handledningsmaterial för personal på skolor kommer du få mer kunskap och information om hur det kan vara att växa upp i en familj där en förälder missbrukar eller har en psykisk sjukdom. Vilka konsekvenser ger det barnen? Hur ska du och andra inom skolan stötta? Vad är viktigt att förmedla till elever? Detta material, föreläsningsfilmen och broschyrerna är en del av projektet Frågar man inget får man inget veta med stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet startade som en intervjustudie där vi på Maskrosbarn tillfrågade 50 ungdomar om vad de vill ha och behöver i mötet med vuxna. Maskrosbarn verkar för att ge ungdomar som växer upp med föräldrar som missbrukar och/ eller har en psykisk sjukdom förutsättningar att bryta sitt sociala arv och växa upp till att bli välmående vuxna med meningsfulla relationer och en meningsfull sysselsättning. I Sverige växer det upp ca 500 000 barn med en förälder som dricker för mycket eller en förälder som mår psykiskt dåligt. 25% av alla barn, 5-6 elever i varje klass. Omkring barnen och deras uppväxtförhållanden finns det mycket skam och skuld. Vi vänder oss till ungdomar mellan 13-19 år som bor i hela Sverige, tjejer och killar. Alla våra stödinsatser är helt frivilliga och kostnadsfria. Ungdomarna kan vara helt anonyma vid internetstöd, de behöver inte berätta för sina föräldrar att de har kontakt med oss, enbart om de åker på lägerverksamhet. Alla vuxna som arbetar inom stöd på Maskrosbarn identifierar sig själva som maskrosbarn. I mötet med barn har vi fyra huvudmål Få information om sin situation och sina möjligheter. Skapa en egen identitet, skild från föräldrarnas roll och rollen i familjen. Skapa meningsfulla relationer. Skapa en framtid och vara en aktiv del av samhällslivet. Våra tre olika fokusgrupper är stöd, läger och påverkan Inom Stöd arbetar vi med individuella stödsamtal, chatt- och mailstöd samt strukturerade samtal på internet. Vi har en lokal verksamhet i Stockholm som vi kallar Torsdag@Maskrosbarn. Inom Läger arbetar vi med läger på alla skollov och har haft hundratals deltagande ungdomar på våra 33 genomförda läger sedan 2009. Inom Påverkan arbetar vi med att utbilda och föreläsa för elever och vuxna som arbetar med barn, opinionsbildning och barns rättigheter. Vi har mött cirka 80 000 elever och vuxna genom drygt 1 000 föreläsningar sedan 2006. 2
Frågar man inget får man inget veta Konsekvenser av hemsituationen 91% av ungdomarna i studien Frågar man inget får man inget veta beskrev att deras hemsituation påverkar deras skolgång negativt. Många ungdomar beskrev ständig oro som gör det svårt att fokusera på lektioner, svårt att göra läxor och komma i tid. Sömnbrist av olika anledningar skapar stora problem för dem i skolan. Ungdomarna känner också en stor press från skolan, att de ska lyckas och få bra betyg. Att personal på skolan har kunskap och förståelse för att deras beteenden ofta är konsekvenser och symptom på deras hemsituation är viktigt för dem. Hur kan skolan stödja? Personal inom skolan är ofta de enda vuxna som ungdomarna umgås med utanför sin familj. Personal inom skolan träffar eleverna varje dag och kan därmed uppmärksamma och se om eleverna inte mår bra. Ni är kanske de allra viktigaste vuxna kring eleverna och de vill ha er som stöd. Vi vet att ni har knappt om tid, men med lite extra uppskattning, en kram och frågor om hur det är med eleven kommer ni långt. De flesta ungdomar beskriver för oss att de hade berättat för en vuxen om hur det var hemma om bara den vuxne hade frågat tillräckligt många gånger. Ungdomarna vill också ha mer tillgängliga kuratorer som går att kontakta på olika sätt ex. genom facebook, mail eller sms. De önskar också andra stödpersoner inom skolan, kanske fler elevassistenter eller fritidsledare, vuxna som skulle ha mer tid. Många ungdomar säger också att de skulle vilja ha mer förståelse från vuxna att det inte alltid är så lätt att klara av skolan, möjlighet till dispens eller anpassad skolgång om det blir för svårt. De vill också ha information om vad som har gjorts under skoldagen, om de inte har kunnat vara i skolan. Tänk på att alla elever som skolkar är inte lata, de kanske har suttit uppe hela natten med en psykiskt sjuk förälder, varit med på akuten eller inte kunnat sova för att de har så svår ångest. Döm dem inte utan leta efter orsaker till deras beteende. Se elevernas beteende som en signal och varningsflagga. Kunskapsspridning i skolan Alla ungdomar i studien var överens om att mer kunskap måste förmedlas i skolan. Både kunskap om missbruk och psykiska sjukdomar, hur det kan vara för ett barn att växa upp med sjuka föräldrar och hur socialtjänsten, beroendevården och psykiatrin fungerar. Ungdomarna tyckte att en temavecka i skolan skulle vara bra, med inbjudna föreläsare. Vi inom Maskrosbarn föreläser för högstadie- och gymnasieelever. Bjud in socialtjänsten inom er kommun för att berätta om hur socialtjänsten fungerar, vad en anmälning är, hur en utredning fungerar. Ungdomarna vill också ha information om vilka stödinsatser som finns i kommunen ex stödgrupper, BUP, ungdomsmottagning etc. 3
Symptom och konsekvenser Ni som arbetar i skolan möter dagligen många av de barn och ungdomar som växer upp med en förälder som missbrukar eller har en psykisk sjukdom. I Maskrosbarns arbete med dessa ungdomar är alltid utgångspunkten i mötet med ungdomarna att vi arbetar med friska ungdomar som har sjuka föräldrar. Att växa upp med en sjuk förälder påverkar alla barn och ungdomar men på olika sätt. Ungdomarna använder sig av väldigt olika sätt att hantera situationen på, för att överleva. Att som skolpersonal vara uppmärksam på och ha kunskap om olika symtom och konsekvenser av att växa upp med en sjuk förälder är många gånger avgörande för att kunna hjälpa. Bland de barn vi möter kan vi se tre tydliga överlevnadsstrategier som barnen kan använda sig av för att klara av sin situation: Utåtagerande: Barnet agerar ut sina känslor genom aggression, våld, bråk och tidig kriminalitet. Har ofta eget begynnande missbruk av droger eller alkohol. Barnet känner sig missuppfattad av vuxna. Introvert: Barnet har vänt alla känslor inåt och börjat självskada, kontrollera mat eller straffa sig själv på olika sätt för att reducera sin ångest. Beteendet blir ett beroende. Barnet har självmordstankar som kan leda till självmordsförsök. Barnet har extremt låg självkänsla och känner självförakt. Prestationsinriktad: Barnet har inga problem på ytan; skolan fungerar och vänskapsrelationer verkar sunda på utsidan. Barnet tror inte att hans/hennes problem är allvarliga nog eller att han/hon är värd att få hjälp. Barnet pratar därför aldrig om problemen utan håller dem inombords. Hela livet hänger på att vara duktig och prestera, som en ångestreducerande strategi som också ger kontroll över tillvaron. Dessa tre strategier är självklart inte statiska utan varierar väldigt mycket från individ till individ. Olika typer av psykosomatiska symtom och reaktioner på hemsituationen är också vanligt bland de ungdomar som vi möter. Många av ungdomarna har svårt att sova på nätterna på grund av stark oro för sina föräldrar och ångest, vissa är uppe och tar hand om sina föräldrar på nätterna. Andra mycket vanliga symtom är ont i magen och huvudet, ofta som en reaktion av oro. Att ständigt oroa sig för förälderns liv och mående i samband med sömnbrist leder många gånger till att ungdomarna har svårt att koncentrera sig i skolan. Alla ungdomar vill lyckas men olika situationer hindrar dem. Detta innebär att ungdomarna behöver hjälp och förståelse från er vuxna inom skolan för att ha möjlighet att klara av skolan. Ni är livsviktiga! 4
Stöd och hjälp till dina elever Många barn idag känner inte till vad det finns för hjälp att få när en förälder missbrukar eller har en psykisk sjukdom. De känner sig oftast väldigt ensamma och skäms över att inte ha en familj som är som alla andras. De känner oftast inte till vad socialtjänsten arbetar med eller vad de har för rättigheter i mötet med vuxna. Att be om och våga ta emot hjälp är väldigt svårt om man som barn inte vet vad det finns för hjälp att få. Kunskap om detta från dig som skolpersonal är därför oerhört betydande och kan hjälpa barnen mycket. Det här ska du förmedla till dina elever: Det är inte ditt fel att din förälder är sjuk. Du kan inte göra din förälder frisk. Alla barn har rätt att älska sina föräldrar. Cirka 6 elever i varje klass är maskrosbarn, 500 000 barn och ungdomar i Sverige. Du är inte ensam! Det finns hjälp att få/du har rätt till hjälp. Alla missbrukare eller psykiskt sjuka föräldrar är inte dåliga föräldrar. Du har ett eget val, man blir inte sjuk bara för att ens förälder är det. Förklara tystnadsplikt och anmälningsplikt. Sök information om vad just er kommun kan erbjuda och informera dina elever Det kan exempelvis vara: Stödgrupper Ungdomsmottagningen Bup Samtalsstöd hos kuratorer Ideella organisationer Bra hemsidor att tipsa barnen om: maskrosbarn.org barnvänlig hemsida med mycket text från barnen själva samt info om vad vi kan erbjuda och om missbruk och psykiska sjukdomar. kuling.se samlad info om vilka stödgrupper som finns i landet samt info om bl.a. psykiska sjukdomar. bris.se barnens rätt i samhället, har stödjande verksamhet på nätet. umo.se kunskap om kroppen, sex, alkohol och droger, självkänsla, att må dåligt och mycket annat. Man kan få svar om man undrar något eller oroar sig för något. barnombudsmannen.se info om barns rättigheter. 5
Kontakt med socialtjänsten I arbetet som personal inom skolan har du anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa. Det betyder inte att du måste veta att det är så, det räcker alltså med en misstanke. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt är rutiner för anmälningar till socialtjänsten viktigt. Vem skriver anmälningarna? Vem ringer in anmälningarna till socialtjänsten? Ett tips är att upprätta en kontakt med personal på barn- och ungdomsenheten inom socialtjänsten som ni kan höra av er till vid oro för en elev. Ett samarbete mellan skolan och socialtjänsten underlättar många gånger för barnet. Tänk på att en anmälan uttrycker er oro för barnet och behöver inte betyda att föräldrarna är olämpliga att ta hand om sitt barn. I kontakten med ungdomen måste du se till att informera barnet om din/er oro och att ni från skolan vill göra en anmälan till socialtjänsten. Berätta att socialtjänsten finns till för att hjälpa människor som har det jobbigt på olika sätt. Skicka aldrig iväg en anmälan utan att ha berättat det för barnet! Vi tycker inte heller att du ska ringa hem till föräldrarna innan du fått okej från ungdomen. Om du ändå måste ringa föräldern berätta innan för barnet att du kommer ringa. Det kan få enormt stora negativa konsekvenser om föräldern får reda på att ungdomen har berättat om sin hemsituation innan han/hon har hunnit berätta det själv. Dock kan det finnas vissa undantag, exempelvis vid misstanke om brott eller övergrepp, där det är bra att ringa socialtjänsten först för att få tips och råd om hur du på bästa sätt ska agera, då det finns speciella rutiner. Gör ingen anmälan i panik utan prata med ungdomen och jobba med att motivera honom/ henne att själv våga berätta om sin hemsituation för socialtjänsten och skicka därefter in en anmälan. Detta ger oftast ett bättre resultat. Motivationsarbetet kan vara svårt att hinna med som lärare, ta hjälp av kuratorn på skolan som kan prata vidare med ungdomen. Tips vid anmälan: Tänk på att vara så konkret och utförlig som möjligt, detta hjälper socialtjänsten i deras arbete. Ring alltid till det aktuella socialkontoret och gör en muntlig anmälan innan ni skickar in den skriftliga anmälan. Då har socialsekreteraren både hört och läst om din oro, detta minskar risken för feltolkningar. Försök att skriva in barnets röst så tydligt som möjligt i anmälan, exempelvis genom att använda citat från barnet och att börja meningarna med Anna berättade/ beskrev/uttryckte Beskriv tydligt, om det är möjligt, hur barnet påverkas negativt av sin livssituation. Vilka symtomen är. Uttryck tydligt din oro och vad som är grunden till denna oro. Är du minsta osäker på hur du ska agera i en situation så kan du alltid ringa och rådfråga med socialtjänsten. 6
Barns rättigheter I vår rapport Frågar man inget Får man inget veta visade det sig att 94% av ungdomarna inte kände till sina rättigheter. Om man lever i en väldigt utsatt situation där man inte blir lyssnad på eller tagen på allvar, är det omöjligt att stå upp för vad man har rätt till. Därför är det otroligt viktigt att ni vuxna som möter dessa barn och ungdomar regelbundet informerar dem om deras rättigheter. Exempel på viktiga rättigheter att förmedla till dina elever: Du har rätt att få hjälp och stöd. Information om din förälders sjukdom. Få din röst hörd och bli tagen på allvar i kontakt med professionella. Träffa socialtjänsten, BUP eller din kurator utan dina föräldrar. Ingen människa får slå, hota eller kränka dig. Du har rätt att gå i skolan och få den hjälp du behöver för att utvecklas i skolan. Du har rätt att vara den du är. Det är du som bestämmer över din kropp, dina känslor och dina tankar. De som bestämmer om sådant som rör dig ska tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på din åsikt. Du har rätt att få information om sådant som rör dig och ditt liv. Den som berättar något för dig måste göra det så att du förstår. Du och alla andra barn ska respekteras. Det spelar ingen roll vad du har för familj, var du kommer ifrån, vad du tror på, om du är tjej eller kille, vem du blir kär i eller om du har någon funktionsnedsättning. 7
Övningar med klassen När ni har visat föreläsningsfilmen med Therése kan ni göra lite olika övningar med klassen för att de ska kunna reflektera över vad de har sett. Kom ihåg att det inte finns något rätt eller fel. Syftet är att ungdomarna ska få diskutera och tänka till. Diskussionsfrågor Denna diskussion görs i smågrupper: Om du var Therése kompis, vad hade du gjort? Hur skulle du ha känt om du var Therése? Denna diskussion kan göras i helklass: Du som lärare frågar eleverna: Om jag var Therése lärare, vad tycker ni att jag skulle ha gjort? Värderingsövningar Be eleverna att sätta sig i en ring på stolar. Du läser upp olika påståenden som eleven antingen håller med om eller inte. Om eleven håller med om påståendet ska den ställa sig upp och flytta plats, om eleven inte håller med om påståendet sitter den kvar på sin stol. Du kan be några elever per påstående förklara varför de höll med/inte höll med för att få igång en diskussion. Några förslag på påståenden: Det syns på en person om den är alkoholist. Det syns på en person om den tar droger. Vem som helst kan bli alkoholist. Alla som tar droger mår dåligt. Alla psykiskt sjuka är farliga. Man föds med psykiska sjukdomar. Det syns på ungdomen om man har det jobbigt hemma. Alla alkoholister är vuxna. Alkoholister får skylla sig själva, det är deras val. Socialtjänsten kan hjälpa barn som har det jobbigt. Alla som jobbar på Socialtjänsten är gamla tanter. Socialtjänsten kan bara hjälpa vuxna. Familjer som har mycket pengar har inga problem. Alla familjer med lite pengar har problem. 8
Förståelseövningar Övningen görs i smågrupper. Du beskriver en familj: Familjen Andersson bor i en ganska stor stad i Sverige. Familjen består av mamma, pappa och två syskon. Mamma är deprimerad och har slutat gå till jobbet, hon ligger mest i sängen med persiennerna neddragna i sovrummet. Pappa dricker varje kväll när han kommer hem från jobbet, när syskonen ska gå och lägga sig är han alltid full och hotfull. Storasyster tar hand om alla, ser till att lillebror går till skolan, lagar mat och ringer till föräldrarnas jobb och ljuger för chefen om föräldern är för full eller sjuk för att gå till jobbet. Lillebror går inte till skolan längre, han hamnar ofta i bråk och har börjat med droger. Be eleverna prata om: Varför tror ni att mamma blev deprimerad? Varför tror ni att pappa började dricka för mycket? Hur tror ni att storasyster känner? Hur tror ni att lillebror känner? Hur tror ni att mamma känner? Hur tror ni att pappa känner? Vad skulle kunna hjälpa familjen? En hjälpande hand Be eleverna att rita av sin hand på ett papper. I fingrarna ska eleverna skriva en person per finger som de känner att de kan prata med/vända sig till om de mår dåligt eller behöver prata. Bredvid fingret kan de också skriva en egenskap som gör att de tycker om just den personen. Om det fungerar i gruppen kan du be eleverna att sätta sig i grupper om två eller tre och berätta om sina händer. Bra för dig som lärare att se vad eleverna skriver för att se om de har ett bra nätverk kring sig. Att tänka på under och efter lektionen Se till att du stannar kvar i klassrummet 10 minuter efter lektionen, säg till eleverna att du kommer att finnas kvar i klassrummet om någon vill prata. Tänk på att lektionen kan väcka mycket starka känslor hos vissa elever och de kan bli väldigt ledsna, gråta eller gå ut ur klassrummet. Om det är möjligt, ha med dig skolkurator, skolsköterska eller en annan lärare under lektionen så att någon kan följa efter en elev som stöd om de går ut. Kom ihåg att berätta om vart ungdomarna kan gå för at få stöd efter lektionen. 9
Citat från en ungdom: För just mig så påverkars den inte så mycket, för skolan är som min fristad. Dit kommer jag och gör ett arbete och får lugn och ro, men jag vet att andra som har liknande problem kan få andra reaktioner. Att de inte orkar gå till skolan och att man mår så himla dåligt så att man orkar inte ta på sig det ansvaret också. Men för min del så är det en plats där jag känner mig trygg och kan komma bort. Tjej 16 år www.maskrosbarn.org Primusgatan 20 112 62 Stockholm E-post: kontakt@maskrosbarn.org