Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd 31.12.2014 4 Hel- och deltidsanställda 5 Åldersstruktur 6 Könsfördelning 7 Arbetstidssystem 8 Vanliga yrkesbeteckningar 8 Årsverken 9 Frånvaro i enlighet med lagar och avtal 10 Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar 11 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 14 3 Kalkyltjänster 16 Arbetskraftskostnader 16 Avtal och löner 17 4 Pensionering 18 Prognos för pensionsavgången 19 Pensionsavgifter 20 5 Arbetshälsa 21 Arbetarskydd 21 Satsningar på arbetshälsa 22 Företagshälsovård 22 Utbildning och utveckling 24 Personalförmåner 26 Omplacering av personal 27 6 Samarbete 28 Samarbetsgrupp och utvecklingsgrupper 28 7 Personalsektion 32 8 Personalkommunikation 33 Bilagor 34 Pärmbild: Satu Kungsbacka 2 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

1 Inledning Avsikten med personalrapporten är att redogöra för Karleby stads personalresurs utifrån statistiskt material och uppgifter som har samlats in via personalenkäter. De statistiska uppgifterna ger en bild av personalvolymen, personalstrukturen, personalens frånvaro och personalkostnaderna. Uppgifterna för 2014 har jämförts med uppgifterna från 2013. Siffrorna hänför sig till staden inte bara på stads- och förvaltningsnivå utan till en del också på en mer detaljerad nivå. Rapporten innehåller också centrala fakta om det personalarbete som har utförts under året. De sektorrelaterade uppgifterna som framgår av rapporten baserar sig på de uppgifter som sektorerna själva har lämnat. Mera detaljerade uppgifter om de olika förvaltningsområdena framgår av övriga informationskällor, t.ex. sektorernas egna verksamhetsberättelser och rapporter. Ett med tanke på personalen viktigt beslut under 2014 var att den tekniska servicepersonalen (tre personer) på Karleby stads hälsocentral överförs till Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice vid ingången av 2015. Karleby Hamns personal (28 personer) och affärsverksamhet överförs till Karleby Hamn Ab vid ingången av 2015 och Karleby Energis personal (65 personer) och affärsverksamhet överförs till Karleby Energi Ab vid ingången av 2015. Den 31 december 2014 hade staden 3 923 anställda varav antalet ordinarie anställda uppgick till 3 046 (41 fler än 2013) och anställda för viss tid till 877, vilket är 111 färre än 2013. I siffrorna syns förskjutningen från anställningar för viss tid till ordinarie anställningar vilken har realiserats framför allt inom social- och hälsovårdsväsendet. Antalet årsverken uppgick till 2 908. Lönekostnaderna uppgick till 137,2 miljoner euro. Den genomsnittliga åldern för män var 47 år 1 månad. Den hade sjunkit med tio månader från året innan. Den genomsnittliga åldern för kvinnor var 47 år 3 månader. Den hade sjunkit med åtta månader från året innan. Av de ordinarie anställda var 78,9 procent kvinnor och 21,1 procent män. Personalens sjukdagar fortsatte att minska under 2014. Antalet sjukdagar uppgick till 56 499 kalenderdagar, vilket är 3 728 dagar färre än 2013. Antalet sjukdagar per person uppgick till 14,4 kalenderdagar, 2013 uppgick motsvarande siffra till 15,0. Vid en fest som ordnades på Karlebydagen den 7 september 2014 för utdelning av förtjänsttecken uppmärksammades personal med långvarig kommunal anställning. Staden uppmärksammade med en gåva 8 personer som har varit kommunalt anställda i 40 år, 58 personer som har varit kommunalt anställda i 30 år och 56 personer som har varit kommunalt anställda i 20 år. Stadsstyrelsen beslutade den 13 januari 2014 inleda samarbetsförhandlingar som omfattade hela stadsorganisationen. Förhandlingarna avslutades den 3 mars 2014. År 2014 permitterades Karleby stads personal med vissa begränsningar under maximalt fjorton dagar. Timanställda permitterades under tio dagar. Personalen hade möjlighet att ersätta permitteringen med frivillig oavlönad ledighet. I och med att innehavaren av personaldirektörstjänsten övergick till att sköta sakkunniguppgifter valdes Patrik Lindholm till ny personaldirektör och han inledde sitt arbete i september. De statistiska uppgifterna i personalberättelsen har sammanställts av lönesekreterare Risto Kaustinen och anställningschef Sirpa Hannula, som även har skrivit ett textavsnitt om sitt ansvarsområde. Uppgifterna har samlats in via rapporteringsprogrammet AGS i datasystemet för löneräkning och personalförvaltning. Övriga skribenter är personalchef Elina Riippa, arbetarskyddschef Riitta Sarantila, arbetarskyddschef Sinikka Tuomaala, personalplanerare (omplacering) Sirkka Uschakoff, personaldirektör Patrik Lindholm och företagshälsovården Työplus. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 3

2 Personalmängd och personalstruktur Personalmängd 31.12.2014 Antalet anställda hos Karleby stad uppgick till 3 923 i slutet av 2014. Antalet anställda har minskat med 2,1 procent från året innan. Antalet anställda har ökat med 11,2 procent sedan kommunsammanslagningen som genomfördes den 1 januari 2009. Under året bereddes flyttningen av personalen på materialservicen och teknisk personal på hälsocentralen till Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice på så sätt att personalen (fyra personer) överförs till MÖCS den 1 januari 2015. På samma sätt beredde man en överföring av Karleby Hamns och Karleby Energis personal och affärsverksamhet till de nya bolagen Karleby Hamn Ab och Karleby Energi Ab. Vid hamnen överförs 28 personer och vid energiverket 65 personer. Anställningsförhållanden för viss tid inom social- och hälsovårdstjänsterna vilka bildat s.k. kedjor gjordes ordinarie inom äldreomsorgen och hälsovårdstjänsterna. Totalt 77,6 procent av stadens personal var ordinarie anställda. Andelen anställda för viss tid (22,4 procent) minskade något från året innan (2013, 25,0 procent). Antalet anställda för viss tid är större än inom kommunsektorn i allmänhet (ca 20,7 procent 2013, KT Kommunarbetsgivarna, Personalstruktur). Diagram 1: Antalet anställningsförhållanden inom de olika förvaltningarna 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Affärsverken Diagram 2: Antalet anställningsförhållanden 2010-2014 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Anställda för viss tid (inkl. sysselsatta) Ordinarie anställda Regionala räddningsverket 0 2010 2011 2012 2013 2014 Sysselsatta 58 51 34 23 7 Anställda för viss tid 998 1 072 1 044 981 870 Ordinarie anställda 2 764 2 809 2 948 3 005 3 046 Tabell 21, antalet anställningsförhållanden inom de olika sektorerna och på de olika enheterna 2013 och 2014, bilaga 1. 4 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Hel- och deltidsanställda Diagram 3: Hel- och deltidsanställda inom de olika förvaltningarna 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Affärsverken Bisyssla Deltidsanställda Heltidsanställda Regionala räddningsverket I slutet av 2014 uppgick antalet: heltidsanställda till 3 225 personer (2013, 3 271, minskning 1,4 procent) deltidsanställda till 698 personer (2013, 738, minskning 5,4 procent) anställda i bisyssla till 618 personer, varav frivilliga brandmän 74,9 procent, lärare i bisyssla 22,7 procent och övriga 2,4 procent. Anställda för viss tid och deltidspensionärer finns i nästan alla yrkesgrupper. Exempelvis vissa skolgångsbiträden, vårdare och kontorsanställda är anställda för viss tid. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 5

Åldersstruktur Den största åldersgruppen bland den ordinarie personalen var personer i åldern 55 59 år. Deras andel av hela personalen uppgick till 34,2 procent. Den näst största åldersgruppen var personer i åldern 40 49 år. Deras andel uppgick till 27,6 procent. Andelen personer under 30 år uppgick till 5,2 procent och andelen personer över 65 år till 1,5 procent. Diagram 4: Åldersfördelningen för de ordinarie anställda över 65 år 60-64 50-59 40-49 30-39 under 30 män kvinnor 0 200 400 600 800 1000 1200 Personalens genomsnittliga ålder 2014 uppgick till 47 år 3 månader (2013, 47 år 11 månader år). för män 47 år 1 månad (2013, 47 år 11 månader). för kvinnor 47 år 3 månader (2013, 47 år 11 månader). I Karleby är genomsnittsåldern något högre än inom kommunsektorn i allmänhet. År 2013 uppgick genomsnittsåldern för de kommunalt anställda till 45,7 år (Statistik: KT Kommunarbetsgivarna, Personal enligt åldersgrupp och personalens genomsnittsålder). 6 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Könsfördelning Diagram 5: Könsfördelningen vid de olika förvaltningarna Regionala räddningsverket Affärsverken Tekniska sektorn Bildningsväsendet Social- och Miljö- och hälsoskyddet Centralförvaltningen män kvinnor 0 200 400 600 800 1000 1200 Av de anställda var 78,9 procent kvinnor och 21,1 procent män. Procentandelen för män och kvinnor har under årens lopp förändrats i ytterst liten skala. Det fanns flest kvinnor inom social- och hälsovårdssektorn där männens andel av hela sektorns personal uppgick endast till 6,6 procent. Tekniska sektorn och regionala räddningsverket hade fler män än kvinnor. Inom den tekniska sektorn uppgick männens andel till 50,1 procent och på det regionala räddningsverket till 91,8 procent. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 7

Arbetstidssystem Den vanligaste arbetstidsformen vid Karleby stad är allmän arbetstid, till vilken hör 29 procent av personalen. Den näststörsta gruppen bildades av dem som har ett arbete av skiftarbetskaraktär, de uppgår till 22 procent av hela personalen. Den tredje största gruppen är personer som utför undervisningsarbete, vars andel uppgår till 15 procent. Den ordinarie arbetstiden vid allmän arbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka. Den ordinarie arbetstiden vid periodarbete är 114 timmar 45 minuter under en tre veckors period. Arbetstiden ska realiseras enligt en arbetsskiftsförteckning som görs upp i förväg. Den ordinarie arbetstiden vid byråarbetstid är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka. Staden använder sig i regel av flexibel arbetstid. Vanliga yrkesbeteckningar Enligt lönesystemet användes det 523 olika yrkesbeteckningar varav ca 276 yrkesbeteckningar endast användes av en person. De vanligaste yrkesbeteckningarna var närvårdare (286 personer), sjukskötare (167 personer), klasslärare (127 personer) och barnskötare (115 personer). 8 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Årsverken Antalet årsverken påverkas av utförd total arbetstid minskad med frånvaro (studieledigheter, familjeledigheter, sjukledigheter, rehabilitering, alterneringsledigheter och semester). Utbildning har vid beräkningen av årsverken beaktats som arbetstid. Beräkningen av årsverken för lärarna baserar sig på antalet timmar för undervisningsskyldigheten (24 h/ vecka). Vid beräkningen av årsverken ändras anställningar som pågått en del av året och deltidsarbetsförhållanden till årsanställda och årsverken, som bättre beskriver personalmängden och utvecklingen av den än en granskning av tvärsnittet årets sista dag. Stadens årsverken minskade med 3,3 procent jämfört med 2013. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 9

Frånvaro i enlighet med lagar och avtal I semesterdagarna ingår semestrar och sparade ledigheter som har tagits ut. Antalet semesterdagar uppgick till 128 891 dagar (2013, 132 784 dagar, 2012, 121 894 dagar). En semesteranvisning togs i bruk på hösten 2012 och en anvisning om sparade ledigheter på våren 2014 och de har påverkat sättet att ta ut semestrarna. Diagram 6: Antalet frånvarodagar som kalenderdagar 60000 50000 40000 30000 20000 2013 2014 Till privata ärenden med lön räknades också uttagna saldoledigheter som under 2014 uppgick till 2 754 dagar (2013 sammanlagt 2 287 dagar). 10000 0 familjeledighet sjukt barn utbildning studieledighet alterneringsledighet privat ärende med lön privat ärende utan lön Tabell 22, frånvaro i enlighet med olika lagar och avtal inom de olika sektorerna 2013 och 2014, bilaga 2. 10 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar Diagram 7: Antalet sjukdagar som kalenderdagar 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Affärsverken sjukdagar 2013 sjukdagar 2014 Regionala räddningsverket Stadens personalpolitiska mål är att minska sjukfrånvarodagarna årligen med 1 dag/person/år. För att nå detta har staden under 2014 effektiviserat bruket av handlingsmodellen för ett ingripande på ett tidigt stadium och handlingsmodellen för ett utredande av olycksfall i arbetet inom social- och hälsovårdsväsendet. Personalens sjukfrånvarodagar uppgick till 56 499 kalenderdagar (6,2 procent) färre än 2013, minskningen uppgick till 0,62 dagar/person/år. Inom hela organisationen uppgick antalet sjukdagar till 14,40 kalenderdagar 2014 per person (2013, 15,02). En sjukfrånvarodag har beräknats kosta 396 euro (genomsnittligt pris som används av Kommunala arbetsmarknadsverket). Med rehabiliteringsstöd avses invalidpension som beviljas för viss tid. *) Sjukdagar för anställda för viss tid: 9 528 kalenderdagar, olycksfallsdagar 235 kalender = 9 763 kalenderdagar **) Rehabiliteringsstöd kan beviljas då maximitiden för sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten på 300 dagpenningsdagar löper ut ***) Sjukdagar sammanlagt/löntagare inkluderar sjukdagar, inte rehabiliteringsstödsdagar. Tabell 23, antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar som kalenderdagar inom de olika sektorerna 2012, 2013 och 2014, bilaga 3. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 11

Diagram 8: Antalet sjukdagar som kalenderdagar 66 000 64 000 62 000 60 000 58 000 56 000 54 000 52 000 2010 2011 2012 2013 2014 Sjukdagar 65 011 62 877 61 965 60 227 56 499 12 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

En lagändring som trädde i kraft i juni 2012 förpliktar arbetsgivarna att ingripa mot långvariga sjukledigheter. Genom att hålla kontakt med en sjukskriven arbetstagare och genom att följa med hans eller hennes tillstånd via samråd om arbetshälsan främjar man arbetstagarens möjligheter att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro. En chef ska kontakta företagshälsovården när en arbetstagares sjukdom har pågått i en månads tid (30 dagar) antingen utan eller med avbrott. Dessutom ska det hållas samråd om arbetstagarens arbetsförmåga och möjlighet att återgå till arbetet senast på det stadium då sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar. Av tabellen framgår personalens sjukfrånvarodagar indelade enligt sjukledighetens längd. Personalen har rätt till sjukledighet utifrån en egen anmälan 1 3 dagar/gång om orsaken är influensa, huvudvärk eller magsjuka. Antalet frånvarodagar som baserade sig på egen anmälan uppgick till 5 132 dagar, d.v.s. 9,1 procent av samtliga sjukfrånvarodagar (år 2013, 4 544 dagar d.v.s. 5,8 procent av samtliga sjukfrånvarodagar). Sjukledigheter skrevs ut på annat håll än inom företagshälsovården för 1 698 personer, sammanlagt 18 179 dagar (2013 för 1 698 personer, sammanlagt 21 986 dagar). Merparten av sjukledigheterna varade 4 29 dagar (44,5 procent). År 2013 uppgick de motsvarande sjukdagarnas andel till 42,4 procent. Tabell 24, antalet sjukdagar enligt sjukfrånvarons längd/antalet fall inom de olika sektorerna och på de olika enheterna 2013 och 2014, bilaga 4. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 13

Diagram 9: Antalet sjukdagar enligt diagnosgrupp 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och bindvävssjukdomar Sjukdomar i andningsorganen Skador, förgiftningar m.m. Psykiatri Nervsjukdomar Tumörer Sjukdomar i matsmältningsorganen Symtom, sjukdomstecken och fynd Smittosamma sjukdomar och parasitsjukdomar Graviditet, förlossning och barnsäng Sjukdomar i blodcirkulationsorganen Urinvägs- och könssjukdomar Endokrina sjukdomar, nutrition, metaboliska störningar Ögonsjukdomar Öronsjukdomar Övriga faktorer Hudsjukdomar Blodsjukdomar och immunbrist Yttre orsaker Missbildningar och kromosomavvikelser - Sjukfrånvaro dagar (st.) 2013 Sjukfrånvaro dagar (st.) 2014 Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar Antalet ersättningsgilla olycksfall har markant ökat från året innan. Det inträffade ungefär lika många olycksfall föregående år men de har orsakat mindre frånvaro från arbetet eftersom antalet dagar som ersätts och ersättningsbeloppen har sjunkit påtagligt från föregående år. 14 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Diagram 10: Antalet olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar enligt If-statistiken Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen Yrkessjukdom Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen Diagram 11: Antalet ersättningsdagar enligt olycksfallsår (If-statistik) Yrkessjukdom Yrkessjukdom Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen Yrkessjukdom Olycksfall under resor till eller från arbetet Olycksfall på arbetsplatsen KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 15

3 Kalkyltjänster Arbetskraftskostnader Inom den arbetsintensiva kommunsektorn utgör arbetskraftskostnaderna och investeringarna i personalens arbetshälsa och kompetensutveckling en stor del av kommunens ekonomi. Uppföljningen av strukturen och utvecklingen av arbetskraftskostnaderna är på så sätt centrala också inom personalrapporteringen. Arbetskraftskostnaderna gäller den personal som står i anställningsförhållande till kommunen. Personalkostnaderna (lön + lönebikostnader) för redovisningsperioden uppgick till 173,9 miljoner euro medan de ett år tidigare uppgick till 176,3 miljoner euro. Att personutgifterna sjönk från året innan beror på permitteringarna av personalen och de frivilliga ledigheterna utan lön. De direkta inbesparingarna av personalutgifterna tillföljd av permitteringarna och de frivilliga ledigheterna utan lön uppgick till 1,8 miljoner euro 2014. De minskade personalutgifterna beror också på det att personal (11 personer) överfördes till Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice den 1 januari 2014. 16 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Avtal och löner För kommunsektorn kom man överens om ett nytt tjänste- och kollektivavtal. Den första perioden gäller för tiden 1.3.2014 31.12.2015 och den andra perioden för tiden 1.1-31.1.2017. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön, en individuell tilläggsdel, arbetserfarenhetstillägg, övriga årsrelaterade tillägg, arbetstidsersättningar och övriga avtalsbaserade tillägg, arvoden och ersättningar. I tjänste- och kollektivavtalen ingår lönesättningar med de fastslagna uppgiftsrelaterade minimilönerna. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Genom de rikstäckande tjänste- och kollektivavtalen kommer man överens om lönerna och arbetstiderna. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. I huvudavtalet för kommunsektorn har man kommit överens om förhandlingsförfarande och förhandlingsparter. Inom kommunsektorn finns fem avtalsbranscher: Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal (UKTA), Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal (TS), Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare (LÄKTA) och Kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade (TIM-AKA). Uppgiftsrelaterade månadslöner enligt avtalen AKTA och TS höjdes den 1 juli 2014 med en allmän förhöjning som uppgick till 20 euro/månad. Enligt läkaravtalet höjdes veterinärernas uppgiftsrelaterade löner med en allmän förhöjning på 0,62 procent den 1 juli 2014. De övriga läkargrupperna fick ingen förhöjning. De som hör till UKTA fick en lönejustering på 0,68 procent som motsvarande 20 euro. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 17

4 Pensionering Den största sjukdomsklassen för personer som avgått med invalidpension enligt lagen om kommunala pensioner var sjukdomar i rörelseorganen. Av de 33 personer som gick i deltidspension eller invalidpension eller som fick rehabiliteringsstöd hade 14 personer en sjukdom i rörelseorganen och sex hade en tumörsjukdom. De övriga sjukdomsgrupperna var så fåtaliga att det är omöjligt att framställa dem specificerat i statistiken. År 2014 gick sammanlagt 17 anställda som var försäkrade enligt lagen om statens pensioner i pension. De gick alla i ålderpension och den genomsnittliga pensionsåldern var 60,8 år. I Kevas statistikregister fanns ingen som gått i deltidspension enligt lagen om statliga pensioner. En del av lärarna och rektorerna vid grundskolorna och gymnasierna omfattas fortfarande av lagen om statliga pensioner. Sedan 1999 har de personer som omfattas av lagen om statliga pensioner gradvis övergått till att omfattas av lagen om kommunala pensioner. 18 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Prognos för pensionsavgången KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 19

Pensionsavgifter Genom en uppföljning av pensionskostnaderna kan man prognostisera kostnaderna och påverka dem. Arbetsgivarens KomPL-pensionsavgifter består av en lönebaserad avgift, som följs upp som en del av arbetskraftskostnaderna en pensionsutgiftsbaserad avgift för de löpande pensioner som tjänats in i anställning hos respektive medlemsorganisation före 2005 en s.k. förtidsavgift, d.v.s. en avgift som är baserad på förtidspensionsutgifter, för anställda som för första gången får invalidpension eller rehabiliteringsstöd, d.v.s. börjar lyfta invalidpension för viss tid. Särskilt de två senare avgifterna kan arbetsgivaren påverka genom åtgärder som stödjer fortsatt arbete. Varje ny invalidpension och varje nytt rehabiliteringsstöd kostar de kommunala arbetsgivarna tiotusentals euro i förtidsavgift. Det lönar sig för arbetsgivaren att följa storleken på dessa avgifter både i euro och procent av lönekostnaderna. Förtidsavgifter Procentandel av lönekostnaderna 2010 1 281 034 1,2 % 2011 1 021 024 0,8 % 2012 1 062 554 0,8 % 2013 915 458 (prognos) 0,7 % 2014 802 245 (prognos) 0,6 % Pensionsutgiftsbaserade avgifter 2013 6 411 539 2014 5 823 273 20 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

5 Arbetshälsa Arbetarskydd Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna i Karleby stad bedrevs enligt verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet. Det primära målet var att främja samspelet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna och ge arbetstagarna möjlighet att delta i och påverka behandlingen av ärenden som gäller hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. Målen för säkerheten i arbetet och hälsan var att på arbetsplatserna förebygga olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar och främja ett gott arbetsklimat med hjälp av introduktion och arbetarskyddsmetoder. Med hjälp av den verksamhet som inneluftsarbetsgruppen bedrev kunde cheferna få stöd i att söka metoder för att lösa problem med inneluften. Samarbetsgruppen agerade som arbetarskyddskommitté. Arbetarskyddssektionen agerade som samarbetsgruppens sektion. I den företräddes arbetsgivaren av de två arbetarskyddscheferna, stadsingenjören och utvecklingschefen vid bildningscentralen. Arbetstagarna företräddes av sex arbetarskyddsfullmäktige och JUKOs huvudförtroendeman som utsågs av fackorganisationerna. Bildningscentralen och räddningsväsendet anmälde cirka tjugo tillbud där en arbetstagare var nära att skadas allvarligt på grund av en svår våldssituation som klarades upp. Arbetsplatser och chefer har fått rådgivning och handledning och erbjudits sakkunnigtjänster i anslutning till förebyggande arbetarskydd. Arbetarskyddspersonalen har besökt arbetsplatserna för att informera om stadens olika åtgärdsprogram/modeller och föreläst under dagar som har ordnats för att främja arbetsförmågan. Arbetarskyddspersonalen har samarbetat med arbetarskyddsinspektören på Regionförvaltningsverket (RFV), hälsoövervakningen och företagshälsovården. I samråd med personalen på Työplus fortsatte man med att göra grundläggande arbetsplatsutredningar. Inriktade arbetsplatsutredningar har gjorts vid behov. Problem orsakade av inneluften har förekommit på skolor, hälsocentralen och hälsostationerna och i stadshuset och vissa av stadens hyreslokaler. Arbetarskyddspersonalen har deltagit i multiprofessionella bedömningar av hälsorisker på grund av inneluften i fråga om stadshuset, hälsocentralen och hälsostationerna i Nedervetil och Lochteå. Undersökningen av olycksfall i arbetet har fortsatt och över dem har det upprättats dokument på en separat undersökningsblankett. Enligt If:s olycksfallsstatistik uppgick antalet ersättningsgilla olycksfall i arbetet till 193 och ersättningsdagarna i anslutning till dem till 1 133, antalet ersättningsgilla olycksfall på väg till eller från arbetet till 31, ersättningsdagarna för dem till 143 och antalet yrkessjukdomar till tre och ersättningsdagarna för dem till 0. Det ordnades fortbildning i första hjälpen, brandsläckning och beredskap inför hot och risksituationer. Utomstående utbildare höll en utbildning i arbetshälsokort och två kurser i konflikthantering på arbetsplatserna. För att informera personalen om arbetarskyddsärenden har man använt sig av Karleby stads intranet, informationsbladet SoTen viikkotiedote och informationsbladet PikkuTynnyri. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 21

Satsningar på arbetshälsa Företagshälsovård Karleby stads affärsverk Työplus tillhandahåller i regel företagshälsovårdstjänsterna för Karleby stads personal. Työplus bedriver verksamhet i Karleby, Jakobstad och Kronoby. Staden upphandlar företagshälsovårdstjänster också av företagshälsovården inom Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice vilken betjänar personalen på det regionala räddningsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddet. Työplus tillhandahåller inte bara företagshälsovårdar- och företagsläkartjänster utan också arbetspsykologiska och arbetsfysioterapeutiska tjänster. Även talterapi och näringsplanering tillhandahålls vid behov. Företagshälsovårdsverksamheten utgår från ett avtal om företagshälsovård vilket ingås mellan en arbetsgivare och serviceproducent. I Karleby stads avtal om företagshälsovård ingår både lagstadgad, förebyggande företagshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå. Verksamhetsplanen för företagshälsovården är referensram för verksamheten. Den görs upp för hela staden och de olika sektorerna och affärsverken. Planen ses över årligen. Till företagshälsovårdens utmaningar har hört att minska antalet sjukdagar, främja arbetsförmågan, förlänga karriärerna och åtgärda problem med inneluften. Förebyggande företagshälsovård Hälsoundersökningar Hälsoundersökningar ordnas för nya arbetstagare, arbetstagare som utför arbete som medför särskild fara för ohälsa med 1 3 års mellanrum och arbetstagare på de olika arbetsplatserna i anslutning till arbetsplatsutredningarna. Hälsoundersökningen inleds med en hälsoundersökning som görs av en hälsovårdare och på basis av den hänvisas personen vid behov till hälsoundersökningar som görs av de övriga yrkesgrupperna. Vid hälsoundersökningen kontrollerar man inte bara hälsotillståndet utan man beaktar också smidighet i arbetet, arbetshälsa och rehabiliteringsbehov. Arbetsplatsutredningar Företagshälsovården har i fråga om verksamhet som inriktar sig på förhållandena i arbetet gjort grundläggande arbetsplatsutredningar och inriktade arbetsplatsutredningar främst av ergonomiska skäl och på grund av inneluftsproblem på arbetsplatserna. Övrig verksamhet för bevarande av arbetsförmågan Samråd om arbetshälsa Samråd om arbetshälsa har förts som en åtgärd som är en fortsättning på modellen för ingripande på ett tidigt stadium. Avsikten med samrådet är att planera arbetstagarens återgång till arbetet och stödja hans eller hennes kraftresurser. Antalet samråd om hälsa har ökat påtagligt i jämförelse med de föregående åren. Det här beror på en ändring av sjukförsäkringslagen enligt vilken ett samråd om arbetshälsan ska hållas senast då sjukdagpenning har betalats ut i 90 dagar. Inneluftsproblem på arbetsplatserna har också lett till ett ökat antal samråd om arbetshälsan. 22 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Verksamhet i grupp Företagshälsovården har ordnat grupper för viktkontroll, nack- och ryggrupper och avslappnings- och röstvårdsgrupper även för stadens personal. Rehabiliteringssamarbete Företagshälsovården agerar som aktiv samarbetspartner vid planeringen och ordnandet av yrkesinriktad rehabilitering i samarbete med stadens omplaceringsverksamhet och Keva. Man ansöker om rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten individuellt eller i grupp i samarbete med företagshälsovården. Samarbete Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp som är stadens arbetarskyddskommitté. Företagsläkaren har deltagit i inneluftsarbetsgruppens möten. Vid de regelbundna möten som företagshälsovården och personaltjänsterna håller diskuterar man aktuella ärenden. Man utvecklar också samarbetsformer för att främja personalens arbetshälsa. Sjukvård Sjukvården på allmänläkarnivå omfattar laboratorieundersökningar och bilddiagnostik enligt planen för företagshälsovård samt konsultation av specialistläkare. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 23

Kostnader för företagshälsovården Kostnader för företagshälsovården bildas huvudsakligen av de ersättningar som betalas till serviceproducenterna och upprätthållandet av färdigheterna i första hjälpen. Folkpensionsanstalten betalar ersättning till arbetsgivaren för 60 procent av kostnaderna för den förebyggande företagshälsovård som den har godkänt och för 50 procent av kostnaderna för sjukvård. I fråga om Folkpensionsanstalten finns ett maximibelopp per arbetstagare. Utbildning och utveckling Sektorerna svarar för kompletterande utbildning för personalen. De kan själva ordna intern utbildning med egna resurser, skaffa kompetens på annat håll eller bruka externa kurser o.s.v. Personaltjänsterna ordnar kurser för olika målgrupper bland stadens anställda. För att administrera kurserna används ett elektroniskt system där de kurser som staden ordnar publiceras. Det går att anmäla sig till kurserna via systemet. Systemet används för att följa hur såväl interna som externa kurser genomgås. Utveckling av ledarfärdigheter JEAT utbildning JEAT-utbildning inleddes 2010 och den sjätte gruppen i ordningen har inlett sina studier och blir klar 2015. Till gruppen hör bildningsväsendets chefer inom undervisningsväsendet och småbarnsfostran. Efter att gruppen blir klar har ca 120 chefer avlagt JEAT examen. 24 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

JEAT-utbildningen är läroavtalsutbildning och finansieras således av läroavtalsbyrån i Mellersta Österbotten. Utbildningsanordnare för den sjätte gruppen är Rastor/Uleåborg. Två chefsgrupper inledde sin verksamhet på hösten. Grupperna är arbetshandledningsbetonade och målet med dem är att stödja ledarskapet genom att cheferna får dryfta utmaningar i arbetet tillsammans med kollegor. De får således nya aspekter på sitt ledarskap. Med chefsforum avses en tillställning som är öppen för alla chefer. Under dem tog man upp nya arbetsredskap för personalledning flerkanaliga sociala medier och användningen av dem i arbetet. Vid en kurs om att ta till tals störande beteende i arbetet redogjordes för riktlinjerna för utredning av icke-yrkesmässigt beteende, osakligt bemötande och mobbning. Vid en utbildningsdag för ledarskapsträning tog man upp olika instrument och praxis för ledarskapsträning, grupper bestående av olika slags personer och grupper i olika utvecklingsfaser sett ur ett chefsarbetsperspektiv. Som distansutbildning ordnades två kurser som behandlade samarbetsförfarande och permittering. För hela personalen ordnades två kurser om ansvarsfullt engagemang i arbetsgemenskapen. Målen med kurserna var att öka öppen växelverkan, ömsesidigt förtroende och samhörighet och på så vis främja arbetshälsan. Utbildning som ordnas av sektorerna Inom sektorerna/på affärsverken ordnas kontinuerlig yrkesinriktad fortbildning i form av lärande i arbete och interna och externa kurser. Sektorerna har haft t.ex. följande gemensamma teman: yrkesinriktad informations- och kommunikationsteknik säkerhet i arbete, första hjälpen. I den yrkesinriktade fortbildningen inom sektorerna har man lagt vikt vid följande områden: undervisningsväsendet: undervisningsmetoder inom matematik, musikfostran, arbetsro ger arbetsglädje och mångkulturalism småbarnsfostran: pedagogisk ledning på ett daghem, förbättrande av imagen av arbetet inom småbarnsfostran och lekkultur social- och hälsovårdsväsendet: läkemedelsbehandling, patientdataarkivet, beredskapsutbildning, första hjälpen inom mentalvården, utbildningen Kunnon hoitaja, utbildning om självutvärdering och teamarbete. Deltagande i utbildning och utbildningskostnader Staden använde totalt 668 717 euro för utbildning. I beloppet ingår inte deltagarnas lön och eventuella resekostnader. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 25

Kostnaderna för yrkesinriktad fortbildning 2014 omfattas av lagen om ersättning för utbildning. Syftet med lagen är att förbättra arbetsgivarnas möjligheter att ordna utbildning för sina anställda i syfte att utveckla deras yrkeskompetens. Utbildningsersättning betalas för högst tre utbildningsdagar per arbetstagare. En kommunal arbetsgivare får stödet genom att det beviljas avdrag från den arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren ålagts att betala. I yrkesinriktad fortbildning deltog 1 968 personer, antalet kursdagar uppgick i genomsnitt till 2,7 dagar/person. Totalt 65 personer hade studieledighet, studieledigheterna varade i genomsnitt i 95 dagar. Stadens understöd för de anställdas deltagande i frivillig utbildning 2014 Staden understödjer i egenskap av arbetsgivare de anställdas deltagande i frivillig utbildning genom att bevilja ekonomiskt stöd och ledighet med lön. De anställda har rätt att få högst tio lediga dagar med lön om året om utbildningen ordnas under arbetstid. Utbildningen bör vara viktig med tanke på organisationen och leda till en examen eller ge en viss behörighet. År 2014 betalade staden understöd för att ersätta studiekostnader till ett belopp på 2 820 euro. Personalförmåner Karleby stad övergick den 1 maj 2014 till ett elektroniskt system för betalningsservice i fråga om personalförmånerna. Alla som har anmält sig som användare har en elektronisk värdesedel som det går att köpa motions- och kulturtjänster med. Sedelns värde uppgår till 60 euro, beloppet ställs i proportion till anställningsförhållandets längd och används under den tid som anställningsförhållandet varar. Det elektroniska systemet användes i slutet av året av 2 412 personer, d.v.s. ca 60 procent av stadens personal, vilket stämmer överens med det sedvanliga användarantalet. Av personalförmånen användes 80,9 procent för motion och 19,1 procent för kultur. Flest gånger användes sedeln på olika motionssalar (28,8 procent) och inom stadens idrottstjänster (26,5 procent). Förutom den elektroniska förmånssedeln för personal har staden ett antal gymnastik-, vattengymnastikoch vattenlöpningsgrupper. Stadens personal har deltagit i olika slag motionskampanjer och motionsevenemang. Personaltjänster kan bevilja högst 25 euro/person/år för evenemang som arbetsplatserna ordnar för att främja arbetshälsan. Med ett evenemang som ordnas för att främja arbetshälsa avses gemensam tid för en arbetsplats i syfte att utveckla funktionsdugligheten och samhörigheten på arbetsplatsen och främja de anställdas hälsa. Sektorerna ordnar verksamhet för att främja arbetshälsan för sin personal. Hälsocentralen, tekniska servicecentret och småbarnsfostran har en eller flera grupper som samordnar och ordnar verksamhet för att främja arbetshälsan. 26 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Rökavvänjning Staden uppmuntrar i samarbete med företagshälsovården personal att sluta röka. Staden har för att stödja personal att sluta röka stått för kostnaderna för nikotinersättningsbehandling under en månads tid. Stugorna i Ruka Staden äger två semesterstugor i Ruka, Kokko-Ruka och Terva-Ruka, som hyrs ut till ett förmånligt pris till stadens personal för rekreation. Stadens personal har också möjlighet att hyra stugan Kelovalta i Ruka. Stugan ägs av Barnträdgårdsföreningen och är i första hand avsedd för daghemspersonal men övrig personal kan också hyra den om bokningsläget tillåter. Omplacering av personal År 2014 uppgick antalet anställda som brukade omplaceringstjänsterna till 144 anställda. Totalt 45 av dessa var på långvarig sjukledighet eller fick rehabiliteringsstöd, d.v.s. invalidpension för viss tid, eller invalidpension eller stod på annat sätt utanför organisationen. Antalet personer som omplacerades helt eller delvis i nya uppgifter, var på arbetsprövning i form av yrkesinriktad rehabilitering ordnad av pensionsförsäkringen, den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller en annan organisation uppgick till 89. Alternativt så studerade personerna i form av yrkesinriktad rehabilitering eller var i arbete partiellt med en deltidsarbetsform, t.ex. partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell invalidpension eller deltidspension, eller så hade någon annan åtgärd vidtagits. Dessutom deltog fyra personer i frivillig karriärplanering. De övervägde byte av bransch eller utbildning eller höll på att återgå till arbetet efter en långvarig frånvaro eller dryftade övriga förändringsalternativ. Sex personer har varit anställda hos arbetsgivare som har ett nära samarbete med stadens organisation eller hos staden för viss tid. De viktigaste externa samarbetsinstanserna var Kommunernas pensionsförsäkring, som också omfattar StPL-försäkrade, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, försäkringsbolagen, Folkpensionsanstalten, TE-byrån, utbildningskoncernen och läroavtalsbyrån. Keva som sköter pensionsärendena för den offentliga sektorn gav 2014 de största arbetsgivarna möjlighet att vid 150 sjukdagar delta i en rehabiliteringsutredning. Karleby stad deltog i detta. Keva har mottagit 74 rehabiliteringsinitiativ. Antalet ökade märkbart från fjolårets 49. Målet var att utreda möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering i god tid innan en sjukdagpenningperiod tar slut och sänka tröskeln för att återgå till arbetet efter en sjukfrånvaro. Man strävar efter att erbjuda skolgångsbiträdena arbetsmöjligheter utifrån deras färdigheter under den tid som de är permitterade på grund av skolornas sommarlov. Arbetsplatserna är förlagda till de branscher där det finns ett stort behov av arbetskraft och där verksamheten bedrivs året runt. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 27

6 Samarbete Samarbetsgrupp och utvecklingsgrupper Till den representativa samarbetsorganisationen hör stadens gemensamma samarbetsgrupp med tillhörande sektioner och utvecklingsgrupperna för de olika sektorerna och affärsverken. Samarbetsorganisation Principen för samarbetsgruppen är att den består av lika många företrädare för arbetsgivarsidan som för personalen. Personalen företräds av sex arbetarskyddsfullmäktige och sex företrädare utsedda av fackorganisationerna (huvudförtroendemän och ordförande för lokalföreningarna). Arbetsgivaren företräds av stadens ledande tjänstemän, sektorcheferna och en affärsverksdirektör. Stadsstyrelsens personalsektion har två företrädare med närvaro- och yttranderätt men de är inte ordinarie ledamöter i samarbetsgruppen. Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp. Ärenden som sköts av samarbetsorganisationen Till de ärenden som sköts av samarbetsorganisationen hör de uppgifter som föreskrivs i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet (44/2006). Samarbetsgruppen är således stadens arbetarskyddskommitté. Samarbetsgruppen behandlar alltid de samarbetsärenden som gäller hela staden eller ett avsevärt omfattande område. Samarbetsgruppens arbetarskyddssektion behandlar ärenden som gäller en arbetsplats eller en begränsad grupp och bereder de ärenden som hör till dess uppgiftsfält för samarbetsgruppen eller en annan beslutsfattare. Utvecklingsgrupperna behandlar de samarbets- och arbetarskyddsärenden som gäller sektorn i fråga. Samarbetsgruppen Samarbetsgruppen samlades sex gånger under 2014. För samarbetsgruppen och företrädare för fackorganisationerna ordnades dessutom informationsmöten i anslutning till de olika behandlingsfaserna av stadens budget. Vid mötet i december behandlades statsstyrelsens budgetförslag för 2015. Till de ärenden som samarbetsgruppen behandlade hörde verksamhetsplanen för företagshälsovården för 2014 och ansökan om ersättning för kostnaderna för företagshälsovården hos Folkpensionsanstalten för 2013. Samarbetsgruppen behandlade följande ärenden i anslutning till arbetarskyddet: resultatet av arbetarskyddsvalet, arbetarskyddsfullmäktige och fullmäktiges verksamhetsområden 2014 2017 översynen av verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet 2014 2017 företrädare för arbetarskyddet i planerings- och byggkommittéer arbetarskyddspersonalens utbildningsplanering stadsstyrelsens bemötande till regionförvaltningsverket om stängningen av D-flygeln i stadshuset resultaten av en personalenkät om inneluften. Övriga ärenden som hörde till samarbetet: utvecklingssamtal 2015 utveckling av verksamheten med initiativ ersättande arbete 28 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

utveckling av informationstidningen för personalen lagstadgad utbildningsersättning och utbildningsplan genomförande av besparingar av personalkostnaderna anslag för personalförmåner 2015 Karleby stads anvisning om e-post återgång till arbetet efter högst tio dagars sjukledighet Livscykelprojektet Storkisbackens skola och daghem elektronisk betalning av personalförmåner statistik över Karleby stads personal 2013. Utvecklingsgrupper Centralförvaltningen och koncerntjänsterna Utvecklingsgruppen för centralförvaltningen och koncerntjänsterna består av sju företrädare för arbetsgivaren och sex företrädare för personalen. Två sammanträden har hållits. Till de viktigaste ärendena som behandlades hörde permitteringarna och stadens ekonomiska situation i sin helhet. Bildningsväsendet Bildningsväsendet har en utvecklingsgrupp med nio företrädare för personalen och sju företrädare för arbetsgivaren. Bildningsdirektören är ordförande. Till gruppen hör arbetarskyddschefen och tre arbetarskyddsfullmäktige. Två sammanträden har hållits. Utvecklingsgruppen behandlade t.ex. följande ärenden budgetförslaget för 2015 bildningsväsendets utvecklingsplaner 2014 2017. Social- och hälsovårdsväsendet Den gemensamma utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet bestod av elva företrädare för personalen och tolv företrädare för arbetsgivaren, ordförande och sekreterare medräknade. Utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet hade fyra möten under 2014. Den gemensamma utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet konstaterade i mars att hälsocentralens ledningsgrupp har diskuterat en avveckling av hälsocentralens utvecklingsgrupp därför att det finns en gemensam utvecklingsgrupp för social- och hälsovårdsväsendet vilken behandlar samma ärenden. Den gemensamma utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet behandlade vid sina möten under 2014 ärenden som var viktiga och aktuella för social- och hälsovårdsväsendet, t.ex.: aktuella ärenden i anslutning till verksamheten (dispositionsplan, bokslut 2013, verksamhetsberättelse 2013, budgetförslag för 2015, budgetutfall 2014) aktuella arbetarskyddsärenden (bl.a. verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, inneluftsproblem, sjukfrånvaro, olycksfall i arbetet bland stadens anställda, kurser) reformen av social- och hälsovården permitteringar, ledigheter utan lön m.m. under 2014 beredning av stadens personalprogram åtgärdsprogram på basis av stadens strategi stadens nya anvisningar om utvecklingssamtal översyn av instruktionen för social- och hälsovårdsväsendet KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 29

precisering av semesteranvisningen enkät riktad till stadens personal om resor till och från arbetsplatsen de lagstadgade tidsgränserna som en utmaning för socialvårdsväsendet extern auditering för att förnya kvalitetscertifikatet för hälsovårdstjänsterna och äldreomsorgen. Tekniska sektorn Utvecklingsgruppen för tekniska sektorn består av fyra företrädare för personalen och tre företrädare för arbetsgivaren, en arbetarskyddsfullmäktig och en arbetarskyddschef. Utvecklingsgruppen höll möte sju gånger. Den behandlade följande ärenden översyn av insatsområdena i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet budgetfrågor åtgärder i anslutning till anpassningsprogrammet, omorganiseringar, personalarrangemang, permitteringar m.m. uppföljning av utvecklingssamtal uppföljning av olycksfall i arbetet och sjukledigheter arbetshälsoenkät och enheternas planer för arbetshälsan. Karleby Vatten Utvecklingsgruppen för Karleby Vatten bestod av tre företrädare för arbetsgivaren och fyra företrädare för arbetstagarna. Den höll tre möten. Till de viktigaste ärendena som behandlades hörde: förbättring av den interna informationsgången beslut om att ordna möjlighet för personalen att bekanta sig med olika verksamhetsställen personalbehov och rekrytering arbetstagarnas möjligheter att orka med arbetet, tillräckligt antal arbetstagare och överföring av tyst kunskap frågor i anslutning till arbetshälsa utvecklingsgruppen presenterade sig för vattenverksdirektionen vid ett möte den 13 november 2014. Työplus På Työplus behandlas samarbetsfrågor på möten som hålls för hela personalen. Tre möten har hållits i såväl Karleby som Jakobstad. Ett gemensamt möte har hållits. Det viktigaste ärendet har varit behandlingen och översynen av planen för arbetshälsan. Regionala räddningsverket Utvecklingsgruppen för det regionala räddningsväsendet bestod av fem företrädare för arbetsgivaren och fem företräder för arbetstagarna samt arbetarskyddschef och arbetarskyddsfullmäktig. Den höll två möten. Till utvecklingsgruppens viktigaste ärenden hörde översyn av verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet införande av ett nytt riskbedömningsprogram för räddningsväsendet och prehospital akutsjukvård som en av pilotinstitutionerna i landet 30 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

utveckling och uppföljning av rapporteringen om olycksfall i arbetet och riskhändelser utredning av resultaten av de enkäter om arbetshälsa vilka har genomförts under 2013 (räddningsbranschen, Karleby stad, staden Jakobstads brandstation) och åtgärder med anledning av dem strävan efter att minska sjukfrånvaron genom att utveckla arbetsgemenskapen. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 31

7 Personalsektion Stadsstyrelsens personalsektion inledde sin verksamhet efter valet i början av 2013. Stadsstyrelsen väljer bland sina medlemmar fem personer till sektionen och personliga ersättare till dem. Stadsstyrelsen utser sektionens ordförande och vice ordförande. En personalrepresentant har rätt att närvara vid personalsektionens möte. Personalsektionens uppgifter omfattar behandling av personalärenden som ankommer på staden i egenskap av arbetsgivare: utveckling av personalförvaltningen och personalen, samordning av arbetshälsan och utbildningen, behandling av de allmänna grunderna för lönesättningen för stadens tjänsteinnehavare och arbetstagare samt av de förmåner som tillhör personalen utifrån tjänste- eller arbetsförhållande samt ärenden som gäller tillämpning av föreskrifterna i tjänstekollektiv- och kollektivavtal inklusive ärenden som gäller verkställighet av rekommendationsavtal, om inte dessa uppgifter har ålagts något annat organ eller delegerats till en tjänsteinnehavare. Personalsektionen höll sju möten under 2014. På dem behandlades bl.a. följande ärenden: personalenkäten om arbetshälsa 2013 antalet arbetarskyddsfullmäktige och deras verksamhetsområden avtal om sparade ledigheter lägesöversikter över samarbetsförhandlingarna personalberättelse projekt/effektivisering av åtgärdsmodellen för stöd på ett tidigt stadium/pilotverksamhet för en åtgärdsmodell för att utreda olycksfall i arbetet inom social- och hälsovårdsväsendet återgång till arbetet efter en sjukledighet på högst tio vardagar inledning av beredningen av ett personalprogram kommunikativa verksamhetssätt och personalkommunikation åtgärdsmodell för ersättande arbete. 32 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

8 Personalkommunikation De viktigaste interna kommunikationskanalerna var intranet, e-post och det interna informationsbladet PikkuTynnyri. Social- och hälsovårdsväsendet utkommer med ett informationsblad, SoTe tiedote. Båda informationsbladen utkommer i pappersversion och kan läsas på intranet. En anvisning om stadens e-post godkändes. Samarbetsgruppen beslutade om en utveckling av PikkuTynnyri och tillsatte ett redaktionsråd för bladet. Inom kommunikationsutbildningen har man närmast tagit upp sociala medier. KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 33

Bilagor Bilaga 1 34 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Bilaga 2 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 35

Bilaga 3 36 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Bilaga 4 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 37