Kulturlämningar på Solbergsudde

UV ÖST RAPPORT 2006:64 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Kulturlämningar på Solbergsudde RAÄ 9 samt UV 39 50 Västerviks socken Västerviks kommun Kalmar län Dnr 421-1830-2006 Clas Ternström

UV ÖST RAPPORT 2006:64 KULTURHISTORISKT PLANERINGSUNDERLAG Kulturlämningar på Solbergsudde RAÄ 9 samt UV 39 50 Västerviks socken Västerviks kommun Kalmar län Dnr 421-1830-2006 Clas Ternström 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Clas Ternström Utskrift UV Öst, Linköping 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2006 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2006:64 ISSN 1404-0875 2

Innehåll Bakgrund 5 Syfte och genomförande 5 Kulturmiljö och topografi 5 Resultat 6 Åtgärdsförslag 10 Referenser 10 Litteratur 10 Kartor 10 Övriga referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1. Beskrivning av lämningar 12 3

Fig 1. Topografiska kartan med arbetsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4

Kulturhistoriskt planeringsunderlag Kulturlämningar på Solbergsudde Bakgrund Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst har efter beställning från Västerviks kommun tagit fram ett kulturhistoriskt underlag över området Solbergsudde, Västerviks socken, Västerviks kommun, Kalmar län. Anledningen är att Västerviks kommun arbetar med att detaljplanelägga området Solbergsudde sydväst om Västerviks tätort. Inom ramen för planarbetet önskade man en kulturhistorisk utredning. Utredningens syfte var ge en bild över fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar och målsättningen har varit att den ska motsvara en särskild arkeologisk utredning, etapp 1 enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m (KML). Om arbetet uppfyller kraven på en sådan avgör länsstyrelsen. Resultatet ska ligga till grund för det fortsatta planarbetet, samt utgöra underlag för länsstyrelsen i ärendet. Syfte och genomförande Syftet med arbetet var att ge en översiktlig bild av områdets historia och kulturhistoriska karaktärsdrag, beskriva samtliga synliga forn- och kulturlämningar, samt markera dessa på karta. Vidare skulle man avgränsa områden som bedömdes innehålla lagskyddade lämningar utan synlig markering ovan mark och lämna förslag på eventuella fortsatta arkeologiska insatser inom området. Arbetet genomfördes i två steg. Inledningsvis gjordes en genomgång av fornminnesregister och arkiv. Vid detta moment studerades även historiskt kartmaterial. Därefter gjordes en inventering av området genom terrängrekognoscering. I samband med fältarbetet gjordes även fördjupade arkivstudier lokalt. Vid detta moment bidrog Veronika Palm, Västerviks Museum, med värdefull information. Dokumentationen av lämningar genomfördes med GPS, digital fotografering och upprättande av korta beskrivningar. Resultaten förvaras i Riksantikvarieämbetets digitala dokumentationssystem Intrasis. En stor del av arbetsområdet utgörs av vatten. Någon inventering under vatten har inte utförts. En kontroll av Svenskt Marinarkeologiskt Arkiv har dock gjorts, där inga registreringar fanns i området. Om framtida exploatering påtagligt kommer att beröra vattenområdet bör en marinarkeologisk insats göras för att fastställa om fast fornlämning är belägen under vatten. Denna rapport kan användas som underlag till länsstyrelsen vid en kommande ansökan om tillstånd till exploatering. Det är länsstyrelsen som fattar beslut i ärendet, och avgör vilka fortsatta arkeologiska åtgärder som kan komma att krävas. Kulturmiljö och topografi Området omfattar ca 62 ha, av vilka en betydande del är vatten. Solbergsudde utgörs av en halvö och de topografiska förhållandena är starkt präglade av Tjustbygdens innerskärgård med bergig, storblockig skogsmark, övervägande barrskog. I väster angränsar området till gamla pappersbrukets industriområde och i nordväst finns Lysingsbadet med dess anläggningar och Västerviks golfbana. På Solbergsuddes norra strand finns ett flertal sommarstugor, samt även ett varv och en småbåts- och gästhamn. Längs stranden utmed hela udden finns bryggor för småbåtar. 5

Fig 2. Hela utredningsområdet präglas av stenbrottets verksamhet. Sex års intensivt nyttjande har satt spår för all framtid. Foto Clas Ternström. Ett nedlagt stenbrott finns inom området (fig 2). Stenbrottet är inte registrerat i fornminnesregistret. Vidare finns en fornlämningsliknande lämning registrerad, RAÄ 9, Västerviks socken. Dessutom finns uppgifter om att gravar ska ha funnits inom området. Resultat Här ges en kulturhistorisk beskrivning och analys av arbetets resultat utifrån såväl inventering som arkivstudier (fig 3). De fullständiga beskrivningarna över de enskilda lämningarna återfinns i bilaga 1. Området förefaller inte innehålla några förhistoriska lämningar eller andra fasta fornlämningar. Den närmast belägna fasta fornlämningar är RAÄ 149, Västrum socken. Vid utredningen konstaterades heller inga topografiskt lämpliga platser för dold fornlämning. Detta beror sannolikt på områdets bergiga och storblockiga karaktär. Den lämning, RAÄ 9, som fanns registrerad sedan tidigare, besiktades och tidigare bedömning kunde fastställas. Det rör sig om ett sentida röjningsröse. Vid en fornminnesinventering utförd år 1932 uppges det ha tidigare funnits fyra altarkummel, bestående av ett blotarbord vardera vilande på 3 mindre stenar samt omgivet av stenar i cirkel. I närheten har även legat 2 rösen (Bellander 1933). Dessa uppgifter kontrollerades, men inga lämningar kunde fastställas i terrängen. Stenbrottet på Solbergsudde har inventerats översiktligt vid tidigare tillfälle (Molander 2002). Av inventeringen framgår att det var i drift mellan 1874 och 1880. Om brytning förekommit dessförinnan eller senare finns det inga uppgifter om. I ovan nämnd inventering förekommer en källargrund, vilken enligt uppgift inte har med stenbrottet att göra. Vid nu utförd inventering påträffades ytterligare en husgrund inom stenbrottet som med största sannolikhet har med denna verksamhet att göra. Vidare påträffades en husgrund i form av en tegelruin utanför området för stenbrottet, vilken enligt uppgift ska ha varit krutmagasin till detsamma (http://www. vt.se/pop_print.asp?articleid=212056). Vid nu utförd inventering har stenbrottets utbredning avgränsats. Den brytningsteknik som använts har varit krutsprängning och kilning. Det syns väl på de borrhål som finns på brottytorna (figur 4). Borrhålen var dock förhållandevis få borrhål. Stenbrottet utgörs, som på så många andra platser, inte av ett stort brott, utan uppskattningsvis av ett 100-tal små brytningsytor med tillhörande skrotstensvarpar. Som uppmärksammats i 6

Fig 3. Utdrag ur Ekonomiska kartan från 1940-talet med området och samtliga RAÄ- och UV-nummer markerade. På denna karta har skikt ur den moderna fastighetskartan lagts. Skala 1:7000. 7

Fig 4. Flera av stenblocken och brytningsytorna uppvisar borrhål efter krutsprängningen. Foto Clas Ternström. tidigare inventering finns inga lämningar efter brygg- eller kajkonstruktioner runt Solbergsuddes stränder. En tolkning har varit att sentida aktiviteter har förstört dylika. Vid inventeringen kunde det dock konstateras att uddens yttersta spets är plan och låg och att platsen mycket väl skulle kunna ha fungerat för utskeppning med pråm utan några betydande hamnanläggningar (figur 5). I en inventering av ödetorp i Tjustbygdens kustband finns ett torp med på Solbergsudde (Hansson 1998). Äldsta belägget för torpet som då hette Solbergsnäs är från år 1772 från ett husförhör och förste boende är Johan Jönsson. Den äldsta kartan över området från år 1707 visar ingen bebyggelse, vilket förefaller rimligt. På Generalstabskartan från slutet av 1800-talet finns dock ett hus markerat. Detta torp revs kring år 1900 och idag står enligt ovan nämnda torpinventering ett nytt hus på grunden, nu under namnet Solbacken. Några övriga lämningar efter boningshus påträffades inte vid inventeringen. Enligt torpinventeringen har bebyggelsenamnet på platsen varierat över tid, men förleden Solberg har förekommit från början. I trakten fanns vid 1700-talets mitt en bergsman vid namn Erik Sohlberg (Lamke & Nilsson 2004). Kan det ha varit så att han ägt mark, alternativt gjort provbrytningar på Solbergsudde, varpå namnet uppstått? 8

Övriga lämningar som påträffades vid inventeringen var två gränsmärken, fem hägnader (murar) och ett med område fossil åkermark, dvs äldre åkermark tagen ur bruk. Gränsmärkena var av en vanlig typ med en rest stenflisa stående i ett kallmurat postament av sten. En av hägnaderna, murarna, var rak och lång och förefaller delvis avgränsa stenbrottet. De övriga hägnaderna, belägna i utredningsområdets nordvästra del, är märkliga genom att de är anlagda så att de delade av naturliga svackor i berget. Funktionen på dessa är oklar, men de förefaller vara sentida. Området med fossil åkermark består av en åkeryta och en stenmur och ligger i områdets nordvästra del, angränsande golfbanan. Åkern är sentida och har brukats så sent som vid 1900-talets mitt. Nedan presenteras lämningarna i en tabell med förslag på vidare antikvariska åtgärder. Dessa åtgärder är rekommendationer, då det alltid är länsstyrelsen som beslutar i dessa frågor. De lämningar som redovisas nedan är av den karaktären att de inte bör behöva påverkas direkt av en exploatering, varför den rimliga rekomendationen blir bevaras. Id Lämningsyp Antikvarisk status Föreslagen åtgärd RAÄ9 Fornlämningslikn lämning Övr kulturhistorisk lämning Bevaras/hänsyn UV39 Stenbrott Övr kulturhistorisk lämning Bevaras/hänsyn UV40 Husgrund, historisk tid Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV41 Husgrund, historisk tid Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV42 Husgrund, historisk tid Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV43 Hägnad Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV44 Hägnad Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV45 Hägnad Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV46 Hägnad Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV47 Hägnad Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV48 Gränsmärke Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV49 Gränsmärke Övr kulturhistorisk lämning Bevaras UV50 Fossil åker Övr kulturhistorisk lämning Hänsyn Fig 6. Tabell över lämningar med förslag till vidare åtgärder. Utförligare beskrivningar av UV-nummer finns i bilaga 1. Fig 5. Stranden på Solbergsuddes spets är plan och låglänt och skulle mycket väl ha kunnat lämpa sig för utskeppning av bruten sten utan några större hamnkonstruktioner. Foto Clas Ternström. 9

Åtgärdsförslag Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst anser att exploatering är möjlig inom stora delar av området. Ingen av de lämningar som framkommit utgör fast fornlämning. Lämningar som inte är fast fornlämning kan ändå ha ett stort kulturhistoriskt värde. UV Öst föreslår att dessa lämningar, till exempel hägnader och gränsmärken, inordnas i eventuella kommande exploateringar på lämpligt sätt. Beträffande det stora sammanhängande området med stenbrott är detta sentida, det vill säga är ej att betrakta som fast fornlämning, men har ändå ett stort kulturhistoriskt värde. Här ska samråd ske med länsstyrelsen innan eventuell exploatering. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen i Kalmar län, vilka beslutar i ärendet. Linköping i december 2006 Clas Ternström Referenser Litteratur Bellander, E. 1933. Fasta fornlämningar i Västervik stadsområde, Småland. Riksantikvarieämbetet. Hansson, B. 1998. Ödetorp i Tjustbygdens Kustband. Västervik-Loftahammar. Tjusts Släktforskarförening. Stencilmaterial. Lamke, L. & Nilsson, H. 2004. Kulturhistorisk utredning av Gladhammars gruvområde. Kalmar läns museum Rapport 2004:09. Molander, B. 2002. Stenbrotten inom Västerviks kommun. Del 2. Lämningar efter stenbrytning i skärgårdsområdena norr om Loftahammar och sydväst om Norrlandet och Gränsö. Arbetscentrum i Västervik. Svenonius, F. 1907. Beskrifning till kartbladet Västervik, N:o 137. Sveriges Geologiska Undersökningar. Kartor G111-1:3, Västerviks stad, 1707. G111-1:5, Västerviks stad, 1707. G111-1:6, Västerviks stad, 1707. Rågångsbestämning. Ekonomiska kartan från 1940-tal, blad 7H 0a. Generalstabskartan, blad Västervik. Övriga referenser http://www.fmis.raa.se http://www.gis.lst.se/lstgis http://www.h.lst.se http://www.lantmateriet.se http://www.vt.se/pop_print.asp?articleid=212056 (2006-12-07) Einarsson, L. Kalmar läns museum. E-post (2006-12-04). Eriksson, N. 2006. Statens Maritima Museer. E-post (2006-12-06). Nilsson, H. Kalmar läns museum. Muntligen (2006-12-06). Olsson, A. 2006. Statens Maritima Museer. E-post (2006-12-06). 10

Administrativa uppgifter Län: Kalmar Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: Västervik Plats: Solbergsudde Läge: Ekonomiskt kartblad 7H 0a Undersökningens mittpunkt: X6400850, Y1551800 Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: 421-1830-2006 Projektnummer: 1520801 Intrasisprojekt: O2006073 Rapportnummer: 2006:64 Ansvarig arkeolog: Clas Ternström Beställare: Västerviks kommun, Kommunledningskontoret Kostnadsansvarig: Som ovan Undersökningstid: 2006-12-05--06 Undersökningsområde: Ca 62 ha Dokumentationshandlingar: Arbetsmaterialet förvaras på RAÄ UV Öst Fynd: Inga fynd 11

Bilaga 1. Beskrivning av lämningar UV39 Terräng: Krön, samt nord-, väst- och sydsluttning av bergrygg. På udde av halvö. Skogsmark. Brott/täkt, bestående av ett stenbrott, ca 520x70 200 m (VNV-ÖSÖ), vilket utgörs av uppskattningsvis ett 100-tal brott och brytningsytor och lika många gråbergsvarpar. Brotten och brytningsytorna varierar i storlek mellan i huvudsak 2 10 m och 1 2 m dj. Bergarten utgörs av granit och sten har brutits för gatsten och bro- och hamnbyggnader. Stenbrottet drevs mellan åren 1874 och 1880 av S G Nilson från Bergebo. Brytningsmetod var krutsprängning. (Molander 2002). UV40 Terräng: Avsats på sydvästsida av bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Husgrund, historisk tid, rund, ca 8 m i diam och 3 m h. Lämningen utgörs av en ruinkulle av tegel, ca 8 m i diam och 1 m h, samt en i ruinkullen stående tegelruin, ca 4x4 m (N-S) och 3 m h med bevarade väggar mot S och Ö. Ruinen står på en murad stensockel med tuktade stenar och har en öppning mot S försedd med järndörr. Enligt uppgift ska det röra sig om ett krutmagasin tillhörande det närbelägna stenbrottet. UV41 Terräng: Invid sydvästsluttande brytningsyta. Skogsmark. Husgrund, historisk tid, oval, ca 6x4 m (NÖ-SV) och intill 1 m h. Kallmurad av skrotsten emot en brytningsyta, vilken utgör den Ö väggen. Öppning mot S, ca 1 m br. Husgrunden är belägen centralt i stenbrottet och hör med all sannolikhet till detsamma. Denna husgrund har ej uppmärksammats vid tidigare inventering. UV42 Terräng: Sydsluttande, skrotstensbemängd sida av bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Husgrund, historisk tid, kvadratisk, ca 2x2 m (NÖ-SV) och intill 1 m h. Kallmurad av skrotsten i en slänt med skrotsten. Husgrunden har en öppning mot SV. Enligt uppgift utgör denna husgrund en källare till en närbelägen stuga och har inte med stenbrottet att göra (Molander 2002). UV43 Terräng: Sydvästsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark/tomtmark. Hägnad, bestående av en stenmur, ca 180 m l (NNÖ-SSV), 0,5 m br och 0,5 0,7 m h, kallmurad av företrädesvis skrotsten. 12

UV44 Terräng: Nordsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Hägnad, bestående av en stenmur, ca 70 m l (NV-SÖ) och 0,5 m h, kallmurad av skarpkantad sten, eventuellt skrotsten. Muren är märkligt placerad på en bergssluttning och är delvis uppbyggd av stora, kantställda stenar. Muren följer fastighetsgräns. UV45 Terräng: Nordsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Hägnad, bestående av en stenmur, ca 5 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h, kallmurad av skarpkantad sten, eventuellt skrotsten. Muren är märkligt placerad i en bergsskreva. Muren ligger i fastighetsgräns. UV46 Terräng: Nordsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Hägnad, bestående av en stenmur, ca 5 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h, kallmurad av skarpkantad sten, eventuellt skrotsten. Muren är märkligt placerad i en bergsskreva. Muren ligger i fastighetsgräns. UV47 Terräng: Nordsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Hägnad, bestående av en stenmur, ca 45 m l (ÖNÖ-VSV) och 0,5 m h, kallmurad av skarpkantad sten, eventuellt skrotsten. Natruliga bergklackar och block ha utnyttjats. Muren ligger i fastighetsgräns. UV48 Terräng: Nordsida bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Gränsmärke, runt ca 0,8 m i diam, bestående av en rest stenflisa, 0,2 m br, 0,4 m h och 0,1 m br, stående i ett kallmurat postament. Stenen lutar mot N. UV49 Terräng: Mindre platå på bergrygg (NV-SÖ). Skogsmark. Gränsmärke, ovalt ca 0,8x0,6 m (NV-SÖ) bestående av en rest stenflisa, 0,2 m br, 0,4 m h och 0,1 m br, stående i ett kallmurat postament. Stenen lutar mot NÖ. UV50 Terräng: Skogsmark/tomtmark. Område med fossil åkermark, ca 40x35 m (NNV-SSÖ), bestående av en fossil åker och en hägnad. Den fossila åkern är oregelbundet rekt, ca 30 40x15 25 m (NNV-SSÖ), bestående av en plan åkeryta kringgärdad av ett ca 0,6 m br och 0,2 m dj dike. Åkerytan begränsas i längs SV kanten av en hägnad i form av en stenmur. Sentida. Beväxt med lövträd och lövsly. 13