En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8)
Det artificiella gummiberget är en tolkning av Vasaparkens naturliga topografi och stimulerar till nya former av lek. 2(8)
#1 Lekplatsen består av olika delar vilka knyts samman av en böjd betongmur vilken varierar i höjd och funktion. 3(8)
En stor yta av konstgräs har ersatt delar av den tidigare slitna centrala fotbollsplanen. Den övre bilden visar planen från en av balkongerna vilka ligger en bit över parken på gatunivå. Under konstgräset ligger kylslingor vilken möjliggör en stor isbana mellan november och mars. 4(8)
Sittplatser runt den stora, öppna centrala ytan. 5(8)
Terrasser med perennplanetringar, murar, sittytor, bangolf och boule förekommer i slänterna ned mot den centrala, öppna ytan. Ett huvudstråk i asfalt och kanter av granit sträcker sig genom parken från Dalagatan och ned mot den omgjorda entrén vid S:t Eriksplan. 6(8)
INFORMATION: Uppdrag: Förnyelse av park, program och projektering Arkitekt: Grontmij Landskapsarkitekter, Stockholm: Anders Falk (ansvarig etapp 1 och 3), Anders Kling, (ansvarig etapp 2), Veronika Borg (handläggare etapp 1), Sofia Nylén (handläggare etapp 2), Ulrika Petzelius, Alf Orvesten Beställare: Stockholm stad genom Bodil Hammarberg (projketansvarig) Areal: 5 ha Program/projektering: 2002-2005 Byggår: 2004-2006 (byggd i olika etapper) 1. Lekplats 2. Aktivitetsyta - fotboll / isbana. 3. Terrasser med sittplatser, blomsterplanteringar, bangolf och boule. 4. Huvudstråk 5. Entré mot S:t Eriksplan 6. Glemmes terrasser 7. Sabbatsberg - Upprustning av Västra Parken i samband med exploatering (programförslag) 5 4 1 3 3 2 3 3 4 6 7 Situationsplan 7(8)
PROJEKTBESKRIVNING: Vasaparken är en av Stockholms mest populära innerstadsparker. Den anlades kring förra sekelskiftet när Stockholm var en av Europas mest trångbodda och ohygieniska huvudstäder. Dåtidens politiker började förorda ett hälsosammare leverne med motion, solbad och idrott. På den gamla ritningen står inskrivet öppen plats för fria lekar. Det visar vad Vasaparken ville erbjuda, till skillnad från finpromenerandet i Observatorielunden, Tegnérlunden, och alla andra nyanlagda bergsparker i dåtidens Stockholm. Fotbollen hade inte så många utövare då, men 1912 fick Stockholm sommarolympiaden. Vasaparkens fria yta och omgivande ovala parkväg blev träningsanläggning. Sen dess har Vasaparkens gräsyta flitigt utnyttjats för fortsatta fria lekar, även vintertid med spolad isbana sen tidigt 40-tal. I en serie samråd har Stockholms stad fångat upp Vasastadsbornas synpunkter på deras kvarterspark. Förnyelsen av Vasaparken har handlat om att införliva dagens behov och krav i en äldre traditionell parkstruktur. Med den kommande bostadsexploateringen i det intilliggande Sabbatsbergsområdet har uppgiften också varit att länka Vasaparken till det gamla sjukhusområdet som tidigare varit helt slutet mot parken. I framtiden kommer de gröna miljöerna runt Sabbatsberg och Vasaparken att vara en enda stor grön lunga i den annars täta innerstadsmiljön. Omdaningen är en av de mer omfattande parkupprustningar som skett i Stockholm under senare år och det första exemplet där en park på ett mer omfattande sätt anpassats till en nutida användning. Vasaparkens öppna gräsyta har länge varit ett problem. Trots åtskilliga renoveringar har det publika trycket efter några år förvandlat gräset till ett stampat jordgolv. För att möta nutida krav har därför en konstgräs/konstisplan införlivats i parken. En gestaltningsmässig utmaning har varit att placera och anpassa denna stora, plana yta till sin omgivning. Tre stycken breda gradängsteg, vilka nyttjas som sittytor, tar upp höjdskillnaden mellan planens kortsida och gångvägen i öster. Gångvägssystemet har anpassats till de nya förutsättningarna. Breda stenkanter definierar huvudgångstråken. I slänterna upp mot Odengatan och Dalagatan finns utrymme för sittplatser och för boule och minigolf. Ett system av raka murar, planteringar och terrasser på olika nivåer organiserar dessa aktiviteter och ger dem en gemensam funktionell och estetisk ram. Från trottoarnivå skjuter två plattformar ut över slänterna. Här kan man blicka ut över aktiviteterna och på så sätt besöka parken utan att i egentlig mening träda in i den. Ett annat stort fokus har varit omdaningen av parkleken. Olika lekaktiviteter inordnas i ett mjukt böljande landskap av gummiytor som är en översättning av Vasaparkens naturliga topografi. Gummit och lekplatsens terrängbeskrivning ska i sig stimulera till lek. Lekplatsens struktur ska ge upphov till friare tolkningar av hur man som barn kan nyttja en lekplats där varje lekfunktion inte omedelbart är given. Förnyelsen av Vasaparken har syftat till att skapa varaktiga ytor för samtida aktiviteter inom ramen för den traditionella parken, en scen för den aktive parkbesökaren men även en plats att dra sig tillbaka till från storstadens buller. Ett allrum för Vasaiterna och Stockholmarna. Projektet har redan rönt stor uppmärksamhet med bland annat två artiklar i tidskriften Arkitektur samt presentation i det internationella Landskapsarkitektmagasinet Topos och den tyska tidskriften Garten+Landschaft. Vasaparken har blivit en angelägenhet även för icke-vasastadsbor och det är många från Stockholms alla hörna som kommer för att utnyttja parken. Besökstrycket är bitvis oerhört stort. Extra kul är att se hur parken även används kvälls- och faktiskt även nattetid för fotboll och skridskoåkning. 8(8)