Framtiden på äldre dar hur blir den?

Framtiden på äldre dar hur blir den? Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Ljusdals kommun 2008-2015 Med SCB:s befolkningsprognos för kommunen och församlingar fram till 2030 Antagen av Kommunfullmäktige 2008-09-29

Innehåll Sid 1. Inledning: 3 1.1. Planens syfte och användning 2. Visioner 3 3. Utgångspunkter 4 3.1. Värdegrund 4 3.2. Ny teknik 4 3.3. Äldre i glesbygd 4 3.4. Tillgång på lämpliga bostäder 4 3.5. Alternativa driftsformer 5 3.6. Brukarundersökningar 5 3.7. Aktivt miljöarbete 5 3.8. Jämställdhet och mångfald 5 4. Förebyggande arbete: 6 4.1. Anhörigstöd, social gemenskap och aktiviteter 6 4.2. Förebyggande hembesök och fallskadeprevention. 6 4.3. Kost och måltider 7 5. Stöd och sociala insatser 7 5.1. Hjälp i hemmet 7 5.2. Korttidsboende 8 5.3. Omsorgs- och vårdboende 8 5.4. Kategoriboende 8 6. Hälso- och sjukvård: 9 6.1. Hälso- och sjukvårdsansvar i särskilt boende och dagverksamhet 9 6.2. Rehabilitering 9 6.3. Demensvård 10 6.4. Multisjuka äldre 10 6.5. Vård i livets slutskede 10 7. Samverkan primärvård och sjukhusvård 11 8. Samverkan med frivilligorganisationer 11 9. Uppföljning och uppdatering av planen 11 10. Bilaga med befolkningsutveckling 2007-2030 mm. 12-14 Målformuleringar och visioner är grönmarkerade i texten. Omsorgsnämnden slår fast är markerade med gult i texten. 2

1. Inledning Denna utvecklingsplan för äldreomsorgen i Ljusdals kommun har tagits fram av Omsorgsnämnden genom en samrådsprocess med delaktighet från en rad olika aktörer såsom intresseorganisationer, medarbetare och samverkanspartners. 1.1. Syfte och användning Planen är tänkt att vara vägledande både för politiska beslut, för förvaltningens arbete med frågorna kring omsorg och vård av de äldre och för invånare i kommunen. Denna plan skall återkommande revideras och uppdateras. Planen utarbetas och uppdateras av Omsorgsnämnden och antas av Kommunfullmäktige. 2. Visioner Äldreomsorgens alla kunder skall uppleva trygghet, valfrihet och glädje. Äldreomsorgens verksamheter skall präglas av hög kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Hemtjänsten i Ljusdals kommun skall utgöra grunden i äldreomsorgen och baseras på individens behov och önskemål så att kunden är i fokus och känner sig bekräftad. Vård- och omsorgsboende för äldre i Ljusdals kommun skall kännetecknas av trygghet, valfrihet och delaktighet i planeringen av omvårdnad och aktiviteter, som t.ex. utevistelse. Äldreomsorgens kunder skall få en trygg, omsorgsfull och sakkunnig sjukvård av kommunens sjuksköterskor i god samverkan med landstinget eller andra vårdgivare. 3

3. Utgångspunkter 3.1. Värdegrund Allt arbete med omsorg och vård av äldre kräver en medvetenhet hos alla medarbetare om arbetets personliga och känsliga innehåll och brukarens utsatthet. En sådan medvetenhet kräver både kunskaper men också en känslomässig insikt om frågorna. En gemensam värdegrund skapas bl.a. genom gemensamma samtal etiska torg - där personal i olika yrkeskategorier och ansvariga för ledning som politiker och chefer, deltar och delar sina tankar och känslor inför arbetet med de äldre. Samtalen bör också återkommande inbegripa brukare och deras närstående. Personalens attityder, synsätt och bemötande av kunder och anhöriga ska alltså fortlöpande diskuteras så att ett gott bemötande blir en självklarhet. Alla slags kontakter mellan äldreomsorgens personal och dess kunder och deras närstående skall präglas av: ett bra bemötande och en god tillgänglighet. en tydlig delaktighet för både kunder och närstående. en rättssäker ärendegång och dokumentation. en tydlig och till kunden anpassad information om insatser, ansökan och beslut. Omsorgsnämnden slår fast att äldreomsorgens alla verksamheter, våra egna såväl som i alternativa driftsformer, skall präglas av en tydlig och för alla medarbetare känd värdegrund. 3.2. Ny teknik Ny teknik, inte minst informationsteknik (IT), kan användas för att förbättra och effektivisera många delar av äldreomsorgen. Det är betydelsefullt för äldreomsorgen att ta del av och tillägna sig ny teknik och även delta i att utveckla bra system i nära samverkan med både brukare och medarbetare. Omsorgsnämnden slår fast att äldreomsorgen skall tillägna sig ny teknik för att förbättra sina tjänster. Målet med användning av ny teknik skall vara att frigöra resurser till de grundläggande tjänsterna inom äldreomsorgen som bygger på mänsklig kontakt såsom omsorg och vård. 3.3. Äldre i glesbygd Vår kommun präglas av en hög andel äldre och en vidsträckt glesbygd, en kombination som ställer särskilda krav på äldreomsorgens verksamheter, planering och medarbetare. En bred rapport kallad Äldre i glesbygd lämnades under 2007 till Länsstyrelsen och länets kommuner. Rapporten tar upp äldres livsvillkor i glesbygd i en rad olika aspekter och utgör ett betydelsefullt underlag för äldreomsorgens planering. Omsorgsnämnden slår fast att rapporten Äldre i glesbygd är ett dokument som skall användas i den framtida planeringen. 3.4. Tillgång på lämpliga bostäder Många äldre som klarar av att bo i ordinärt boende blir ändå av både sociala och fysiska skäl passiva och begränsas i aktiviteter som håller dem pigga och friska. Utvecklingen av olika former av senior- eller trygghetsboende ska uppmuntras då vi 4

ser att det är boendeformer som genom att aktivera de äldre kan förlänga ett kvarboende och minska behovet av vård och omsorg. Omsorgsnämnden slår fast att nämnd och förvaltning är en aktör i kommunens bostadspolitiska arbete och ska verka för utveckling av och god tillgång över hela kommunen på senior- eller trygghetsboende. 3.5. Alternativa driftsformer Idag finns kooperativ verksamhet inom kommunens Omsorgs- och socialförvaltning samt driftsformen intraprenad. Inom en nära framtid kan vi förvänta oss att kommunens insatser inom äldreomsorgen i ökande grad kommer att utföras i alternativa driftsformer. Det som i denna plan sägs avseende kommunens insatser eller kommunens verksamheter gäller genom upphandlingsvillkor även enskilt utförd vård och omsorg. En lagändring förväntas bli beslutad under 2008 som innebär att äldre skall kunna välja utförare av olika tjänster såsom hjälp i hemmet eller vård- och omsorgsboende. Detta har kallats Fritt-Val-reformen. Mål: Utveckling av Fritt-Valsystem påbörjas under 2009. Omsorgsnämnden slår fast att man ska ta vara på de positiva effekter som en större användning av alternativa driftsformer inom denna tjänstesektor kan medföra. 3.6. Brukarundersökningar Omsorgsnämnden har inlett ett arbete med brukarundersökningar under 2007 och avser att fortsätta med årliga enkäter till alla kunder och närstående inom hela socialtjänsten. 3.7. Aktivt miljöarbete Omsorgsnämndens verksamheter där äldreomsorgen är den mest omfattande, skapar på många sätt belastningar på vår miljö. Det kan gälla transporter, avfallssortering, användning av engångsprodukter mm. Mål: Minst en enhet inom äldreomsorgen skall senast 2010 vara miljöcertifierad. Omsorgsnämnden slår fast att den skall medverka till en hållbar utveckling genom ett aktivt miljöarbete enligt kommunens, regionens och landets målsättningar. 3.8. Jämställdhet och mångfald En hållbar social utveckling och en attraktiv livsmiljö kräver också rättvisa mellan kvinnor och män jämställdhet och en positiv syn på mångfald. Jämställdhet och rättvisa villkor skall inte bara gälla bland äldreomsorgens medarbetare utan också prägla vård, omsorg och service till de äldre. Omsorgsnämnden slår fast att ett medvetet jämställdhetsarbete är en förutsättning för en hållbar utveckling också inom äldreomsorgen. 5

4. Förebyggande arbete 4.1. Anhörigstöd, social gemenskap och aktiviteter Anhörigstöd är till för den som är närstående till någon som är sjuk/funktionshindrad. Målsättningen är att synliggöra anhörigas situation, förbättra de anhörigas livskvalitet och förebygga utbrändhet och isolering bland de anhöriga. Vi vet att anhöriga utför en omfattande del av det omvårdnadsarbete som sker inom ordinärt boende. Genom en tidig kontakt kan stödet inom rimlig tid och på ett värdigt sätt övertas av kommunens verksamhet. Just nu byggs anhörigcentra upp i alla kommundelar i Ljusdals kommun. Där ska finnas plats för anhöriga att träffas, verksamheten byggs upp tillsammans med frivilligorganisationer och volontärer. Anhörigcentrat ska tillhandahålla stöd och service i olika former, allt efter anhörigvårdarnas efterfrågan och behov. En fortsatt utveckling av anhörigcentrat med flera olika serviceinsatser ska utformas, som t.ex. fixar-service, servicetelefon mm. Dagverksamhet ska finnas för den som behöver stimulans och social samvaro och kan vara ett komplement till hemtjänst. Den gör det också lättare för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet. Dagverksamhet får man efter ansökan och en prövning enligt socialtjänstlagen. Dagverksamhet ska finnas i alla kommundelar. Mål Stöd till den sociala gemenskapen i form av dagverksamheter, ett personligt anhörigstöd och anhörigcentra skall byggas ut i Ljusdals kommun. De utvecklingsprojekt som nu pågår med förebyggande verksamhet ska följas och utvärderas för att om möjligt ingå i ordinarie verksamhet efter projekttidens slut. En fixar-service och servicetelefon ska utvecklas. 4.2. Förebyggande hembesök och fallskadeprevention. Förebyggande hembesök genomförs som stimulansmedelsprojekt med start 2007 till alla inom kommunen över 80 år som inte redan har insatser från äldreomsorgen. 6

Hembesöken avser att ge de äldre information om viktiga förebyggande åtgärder och samtidigt ge en bild av kommande behov av insatser. Fallskadeprevention, dvs. åtgärder av olika slag som förebygger fallolyckor hos äldre, ingår i de förebyggande hembesöken och drivs också som projekt inom vård- och omsorgsboendet Backsippan. Modellen för denna förebyggande verksamhet skall sedan spridas inom äldreomsorgen. 4.3. Kost och måltider Med stöd av stimulansmedel pågår under 2007-2008 ett projekt med dietist anställd i kommunen. Dietisten arbetar med kost, näringstillförsel, måltidssituation och måltidsplanering gentemot i första hand vård- och omsorgsboenden och i ett senare skede gentemot äldre i ordinärt boende med hemtjänstinsatser. Lärdomarna från projektet skall förankras i den ordinarie verksamheten både genom utbildningar och genom utveckling av rutiner och system för uppföljning. Omsorgsnämnden slår fast att äldre personer med stöd av kommunens äldreomsorg skall få god, näringsriktig och anpassad kost fördelad på ett riktigt sätt över dygnet. All personal skall ha kunskaper om kost och näringslära för äldre och ha en grundläggande förmåga att uppmärksamma störningar i de äldres näringstillförsel och välmående. 5. Stöd och sociala insatser Beslut om insatser, eller biståndsbeslut, fattas av biståndshandläggare med särskild kompetens för dessa bedömningar. Uppföljning av biståndsbeslut skall förbättras bl.a. genom ett nytt uppdaterat IT-stöd för handläggningsprocessen. Mål: Särskilt stöd och insatser som demensteam, palliativt team, rehabilitering och användande av ny teknik inom vård- och omsorg skall utvecklas och användas i samverkan med landstinget och andra vårdgivare. Alla äldreomsorgens kunder ska ha en individuell plan som bygger på valfrihet och personlig service. Omsorgsnämnden skall genom årliga brukarenkäter mäta andelen nöjda kunder och anhöriga. 5.1. Hjälp i hemmet Insatsen hjälp i hemmet består av hemtjänst, nattpatrullverksamhet och trygghetslarm som utgår från en individuell biståndsprövning enligt Socialtjänstlagen. Målet med hjälpen är att den enskilde ska kunna bo kvar i sin egen bostad så länge som det är möjligt och så länge man önskar. Inom ramen för biståndsbeslutet ska den enskildes önskemål och prioriteringar tillgodoses så långt det är möjligt. En individuell plan ska alltid arbetas fram tillsammans med den enskilde. Planen ska kontinuerligt följas upp tillsammans med kunden. Nya arbetssätt och metoder med ett stort kundinflytande i form av personlig service ska provas och utformas. Ljusdals kommun ska erbjuda någon form av praktisk hemservice ( Fixar-service ) som ska underlätta kvarboende så långt det är möjligt. Den frittvalreform som förväntas träda i kraft 2009 ska utvecklas i Ljusdals kommun, en Ljusdalsmodell för fritt val ska arbetas fram. Ny användarvänlig teknik ska provas och användas i våra verksamheter och vår användning av stödsystemet TES inom hemtjänsten ska 7

utvecklas. TES är ett datasystem för registrering och planering av alla insatser till kunden, vem som utfört dem och när det gjorts. Mål Ett utvecklat kontaktmannaskap skall finnas inom hemtjänsten senast 2010. Ny teknik med tydlig kundfokus som är användarvänligt ska provas. IT-stödet i hemtjänsten, TES, skall användas optimalt för att uppnå effektivitet, kvalitetssäkring och ekonomiska vinster. 5.2. Korttidsboende för avlösning och rehabilitering Korttidsboende för växelvård/avlösning är till för personer som behöver regelbunden, återkommande eller tillfällig, akut avlösning. För att få en korttidsplats krävs en biståndsprövning enligt Socialtjänstlagen. Den enskilde ska där få god omsorg, vård och rehabilitering för att så långt som möjligt förbättra eller bibehålla sina funktioner. Vården skall hjälpa den äldre att klara den dagliga livsföringen och stödja möjligheten att bo kvar i den egna bostaden. Korttidsboende kan också beviljas för att stödja och avlasta anhöriga. Utöver de platser som redan finns byggs inom ramen för ett stimulansmedelsprojekt en avdelning om 11 platser för korttidsboende upp i Los. 5.3. Vård- och omsorgsboende (särskilt boende) För den som har ett varaktigt och omfattande behov av service, vård- och omvårdnadsinsatser och inte klarar att bo i en ordinär bostad finns möjlighet att flytta till ett vård- och omsorgsboende. För att få ett vård- och omsorgsboende krävs en biståndsprövning enligt socialtjänstlagen. Boendet ska tillgodose individuella behov med personlig service som ledstjärna. Boendet ska kompensera bristande förmågor och därigenom underlätta det dagliga livet för den enskilde i boendet. Gemensamt boende för makar/sambos skall så långt det är möjligt erbjudas då detta är önskat. Omsorgsnämnden slår fast att vid erbjudande om en plats i vård- och omsorgsboende skall en individuell plan upprättas i samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare. Planen skall utöver vård och omsorg ta upp den äldres intressen och önskemål om aktiviteter som utevistelse m.m. Mål: Vid erbjudande om plats i vård- och omsorgsboende skall så långt det är möjligt, hänsyn tas till den enskildes eller anhörigas önskemål om bostadsort. Om önskad bostadsort inte omedelbart kan tillgodoses skall önskemålet om flyttning till önskad ort skrivas in i den individuella planen. Verkställande av beslutad plats i vård- och omsorgsboende skall ske så snabbt det är möjligt, vilket i allmänhet innebär att det skall ske inom tre månader. 5.4. Kategoriboende En utveckling av fler platser inom demensboende ska ske successivt, allt efter behovet. Den närvårdsavdelning som nu finns är ett viktigt komplement och en bra samverkansmodell för att klara våra svårast sjuka innan hemgång eller plats på ett vård- och omsorgsboende. I en framtid kan en modell med ett boende anpassat för de allra svårast sjuka komma att provas och utvecklas. Detta kan då också vara en resurs vid vård i livets slutskede. 8

En boendeform för yngre personer med demens eller andra neurologiska sjukdomar eller skador kan komma att behöva utformas. Komplicerade sjukdomstillstånd som kräver specialistvård kräver en beredskap för upphandling och köp av boendeplatser vid specialiserade institutioner, ibland i andra kommuner och landsting. Mål Kategoriboende skall utvecklas i form av fler demensplatser med särskild kompetens och metodik för demenssjuka äldre. Metoder som sinnesstimulering skall där kunna erbjudas. Demensplatser inom vård- och omsorgsboende skall utformas allt efter behov och efterfrågan Olika former av kategoriboenden skall prövas allt efter behov och efterfrågan En beredskapsplan för kunder som kräver specialiserad omvårdnad skall tas fram Närvårdsavdelningen ska vara ett nav i kommunens och primärvårdens verksamhet för de kunder som behöver sjukvård, växelvård och rehabilitering 6. Hälso- och sjukvård 6.1. Hälso- och sjukvårdsansvar Idag har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå inom vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden), korttidsboende samt biståndsbedömd dagverksamhet. Ansvaret inkluderar rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Samtal pågår om kommunens övertagande av en större del av hemsjukvårdsansvaret även i ordinärt boende. Omsorgsnämnden kommer att arbeta aktivt med frågan om övertagande av hemsjukvårdsansvar oberoende av hur denna fråga hanteras i övriga länet. Hälso- och sjukvårdsresurserna inom äldreomsorgen har en nyckelroll när det gäller att utveckla god kvalitet för våra kunder. Alltfler både av de boende i vård- och omsorgsboende och av hemtjänstens kunder har omfattande sjukvårdsbehov. Landstingens utveckling av kvalificerad hemsjukvård med användning av modern teknik kommer att ge kommunen ökade och alltmer kvalificerade arbetsuppgifter inom sitt sjukvårdsansvar. Mål Ett övertagande av hemsjukvården från landstinget ska genomföras senast 2011 i syfte att få en sammanhållen hemsjukvård som gynnar alla i kommunen med ett stort omvårdnadsbehov. Arbetet för att skapa en bred kunskapsbas i syfte att förbereda ett övertagande av hemsjukvården ska intensifieras från och med 2008. 6.2. Rehabilitering Rehabilitering innebär behandling och vård med syftet att återge en person förlorade förmågor vid sjukdom eller skador. Rehabilitering kräver en väl fungerande samverkan mellan läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och kommunal personal, sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden. Omsorgsnämnden slår fast vikten av att all personal arbetar med ett rehabiliterande förhållningssätt och att rehabilitering av äldre utgör en viktig del av vård och omsorg. 9

6.3. Demensvård Många äldre dabbas av demens, som är ett samlingsbegrepp för skador som uppstår p.g.a. degenerativa sjukdomar i hjärnan. Demens kan på ett tidigt stadium visa sig som glömska, förvirring i tid och rum, på ett senare stadium som förlust av de flesta grundläggande kroppsliga och mentala funktionerna. Personer med demens kan ofta behöva särskilt god tillsyn och omvårdnad som förmår överbrygga de svårigheter i kommunikation och beteenden som kan uppstå. En sådan, till demenssjukdomarna särskilt anpassad vård kallar vi demensvård. Mål: Äldreomsorgen skall fortsätta att utveckla och tillämpa kunskap om särskilt anpassad demensvård och bygga upp fler enheter som är inriktade på sådan vård. Omsorgsnämnden slår fast att äldreomsorgen till hjälp i utvecklingen av en god demensvård skall tillvarata projektet med särskild demenssjuksköterska under 2007-2009. 6.4. Multisjuka äldre Vi lever allt längre, men vi dör också allt längre numera har Lennart Koskinen* sagt. Många äldre blir under en kortare eller längre tid sjuka ibland i flera sjukdomar med ibland svåra och samverkande symtom. Det kan vara hjärt- eller kärlsjukdomar, lungsjukdomar, stroke, neurologiska sjukdomar eller cancer. Detta kallar vi multisjuka äldre. Detta är personer med ett stort behov av kvalificerad sjukvård från landstinget, men också den dagliga omvårdnaden innehåller för dessa personer många olika sjukvårdsinsatser. Kommunens omvårdnadspersonal, både sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, har här en viktig uppgift. Omsorgsnämnden slår fast vikten av att kompetens och vårdformer utvecklas för att möta behoven hos multisjuka äldre. * Lennart Koskinen, biskop i Visby, tidigare bl.a. domprost i Stockholm, föreläsare och debattör. Ledde under flera år morgonandakter i radio som han inledde med Gomorron Gud. 10

6.5. Vård i livets slutskede Att få dö under värdiga former, i kretsen av sina närmaste eller i varje fall inte ensam är en rättighet vi alla vill dela när den dagen kommer. Vår omvårdnadspersonal arbetar dagligen med människor i livets slutskede. Ca 25-30 % av alla äldre som bor i våra vård- och omsorgsboenden avlider varje år. Vår förmåga att ge stöd till den döende och dess anhöriga kräver både kunskaper och empati. Äldreomsorgens medarbetare som arbetar i dödens närhet behöver stöd att bearbeta sina upplevelser för att även på sikt klara av att ge en värdig och empatisk vård. Omsorgsnämnden slår fast att en värdig vård i livets slutskede skall vara en prioriterad uppgift för äldreomsorgen. Kunskap och metoder kring detta skall byggas upp i nära samverkan med andra aktörer. 7. Samverkan med primärvård och sjukhusvård Äldreomsorgen har en fortlöpande samverkan med primärvården inom ramen för den utvecklade närvården. Det gäller övertagandet av hemsjukvårdsansvaret i ordinärt boende att säkra en väl sammanhållen vårdkedja med de fyra nivåerna: Kommunal vård och omsorg primärvård/närsjukvård sjukhusvård (sluten specialiserad vård) regionsjukvård (avancerad specialiserad vård). Samverkan gäller således både kring enskilda personer där vårdsamverkan krävs men också övergripande på ledningsnivå. Mål: Äldreomsorgen skall införa system för att enkelt och ömsesidigt ta del av journalanteckningar och akter. Detta är en viktig förutsättning för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja. Omsorgsnämnden slår fast att samverkan mellan äldreomsorgen och landstingets sjukvård kan och skall utvecklas vidare. 8. Samverkan med frivilligorganisationer Ett viktigt inslag i omsorgerna om äldre är insatser från frivilligorganisationer. Det gäller då inte minst insatser för att bryta isolering och ensamhet, en stor och viktig uppgift. Inom stödet till anhörigvårdare och närstående finns en plattform för ett ömsesidigt samarbete mellan äldreomsorgen och frivilligorganisationerna i de anhörigcentra som byggs upp i alla kommundelar. Omsorgsnämnden slår fast att samarbetet med frivilligorganisationerna skall utvecklas vidare på ett ömsesidigt sätt. 9. Uppföljning och uppdatering av planen Denna plan är upprättad av Omsorgsnämnden och antagen av Kommunfullmäktige. Planen gäller till 2015. Planens genomförande skall följas upp av Omsorgsnämnden genom återkommande rapportering. Planen kan uppdateras genom beslut i Omsorgsnämnden som då anmäler ändringar till Kommunfullmäktige för fastställande. Helena Brink Ordförande Omsorgsnämnden Marita Wikström Socialchef 11

Bilaga till Framtiden på äldre dar hur blir den? Befolkningsuppgifter, kommunen och kommundelar, länet och riket. (Uppgifterna gäller 31/12 2006, källa Statistiska Centralbyrån) Medelålder Ljusdal Länet Riket Kvinnor 46,1 44,1 42,1 Män 43,0 41,7 39,7 Totalt 44,6 42,9 40,9 Äldrebefolkning Antal 65 w 4 350 49 061 1 581 437 80 w 1 403 16 835 490 254 Andel, procent 65 w 22,6 17,8 17,3 80 w 7,3 6,1 5,4 Total befolkning 19 243 275 653 9 113 257 Befolkning Ljusdals kommun 2007-2030 År Män Kvinnor Totalt 2007 9622 9463 19085 2010 9432 9232 18664 2015 9147 8927 18074 2020 9009 8756 17765 2025 8907 8593 17500 2030 8806 8468 17274 Befolkningen minskar enligt prognosen 2007 2030 med 9,5 % Minskningen är 8,5 % bland män och 10,5 % bland kvinnor. Befolkning 80 år och äldre Ljusdals kommun År Män Kvinnor Totalt 2007 531 869 1400 2010 532 831 1363 2015 528 769 1297 2020 529 756 1285 2025 658 825 1483 2030 765 940 1705 Antalet invånare 80 år och äldre ökar 2007 till 2030 med 22 %. Andelen personer 80 år och äldre ökar från 7,3 % till 9,9 %. Andelen kvinnor bland personer 80+ minskar från 62 % 2007 till 55 % 2030. Detta beror bl.a. på att medellivslängden förväntas öka mer hos män än hos kvinnor. 12

19500 19000 19085 18664 18500 Invånarantal 18000 17500 18074 17765 17500 Serie1 17274 17000 16500 16000 1 2 3 4 5 6 Årtal 2007 2010 2015 2020 2025 2030 Befolkningsutveckling 2007-2030 Kommundelar 12000 10000 10377 10187 9900 9813 9734 9643 8000 Antal invånare 6000 Ljusdal Ramsjö Färila Los Hamra Kårböle Järvsö 4000 4358 4221 4074 4036 3986 3936 3364 3302 3209 3158 3131 3081 2000 948 884 793 752 736 703 0 1 2 3 4 5 6 Årtal 2007-2010 - 2015-2020 - 2025-2030 13

Antal personer 80 år och äldre Ljusdals kommun 2007-2030 1800 1600 1705 1483 1400 1400 1363 1297 1285 1200 Antal personer 1000 800 Serie1 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 Årtal 2007-2010 - 2015-2020 - 2025-2030 Antal personer 80 år och äldre 2007-2030 Kommundelar 1000 900 900 800 783 700 731 714 676 692 Antal personer 600 500 400 300 200 335 233 305 251 287 303 232 233 332 278 359 340 Ljusdal Ramsjö Färila Los Hamra Kårböle Järvsö 100 101 90 93 88 78 82 0 1 2 3 4 5 6 Årtal 2007-2010 - 2015-2020 - 2025-2030 14