Minnesanteckningar från det fjärde mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan

Datum: 2014-12-15 Mattias Svanold och Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det fjärde mötet i arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Deltagare Carola Gunnarsson (ordförande) Organisation SKL Jörgen Fredriksson Ola Barthel (ersättare) Per Fröling Göran Hagman Björn Kjerrulf Katarina Svärdh Anders Andersson Magnus Hansson Björn Bergström Håkan Swedenborg TeliaSonera IP-Only Västerås stad och SSNf Telenor Kristinehamns kommun SKL Strömsunds kommun Landstinget i Östergötland Konkurrensverket Post- och telestyrelsen Annika Järvebro Stina Levin Mattias Svanold A-focus Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se E-post: bredbandsforum@pts.se

Kommentarer från mötesdeltagarna redovisas i kursiv text. 1. Ordföranden inleder och redogör för agenda Ordföranden inleder det fjärde arbetsgruppsmötet den 15 december 2014 och redogör kort för dagens agenda samt låter deltagarna presentera sig. Jörgen Fredriksson är nu permanent deltagare i arbetsgruppen från TeliaSonera då Gustav Fagerlind går på föräldraledighet. Annika Järvebro, konsult från A-focus deltar också i mötet. Ola Barthel ersätter Jimmy Andreasson på detta möte. 2. Lägesuppdatering Just nu befinner sig arbetsgruppen i möjlighetsfasen, utifrån tidigare undersökningar och diskussioner är nu målet att snäva in och konkretisera diskussionen och börja formulera förslag. Genomfört arbete under hösten: Konsult och arbetsgrupp: 1a. Konsultstudie över möjligheter och utmaningar med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - täcker flera aspekter (särskild punkt på agendan) idé samordna efterfrågan från kommuner och landsting (ex. mobila tjänster) Annika redovisar resultat och förslagsområden idag. 1b. Kortfattad beskrivning av goda exempel på innovationsrelaterad upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur (baserat på förstudien) Annika redovisar idéer idag. Upphandlingsverktyg för offentliga verksamheter möjliggöra god, hållbar affär Björn redovisar tänk idag. Kansliet: Illustration av vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur temaserie på webben kombinerat med riktade utskick exempel företag och hemtjänst företag klart, nytt exempel om hemtjänst redovisas idag. Bredbandsforum 2/20

Kronor Kronor Tema digital hemtjänst Baserat på uppgifter om befolkning och kostnader för hemtjänst (inkl. hemsjukvård och resor) från Strömsunds kommun samt antaganden om avstånd och kostnader för att anlägga bredband via fiber respektive mobilt utifrån Bredbandsforums och PTS tidigare beräkningar har kansliet tagit fram en kalkyl på hur en övergång till digital hemtjänst i en kommun kan påverka ekonomin. Kalkylen visar på vinster/besparingar med digital hemtjänst via mobilt bredband eller fiberbredband. Kalkyl 1. Digital "hemservice" via fiberbredband 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0-50 000 000-100 000 000-150 000 000 Fiberinvester ing 100% Investering i digitala enheter, system och processer Netto lägre besöksintensi tet - digitala driftkostnade r Resultat Serie1-103 376 000-51 360 000 151 872 357-2 863 643 Kalkyl 2. Digital "hemservice" via mobilt bredband 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0-50 000 000-100 000 000 Fiberinvester ing 75% resten mobilt Investering i digitala enheter, system och processer Netto lägre besöksintensi tet - digitala driftkostnade r Resultat Serie1-83 667 500-51 360 000 151 872 357 15 844 857 Bredbandsforum 3/20

Eftersom omvärldsbilden börjar klarna genom förstudien och flera av deltagarna i arbetsgruppen har uttryckt att kommunikation utöver slutrapporten är önskvärd tas en samlad diskussion kring alla förslag (inkl. hemtjänstexemplet) och vem/vilka som är mottagare av förslagen. Analys av behov och möjligheter till utveckling av Bredbandskartan med avseende på bristområden gällande bredbandsinfrastruktur samt djupdykning i Skånes BBFs arbete med geografisk efterfrågan dokumentation och eventuella förslag utkast till underlag med förslag klart. Förslag: Bredbandssamordnaren på regional nivå får i uppdrag/uppgift enligt kontrakt att under 2015 genomföra detaljerade bristanalyser avseende tillgången till bredbandsaccesser för hushåll, företag och offentliga verksamheter och lokaler sammantaget för länet. Detta inbegriper antal i olika användargrupper, befintlig och planerad bredbandsutbyggnad, nätinfrastruktur relevant för samförläggning samt lämplig geografisk avgränsning. Förutsättningar för en samordnad efterfrågan från offentliga verksamheter på digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur synliggörs särskilt för att öka incitamenten för utbyggnad i en hel region. - Ta hänsyn till mobilt bredband, och att t ex ett mobilnät kan fungera väl 9 månader om året men annars inte på grund av hög belastning. - Tydliggör kopplingen till det nationella bredbandsmålet - Kommer det pengar till bredbandssamordnare? - Arbetsgruppen beslutar att kommunicera reviderat förslag till näringsdepartementet så snart som möjligt då kartläggningen är grundläggande för samordnad efterfrågan. Internationell utblick i efterfrågeaggregering (inkl. litteratur) rapportformat pm klart, slutsatser ingår som underlag i förstudien och övriga förslag. De viktigaste delarna från internationella utblicken är: - Man behöver arbeta både med infrastruktur och användning - Kartor är bra hjälpmedel för att påvisa behovet - Man kan använda styrmedel genom t.ex. upphandling för att få ut bredbandsindrastrukturen längre ut Bredbandsforum 4/20

- Stödmedel används på annat sätt i andra länder, kan t.ex. läggas till i en upphandling i Finland för att göra området mer attraktivt i Sverige lever byanäten sitt eget liv genom att stödet är tänkt att bidra utifrån och in och inte tvärtom (kan inte läggas till i en upphandling), detta tänk har givetvis fördelar men motverkar samtidigt samordning nationellt, regionalt och lokalt - Det efterfrågedriv på digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur som vi vill åstadkomma från offentliga sektorn skulle kunna bidra till inlåsningar tjänst-infrastruktur om man inte tänker till ett varv extra hur det ska riggas Arbete under våren Förslagsområden i konsultstudie Skissa på modell för aggregerad efterfrågan (baserat på allt ovanstående material) vilka delar ska ingå? Annat? Slutrapport och kommunikationsplan 3. Presentation av behovsanalystänk Konkurrensverkets sammanfattning: Den fas där man inleder arbetet med en kommande utkontraktering sätter agendan för det arbete som sker flera år framöver. Ett sådant konstaterande är mer eller mindre självklart, men det finns ändå många exempel där man inte gör arbetet ordentligt. När man ställs inför ett område där man har en hypotes eller inriktning mot att genomföra en konkurrensutsättning är den första frågan alltid - Men är det säkert att vi ska utkontraktera detta?. Man bör helt enkelt backa tillbaka till det behov som finns och fokusera på VAD som behöver göras och VARFÖR man vill göra det. HUR detta ska ske, i egen regi eller genom utkontraktering, blir en fråga som kommer in senare i processen. Svaren på frågorna om VAD och VARFÖR ägs ofta relativt högt upp i organisationen, åtminstone om det handlar om infrastruktursatsningar, där tidshorisonten är lång. Oavsett vem i organisationen som de facto äger frågan är det viktigt att det är just den personen/organisationen som tar ett ansvar för att utreda och därefter fatta ett beslut. Utan en tydlig beskrivning av målbild och problemformulering kommer hela den kommande processen att drabbas negativt. De största konsekvenserna av ett icke-beslut eller av en dåligt genomförd problem-/behovsbeskrivning är att man hamnar i situationer då arbete behöver göras om flera gånger, att interna diskussioner och motsättningar uppstår i onödan och att det slutresultat som levereras inte Bredbandsforum 5/20

uppfyller de faktiska behoven. Det är dock viktigt att påpeka att den problem- /behovsbeskrivning som görs och det beslut som fattas inte får betraktas för statiskt. Under arbetets gång kan det mycket väl uppstå situationer då bilden behöver nyanseras, eller t.o.m. nya beslut fattas. Det är i normalfallet inga problem, men behöver återigen göras av rätt instans inom organisationen och på ett medvetet sätt. I linje med vad som sagts bör dessa inledande konstateranden om VAD och VARFÖR kvalitetssäkras, men utan att man fastnar i detaljerna. När man har ett VAD och ett VARFÖR är nästa lämpliga steg att börja fundera över VEM och HUR. Dessa två frågor har ett samband med varandra på så sätt att beroende på hur man ser framför sig att HUR:et ska realiseras kanske man inte själv har kompetens över huvud taget (eller tvärtom). Det finns dock samtidigt ett antal andra frågeställningar som är viktiga att ta med i den här bedömningen. Får vi göra det som ska utföras (är det lagligt/ligger inom vår behörighet)? Möjlighet att skapa en vägledning om vad en kommun får/ bör göra? Har vi kompetensen? Även om man inte utför arbete själv så behöver man beställarkompetens. Vad skulle det kosta om vi själva genomförde det (inklusive ALLA parametrar)? Vad skulle det kosta om vi utkontrakterar (inklusive ALLA parametrar, t.ex. Styrning/beställarfrågor)? Har vi kompetensen att agera beställare? Hur ser riskerna och sårbarheten ut för de två alternativen (egen regi/utkontraktering)? Detta gör man för sällan, de flesta nöjer sig med att bedöma risken för överprövning. Men det finns hundratals affärsrisker som borde beaktas. Vad händer på längre sikt om vi utkontrakterar respektive utför arbetet i egen regi? Blir man inlåst eller har man möjligheter att upphandla igen? Hur ser marknaden ut? Vad kan levereras och med vilka avgränsningar etc.? Ytterligare frågor kan ställas, men de punkter som sammanfattas ovan är centrala. Situationen är dock sällan svart/vit. Det vill säga att det bästa Bredbandsforum 6/20

alternativet kanske inte alltid är att behålla allt i egen regi alternativt utkontraktera allt. En kombination av dessa kan vara det bästa. Vissa delar utförs i egen regi, andra av externa leverantörer. Denna fråga kan klassificeras som både VEM och HUR, men kan även benämnas PAKETERING. Utifrån VAD, VARFÖR, VEM och HUR behöver man skapa ett antal paket som kan arbetas vidare med. Paketen utgår från vilken funktion en viss vara eller tjänst har, men även utifrån hur marknaden ser ut. Alternativet är att skapa ett paket av alla delar. Hur man går tillväga faller tillbaka på organisationens strategi för att göra inköp inom det aktuella området. Vill man minimera antalet kontakt- och gränsytor? Vill man stimulera konkurrensen? Eller något annat som fastställts för inköpsområdet. PAKETERINGEN sätter den slutliga ramen för hur upphandlingen/-arna ska se ut och skapar förutsättningar för att börja konstruera kravspecifikationer. - Bra påminnelse om arbetet med kvalitetsutveckling! - I paketdiskussionen är resonemangen mer komplicerade. I ett eventuellt informationsmaterial behöver man dela upp processen i enkla steg. - Bästa sättet att visa på detta tänk är att hitta goda exempel och beskriva detta. Dessa finns säkerligen men KKV har inga färdiga exempel. - Ta fram en processbeskrivning med huvudsteg, och under varje steg visar man exempel och konsekvenser. - Visa även exempel på negativa effekter när man inte har analyserat helheten och de olika perspektiven. - Bredbandsupphandling är specifikt och det är lätt att göra fel. I många mindre kommuner finns kanske inte den här beställarkompetensen, kan man aggregera detta på något sätt? - Mycket fokus har varit på kommunernas bredbandsstrategier. Där är ofta fokus på utrullning av infrastruktur. Man har inte tagit steget att beskriva infrastrukturen i ett större perspektiv och orsakerna bakom. Men man har inte heller funderat på nästa steg. Varför behöver skolan digitaliseras -> hur kan vi göra skolan bättre med hjälp av digitaliseringen? - Det är svårt att beskriva helheten, det handlar inte bara om att belysa infrastrukturen och nyttan från alla olika perspektiv, utan att också se till framtiden och förändrade behov och beteendemönster. - De digitala trygghetslarmen är ett bra exempel, kommunen ser nyttan och effektiviseringen och det leder till en ökad trygghet för brukaren. Å andra sidan måste vi upprätthålla parallella system, eftersom utbyggnaden av bredband inte är total. Servicen för brukaren är bättre men besparingen är inte lika tydlig. Då måste beskrivningen vara mycket bättre. Bredbandsforum 7/20

- Hur kan vi hitta finansieringslösningar? Ramarna är snäva för investeringar på längre sikt. Det kan vara så att en investering är bra på tio års sikt, men under tiden behövs parallella system. Lagstiftning och låneramar omöjliggör då kanske en investering som skulle vara mycket lönsam. 4. Resultat från förstudien Förstudiens omfattning: Beskriva möjligheter och utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur (inklusive förslag till fortsatt arbete inom ramen för arbetsgruppen). Kortfattad beskrivning av goda exempel på (innovationsvänlig) upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur samt goda exempel på andra aktiviteter än upphandling - baserat på den information som framkommer i förstudien (genom intervjuer). Avrapportering 1 inkomna synpunkter arbetsgruppen samt ytterligare intressenter, rapporter, artiklar, internationell studie mm. Slutrapport inför nästa arbetsgruppsmöte fördjupad bild baserat på diskussioner under arbetsgruppens möte 15 december. Många aktörer arbetar med denna typ av studier idag, och det finns en mängd rapporter att ta del av. Den stora uppgiften för arbetsgruppen är att hålla i den röda tråden och hitta den logiska kedjan som leder till konkreta resultat. Övergripande iakttagelser Utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och utvecklingen av digitala tjänster drivs som två olika företeelser i stor utsträckning idag. Investeringstakten måste höjas, insatserna tillta och medel måste avsättas för både infrastruktur och tjänsteutveckling. Regionförbund och länsstyrelser är mer drivande än tidigare och har tagit stafettpinnen och ett stort samordningsansvar för utvecklingen. Stor ökning av aktiviteter det senaste året, en mängd nätverk och projekt har startat under 2013/2014. Bredbandsforum 8/20

Baserat på den information som framkommit tillsammans med arbetsgruppens mål om att bidra till bredbandsutbyggnad, är bedömningen att området bör betraktas ur två perspektiv: Horisontell efterfrågan geografisk spridning Har pågått länge. Finns bredbandsstrategi, ett tydligt mål, vägledningar, handlingsplaner, strukturer/nätverk Geografisk samordning ses alltmer som positivt Fokus har förflyttats från tätorter till mer ekonomiskt utmanande områden Behov av samordning och visa på nyttan blir ännu större koppling till tjänster Relativt tjänster, är det här området enklare ett mål/ett fokusområde Vertikal efterfrågan tjänst och infrastruktur Digitala tjänster tillsammans med bredbandsinfrastruktur går långsammare - Otydligt vilken nytta som fås och när. Denna fråga vill kommunerna ha svar på. Styrning liknande den för bredband saknas samtidigt som det finns en förväntan om en utveckling. På nationell nivå en mängd olika aktörer På lokal/regional nivå en mängd initiativ Men HUR och VAD? Kräver omställningskostnader - Svårt med investeringsbeslut om NYTTA och HUR är diffust. Bredbandsforum 9/20

Det politiska engagemanget finns på nationell och lokal nivå, men det är ofta för generellt och abstrakt för den kommunala verksamheten. o Arbetet med bredbandsutbyggnad som sker idag är ofta som ett separat område/ stuprör som sker separat från övrig verksamhet, trots att själva området egentligen flyter över och genom samtliga verksamheter. o Så här ser inte verkligheten ut: Skola/utbildning Vård och omsorg Stadsplanering/bygg IT/bredband Utmaningar: Ur ett horisontellt perspektiv Många politiker har accepterat målet som sådant och att det är viktigt, dock inte att det innebär initiativ från dem. Efterfrågan på bredband kommer idag från hushåll och företag. Bredbandstäckning är inte en fråga som är relaterad till verksamheterna. Osäkerheten kring vad en kommun får göra och inte. Det är fortfarande långt ifrån alla kommuner som genomför/bidrar till att bredbandsmålen nås. En utmaning avgränsad till landsbygd? Bredbandsforum 10/20

Ur ett vertikalt perspektiv Har varit stort fokus på interna (digitala) processer medborgare ska kunna nå. Ej tillräckligt kritiskt diffus nytta på konkret nivå. Svårt att visa på en total förändring, finns endast få exempel på tjänster. Famlar efter vad som ska göras. Långt till bredband från verksamheterna. Kommunerna ska investera, ett beslut krävs. Kalkylen går inte att räkna hem om inte långsiktig nytta tas med. Måste känna en trygghet i de stora omställningskostnaderna denna trygghet saknas idag. Möjligheter Ur ett horisontellt perspektiv Samordning av flera och större geografiskt sammanhängande områden - bredbandsutbyggnaden kan bli mer intressant för en kommersiell aktör. Görs redan idag, goda exempel Visa vita fläckar vad kan ingå Visa var hushåll och företag finns. kommunala fastigheter/anläggningar (sportanläggningar, folkets hus, servicepunkter) planerade nya områden (bostadsområden, företagsbyar, kommunala byggnader) rekreationsområden, turistområden mm. Viktiga vägstråk Bredbandsforum 11/20

Ur ett vertikalt perspektiv En nationell och tydligare målsättning inom välfärdstjänster börjar efterfrågas av allt fler. Digitaliseringssamordnare på olika nivåer. Kan man visa på verksamhetsnytta så kan aktiviteterna blir mer givande. För att det offentliga ska kunna ställa om är de beroende av att medborgare har tillgång till bredband en grundförutsättning. Samordning medför många effektivitetsvinster: erfarenhetsutbyte, kompetensutbyte, delade resurser i olika projekt. Bredbandsforum 12/20

Goda exempel på upphandling där det funnits en tydlig koppling mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur Upphandlingsrelaterat Initiativ inom digitala trygghetslarm. PTS och tävlingen "Innovation för alla. MTMs upphandling av produktion och distribution av digitala tidningar. Landstinget i Östergötland genomför en förhandlad upphandling av telekommunikationer. Övriga initiativ Förekomsten av samverkansavtal Kristinehamns kommun tillsammans med Storfors och Filipstad Bredbandsutbyggnad där kommuner bidrar med stora belopp och insatser (Härryda, Borås m.fl) Norrbottens tidiga satsning på bredband och utveckling/användning av digitala tjänster Västerås målsättning att digitalisera kommunen Telia Health Care E-samhälle i Värmland Delade språkresurser i Sverige och Norge, inklusive fiber - Konkretiseringsgraden är nyckeln till att påverka kommuner. Det är inte lätt för kommunala beslutsfattare att gå bort från verkligheten och föra abstrakta, allmänna resonemang. Kan vi få fram ett diskussionsunderlag som kan vägleda i en konkret diskussion som kokar ner det abstrakta i frågan till konkreta beslutspunkter. - Å andra sidan är nyckeln till att se vinsterna just diskussionen och tankegångarna som är långt utanför boxen. En diskussion om t ex Bredbandsforum 13/20

skolan verkligen kommer vara en naturlig social mötesplats i framtiden blir nog oundvikligen abstrakt. - Diskussion om huruvida detta ska ske på kommunal nivå. Vi riskerar att få 290 olika lösningar och på vissa håll inte speciellt bra lösningar. - Där har vi det kommunala självstyret och finansieringsprincipen att förhålla oss till. Tvingande styrning är inte en bra idé. Men diskussionen är viktig. Det finns vissa kommuner som t ex säger att 90%- målet, som är ett centralt mål, borde finansieras centralt. - Det finns mer EU-medel att söka och då blir kopplingen digitala tjänster-bredbandsinfrastruktur viktig. Framför allt är det tjänsterna som man vill lyfta fram inom t.ex. Horizon 2020 men det går att hänga på bredbandsinfrastruktur - Vertikalt måste hänga ihop med horisontellt det är själva idén, traditionella telekomaffärsmodeller slår i taket, då måste nya tjänster och annan nytta till, offentliga kan behöva driva (PPP? Kansliets anmärkning) - På Digitaliseringskommissionens workshop 11 december lyftes att de regionala digitala agendorna bör hänga ihop med RUP/RUS detta saknas i bilden ovan (Sammanfattning) en förankrad regional digital agenda är ett sätt att verka för ökad samordning i ett län - Vilken utveckling vill vi se i vår kommun? Jämför miljömålen - Ta t.ex. Spotify, hade det utvecklingsarbetet legat på musikbranschen hade vi inte haft Spotify idag - Detta är en ny dimension i hur vi ser på kommunala verksamheter och uppgifter där lagstiftningen kanske inte hängt med. När kommuner försöker digitalisera exempelvis distansundervisning så säger Skolinspektionen nej (Ytterhogdal) - Man kommer till en viss konkretiseringsnivå, men sen slår den traditionella affärsmodellstänket i taket, och vi behöver hjälpa aktörerna att skifta perspektivet från triple-play till att fokusera på de vertikala vinsterna och möjligheterna. - Landsting behöver vara mer engagerade - Visa på kostnader för att INTE digitalisera Förslag: Faktabaserat underlag/säljmaterial Visa att det är bredbandsinfrastrukturen som ska möjliggöra samhällets behov idag och i framtiden. o Visa på verklig verksamhetsnytta hos kommuner och landsting - Hur viktigt detta är o Bilder Bredbandsforum 14/20

o Ge räkneexempel inom respektive område (t.ex. hemservice, utbildning, VA och integration) o Viktiga/drivande nyckeltal Det måste reserveras pengar för denna utveckling på alla nivåer (nationellt, regionalt, lokalt) o Det kommer att kräva stora omställningskostnader o Visa på kostnader för dubbla system o Ex: Hemtjänstbeslut Konkretisera med en digitaliserad kommun och en icke digitaliserad kommun o Vilka blir skillnaderna i framtiden? o Vilka blir konsekvenserna av att inte vara med (ekonomiska konsekvenser på sikt)? Sätt upp kriterier för att en kommun ska få titeln digitaliserad kommun o Utifrån vad arbetsgruppen vill åstadkomma, dvs men hänsyn tagen till såväl bredband som tjänster. Del av faktabaserat underlag/säljmaterial - Visa på samordningsvinster (horisontellt och vertikalt) Regional samordning framhålls som den nivå där samordningsvinster nås mest effektivt. I säljmaterialet behöver det framgå att: Regionförbund/länsstyrelsen får en ännu mer uttalat ansvar än idag för den digitala samordningen. Stora kommunerna behöver kunna stötta och driva processerna för de små kommunerna och regionen är sammanhållande. Med regional samordning nås målfokusering, kompetensspridning, storskalighet. Genom regional samordning kan upphandling enklare användas som verktyg för samordnad efterfrågan. Deras ansvar kan tydligare omfatta kunskap om bidragsprogram samt fungera som stöd för att söka dessa bidrag. Bredbandsforum 15/20

Lyfta fram hinder för samordning, ex nationellt/regionalt utnyttjande av digitala tjänster/it inom/mellan kommuner. Bredbandsutbyggnad Förslag på hur bredbandsutbyggnaden kan illustreras och vad vita fläckar kan omfatta. Bredbandskartläggningen har fungerat bra som styrverktyg, men för den utbyggnad som nu behöver göras behövs det ett mer detaljerat verktyg t ex: Var hushållen bor och var företagen finns kommunala fastigheter/anläggningar (sportanläggningar, folkets hus, servicepunkter) planerade nya områden (bostadsområden, företagsbyar, kommunala byggnader), Rekreationsområden, turistområden mm. Föreslå vad en bredbandssamordnares ansvar bör omfatta. Ska digitala fokusområden ingå i deras ansvar? Visa på hur olika former av samordning kring bredbandsutbyggnad kan bidra till en positiv utveckling Lyft även att upphandling kan vara ett verktyg i sammanhanget. Föreslå tydligare nationell styrning På nationell nivå har fokus varit på ATT digitalisering behövs och VARFÖR. Nu behövs även HUR. Nationell målsättning på digitala tjänster. Fokusområden? Nationella digitala samordnare (departementsnivå). Tvingande regler exempelvis införande av vissa typer av tjänster vid vissa tidpunkter. Stimulans av vissa typer av tjänster/förändringar (ex digitalisering av trygghetslarm). Bredbandsforum 16/20

Visa på betydelsen på nationell nivå av samordning mellan kommuner. Med syfte att få igång kommunerna i sin digitaliseringsprocess på bredare front och styra mot ett gemensamt mål. Kan statens infrastrukturinnehav utnyttjas mer effektivt där stomnät behövs, dvs i landsbygdsområden? Övriga förslag som framkommit Skrivningar i PTS anskaffningsvägledning utifrån nya och framtida behov: härleda från verksamhetens behov och att utvecklingen av samhällskritiska tjänster medför högre krav från verksamheterna på robusthet, kvalitet, tillgänglighet etc. I slutrapporten har även följande förslag på innehåll lyfts fram: Föreslå statlig upphandling i kapillärerna, de geografiska utmaningarna är som de är och det är enda möjligheten. Föreslå bidragsnorm inom socialtjänst för kommuner att använda; dator + digitala tjänster/bredband för familjer. Visa på de hinder som en kommun ställs inför vad gäller; privat/offentlig samverkan, kommunens ansvar, kommunens juridiska utmaningar, egen finansiering, samordning mellan kommuner, samordning med landsting mm. 5. Diskussion kommunikationsinsatser och förslagsgenerering Grupp Ola Kommunikation Verksamhetschefer, förvaltningschefer i framför allt kommuner men även landsting och regioner/län övertyga att tänka på annat sätt, finns en viss bredbandströtthet Verksamhetsutvecklare Samordnare av bredband på olika sätt Bredbandsforum 17/20

Både på regional och kommunal nivå Politiker SKLs nätverk Konsumentrådgivare Utbildning av nya verksamhetsutvecklare och bredbandssamordnare nationell utbildning? 2 spår, upphandlingsinformation kan vara separat från den övergripande diskussionen om nyttan med bredband och digitalisering. Upphandlingsinformationen bör ligga på Bredbandsforums hemsida och länkas till från övriga aktörer Förslag Goda exempel (befintliga och nya t.ex. att medborgare kan ha videomöten med politiker (Carola kan börja) och föräldrar med rektorer), sjukhusexemplet från Kalifornien (snabbt bredband möjliggör distansmöte med doktor inom 12 t, annars får man boka tid) spridas på flera olika sätt (se ovan) Vilka möjligheter/tjänster finns med de olika teknikerna? 4G, ADSL, Fiber - Vad innebär det i besparingar, kvalitet, trygghet? Detta kommer att adresseras i Villagruppen (kansliets anmärkning) Bredbands ålderstrappa som ett sätt att visualisera tjänster genom livet totala värdet på bredbandet genom livslång användning Exemplifiering/ flödesschema av upphandlingsprocessen, vilka frågor som ska ställas, utveckling av behovsanalystänk i enkelt och överskådligt format det handlar om att fatta ett aktivt beslut och göra bredbandsstrategin levande för kommunerna Sammanfatta slutrapporten Specificera bredbandssamordnarens roll Grupp Anders Kommunikation Driva på efterfrågan, göra nyckelpersoner positiva till nyttjande: Näringsliv Mycket viktig för efterfrågan Bredbandsforum 18/20

Hjälte (vinner pris som årets företagare t ex) Kändis Pensionärsorganisationer Måste bli positiva till nyttjande här är exempel på en kritisk tjänst SeniorNet Landsting Från akut till primärvård Olika kanaler och produkter för att komma åt dessa funktioner Förslag: Äldreomsorgssnurra Ekonomi Kvalitet Trygghet Personal tillgång/ behov Mobilt+fiber Finansiering Utöver stödsystem och marknadens investeringar behövs mer Långsiktiga lån till kommuner eller företag för att bygga ut bredband där man inte kan räkna hem vinsten snabbt, stat eller banker kan vara garant. Säkerhet och robusthet Nationell samordning Tillförlitligt (prioritering?) Flera signalvägar Alternativa lösningar vid kris (lokala lösningar) o Planering o Arbetstid o Ideell stöttning o Anhörig Bredbandsforum 19/20

6. Summering och arbete framåt Behovet av ökad konkretiseringsgrad är gruppen samstämmig om. Samt att vi vidgar blicken och ser nyttan i ett vidare perspektiv. Bredbandsforums villagrupp är inne på liknande kommunikationsfunderingar och förslag, kansliet samordnar dessa processer. Hur bygger man idag? Kommuner behöver veta hur man bör bygga nät idag så att man inte upphandlar fel. Upphandlingsvägledningen mycket viktig för kommuner att få tillgång till för att hjälpa fram konkreta resonemang och diskussioner. Insamling av goda exempel behövs nu, och om det inte finns skapandet av goda exempel. Bredbandsålderstrappan är en rolig idé. Kravprofil på bredbandskoordinatorer. Kunskap att genomföra sammanställningen och skaffa mandat att genomföra förändringar. Goda exempel: finns det yrkesroller där vi kan hitta bra exempel på användandet av digitalisering i t ex skolan, eller dåliga exempel från t ex bankväsendet (tog lång tid med parallella processer i 20 år)? Filmpresentation av slutrapport? Den 13 februari planeras besök av Per Mosseby som arbetar med digitalisering på SKL. Samlad information om vad som pågår på SKL med utveckling av e- tjänsterna. Från utvärderingen av mötet: Matnyttigt med behovsanalystänket. Gruppdiskussion bra för att få fram fler perspektiv och vinklar. Också bra med material innan så att man kan läsa in sig inför diskussionerna på mötet. Vi fastnar dock delvis i tjänster och har svårt att hålla kopplingen till bredbandsinfrastruktur och uppdraget att samordna efterfrågan. (Detta beror troligtvis på att utvecklingen av infrastruktur och tjänster bedrivs som parallella processer, kansliets anmärkning). Mötesledning och struktur bra. Bredbandsforum 20/20