Göteborg 2011-02-03 Louise Abrahamsson Dalån 335 446 95 Älvängen Bemötande av yttrande gällande min anmälan angående tjänstehundar Dnr 6524-10-21 Sändlista Justitiekanslern (för kännedom) Livgardet Justitiedepartementet Försvarsdepartementet SBK Svenska Blåstjärnan SKK Konkurrensverket Jordbruksverket Bilagor FHTE Hemsida (bilaga 1) Utdrag ur Persen (bilaga 2) Avelsurval (bilaga 3) P.W Blogg (bilaga 4) Statens offentliga utredning Bättre marknad för tjänstehundar Betänkande av Tjänstehundsavelsutredningen SOU 2010:21 där för övrigt Thomas Goder är förordnad som expert i utredningen i sin roll som chef för Försvarsmaktens hundtjänstenhet, slår fast i sin utredningen (sidan 40) att försvarsmakten tar ut ett fast pris på 15 000 kronor (inkl. moms?) för tjänstehundar till andra myndigheter. Det slås sedermera fast att polisen betalar upp till 40 000 kronor (inkl. moms för privata företag) för hund från annat håll, d v s den privata marknaden. Sidan 41 SOU 2010:21 Kostnaderna för att föda upp hundar är beroende av storleken på uppfödningen. Överskottsvolymen medför att kostnaden för varje hund som rekryteras blir mycket hög, cirka 200 000 300 000 kronor per försvarsmaktshund. Detta ska ställas mot ett gängse inköpspris som är upp till 40 000 kronor per hund. Sidan 80 i utredning SOU 2010:21 slår fast följande: Försvarsmakten har ett årligt behov av cirka 50 hundar. Uppfödningen kommer att producera drygt 400 hundar om året. Antalet producerade valpar överstiger således flerfaldigt det egna behovet, även med hänsyn tagen till att inte alla valpar i en kull är lämpliga som tjänstehundar. Försvarsmakten blir därmed den största säljaren av hundar i detta marknadssegment. Priset som tas ut för hundarna, särskilt vid försäljning till andra myndigheter, är så lågt att det är av dumpingskaraktär. Detta pressar priset för andra uppfödare. Slutligen konkurrerar Försvarsmakten om fodervärdar för valpar vilket gör det svårare för privata uppfödare att hitta fodervärdar att placera sina valpar hos.
Sidan 83 SOU 2010:21 Om inte den privata uppfödningen gradvis ska upphöra måste Försvarsmakten minska sin uppfödning, till och med radikalt. I och med tillägget till konkurrenslagen som trädde i kraft 1 januari 2010 är det till och med tveksamt om uppfödningen och försäljningen av hundar som den sker i dag skulle klara en lagprövning. Regeringsbeslutet (Fö2002/2318/MIL) som Försvarsmakten grundar sin hunduppfödning på är formulerat så det kan tolkas på olika sätt. Som ett första steg bör regeringen klargöra att Försvarsmakten endast får bedriva uppfödning för eget behov. Den tolkning som Försvarsmakten gjort och arbetar efter är att de ska bygga upp och driva en avelsbesättning. Skillnaden i producerad volym är avsevärd mellan de två olika tolkningarna. En avelsbesättning är, på grund av inavelsproblematiken, så stor att Försvarsmaktens produktion av valpar för närvarande överstiger myndighetens behov åtta gånger. Det är inte bara den privata marknaden av tjänstehundar som drabbas utan i allra högsta grad övriga uppfödare av brukshundsraserna. Som utredningen uttrycker det så är 2000 kronor ett underpris av en SKK-registrerad hund som dessutom är röntgad för HD och ED. Märkligt nog så går även försvarsmakten själv ut på sin hemsida och skriver följande: Många hundar stannar hos sina fodervärdar men det finns de värdar som av olika skäl inte kan eller vill behålla sin hund. Det är därför som du behövs. Möjligheten finns att ta över dessa hundar för en administrativ summa. (bilaga fhtehemsida.pdf) Detta tillsammans med Statens offentliga utredning SOU 2010:21 som slår fast att det inte är marknadsmässiga priser, gör att det uppstår frågor kring vilken version som är den korrekta, den som försvarsmakten går ut med på sin hemsida http://www.forsvarsmakten.se/livgardet/ Forsvarsmaktens-hundtjanstenhet-FHTE/Omplaceringshundar/ samt utredningen SOU 2010:21 eller försvarsmaktens yttrande Dnr 6524-10-21 (HKV beteckning 19 370:69188)? (Skärmdump av webbsidan tagen 2010-01-23 finns tagen och sparad) Dessutom förbinder sig en uppfödare inom SKK-org. att tillhandahålla en doldafel-försäkring tills dess att hunden är tre år gammal. Reglerna stipulerar dessutom följande: Enligt konsumentköplagen är alla fel som uppträder inom sex månader efter leverans att betrakta som dolda fel, d v s de är ett uppfödaransvar, såvida inte uppfödaren kan bevisa annat. En regel som Försvarsmaken friskriver sig ifrån när de använder sig av egna avtal, någon som övriga uppfödare inom SKK inte tillåts göra. Försvarsmakten lägger förvisso till en avelsspärr på sålda hundar till den privata marknaden, men hunden tillåts delta i SKKʼs egna samt deras underorganisationers samtliga tävlingar och prov. Något som en vanlig blandras inte tillåts göra utan de begränsas att hålla på med Agillity, lydnad eller freestyle och inte ens med officiellt registrerade resultat. Då blir försvarsmaktens prissättning anmärkningsvärt låg, då blandraserna på Blocket oftast betingar ett högre pris än 2000 kronor. (Schäferblandningar och övriga brukshundsraser.) En renrasig schäfer med SKK-stamtavla och som dessutom är HD och ED röntgad betingar ett betydligt högre pris på den privata marknaden som nu Försvarsmakten går in och stör med sin låga prissättning. Vidare förefaller det anmärkningsvärt att enligt tidningen Persen (nr2 2010 s8-9) (bilaga 2_2010) placeras valpar hos fodervärd vid en ålder av 7-8 veckor. De privata uppfödarna tvingas följa regler uppsatta av Jordbruksverket enligt SJVFS 2008:5 med följande direktiv: 18 Hundvalpar får inte skiljas från modern annat än temporärt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, dock tidigast vid 8 veckors ålder. Valparna får heller inte lämna uppfödaren förrän tidigast vid 8 veckors ålder om inte särskilda skäl föreligger.
Jag ber JK begära ut fodervärdsavtal där uppgifter om leveransålder på valpar, samt vilka dispenser som föreligger vid varje enskilt fall. Det är helt absurt om staten kan kringgå de regler som råder på den privata marknaden, när de går in och konkurrerar på den samma. Länk till fulltext: http://www.jordbruksverket.se/download/ 18.26424bf71212ecc74b080001024/2008-005.pdf Hund som gåva? Enligt vilket förordnande går hundarna? Förordning 2000:278 tar endast upp gåva till olika offentliga inrättningar eller SIDA-godkänt land. Det anmärkningsvärda är att om hund räknas som överskottsmateriel, så omfattas inte privatpersoner inte ut av den förordningen och då blir frågan om vilken förordning som Försvarsmakten använder sig av för att kunna ge bort hundar (överskottsmaterial) till allmänheten? Är det ens lämpligt att skänka bort en hund med HD-grad D eller sämre eller ED-grad måttliga pålagringar eller sämre eller med någon annan sjukdom? En hund med grad C på HD och lindriga pålagringar på ED köps in emellanåt hos polisen då det är så lindriga fel att det sällan påverkar hundarnas brukbarhet. Förvisso betingar de ett lägre pris än en friröntgad hund. Att dessutom i samband med gåva ställa krav att hunden bör kvarvara inom familjen torde vara ett orimligt krav ställt gentemot en privatperson, då äganderätten och dess lagar är konsumentorienterade. De kraven går att ställa mot annan offentlig inrättning, då denna är en likvärdig part och agerar under regering och riksdag. De hundar bl.a. (Försvarsmaktens Demla, Schäfer, S15112/2008 Födelsedatum: 2008-01-10) som hamnat hos Kriminalvården torde då vara överskottsmaterial som avyttras genom gåva? Jag ber JK att begära ut underlagen för samtliga hundar hos FM samt berörda hundar hos Kriminalvården. Vi förutsätter då att dokumenten är diarieförda, bokförda med löpnummer, samt överensstämmande med varandra vid tidpunkt. En myndighet bör agera på ett sådant sätt att jävsmisstanke inte uppkommer. Försvarsmakten tillåter att en av deras testledare som enligt tidningen Persen (nr2 2010 s8-9) genomför alla L-tester inom försvarsmakten sysslar med schäferavel privat. Det förefaller då anmärkningsvärt att personal som är direkt inblandad i hundverksamheten tillåts att sina egna eller rekommenderade avelshundar på sin privata hemsida ska brukas inom försvarsmaktens tjänstehundsavel. Är det ens lämpligt att någon i ansvarig position sysslar med hundavel på fritiden då det handlar om samma ras? Uppgifterna finns tillgängliga hos SKKʼs olika databaser har vi valt att redovisa en tänkbar jävssituation. (Bilaga avelsurval.pdf) Lag (1994:260) om offentlig anställning Bisysslor 7 En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. 7 a Arbetsgivaren skall på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7. Lag (2001:1016).
7 b En arbetstagare skall på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren skall kunna bedöma arbetstagarens bisysslor. Lag (2001:1016). 7 c En arbetsgivare skall besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med 7 skall upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla en motivering. Lag (2001:1016). 7 d Ordinarie domare och chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen skall på eget initiativ till arbetsgivaren anmäla vilka typer av bisysslor de har. Lag (2004:833). (källa rättsnätet) Det reser naturligtvis nästa fråga och det är om upphandlingen av hundar skett genom direktupphandlingar och om de i så fall utförts enligt gällande EG-direktiv som försvarsmakten lyder under när det handlar om upphandling. Eller har andra parametrar använts och hur har dessa redovisats och i så fall vilka undantag har man använt sig av? Sidan 87 SOU 2010:21 7.6.1.1 Mötesplats för berörda myndigheter och uppfödare Det finns en ömsesidig misstänksamhet mellan uppfödare och köpare av tjänstehundar. Misstänksamheten gäller resultaten från både hälsoundersökningar och lämplighetstester. Misstänksamheten gäller också härstamning, brist på information om föräldradjur och om den information som finns tillgänglig är korrekt. Detta gäller särskilt vid import av hund. Det finns också en bristande tilltro till vilja och förmåga att inrikta ett avelsarbete mot att få fram bättre tjänstehundar. Oavsett verklighetsbakgrund är det viktigt att misstron överbryggs. Därför behöver det skapas en plats för möten mellan uppfödare av tjänstehundsämnen och statliga myndigheter som köper tjänstehundar. Försvarsmaktens eget agerande som avelsstation bygger inte direkt förtroende. Det är svårt som utomstående att ens försöka utvärdera deras avel och se nyttan med den och det är av följande orsaker. Några få hundar från FM genomgår Mentalbeskrivning som övriga schäferuppfödare med inriktning bruks och tjänst försöker förmå sina valpköpare att göra. Även om instrumentet har sina brister så ger det en indikation på mental status då hela eller stora delar av en kull utvärderas. (Vi kämpar redan med olika avelsinriktningar inom schäfer och vi som kämpar för brukbara schäferhundar är intresserade av bl.a mentala egenskaper inom olika avelslinjer och naturligtvis av olika sjukdomar som menligt handikappar en arbetande hund.) Detta är något som FM struntar i och det ger ingen insyn i verksamheten. Att man har som ambition att förbättra schäferaveln må så vara, men det reser genast än mer frågor och det bl.a om varför inte FM hundar genomgår och öppet redovisar sjukdomar såsom Hemofili, olika ögonsjukdomar som tråkigt nog börjar komma inom schäfer eller för den delen inrättar ett eget offentligt register där allt redovisas öppet för allmänheten i befintliga databaser som SKK tillhandahåller i form av avelsdata och hunddata. Den åtgärden skulle förebygga misstänksamheten från den privata sektorn och utbyte av information och förtroende skulle kunna byggas upp. Vidare skapar inte enskilda tjänstemän direkt förtroende när de öppet på sin egen hemsida skriver enligt bilaga. (bilaga blogg.pdf) Jag är för en konkurrens på marknaden. Men konkurrens ska ske på lika villkor och utan att en stor aktör som FM d v s staten agerar konkurrenshämmande. Både jag och utredningen anser att i dagsläget har FMs avel och dumpning av tjänstehundsämnen en konkurrenshämmande effekt på marknaden. Flera uppfödare av schäfer, förutom undertecknad, har blivit drabbade av mindre efterfrågan och sämre prisbild för bra hundämnen. I mitt fall så har FMs massproduktion inverkat mycket negativt på efterfrågan av rasen schäfer. Jag har valt att avstå helt från att ta planerade schäferkullar under 2011 p g a indikationer
att presumtiva valpköpare hellre köper en färdigröntgad hund från FM då de betingar ett så billigt pris än en valp för fullpris 10 000 kr och sen återstår kostnaden för röntgen vid ett års ålder. Det kan inte vara meningen att vi i den privata sektorn ska betala en verksamhet via skattsedeln och sen slås ut från samma marknad av statlig verksamhet, som p g a sin finansiering är okänliga för marknadens svängningar rent ekonomiskt. Det gynnar ingen part i det långa loppet. Louise Abrahamsson