IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program antaget vid kongressen i Jönköping 2003 och reviderat vid kongressen i Göteborg 2009
IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program antaget vid kongressen i Jönköping 2003 och reviderat vid kongressen i Göteborg 2009 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet, september 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri
IOGT-NTO:s alkohol- och narkotikapolitiska program Programmet beskriver IOGT-NTO:s syn på alkohol- och narkotikapolitiken, vilken inriktning den bör ha och vilka åtgärder som bör vidtas. Programmet tar sin utgångspunkt i IOGT-NTO:s grundsatser och program. Följande avsnitt i dessa har särskild betydelse: Alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt är en belastning för den enskilda männi skan och samhället. IOGT-NTO-rörelsen vill därför genom sin verksamhet tränga tillbaka bruket av dessa gifter och kräver för medlemskap helnykterhet och avhållsamhet från narkotika. IOGT-NTO-rörelsen vill för att förverkliga sina grundsatser arbeta för personlig helnykterhet påverka opinion och beslutande organ i samhället i syfte att genom lagstiftning och upplysning i största möjliga utsträckning begränsa skadeverkningarna av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande ämnen. 1
IOGT-NTO:s grundsyn IOGT-NTO menar att droger minskar möjligheten till social, kulturell och medmänsklig utveckling, såväl för den enskilda människan som för samhället. Enligt IOGT-NTO:s syn beror bruk 1 och missbruk av alkohol och narkotika på ett samspel mellan människan, miljön och medlet. Människan bär med sig ett genetiskt arv som i kombination med kulturella betingelser i den miljö hon lever kan påverka henne att använda berusande medel som alkohol och narkotika. En väsentlig komponent i miljön är marknaden, i vilken ekonomiska intressen tjänar pengar på försäljning av beroendeskapande medel. Marknadens aktörer satsar omfattande resurser på marknadsföring av olika slag för att lansera sina produkter och öka användningen av dem. Alkohol och narkotika är psykoaktiva droger som skapar beroende. Efter kortare eller längre tid kan detta beroende utgöra den starkaste drivkraften i livet. Bruk och missbruk verkar passiviserande och minskar individens engagemang eller förmåga att göra något åt sina egna, sin omgivnings eller samhällets problem. Forskningen om alkoholens positiva effekter kan på goda grunder ifrågasättas. Den senare tidens forskning 2 visar att de eventuella gynnsamma effekter som mycket små mängder alkohol kan ha på till exempel hjärt- och kärlsjukdomar i så fall är ytterst marginella. Dessutom är de riktade till främst den äldre delen av befolkningen. Emellertid är de negativa effekterna som beroende, våld 3, sociala och medicinska skador så väldokumenterade och för individer och samhälle så belastande, att de måste motverkas genom en aktiv och konsekvent alkoholpolitik. Det personliga ansvaret är av yttersta vikt för att minska alkohol- och narkotikaproblemen. Var och en kan genom sitt eget handlande bidra till att minska problemen. Genom att inte använda alkohol eller narkotika visar man vägen också för andra. Alkohol- och narkotikafria mötesplatser och en bra föreningsverksamhet bidrar till en social och kulturell miljöförbättring. Till detta medverkar också byggandet av ett samhälle där människor tar ansvar för sig själva och varandra och där varje människa känner sig behövd. Genom en restriktiv politik minskas tillgängligheten på alkohol och narkotika. Enbart upplysning och information leder inte till beteendeförändrande insatser. 4 Däremot får människor en ökad medvetenhet om alkohol och narkotika och blir bättre rustade inför sina egna val. Information och upplysning kompletterar därigenom de effektiva alkohol- och narkotikapolitiska instrumenten. 1 Med bruk gällande narkotika menas endast legalt förskriven för medicinskt bruk. All annan narkotikahantering anses vara missbruk. 2 Moderate alcohol use and reduced mortality risk: systematic error in prospective studies. Fillmore KM, Kerr WC, Stockwell T, et al. Addiction Research and Theory 2006;14, 101-132. 3 Alkohol ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoinstitut, rapport 2004:45, sid 107 f. 4 Ibid sid 246. 3
Alkohol 4
Alkoholpolitisk analys Alkohol är den drog som används mest i Sverige. 5 Vid jämförelse med andra droger är alkohol helt dominerande som upphov till skador och tragedier. Omkring 6 000 dödsfall per år är alkoholrelaterade. Såväl kroppslig som psykisk ohälsa kan i stor omfattning tillskrivas alkoholen. Nära 400 000 barn växer upp i hem där en riskfylld konsumtion förekommer. 6 Alkohol påverkar deras uppväxt negativt. Många människor lever tillsammans med eller nära någon som är beroende. Beroendet och dess skadeverkningar drabbar inte bara dem som dricker, utan också familj och vänner. Samhällets kostnader för alkoholskadorna är enorma. Uppskattningar talar om mer än 100 miljarder kronor varje år. 7 Alkohol är, efter tobak och högt blodtryck, den tredje högsta faktorn till för tidig död och förlorade levnadsår. 8 Inget annat samhällsproblem möts av liknande politisk passivitet. Bruket av alkohol är i åtskilliga fall en inkörsport till narkotika. Därför är kampen mot alkoholbruket central också i kampen mot narkotika. Omfattningen av alkoholskadorna i ett samhälle beror på hur mycket alkohol som dricks. En ökning av den genomsnittliga alkoholkonsumtionen medför en ökning av konsumtionen i alla grupper, vilket leder till att fler blir storkonsumenter och missbrukare. En fördubblad konsumtion medför enligt den så kallade totalkonsumtionsmodellen en fyrdubbling av skadorna. För att insatser mot alkoholskadorna ska bli effektiva, kan de följaktligen inte riktas enbart mot storkonsumenterna. Hela befolkningen och den totala konsumtionen av alkohol måste påverkas. Arbetet för att minska den totala alkoholkonsumtionen ska inte ställas emot insatser riktade särskilt till storkonsumenter och alkoholister. Om totalkonsumtionen tillåts öka, kommer också riktade insatser till olika grupper att vara mer eller mindre meningslösa. Det alkoholpolitiska arbetet ska dels syfta till att minska alkoholskadorna genom en låg totalkonsumtion i samhället, dels till att öka antalet helnyktra. Alkoholbruk medför skador Även måttligt bruk av alkohol innebär risk för skador. Totalt sett uppstår fler alkoholskador, till exempel cancer eller misshandel, i den stora gruppen måttliga alkoholkonsumenter än i den betydligt mindre gruppen storkonsumenter. Relationen bruk/skador kan beskrivas så att: Storkonsumenterna, som är 10 procent, svarar för 30 procent av skadorna. Måttlighetskonsumenterna, som är 90 procent, svarar för 70 procent av skadorna. Det är också ur gruppen måttlighetskonsumenter som de framtida storkonsumenterna rekryteras. Därför är det avgörande att alla alkoholkonsumenter minskar sitt drickande eller helt avstår från alkoholkon- 5 Drogutvecklingen i Sverige 2008, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, rapport nr 113. 6 Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem. Omfattning och analys. Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:28. 7 Hur mycket kostar supen? Anders Johnson, Sober Förlag 2000 samt rapporten 160 miljarder kostar supen, Anders Johnson 2005. 8 The Global Burden of Disease Study: 2004 update, World Health Organization (WHO). 5
sumtion. Preventionsparadoxen visar att insatser för att minska måttlighetskonsumenternas alkoholkonsumtion är mer lönsamma för samhället än insatser för människor med missbruk eller beroende. 9 Miljöer och perioder i livet som är helt alkoholfria, till exempel trafik, arbetsliv, graviditet och barns uppväxttid, är också av stor betydelse för en positiv utveckling. Den enskildes konsumtion orsakar också skador och lidanden för tredje part. Det handlar om trafikolyckor och misshandel, barn och andra anhöriga som växer upp med beroende i sin absoluta närhet och om barn vars föräldrar druckit under graviditeten. Nya förutsättningar Samhällets alkoholpolitik har varit inriktad på en minskning av alkoholkonsumtionen för att därigenom åstadkomma en minskning också av de alkoholrelaterade skadorna. Även den nu gällande nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 10 anger detta som ett av de grundläggande målen. Svensk alkoholpolitik bygger på fyra viktiga principer En aktiv prispolitik. Försäljningsmonopol. Begränsat privat vinstintresse. Åldersgränser. Dessa principer i svensk alkoholpolitik har allt sedan motbokens 11 avskaffande varit inriktad på att minska alkoholkonsumtionen och därmed också skadorna. Genom Sveriges inträde i EU har den svenska alkoholpolitiken utsatts för svåra påfrestningar. Sverige har med hänvisning till EG-rätten anpassat bestämmelserna om privatpersoners införsel av alkohol till EU:s regler, efter krav från EU-kommissionen. Skatten på vin har sänkts efter kommissionens krav på ickediskriminering i förhållande till öl. En ytterligare sänkning av vinskatten med samma motiv har senare av EG-domstolen visat sig vara onödig. 12 Skatte- och prispressen är stark som följd av de höga införselkvoterna. Sedan år 2008 är också så kallad distanshandel med alkohol tillåten även om skatt måste betalas i mottagarlandet. 13 Möjligheten att bedriva en restriktiv alkoholpolitik byggd på nationell lagstiftning är i och med EUinträdet allvarligt försvagad, men dock långt ifrån obefintlig. Inte sällan motverkas en socialt ansvarsfull alkoholpolitik med hänvisning till EU även på områden där inte EU kräver inflytande. Alkoholbranschens påverkan på det politiska planet såväl i Sverige som internationellt är stark. De menar att ansvaret för missbruk helt ska läggas på den enskilda människan och att alla andra restriktioner av försäljning och marknadsföring än branschens så kallade självreglering ska förkastas. Därför måste en väsentlig del av det alkoholpolitiska arbetet inriktas på att vinna förståelse för en mer restriktiv politik hos allmänheten och hos politiker som har en ansvarsfull inställning i dessa frågor. 6 9 Alcohol consumtion and the preventive paradox, N Kreitman, British Journal of Addiction, 1986, 80 sid 27-35. 10 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, proposition 2005/06:30. 11 Motbok var i Sverige ett häfte med plats för stämplar, där inköp av alkohol på Systembolaget skrevs upp för att kunna bevaka den köpta ransonen. 12 EG-domstolen mål C-167/05. 13 Sverige ändrade reglerna då EG-domstolen i det så kallade Rosengren-målet, C-107/04 samt mål C-186/05, slog fast att det svenska förbudet mot distanshandel av alkohol för privatpersoner strider mot EG-rätten. För skatteregler gällande privatimport, se EG-domstolens avgörande i mål C-5/05, Joustra.
På en allt mer avreglerad alkoholmarknad måste politiken syfta till att så långt som möjligt begränsa det privata vinstintresset och att även i övrigt bygga på de fyra principerna. Svensk alkoholpolitik ska så långt möjligt utgå från svenska förhållanden. Medlemskapet i EU medför både begränsningar och möjligheter i utformningen av den nationella politiken. Begränsningarna återfinns framförallt i reglerna om den inre marknadens öppenhet, som medför ökad gränshandel och ökad införsel och därmed pressade priser på alkohol. Alkohol ska inte betraktas som en vanlig handelsvara och bör därför undantas från reglerna för EU:s inre marknad. Utrymmet för nationell reglering i syfte att skydda folkhälsan måste användas aktivt och bör vidgas. En grundläggande förutsättning för framtidens nationella och europeiska alkoholpolitik är ett brett samarbete med restriktiva krafter i alla EU-länder. Sverige och IOGT-NTO måste arbeta mycket aktivt inom EU och dess medlemsstater, genom samarbete med alkoholrestriktiva organisationer i dessa länder och på politisk nivå, för att vinna gehör för den alkoholpolitik som vi med stöd av kunskap, forskning och erfarenhet vet är effektiv. En verkningsfull och framgångsrik alkoholpolitik kräver mod och politisk vilja. Huvudstrategier För att minska totalkonsumtionen av alkohol krävs insatser som minskar både tillgänglighet och efterfrågan.efterfrågan på alkohol, intresset att använda alkohol, kan påverkas. Det kan ske med information och aktiviteter som ger alternativ till alkoholbruk. Därför är det viktigt att sprida kunskap om alkohol och dess risker och att erbjuda fler alkoholfria aktiviteter för såväl vuxna som ungdomar. Kommunerna måste aktivt uppmuntra och stödja tillkomsten av alkoholfria miljöer. De alkohol- och narkotikafria fritidsaktiviteterna för ungdomar utsätts i dag för en förödande konkurrens från kommersiella alkoholmiljöer, vars antal ökat dramatiskt till följd av kommunernas generositet med serveringstillstånd. Samhället behöver få fler budbärare som står upp och tar avstånd från alkohol i olika sammanhang. Därför är det av yttersta vikt att få många aktörer att engagera sig i alkoholfrågan i sina respektive sammanhang. Tillgängligheten är en viktig faktor också för att skapa eller motverka efterfrågan på alkohol. Försäljningsställenas antal, åldersgränser, exponeringen av drycker, pris och öppettider, är faktorer som påverkar konsumtionen och därmed omfattningen av alkoholrelaterade skador. 14 Det privata vinstintresset är den kanske viktigaste drivkraften bakom den ökande tillgängligheten på alkohol. Mer än tio procent av den totala alkoholkonsumtionen sker på restauranger. Merparten konsumeras av unga vuxna. Alkoholrelaterat våld är starkt förknippat med krogmiljön. Restauranger och pubar får kraftigt understöd i sin marknadsföring av producenter och andra intressen i alkoholbranschen. Detsamma gäller för livsmedelsaffärer, bensinstationer med mera, som säljer öl klass II. De ekonomiska intressena får inte underskattas. Ett statligt kontrollerat försäljningsmonopol är det mest effektiva verktyget för att begränsa privata 14 Alkohol ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoinstitut, rapport 2004:45. 7
vinstintressen. 15 Det finns i grund och botten en konflikt mellan folkhälsa och alkoholbranschen. Därför måste Systembolaget finnas kvar. Systembolaget måste dock finna en bättre balans mellan denna sin primära uppgift och de serviceambitioner som kommit till praktiskt uttryck. Fler butiker, lördagsöppet och självbetjäning kan motverka de sociala motiven för monopolets existens. Det är viktigt att Systembolaget fortsätter att upprätthålla folkhälsoaspekten som sitt viktigaste uppdrag. För den alkohol som säljs i livsmedelshandeln och genom serveringsställen måste regler om återhållsamhet och åldersgränser gälla och efterlevnaden av dessa kontrolleras. Tillstånd för servering av alkohol ska handläggas av länsstyrelserna för att säkerställa att staten har ett regelverk som upprätthåller efterlevnad av lagen ur alkoholpolitisk synpunkt. Länsstyrelser kan dock delegera tillståndsgivningen till kommuner som fullgör sitt uppdrag. Även ansvaret för tillsynen och beslut om åtgärder vid överträdelse av alkohollagens bestämmelser ska återföras till länsstyrelserna. Den befintliga forskningen visar att reklam ökar försäljning och konsumtion, inte minst bland ungdomar. 16 Kommersiell reklam för alkohol i tidningar och tidskrifter, radio och TV ska därför vara förbjuden. Så kallad textreklam, det vill säga artiklar eller reportage om alkohol i redaktionell form, ska också förbjudas. Alkoholbranschens sponsring, i själva verket reklam för alkohol, av idrottsevenemang och andra liknande aktiviteter som vänder sig till ung publik ska inte vara tillåten. Vidare måste påföljderna för brott mot reklamreglerna skärpas. All kommersiell reklam för alkohol ska vara förbjuden. Varningstexter på förpackningar är inte speciellt effektiva ur alkoholrestriktiv synpunkt 17 men höjer medvetenheten om att alkohol är en hälsofarlig produkt. Priset på alkohol är en viktig faktor för efterfrågan. Liksom för varor i allmänhet är prissambandet starkt: ökar priset minskar efterfrågan och vice versa. Inom ramen för EU:s direktiv i frågan 18 ges för närvarande egentligt utrymme för en progressiv alkoholskatt i förhållande till alkoholstyrka endast vad gäller spritdrycker. Det är en mycket angelägen uppgift att påverka EU:s politik på detta område, dels för att åstadkomma en höjning av minimiskattenivåerna, dels för att liksom på tobaksområdet få till stånd en alkoholskattepolitik som är grundad på ett folkhälsoperspektiv. Prispolitiken försvåras också av de höga införselkvoterna för privatpersoner. Sverige ska verka för att EU sänker dessa till 1995 års nivå. De är nu orealistiskt höga och inte anpassade till vad som kan anses rimligt för personligt bruk. De höga kvoterna pressar länder med socialt och hälsomässigt motiverade alkoholskatter att sänka dessa. I alla länder, oavsett utvecklingsnivå, är alkohol ett allvarligt hinder för såväl individers som samhällets utveckling. I utvecklingsländerna blir de negativa effekterna än mer påtagliga. Skador och sjukdom, sociala och ekonomiska problem, slår ut människor och samhällen, där kopplingen mellan alkoholbruk och HIV/AIDS är ett av de mest uppenbara exemplen. 19 Alkohol utnyttjas av makthavare som vill lugna och 15 Alkoholmonopol och folkhälsa: Vilka skulle effekterna bli om Systembolagets detaljhandelsmonopol avskaffades? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:19. 16 Se exempelvis Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? - a review of longitudinal studies, rapport från den vetenskapliga gruppen inom det europeiska forumet för alkohol och hälsa, 2009. 17 Alkohol ingen vanlig handelsvara, Statens folkhälsoinstitut, rapport 2004:45, sid 325. 18 EU:s direktiv för harmonisering av punktskatterna på alkohol (92/83) 19 Alcohol and infectious diseases: an overlooked causal linkage?, C Parry, J Rehm, V Poznyak & R Room, Addiction, 104:3 2009, 331 332. 8
9
styra människor, samtidigt som alkohol blir ett flyktmedel från fattigdomens villkor. Alkohol som globalt utvecklingshinder förbises och måste därför lyftas fram genom aktiv opinionsbildning och i biståndsarbete. Genusaspekterna behöver tydligare synliggöras i den alkoholpolitiska diskussionen. Kvinnorna har tagit efter männens konsumtionsmönster och därmed ser vi nu alltmer av alkoholens negativa inverkan på kvinnors liv och hälsa. Kvinnor står för cirka 30 procent av den totala konsumtionen och den mest dramatiska ökningen står kvinnor i åldern 50 till 75 år för. Anmärkningsvärt är även den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen bland riktigt unga flickor. Fler flickor än pojkar i årskurs nio räknas numera som alkoholkonsumenter. En bidragande orsak till kvinnornas förändrade dryckesmönster är bland annat de så kallade lådvinerna, alkoläsken samt en alltmer aggressiv marknadsföring från alkoholindustrin gentemot kvinnor och flickor. Trots detta konsumerar männen i genomsnitt cirka dubbelt så mycket alkohol som kvinnorna. Var fjärde person som omkommer i trafiken dör som följd av rattfylleri. 20 Rattfylleriet har ökat kraftigt, som en direkt följd av den ökande alkoholkonsumtionen. Forskning har visat att det finns en klar koppling mellan den totala alkoholkonsumtionen och rattfylleriet; ökar alkoholkonsumtionen med en procent stiger antalet rattfyllerister med 0,6 procent. 21 Insatser för att sänka den totala alkoholkonsumtionen är den effektivaste åtgärden, men den måste kombineras med särskilda insatser mot rattfylleriet såsom ökat antal nykterhetskontroller, alkolås, skärpning av påföljder samt ökad information och undervisning. Även sjöfylleriet behöver särskilda insatser likt den mot rattfylleriet. Promillegränsen på sjön ska vara likvärdig med den som gäller vid vägburen trafik. Vuxna får inte avsäga sig sitt ansvar för barns och ungdomars alkoholkonsumtion. Det är vuxnas ansvar att garantera att barns och ungdomars uppväxt hålls fri från alkohol. Genom ansvarstagande vuxna föräldrar, ledare och andra vuxna i ungdomars närhet kan ungdomar påverkas att avstå från alkohol, eller i vart fall medverka till att debutåldern höjs. Detta är av många och självklara skäl viktigt i ungdomsåren. En framflyttad alkoholdebut har också avgörande betydelse för konsumtionen i vuxen ålder. 22 Skillnader i åldersgränser för inköp av alkohol i detaljhandeln, på restauranger respektive Systembolaget, undergräver respekten för den högre åldersgränsen (20 år) och stimulerar till alkoholinköp och konsumtion där denna är tillåten från 18 år. Forskning, framförallt i USA, har visat att höga åldersgränser (21 år) har god effekt. Myndighetsåldern används ofta som argument för att sänka inköpsåldern på Systembolaget till 18 år. Med vetskap om konsekvenserna av en sådan förändring vore det dock endast i alkoholbranschens intresse att genomföra en sådan ändring. Det skydd som ungdomar behöver mot en massiv kulturell och annan påverkan att dricka alkohol, får inte dras undan genom åtgärder som oavsett motiv skulle medföra ökat antal trafikolyckor, andra skador och för tidig död genom alkoholrelaterade händelser. Åldersgränsen för inköp av alkohol och alkoholservering bör samordnas till 20 år. Utgångspunkten för alkoholpolitiken måste vara att det ska vara svårt att börja missbruka och lätt att få hjälp att sluta. Därför måste det satsas mer resurser på missbruksvården för både kvinnor och män som behöver hjälp att komma ur sitt missbruk och avhjälpa de problem som det har orsakat. Vård och behandling ska ge människor med alkoholproblem stöd att bryta ett missbruk och hjälp att leva vidare utan alkohol eller andra droger. Primärvård, företagshälsovård och annan vårdverksamhet som 20 Vägverket. 21 Thor Norström, Alkohol & Narkotika, nr 3 1999. 22 Se exempelvis Ten-year prospective study of public health problems associated with early drinking, PL Ellickson, et al, Pediatrics 2003;111(5 Pt 1):949-55. 10
möter människor med etablerade eller begynnande alkoholproblem ska lämna råd om lämplig behandling och bistå i etablerandet av kontakter med socialtjänst eller medicinsk vård. Sjukvården, psykiatrin och socialtjänst måste känna ett gemensamt ansvar i de fall där insatser erfordras, så att inte hjälpsökande försätts i en situation där han eller hon skickas mellan instanser utan att få adekvat vård. Både tillgänglighet och efterfrågan kan påverkas genom politiska beslut och lagstiftning. Under rubriken Alkoholpolitiska krav finns därför ett antal krav och förslag för att minska efterfrågan och tillgänglighet. 11
Alkoholpolitiska krav IOGT-NTO:s alkoholpolitiska krav är konkreta förslag som utgår från de principer och strategier som nämns i det föregående. I det löpande arbetet måste IOGT-NTO, på alla nivåer, göra strategiska prioriteringar bland kraven. Allmän alkoholpolitik Försäljningsmonopolet ska vara kvar. Systembolaget ska vara återhållsamt med att öppna nya butiker. Serviceambitioner får inte skjuta undan den sociala uppgift, som är fundamentet för monopolet. Barn har rätt till en alkoholfri uppväxt. Vuxna ska inte bjuda minderåriga på alkohol. Vita zoner (punktnykterhet) och alkoholfria mötesplatser ska stödjas, det vill säga situationer, miljöer och perioder som är helt alkoholfria. Exempel är graviditet, barns uppväxttid, arbetsliv inklusive så kallad after work, idrott och trafik. Alla offentliga lokaler ska vara alkoholfria. Upptäckt av brott mot alkohollagen, som olovlig tillverkning, olaga försäljning, hembränning med mera, prioriteras i polisens arbete. Ingripande mot smuggling och olaglig införsel prioriteras i tullens och åklagarnas arbete. Samarbete ska bli effektivare mellan tull och polis vid brottsbekämpande arbete. Folkhälso- och socialpolitiska hänsyn ska ha företräde vid prövning av serveringstillstånd. Antalet serveringstillstånd bör begränsas inom en kommun, bland annat med hänsyn till befolkningsmässiga och socioekonomiska faktorer. Prövningen av tillståndsärenden för alkoholservering ska återföras från kommunerna till länsstyrelserna. EU:s alkoholskattedirektiv ändras så att minimiskatt utgår även på vin, samt att alkoholskatt blir ett i direktivet uttalat instrument för att sänka den europeiska alltför höga alkoholkonsumtionen. Befintliga minimiskatter ska höjas. Drycker med en alkoholhalt över 2,8 volymprocent ska beskattas progressivt. Införselkvoterna för alkohol inom EU ska sänkas till de nivåer som gällde vid Sveriges EU-inträde, d v s en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och 15 liter öl. Kvoterna ska vara absoluta och inte indikativa. Idag motverkar de en effektiv prispolitik. Europeiska kommissionens alkoholstrategi ska skärpas i mer restriktiv riktning. Sverige ska i internationella organ arbeta för att alkohol inte betraktas som en vanlig vara och för att alkoholpolitiken ses som ett verktyg för att nå hälso- och socialpolitiska mål. Alkoholens roll som hinder i kampen mot fattigdom ska uppmärksammas. Det kan ske exempelvis genom strategiska allianser med andra länder i de specifika frågor som blir aktuella. Alkohol ska undantas från WTO:s olika frihandelsavtal. 12
Alkoholpolitiska handlingsprogram Staten, landstingen och kommunerna ska fastställa alkoholpolitiska handlingsprogram, där mål och planerade insatser redovisas. Dessa kan med fördel samordnas med de narkotikapolitiska programmen och ska kontinuerligt utvärderas. Staten, landstingen och kommunerna bör inrätta alkoholpolitiska samrådsgrupper med representation från berörda samhällsorgan och föreningslivet, för samråd och utvärdering vid genomförandet av handlingsprogrammen. Kommunledningarna måste ta helhetsansvar för kommunernas alkoholpolitik. Kommunerna har ett särskilt ansvar att genomföra handlingsplaner. Alla grund-, gymnasie- och folkhögskolor samt universitet och högskolor upprättar handlingsplaner, med policy och anvisning av medel för tidig upptäckt och snabbt ingripande mot alkoholrelaterade problem. Marknadsföring All kommersiell reklam för alkohol ska vara förbjuden. Regelverket måste även skärpas när det gäller så kallad konsumentupplysning i till exempel TV-program. Utformandet av tillåten alkoholreklam ska inte kunna förväxlas med reklam för otillåtna alkoholhaltiga produkter. Påföljden för brott mot reklamförbudet skärps. Information och undervisning Information om och attitydbildning mot alkohol inom grund- och gymnasieskolan ska ske efter en uppgjord plan och hållas fritt från inflytande från alkoholbranschen. Undervisning om alkohol ska, förutom i grundskolan och gymnasiet, vara ett naturligt inslag på folkhögskolor, högskolor och universitet. Detta gäller i särskilt hög grad utbildningar till yrken där alkoholens problem kan spela en stor roll, t ex socionom, läkare, polis, lärare och fritidspedagog. Samhällets stöd till information om alkohol ska vara kopplat till forskning och hållas fritt från inflytande från alkoholbranschen. Förpackningar som innehåller alkoholhaltiga drycker ska förses med varningstexter eller -bilder utarbetade av hälsomyndigheterna. Trafik Fler och effektiva nykterhetskontroller i trafiken ska genomföras. Den som dömts för trafiknykterhetsbrott ska endast tillåtas köra motorfordon som är försett med alkolås. 13
Samhällets syn på rattfylleri måste skärpas. Den medvetna risk som en alkoholpåverkad utsätter sig själv och andra för i trafikmiljön ska återspeglas i påföljden. Vid rattfylleri ska fordonet kunna förverkas omedelbart. Den som dömts för trafiknykterhetsbrott ska genomgå utbildning om alkohol, narkotika och trafik, samt erbjudas vård omgående. Detta ska gälla oavsett om påföljden är frihetsberövande eller inte. EU ska verka för att promillegränsen sänks till 0,2 i de länder som idag har högre gräns. Alkolås ska vara ett krav vid offentlig upphandling av transporter. Representation All offentlig representation ska vara alkoholfri, vilket även ska omfatta av staten, kommuner och landsting ägda bolag. Skatteavdrag ska inte tillåtas för alkoholdrycker vid representation. Forskning Forskning kring alkohol och alkoholskador ska bedrivas såväl ekonomiskt som i andra avseenden fritt från påverkan från alkoholindustrin och andra som har intresse av alkoholförsäljning. Forskning om alkoholreklam, alkoholpolitikens effekter samt effekter av alkoholinformation ska utvecklas. All forskning ska ha ett genusperspektiv. På EU-nivå ska jämförande forskningsprojekt inom samma områden stimuleras. Serveringspolitik De lagliga förutsättningarna att lägga alkoholpolitiska skäl till grund för tillämpningen av alkohollagstiftningen bör vidgas. Beslut om serveringstillstånd ska fattas av länsstyrelsen, efter yttrande från kommunen och andra berörda myndigheter. Befarade olägenheter ska tillmätas stor betydelse vid prövningen. Serveringstillstånd ska av folkhälsoskäl kunna nekas med hänvisning till att antalet serveringstillstånd på orten skulle bli för högt. Varje kommuninvånare, länsstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut ska ha rätt att överklaga beslut om serveringstillstånd. Tillsyn av serveringstillstånd prioriteras i kommunens arbete. Länsstyrelsen ska ha det övergripande och samordnande ansvaret för tillsynen. På nationell nivå ska det vara Statens folkhälsoinstitut som har tillsynsansvaret. Serveringstillstånden ska omedelbart dras in om försäljningen missköts. Tillfälliga tillstånd ska beviljas restriktivt. Öppettiderna för servering ska inte vara senare än till kl 01.00. Den som har serveringstillstånd måste erbjuda ett rikt utbud av alkoholfria alternativ. De alkohol- 14
fria dryckerna ska där marknadsföras i lika stor utsträckning som alkoholhaltiga drycker. Fritidsmiljöer som är uttalat alkoholfria ska få särskilt kommunalt stöd. Idrotts- och kulturmiljöer ska hållas fria från alkoholförsäljning och -servering. Alkohol ska inte tillåtas på allmän plats, som till exempel kommunala badplatser och rekreationsområden. Vård, behandling och stöd Socialvården ska aktivt uppsöka och erbjuda kvalificerad rådgivning, vård och behandling redan vid tecken på alkoholproblem. Primärvård, företagshälsovård och annan hälso- eller sjukvård har ett ansvar för tidig upptäckt och att adekvata åtgärder erbjuds. Kommuner och landsting måste samverka för att säkerställa att den som är i behov av vård inte hamnar emellan eller utanför den vård som erbjuds. Omhändertagande för vård med stöd av LVM 23 eller LVU 24 får inte underlåtas när personer, trots andra insatser, inte förmår bryta ett missbruk. Kommunerna måste se till att anhöriga, såväl barn som vuxna, får relevant stöd så tidigt som möjligt. 23 LVM = Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 24 LVU = Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 15
Narkotika 16
Narkotikapolitisk analys Målet för IOGT-NTO:s arbete mot narkotika är identiskt med det av riksdagen fastställda målet om ett narkotikafritt samhälle. Detta även om målet likväl är svårt att nå. Med narkotikamissbruk menas allt ickemedicinskt bruk av narkotika. Den restriktiva, konsekventa narkotikapolitiken är human, inriktad på att förhindra att individer och grupper börjar använda narkotika och på att ge stöd och hjälp till dem som missbrukar att bryta detta och återgå till ett narkotikafritt liv. Narkotikahanteringen måste angripas och störas i varje led, det vill säga produktion, distribution och konsumtion av narkotika. En politik inriktad på minskning av efterfrågan på narkotika verkar samtidigt återhållande på tillgången. Även det omvända förhållandet gäller, varför olika metoder i syfte att hindra missbruk vanligen kompletterar och inte motverkar varandra. Alkoholpolitiken är viktig för att minska narkotikamissbruket. I berusningskulturen är alkohol och narkotika inte alternativ till varandra. Blandmissbruk har blivit vanligare och måste beaktas i kampen mot såväl alkohol som narkotika. Det finns också ett samband mellan tobak och narkotikamissbruk. 25 Narkotikamissbruk skildras ofta som ett ungdomsproblem. Det är en felaktig analys. Majoriteten av narkotikamissbrukare är vuxna och en stor grupp har ekonomiska förutsättningar att fortsätta sitt missbruk. Den övervägande delen av nyrekryteringen och det experimentella missbruket sker dock bland ungdomar. Narkotikahandeln är ett globalt problem. FN och WHO har därför viktiga roller i samordningen mellan världens länder. Förutsättningar finns därigenom för ett ökat samarbete mellan producent- och konsumentländer i syfte att finna lösningar på problemen. FN:s narkotikakonventioner 26 är viktiga för den globala kampen mot narkotika och måste försvaras mot varje försök till liberalisering. I en del länder ställs kraven, i strid mot FN:s narkotikakonventioner, på en liberaliserad narkotikapolitik och legalisering av framförallt cannabis. Detta har ofta sin grund i den uppgivenhet över narkotikasituationen som finns i dessa länder. I många länder ställs krav på att lindra skadorna av narkotikamissbruket genom så kallad harm reduction, exempelvis utdelning av fria sprutor, substitutionsbehandling och legalförskrivning av narkotiska preparat. Inriktningen för åtgärderna på narkotikaområdet ska vara ett nyktert liv. Målet för all substitutionsbehandling ska vara att även det medicinska bruket av narkotikaklassade läkemedel ska upphöra. Det förutsätter att behandlingen sker med stor restriktivitet för att säkerställa en restriktiv narkotikapolitik. IOGT-NTO säger nej till sprututbytesprogram och till legalförskrivning av narkotiska preparat. 25 Se exempelvis The National Center on Addiction and Substance Abuse, CASA:s rapport: Teen Cigarette Smoking Linked to Damage, Alcohol and Illegas Drug Abuse, Mental Illness 23 October 2007. 26 Konventionen ersättande äldre konventioner rörande narkotika (1961), Konventionen om psykotropa ämnen (1971) och Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (1988). 17
18 Huvudstrategier För en effektiv narkotikapolitik krävs en stark folklig förankring. För att uppnå detta behövs en bred folkbildning och opinionsbildning i civilsamhället. Detta kräver att frågan ges hög prioritet på den politiska dagordningen. Den restriktiva narkotikapolitiken är viktig att bibehålla, eftersom majoriteten av alla narkotikamissbrukare inte är socialt utslagna och därmed känsligare för samhällets attityder och reaktioner. All befattning med narkotika, det vill säga konsumtion, innehav och överlåtelse, ska vara förbjuden. Kommunerna har en nyckelroll i det narkotikarestriktiva arbetet. Polisens och socialtjänstens arbete på gatunivå är av väsentlig betydelse. Att störa och ingripa mot narkotikaöverlåtelser på gatan, även om det rör sig om mindre mängder, är viktigt för att minska tillgången på narkotika och möjligheterna att missbruka. Det kan också vara en framgångsrik metod för tidig upptäckt, reaktion och behandlingsåtgärder. Insatser inom både arbetsliv och skola i form av policyarbete och frivilliga slumpmässiga drogtester för att tidigt upptäcka och förebygga missbruk är av stor betydelse. Personer som missbrukar narkotika och inte avbryter detta av egen kraft, ska uppmanas att frivilligt uppsöka vård. Utgångspunkten för narkotikapolitiken måste vara att det ska vara svårt att börja missbruka och lätt att få hjälp att sluta. Därför måste det satsas mer resurser på missbruksvården för både kvinnor och män som behöver hjälp att komma ur sitt missbruk och avhjälpa de problem som det har orsakat. Tvångsvård kan i vissa fall inte undvikas. Personer som missbrukar och inte deltar i frivillig behandling får inte lämnas åt sitt öde. Höga krav måste ställas på tvångsvårdens kvalitet, som under inga omständigheter får reduceras till förvaring. Vården ska vara drogfri. Brottspåföljderna måste utformas så att de möjliggör tillfällen till rehabiliterande åtgärder. Kriminalvården ska vara drogfri.
19
Narkotikapolitiska krav Allmänt FN-organen UNODC och WHO samt EU måste spela en mer aktiv roll för samordningen av narkotikabekämpningen mellan stater och deras regeringar. Sverige ska i EU och andra internationella organ motarbeta alla former av liberalisering av narkotikapolitiken. Civilsamhället ska ges möjlighet att påverka och att spela en aktiv roll i arbetet mot narkotika. Sverige ska i EU och andra internationella organ verka för att sambandet mellan alkoholkonsumtion och narkotikamissbruk slås fast och att ett viktigt bidrag i kampen mot narkotikamissbruk är minskad alkoholkonsumtion. Gränskontrollen ska skärpas. Tullen måste ges bättre resurser och möjligheter att kontrollera narkotikaflödet mellan länder. Politiker och stadsplanerare måste redan på planeringsstadiet värna de alkohol- och narkotikafria miljöernas nödvändiga plats i lokalsamhället. Skolan och fritidsverksamheten ska vara narkotikafri. Föreningar som arbetar mot alkohol och narkotika ges särskilt ekonomiskt stöd. Upptäckt av missbruk hos ungdomar under 18 år ska prioriteras och ska alltid följas av snabb reaktion och insatser. Narkotikapolitiska handlingsprogram Staten, landstingen och kommunerna ska fastställa narkotikapolitiska handlingsprogram, där mål och planerade insatser redovisas. Dessa kan med fördel samordnas med de alkoholpolitiska programmen och ska kontinuerligt utvärderas. Staten, landstingen och kommunerna bör inrätta samrådsgrupper med representation från berörda samhällsorgan och föreningslivet, för samråd och utvärdering vid genomförandet av handlingsprogrammen. Alla grund-, gymnasie- och folkhögskolor samt universitet och högskolor upprättar handlingsplaner, med policy och anvisning av medel för tidig upptäckt och snabbt ingripande mot alla former av missbruk. Alla arbetsplatser upprättar handlingsplaner, med policy och anvisning av medel för tidig upptäckt och snabbt ingripande mot alla former av missbruk. De narkotikapolicyer som upprättas på såväl arbetsplatser som skolor bör innefatta möjlighet att tillämpa frivilliga drogtester. 20
Information och undervisning Samhällsinformation ska vara så utformad att alla känner till farorna med narkotika. Särskild information ska riktas till föräldrar om hur missbruk kan upptäckas och vad som kan och bör göras. Media måste vara medvetna om sin betydelse och sitt ansvar för attityderna till narkotikaanvändning. Information om narkotika ska vara en obligatorisk och integrerad del av läroplanen. Rättsväsende Domstolarnas handläggning av mål som rör unga ska prioriteras. Det ger bättre möjligheter till vård och konstruktiva påföljder utan onödigt dröjsmål. Varje polisdistrikt ska inrätta särskilda enheter, som inriktar sin verksamhet på spaning och störning i miljöer där narkotika förekommer. Enheterna ska också ansvara för spaning och ingripanden mot olaga alkoholhantering. Kommunerna ska samarbeta med polisväsendet för att omedelbart kunna följa upp gripanden. Kriminalvården ska hållas narkotikafri och erbjuda adekvat vård. Vård Staten ska ta ett större ansvar för vården, genom mer aktiv medverkan från länsstyrelserna i utredningar och lägre vårdavgifter på statens inrättningar för LVM- och LVU-vård. Kommunernas möjligheter att placera vårdbehövande får inte motarbetas genom alltför höga avgifter. Socialvården ska vara uppsökande och ingripa med samtal och kvalificerade åtgärder när missbruk upptäckts. Primärvården har en viktig uppgift för upptäckt och tidiga behandlingsinsatser. Drogfri vård ska vara huvudalternativet som behandlingsinsats. Endast sjukvårdsinrättningar med specifik kompetens för beroendevård får bedriva substitutionsbehandling. Substitutionsbehandling ska endast ske om social och psykiatrisk hjälp också erbjuds samt att hjälp, stöd och kontroll ska ingå för att bryta den kriminella livsstilen. Speciella insatser görs för att höja och säkerställa kompetensen för substitutionsbehandling inom beroendevården. Bestämmelserna för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel och tillsynsåtgärderna är så utformade att de förhindrar läckage av preparaten från vården till narkotikamarknaden. Läkarna måste vara vaksamma så att inte överförskrivning av narkotiska läkemedel sker. Uppföljningen måste förbättras, så att inte narkotiska läkemedel används på felaktigt sätt eller missbrukas, exempelvis i kombination med alkohol. Apoteksbolaget ska ges rätt att registrera köp av narkotikaklassade läkemedel. 21
Trafik Samhällets syn på narkotikapåverkan i trafiken måste skärpas. Den medvetna risk som en narkotikapåverkad utsätter sig själv och andra för i trafikmiljön ska återspeglas i påföljden. Möjligheterna att upptäcka narkotika i trafiken måste förbättras. Det bör bli lättare för polisen att med omedelbar verkan beslagta fordon från personer som återkommande kör bil narkotikapåverkade. Den som dömts för trafiknykterhetsbrott ska genomgå utbildning om alkohol, narkotika och trafik samt erbjudas vård. Detta ska gälla oavsett om påföljden är frihetsberövande eller inte. 22
Box 12825 112 97 Stockholm 08-672 60 00 www.iogt.se