Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag, 2014

Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag, 2014 HSN samlade uppdrag 2014, beslut HSN 13xxxx

INNEHÅLL Inledning... 3 Hälso och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag... 3 Ledning och styrning... 4 Hälso och sjukvårdssystemet... 4 Uppföljning... 5 Åtgärder vid avvikelse... 7 Medborgare/Patient... 8 Krav och uppdrag... 10 Cancersjukvård... 11 Äldres hälsa... 11 Psykisk ohälsa... 12 Barn och unga vuxnas hälsa... 13 Avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård... 14 Akutsjukvård... 15 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 16 Säker hälso- och sjukvård... 16 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 17 Patientfokuserad vård... 18 Jämlik hälso- och sjukvård... 18 Kunskapsbaserad vård... 19 Effektiv hälso- och sjukvård... 20 Miljö... 20 Kompetensförsörjning och utbildning... 21 Forskning... 22 Samverkan... 22 Ekonomi 2014... 23 God ekonomisk hushållning... 23 Finansiering... 23 Regionbidrag 2014... 23 Statsbidrag... 24 Ändrade förutsättningar... 24 Verksamhetsförändringar under 2014... 24 Satsningar... 24 BILAGOR för hälso och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag 2014 Behovsunderlag Regionala uppdrag ej klar 2

Inledning Region Skånes vision är Livskvalitet i världsklass Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra aktörer i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska finansiera och tillhandahålla god hälsooch sjukvård och tandvård 1, som genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv och präglas av ett utbrett servicetänkande och starkt fokus på patientens individuella upplevelse. I strategin Europa 2020 med visionen om en smart och hållbar tillväxt för alla finns tydliga mål som pekar på att åtgärder inom hälso- och sjukvården är en integrerad del i arbetet för att förverkliga visionen. Hälsan ska ses både som ett mål och ett medel för Skånes tillväxt och utveckling. Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar, där mycket av morgondagens vård kommer att bedrivas utanför de traditionella sjukhusen med anpassad teknik. För att kunna möta möjligheter och utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård har beslut fattats av regionstyrelsen om att inleda ett utvecklingsarbete för att ta fram en övergripande målbild för hälso- och sjukvården med sikte på 2030. Under 2014 fattas beslut om den nya regionala utvecklingsstrategin, som kommer att vara vägledande för Region Skånes verksamhet de närmaste åren. Strategin kommer att bestå av en målbild för Skåne, där Skånes mobiliseringskraft kommer att uttryckas i ett antal strategier för att nå målbilden. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i detta arbete genom att lyfta fram och stärka den jämlika hälsan, där befolkningen får rätt vård med kvalitet i rätt tid, oavsett kön, ålder, etnicitet, socioekonomisk bakgrund eller var man bor. I detta arbete är samverkan med aktörer utanför Region Skåne nödvändig. Hälso och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppdrag är: hälso och sjukvårdsnämndens nedbrytning av Regionfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan 2014 till 2016 det övergripande uppdraget för hälso - och sjukvården och tandvården i Region Skåne Uppdraget är ett: strategiskt dokument som utifrån budget 2014 inom Region Skånes ansvarsområde anger omfattning, inriktning och ambitionsnivåer för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i offentlig och privat regi. styrande dokument o som även inkluderar de kvalitetskrav som ställs på förvaltningarna inom hälso och sjukvård o för framtagandet av ackrediteringsvillkor enligt Lagen om valfrihet (LOV) och avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) för hälso- och sjukvård och tandvård o för framtagande av forsknings- och utvecklingsuppdrag o för framtagande av uppdrag för övergripande utveckling inom hälso- och sjukvård 1 I dokumentet kommer i fortsättningen enbart benämningen hälso och sjukvård att användas, vilket inkluderar tandvård 3

Ledning och styrning Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara behovsbaserad, vilket innebär att resurserna ska styras till de områden där behoven är störst och inom ett givet område ska den som har störst behov ha företräde. Det samlade utbudet ska på bästa sätt svara upp mot befolkningens samlade behov. I Region Skånes uppdragsstyrning ingår att utifrån befolkningens behov och bästa tillgängliga kunskap utforma uppdrag och göra prioriteringar mellan och inom verksamhetsområden samt att följa upp överenskomna uppdrag. Underlaget för att kunna göra behovsanalyser förbättras ständigt och ska användas för att ge bättre förutsättningar för prioriteringar mellan behov. Så kallat ordnat införande av behandlingar och teknik ska också vara en del av arbetet med prioriteringar. Utifrån befolkningsperspektivet är det tydligt att ingen vårdaktör klarar sig själv. En sammanhållen vård ställer krav på fungerande gränsöverskridande samarbete. Utvecklingen av formerna för samarbete med kommunerna är högt prioriterat. Behovet av att hålla ihop vården för patienten med alltfler aktörer blir tydlig. På samma sätt behöver utveckling ske av hur vården hålls samman på individnivå. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den skånska hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling i alla möten med patienter. Det innebär att hälso- och sjukvårdens insatser ska bidra till en bättre hälsa genom till exempel minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Kompetensförsörjningsprocessen är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och uppdrag. Forskning som Region Skåne stödjer ska vara av internationell och/eller av hög nationell kvalitet och till nytta för medborgarna och hälso- och sjukvården samt bidra till utvecklingen av ett livskraftigt Skåne. För detta krävs starka och internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Behovet av fortsatt utveckling av fungerande stödstrukturer och stödsystem för hälso och sjukvården kvarstår vilket omfattar dels ett externt stöd i förhållande till medborgare och patienter, dels ett internt stöd till de olika verksamheterna. Det kan handla om stödsystem som underlättar för medborgaren/patienten att kommunicera med vården eller ett journalsystem som stödjer verksamheterna. Hälso och sjukvårdssystemet Hälso- och sjukvården omfattar insatser och åtgärder som är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, insatser som leder till diagnos och behandling men också habilitering, rehabilitering och palliativ vård. Den prehospitala verksamheten är en viktig del inom flera områden. Hälso- och sjukvården i Skåne utgörs av ett system med många offentligt finansierade verksamheter i olika driftsformer. Verksamheter drivs i egen regi i tre förvaltningar med stöd från förvaltningen för medicinsk service och när det gäller tandvård i bolagsform, med stöd av ackreditering i de olika hälso och vårdvalen (LOV) och avtal upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). 4

Offentligt finansierad hälso - och sjukvård i privat regi bedrivs även med stöd av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Verksamhet bedrivs också av ideella föreningar och organisationer finansierade med verksamhetsbidrag eller sk Offentligt partnerskap. Som ett led i att hålla samman systemet inför Region Skånes ett integrerat och processbaserat ledningssystem där den egna vårdkvaliteten jämförs med nationell och europeisk nivå. 2 Det ska finnas en organisatorisk struktur med ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner och processer samt rutiner för uppföljning. För att öka effektiviteten i systemet pågår bland annat arbete kring nivåstrukturering och framtagande av regionala vårdprogram/riktlinjer. I arbetet med att utveckla en regional sammanhållen vård har sakkunniggrupperna en viktig funktion, där vården utformas och erbjuds på rätt vårdnivå. Läkemedel är en viktig del av hälso- och sjukvården och bidrar till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Tillgången till bra och säkra läkemedel kommer att vara en väsentlig förutsättning för framtidens hälso- och sjukvård. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter är väsentlig för en modern sjukvård. Hjälpmedel är ytterligare en viktig del för bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Hjälpmedelshandboken styr vilka hjälpmedel som får förskrivas och den ska följas. Uppföljning Generellt En väl utvecklad uppföljning är nödvändig för att kunna säkerställa en hälso- och sjukvård som motsvarar befolkningens behov och som uppfyller krav på kvalitet. Med en ständigt ökande informationsmängd och en allt mer heterogen producentstruktur ökar behovet av systematik, transparens och analys för att uppföljningsresultat ska kunna användas som underlag för beslutsfattande på olika nivåer. Utöver de övergripande mål som finns i detta uppdrag finns i Region Skåne även andra beslutade styrande dokument för långsiktig utveckling. Exempel på detta är styrande dokument inom miljö och folkhälsa. Uppföljning av mål i dessa dokument kommer att ske i samband med årsredovisningen. Kvalitetsindikatorer och måltal ska fortsätta att utvecklas, kvalitetssäkras och regelbundet följas upp som underlag för ledning, styrning och utveckling. Grunden för all uppföljning ska vara att fokusera på områden med tydlig förbättringspotential och fastställa tydliga och väl förankrade målnivåer. Det är viktigt att professionens kompetens och erfarenheter på olika sätt används i arbetet vilket till exempel sker inom ramen för patientprocessarbete och i dialog med expert- och kunskapsgrupper. 2 Föreskriften och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5

För att skapa struktur och tydlighet har ett indikatorbibliotek tagits fram som detaljerat beskriver varje indikator och skapar en spårbarhet mellan övergripande mål i budget och enskild indikator. Uppföljning av övergripande förutsättningar ska göras i form av verksamhetsdialoger med underlag från bland annat Patientnämnden, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg. Uppföljning av medborgar/patientperspektivet görs genom mätning av befolkningens och patienternas upplevelser av tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet och förtroende via Vårdbarometern och Nationell patientenkät (NPE). Den nationella rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet utgör, tillsammans med Region Skånes analys av rapporten, ett viktigt underlag till förbättringsarbete och kvalitetsutveckling. Uppföljning av HSNs samlade uppdrag redovisas i samband med verksamhetsberättelse, i årsredovisningen och i form av fördjupade uppföljningar under året kring olika tema. Redovisningar av bland annat kvalitet inkl tillgänglighet och ekonomi sker dessutom månadsvis. Utveckling med anledning av förändrade förutsättningar 2014 Mot bakgrund av att det samlade uppdraget 2014 har fokus på tillgänglighet och kvalitet och inte innehåller ett detaljerat volymuppdrag ställs ännu större krav än tidigare på att en noggrann uppföljning sker. Formerna för uppföljningen under 2014 kommer att utvecklas både på politisk och på tjänstemannanivå. Dialog ska vara ett viktigt verktyg, liksom fördjupade uppföljningar. Hälso - och sjukvårdsnämndens uppföljning fokuserar på tillgänglighet och kvalitet inom ett antal områden. Varje månad redovisas för nämnden ett urval kvalitetsindikatorer tillsammans med ekonomiska resultat. Det samlade uppdraget bryts ned av Regionstyrelsen till ett förvaltningsuppdrag för den egna drivna vården. Hälso - och sjukvårdsnämnden uppdrar åt vårdproduktionsutskottet att återkomma med en handlingsplan för hur den förvaltningsdrivna vården avser att omsätta det samlade uppdraget avseende t ex om det kommer att ske förändringar avseende utbudspunkter jämfört med 2013, särskilda satsningar, fokusområden mm. Uppföljning kommer att ske även i förhållande till denna handlingsplan. För varje område i det följande avsnittet Krav och uppdrag anges ett eller flera övergripande mål där måluppfyllelse är av stor betydelse och/eller där en förbättring är av största vikt. Vid uppföljning och dialog kommer stort fokus att riktas mot dessa övergripande mål. Detaljer avseende mätmetod, mätintervall och berörd verksamhet framgår av bilagan Övergripande mål HSNs samlade uppdrag 2014. Utöver övergripande mål kommer även resultat avseende ytterligare indikatorer att följas och vara ett underlag vid uppföljningen av verksamheten. Dessa mål och indikatorer återfinns under underrubrikerna Krav, Prevention, samt som aktiva indikatorer i Region Skånes indikatorbibliotek. 6

Åtgärder vid avvikelse Från och med 2014 kommer en särskild modell att användas när uppföljningen av verksamheterna visar på större avvikelser (se tabell). Modellen ska ses som en ram för hur ansvar utkrävs inom olika driftsformer. Utvecklingsarbetet kan ha kommit olika långt inom olika områden t ex kommer viten i vissa fall att användas inom hälsovalet. Tabell. Beskrivning av fyra åtgärdssteg när uppföljning visar avvikelse från uppsatt målnivå Steg 1 Påpekande Tidigarelagd ny mätning Steg 2 Varning 1 Extra verksamhetsdialog Steg 3 Varning 2 Medicinsk revision med krav på åtgärd och där det i vissa fall är tillämpbart med viten Steg 4 Förlust av uppdrag Uppdraget flyttas till annan producent 3 3 Vilket kan för privata vårdgivare innebära hävande avtal och för förvaltningsdriven vård att uppdrag flyttas till annan förvaltningsdriven vård eller att t ex en upphandling görs. 7

Medborgare/Patient Det samlade hälso och sjukvårdsutbudet ska utvecklas utifrån ett tydligt medborgar och patientperspektiv. Delaktighet och service tillsammans med en hälso- och vård av hög kvalitet skapar tillit och förtroende för Region Skåne. Patienter och närstående är våra medskapare till en god hälso- och sjukvård. Deras upplevelser och erfarenheter i hur vårdens tjänster bedrivs ska vara en del i förbättringsarbetet i vården. Målet för hälso- och sjukvården och tandvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde. Befolkningen ska uppfatta att hälso- och sjukvården är lättillgänglig, begriplig och ger en sammanhållen vård med hög kvalitet. Bemötande, vård och behandling, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov kring egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk religiös tillhörighet, sexuell identitet med mera. All hälso- och sjukvård ska utgå från patientens perspektiv och de ingående organisatoriska delarna i patientprocessen ska bidra till bästa möjliga slutresultat för den enskilde patienten. Vården ska upplevas sammanhållen och utformas så att patienter och närstående kan vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och behandling. Patienter ska erbjudas större möjlighet att ta eget ansvar för sin vård och hälsa i nya relationer med hälso- och sjukvården. En viktig del i detta är fler e-hälsotjänster inom både den somatiska och psykiatriska vården. Patientens ställning i vården har stärkts genom att möjligheterna att göra val inom hälso- och sjukvården blir fler. Möjligheterna att göra val inom EU ökar redan i oktober 2013 genom det sk patientrörlighetsdirektivet. Valmöjligheten nationellt föreslås öka i förslag till lagstiftning inom hälso och sjukvårdsområdet. En förutsättning för att kunna göra bra val är lättillgänglig information om de val som kan göras och vilka alternativ som finns. Information om hur man kommer i kontakt med hälso- och sjukvården ska var enkel och tydlig. Ingen ska i onödan behöva slussas runt till olika verksamheter för att hitta den information som efterfrågas. Det är också viktigt att medborgare och patienter lätt kan få information om vart man vänder sig om man har klagomål, om det har blivit fel eller uppstått problem. Medicinska resultat och information om olika verksamheters innehåll och kvalitet ska vara aktuell och göras tillgänglig på olika sätt, till exempel på Internet. Fungerande sjukresor är också ett verktyg för att underlätta för patienterna. 8

Vård och behandling ska i allt större omfattning kunna ges i patientens hem, vilket bland annat förutsätter att den tekniska utvecklingen tas tillvara och används samt att patienters och närståendes förmåga till egenvård stimuleras. Den öppna specialiserade vården ska för relevanta områden som inte behöver närhet till sjukhusets övriga funktioner i allt större omfattning bedrivas närmare medborgarna. Syftet är att skapa ytterligare mervärde för patienten genom bättre samordning mellan vårdnivåer, förbättrade ledtider, innovationer och bättre tillvaratagande av teknisk utveckling. Nya behandlingsalternativ anpassade till primärvårdens verklighet ska stärkas, bland annat genom att primärvården deltar och engagerar sig i utveckling av primärvårdsforskningen. Vid akut sjukdom eller skada ska patienten på ett smidigt sätt få bedömning och behandling på rätt vårdnivå. Samverkan ska utvecklas så att patienter under dygnets alla timmar får ett adekvat omhändertagande. Verksamheterna ska i sin planering använda kunskap om demografi och andra faktorer som påverkar behov. I bilaga behovsunderlag finns underlag med inspel kring detta. 9

Krav och uppdrag Region Skånes verksamheter ska alltid utgå från patientens perspektiv och väg genom vården. Patientens inflytande över den egna hälsan och vården ska öka och vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. All hälso- och sjukvård i Region Skåne ska vara effektiv och av hög och jämn kvalitet Verksamheterna ska leva upp till nationella och regionala mål och vara drivande utvecklingsaktörer avseende hälso- och sjukvård Särskilt fokus 2014 har Cancervården Äldres hälsa Psykisk ohälsa Barn och ungas hälsa Avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård Akutsjukvård Prevention är prioriterat. Region Skåne ska erbjuda en jämlik vård utifrån olika dimensioner där geografi är en. Planeringen av vårdens utbudspunkter ska styras av befolkningens behov, vårdens karaktär och grad av specialisering, inte av organisatoriska gränser. Förändringar i vårdutbud, jämfört med 2013, avseende omfattning och/eller geografisk placering ska i förväg kommuniceras och överenskommas med uppdragsgivaren. Alla anställda i av Region Skåne finansierade verksamheter ska ha kunskap om och följa gällande lagstiftning, nationella regelverk och överenskommelser samt policys, riktlinjer och tillämpningar beslutade i Region Skåne. För varje område i det följande anges ett eller flera övergripande mål där måluppfyllelse är av stor betydelse och/eller där en förbättring är av största vikt. Det finns även särskilda krav och uppdrag som ska uppfyllas av berörda verksamheter. är uppdrag som behöver ett förberedande arbete innan konkreta uppdrag eller indikatorer kan formuleras. Angivna procentsatser gäller Skånenivå; verksamheterna ska sätta sina egna mål så att de bidrar till att Skånenivån uppnås. 10

Cancersjukvård Minska insjuknande och förlänga överlevnaden, med god livskvalitet, genom prevention, god tillgänglighet och ett förbättrat utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser. Utvecklingen av cancersjukvården i Region Skåne ska följa de nationella mål som anges i En nationell cancerstrategi för framtiden. Nationella och regionala vårdprogram ska följas. 1. Lungcancer - Tid från remissankomst till behandlingsbeslut ska vara högst 28 dagar för minst 70 procent av patienterna. 2. Bröstcancer - Tid från misstanke om bröstcancer (via selekterad screening, remiss eller direktkontakt) till besked om behandling efter operation ska vara högst 49 dagar för minst 80 procent av patienterna. 3. Prostatacancer - Tid från biopsiprovtagning till diagnosbesked ska vara högst 18 dagar för minst 80 procent av patienterna. 4. Tjock och ändtarmscancer - Tid från diagnos (PAD eller makroskopisk) till behandlingsstart ska vara högst 42 dagar för 80 procent av patienterna. Prevention Täckningsgraden för screening avseende bröstcancer och cervixcancer ska uppgå till minst 85 procent. Rökstopp inför operation ska implementeras i enlighet med beslut av regiondirektören 2013-09-12 Studie för screening av coloncancer ska genomföras enligt nationella direktiv Krav För att övergripande mål ska uppfyllas ska täckningsgraden för aktuella kvalitetsregister överstiga 95 procent fyra månader efter diagnos Alla patienter med diagnostiserad cancer ska erbjudas kontaktsjuksköterska Multidisciplinära teamkonferenser ska användas i tillämpliga fall Utvärdering av Diagnostiskt centrum på Centralsjukhuset i Kristianstad Fortsatt utveckling av patientprocesser med fokus på resultatet för den enskilde patienten Implementering av nationellt och regionalt vårdprogram för cancerrehabilitering Äldres hälsa Vården och omsorgen av sköra äldre utvecklas och förbättras. Bland de mest sjuka äldre finns ofta komplexa behov av både vård och omsorg vilket kräver samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. 11

1. Undvikbar slutenvård ska minska med 10 procent 2. Återinskrivning inom 30 dagar ska minska med 10 procent 3. Användning av olämpliga läkemedel ska understiga 30 000 DDD 4 per 1000 invånare över 75 år per år 4. Andelen utredda patienter med demens ska uppgå till minst 65 procent Prevention Hembesök av läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska öka jämfört med 2013 Antalet munhälsobedömningar och tandvårdsrådgivning i hemmet ska öka jämfört med 2013 Andelen medborgare över 65 år som vaccineras mot säsongsinfluensa ska öka jämfört med 2013 Psykisk ohälsa hos äldre ska uppmärksammas. Krav Antal registreringar och uppföljningar i demensregistret (SveDem) ska öka jämfört med 2013 Antal Samordnade individuella planer (SIP) ska öka jämfört med 2013 Arbetet med Ledningskraftsteam ska fortsätta och vidareutvecklas Fast vårdkontakt ska erbjudas när vården behöver samordnas. Primär och sekundär prevention kring fallskador ska utvecklas i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället. Insatser för att förhindra och behandla psykisk ohälsa i alla åldrar måste intensifieras. 1. Tillgänglighet till BUP/Barn - och ungdomshabilitering avseende genomförda besök ska vara minst 90 procent inom 30 dagar 2. Förskrivningen av återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk ska öka med minst 5 procent jämfört med 2013 3. Antalet suicid ska minska jämfört med föregående period enligt uppföljning Öppna jämförelser Prevention Antalet hälsoundersökningar av personer med psykossjukdom ska öka jämfört med 2013 4 DDD = Definierad dygnsdos 12

Lokala överenskommelser och samverkan kring första linjen för barn och unga ska följas Lokala avtal utifrån Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller risker att utveckla psykisk ohälsa ska tas fram. Krav Användning av Samordnad individuell plan (SIP) ska öka jämfört med 2013 Alla patienter som vårdats inom psykiatrisk slutenvård ska följas upp vid återbesök inom 8 dagar Täckningsgrad i samtliga psykiatriska kvalitetsregister ska öka jämfört med 2013 Antalet tvångsåtgärder inom psykiatrin ska minska jämfört med 2013 Fler brukarrevisioner ska genomföras än 2013 Tillgänglighet till Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende ska förbättras och behandlingen ska kvalitetssäkras Arbetet med att skapa en regiongemensam resurs för omhändertagande av personer med Posttraumatiskt stressyndrom ska intensifieras De pågående satsningarna för personer med psykossjukdomar ska fortsätta liksom satsningarna på Case Management, ett processorienterat samarbetssätt med starkt fokus på patient och närstående Samverkan och samarbete för att skapa ett gemensamt omhändertagande av unga vuxna med psykisk ohälsa och social problematik Arbetet mot självskadebeteende och ätstörningar ska ytterligare stärkas och utvecklas Barn och unga vuxnas hälsa Alla verksamheter i Region Skåne ska arbeta i enlighet med FNs barnkonvention. Hälso- och sjukvården och tandvården ska tidigt upptäcka problem och ge rätt insatser på rätt vårdnivå till barn och unga vuxna. Se utvecklingsuppdrag Prevention Samarbetet mellan barn- och ungdomstandvården och hälso- och sjukvården ska stärkas i syfte att tidigt identifiera ohälsa eller risk för ohälsa hos barn och ungdomar Screening för barnfetma ska utvecklas tilsammans med Tandvården Krav Berörda verksamheter ska registrera när anmälan görs enligt socialtjänstlag Små barn under sex år med misstanke om utvecklingsavvikelser ska få ökad- och jämlik tillgång till barnhälsovårdspsykologer i hela Skåne 13

Barn och unga som är föremål för utredning inför placering utanför det egna hemmetvårdcentralerna och barnklinikerna ska erbjuda hälsoundersökningar enligt BBIC 5 Den geografiska täckningen för ungdomsmottagningar ska förbättras i områden som inte har ungdomsmottagningar. Den geografiska täckningen ska för barn och ungdomspsykiatrin ska förbättras i områden som inte har barn och psykiatri eller första linjemottagning. Överenskommelser och samverkan mellan olika berörda aktörer ska utvecklas och förbättras genom ett systematiskt förbättringsarbete avseende Samordnad individuell plan tillsammans med de skånska kommunerna För barn och ungdomar med missbruksproblematik ska det finnas en jämlik tillgång till Maria mottagningar i Skåne Hälso- och sjukvården ska i samverkan med kommunernas socialtjänst och elevhälsa stärka vårdkedjan för barn och unga i behov av insatser från flera verksamheter Vårdprogram för barnfetma färdigställs och implementeras Utveckling av uppföljningsbara övergripande mål för området barn och ungas hälsa Avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård Alla patienter i livets slutskede ska erhålla en palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Specialiserad palliativ vård och ASiH ska erbjudas alla invånare/patienter i Skåne på jämlika villkor och med prioritering utifrån medicinska behov. Vårdformen ASiH ska, förutom för specialiserad palliativ vård, ha kompetens att utföra punktinsatser av såväl kurativ som palliativ karaktär samt konsultativa bedömningar av patienter inom andra vårdformer än ASiH. 1. Antal patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård och andra insatser i ASiH ska öka jämfört med 2013. 2. Andelen patienter som under sista veckan av sitt liv genomgått smärtskattning ska öka jämfört 2013. 3. Andelen patienter som deltagit i ett så kallat brytpunktssamtal ska öka jämfört med 2013 Krav Täckningsgraden i Svenska palliativregistret ska vara minst 70 procent Antalet munhälsobedömningar i livets slutskede ska öka jämfört med 2013 Andelen patienter som under sista veckan av livet erhåller vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel ska öka jämfört med 2013 5 BBIC = Barns behov i centrum 14

Samverkan med övrig vård ska öka bland annat genom konsultinsatser med konsultteam för medicinska bedömningar, genom handledning och fortbildning samt även för punktinsatser av kurativ vård Kontakten med barn- och ungdomssjukvården ska särskilt stärkas inom alla delar av verksamheten så att fler barn genom insatser från ASiH kan vårdas i hemmet Genom centrum för FoUU inom palliativ vård, i samverkan mellan Region Skåne och Lunds Universitet, ska akademiska kunskapen stärkas via forskning, utveckling och utbildning Akutsjukvård Antalet akutsökande patienter ökar och många patienter söker till och blir omhändertagna på fel vårdnivå. Utbudet av akutsjukvård måste bli tydligare för alla medborgare och omhändertagandet effektivare. 1. Totala vistelsetiden på akuten ska för 80 procent av patienterna understiga 4 timmar 2. Andelen direktinskrivningar ska vara minst 10 procent av totala antalet akuta inskrivningar till sjukhus 3. Antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter mellan sjukhus på grund av resursbrist ska minska jämfört med 2013 Krav Utbildning i primärtriage enligt Triagehandboken ska öka Samarbetet mellan primärvården och sjukhusen vid omhändertagande av patienter som söker på sjukhusens akutmottagningar ska öka Samtliga IVA-enheter ska registrera i Svenska intensivvårdsregistret (SIR) Samverkan mellan de somatiska och psykiatriska akutmottagningarna ska stärkas. Ta fram en regional strategi för införande av akutläkare Definiera olika akutmottagningar Utveckla nya kvalitetsindikatorer för akutsjukvård Utveckla kvalitetsregister inom akutsjukvård Utveckla mobila vårdformer inklusive ambulansverksamhet och ASiH för omhändertagande av patienter på rätt vårdnivå Stärkt samverkan mellan 1177 och vårdaktörer som omhändertar akuta patienter 15

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Alla verksamheter ska säkerställa att det finns goda förutsättningar att verka för ett gott arbete avseende hälsofrämjande insatser inklusive prevention. Samtal om levnadsvanor ska integreras i det dagliga arbetet och åtgärder erbjudas i enlighet med fastställt vårdprogram. 1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande evidensbaserade åtgärder inklusive fysisk aktivitet på recept ska öka med 10 procent jämfört med 2013 2. Andel kvinnor med benskörhetsfraktur som behandlas med läkemedel ska öka till minst 20 procent. 3. Andel patienter som i nationell patientenkät anger att de fått frågor om levnadsvanor ska öka jämfört med föregående mätning Krav Vårdprogram levnadsvanor ska implementeras med hjälp av webbaserad utbildning Alla verksamheter ska säkerställa att det finns goda förutsättningar att verka för en hälsoinriktad hälso-och sjukvård och tandvård samt ha kunskap om och rutiner för att identifiera, bedöma, initiera, utföra och följa upp åtgärder avseende levnadsvanor (otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor) när så är relevant ur patientens perspektiv och det medicinska tillståndet Uvecklingsuppdrag Utveckling av behandling och rehabilitering för vissa patientgrupper ska fortsätta inom ramen för Naturunderstödd rehabilitering (NuR) och Kultur på Recept (KuR). Konceptet bygger på idén att via ett recept ordinera annan behandling än läkemedel (jämför fysisk aktivitet på recept, FaR). Ytterligare ett exempel på inom området är sk vårdhundar. Ersättningsmodellerna och incitament ska utvecklas för att stärker ett hälsofrämjande arbetssätt till de mest behövande grupper. Utveckla hur grön miljö estetik och miljö i vårdande lokaler medverkar till bättre hälsa Säker hälso- och sjukvård Den skånska hälso- och sjukvården och tandvården ska vara säker vilket bland annat skapas med hjälp av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i vilket patienter och närstående är involverade. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. För att stärka patientsäkerhetsarbetet ska det finnas ett regionövergripande patientsäkerhetsråd. 1. Andelen vårdrelaterade infektioner ska minska 2. Andelen patienter med tryckskador ska minska 3. Andelen patienter med fem eller fler läkemedel som erhåller utskrivningsinformation vid utskrivning från slutenvård ska uppgå till minst 70 procent 4. Antibiotikaanvändningen i öppenvård ska understiga 350 recept/1000 innevånare 16

5. Antalet överbeläggningar ska understiga 2 per 100 disponibla vårdplatser och antalet utlokaliserade patienter ska understiga 1 per 100 disponibla vårdplatser Krav Berörda enheter ska delta i patientsäkerhetskulturmätning Andelen riskbedömningar avseende fall, tryck och nutrition hos patienter 65 år och äldre i slutenvård ska uppgå till minst 70 procent Berörda enheter ska vara delaktiga i vårdgivarens årliga patientsäkerhetsberättelser Berörda enheter ska ta fram handlingsplan för att reducera tryckskador Samtliga enheter ska genomföra riskanalys vid förändring som kan påverka patientsäkerheten. Berörda enheter ska genomföra strukturerad journalgranskning i enlighet med nationell överenskommelse Läkemedelsgenomgångar i slutenvård och inom primärvården ska uppgå till minst 50 procent För att ha möjlighet att förebygga komplikationer krävs att alla verksamheter registrerar relevanta uppgifter i tillämpliga kvalitetsregister Infektionsverktyget ska implementeras enligt införandeplan NPÖ ska implementeras enligt införandeplan STRAMA gruppens uppdrag och mandat ska stärkas för att uppnå målet att antibiotika endast används i enlighet med fastställda riktlinjer. Antalet personer som får tolkstöd ska öka Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgängligheten ska vara hög inom såväl den akuta som planerade vården. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Inom den akuta sjukvården ligger fokus på vistelsetiden på akutmottagning, telefontillgänglighet i primärvården samt väntetid till operation för patienter med höftfrakturer. Inom den planerade vården fortsätter uppföljningen av tillgängligheten för besök och operation/åtgärd, bild- och funktionsmedicin samt när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. 1. Andel genomförda första besök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar ska uppgå till 70 procent (enligt Kömiljarden ). 2. Telefontillgängligheten i primärvården enligt nationell mätning ska öka till 90 procent 3. Handläggningstiden för förhandsbedömningar för personer berättigade till stödet inom Tandvårdsreformen 1999/2013 är maximalt fyra veckor. Krav Vårdgarantin 0-7-90-90 ska uppfyllas av alla berörda vårdgivare Tillgängligheten till MR ska förbättras jämfört med 2013 17

Uppföljning av följsamheten till medicinskt måldatum för återbesök ska utvecklas Ny uppföljning av telefontillgängligheten i primärvården Patientfokuserad vård Den enskilde patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i och ha tillit till de beslut som tas. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. : 1. Resultatet i nationella patientenkäten (NPE) ska förbättras jämfört med föregående mätning avseende tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende Krav: Handlingsplan för verksamhetsutveckling av patientfokuserad vård ska tas fram inom berörda verksamheter Ett systematiskt arbete ska finnas kring etiska frågor med möjlighet för diskussion och reflektion kring etiska frågeställningar i det dagliga arbetet. Samtliga vårdenheter/mottagningar ska erbjuda samtliga tillämpliga kontaktmöjligheter via Mina vårdkontakter Patientnämndens bedömningar ska tillvaratas i verksamheternas egen utveckling Utförare ska skapa förutsättningar för, säkerställa och följa upp att patienter får information och görs delaktiga enligt Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Samma tjänster som tillhandahålls per telefon eller brev ska också erbjudas via Mina vårdkontakter. Region Skåne deltar i de nationella programmen för Mina planer, Tidbok och Min journal. Region Skånes anslutning till dessa tjänster innebär att journalanteckningar, samordnade individuella planer och samordnad vårdplanering görs tillgängliga och att tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. I enlighet med den digitala agendan utveckla tjänster där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård och tandvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård och tandvård ska ges företräde till vården. Lika villkor är inte samma sak som lika vård. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. 18

: 1. Hörsamheten för screening i socioekonomiskt utsatta områden ska öka Krav: Verksamheterna bedriver ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete med avseende på omotiverade skillnader i vård och behandling på grund av kön, ålder, socioekonomisk ställning eller etnicitet Utveckla analysen av ålder och könsskillnader vad gäller läkemedelsbehandling och hjärtsjukvård Ett antal nyckeltal som kan spegla eventuella skillnader i bemötande, information, vård och behandling beroende på ålder, kön, socioekonomi eller etnicitet tas fram. Riktade utbildningsinsatser till medarbetare i hälso- och sjukvården All uppföljning av vård och behandling, bemötande samt väntetider ska belysa omotiverade skillnader avseende kön, ålder, socioekonomisk ställning, funktionsnedsättning eller etnicitet Kunskapsbaserad vård All hälso- och sjukvård ska i bygga på bästa tillgängliga kunskap. Hög medicinsk kvalitet leder till lägre kostnad och bättre vård för den enskilde patienten. 1. Andel patienter med diagnostiserat förmaksflimmer som erhåller adekvat läkemedelsbehandling ska öka till 60 procent. 2. Andelen patienter med stroke som erhåller trombolys (eller annan åtgärd som återställer blodcirkulationen) ska överstiga 15 procent 3. Andelen diabetiker (Typ 1 < 75år) med systoliskt blodtryck under eller lika med 140 mm Hg ska överstiga 80 procent 4. Andel akuta återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska understiga 10 procent Krav Index i Öppna jämförelser ska för alla medicinska områden ligga bättre än genomsnittet för riket Regionala riktlinjer och vårdprogram ska tas fram inom områden där vården idag behöver förbättras eller göras mer jämlik. Publicering ska ske på hemsida som kan nås av alla vårdaktörer Ev krav på att regionala riktlinjer ska följas Antalet tvärprofessionella och processorienterade expertgrupper ska utökas med representation från såväl offentlig som privat verksamhet För att övergripande mål ska uppfyllas ska täckningsgraden för följande kvalitetsregister (SWEDEHEART, NDR, Auricula, RiksStroke) överstiga 90 procent fortsätt deltagande i Horizon 19

att i ökad grad ta fram evidensbaserade underlag för medicinska metoder enligt konceptet Health Technology Assessment (HTA) s Prioriteringsarbete baserat på kunskapsunderlag och etisk värdering ska utvecklas på alla nivåer från regionnivå till enskild verksamhetsnivå Effektiv hälso- och sjukvård All verksamhet måste noggrant planeras så att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt för att nå uppsatta mål. 1. Antalet slutenvårdsdagar ska minska jämfört med 2013 2. Andelen dagvård (inklusive dagkirurgi) ska öka jämfört med 2013 3. Patienter med höftfraktur ska opereras inom 24 timmar Krav Direktinläggning ska stimuleras för att avlasta akutmottagningarna och förbättra genomströmningen av patienter Försäkringsmedicinsk utbildning ska genomföras på berörda enheter Rehabiliteringskoordinator och sjukskrivningssakkunnig läkare ska finnas på alla sjukskrivningsintensiva enheter Praxis för produktions- och kapacitetsplanering ska tas fram och implementeras och. indikatorer för produktions- och kapacitetsplanering ska fortsätta att utvecklas. Effektiviteten i laboratorieprocesserna ska utvärderas och förbättras i samverkan med beställarna Miljö Region Skånes miljöprogram för 2010-2020 syftar till att beskriva hur verksamheten ska minska miljöbelastningen. Miljöarbetet ska vara en naturlig del i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden så att Region Skåne kan nå de uppsatta miljömålen. Inom hälso- och sjukvården ska särskilt fokus sättas på att beskriva miljöeffekterna av verksamhetsutvecklingsarbetet som bidrar till minskad miljöpåverkan vilket inkluderar tjänsteresor, energianvändning, läkemedelsanvändning, kemikalieanvändning, beställning av kost och materialanvändning. 1. Materialanvändningen ska minska jämfört med 2013 2. Matsvinnet ska minska jämfört med 2013 3. Läkemedelsdestruktionen ska minska jämfört med 2013 4. Användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier ska minska jämfört med 5. Tjänsteresor ska minska jämfört med 2013 6. Energianvändning i verksamheten ska minska jämfört med 2013 20

Krav Effektivisering av beställningsrutiner ska ske samt optimering vid val av material Miljö- och hälsofarliga kemikalier ska minska och fasa ut med stöd av kemikalieutbytesplan Minska resor i tjänsten, framför allt med egen bil och flyg, genom att bland annat användning av resfria möten (Lync) Energisnålare utrustning samt optimerad användning Tillsammans med serviceorganisationerna ska beställningsrutiner utvärderas och förbättras samt utvärdering av val av materialval i verksamheten Kunskapen om och efterlevnaden av Region Skånes riktlinjer för möten och resor ska öka Ökad användning av virtuella mötesformer, allmänna kommunikationsmedel samt Region Skånes poolbilar Utveckla tydliga krav på energisnålare utrustning i samband med upphandling samt se över möjligheten att optimera användningen Kompetensförsörjning och utbildning Medarbetarna har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Patienterna möter medarbetare med rätt kompetens och som kompletterar varandra så att de tillsammans löser uppdraget. 1. Utbildningsuppdraget ska genomföras med hög kvalitet 2. Erbjuda unga möjlighet till yrkeserfarenhet 3. Utbildningsinsatser ska styras mot definierade bristområden Särskilda krav Ökad styrning av specialistutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden. Utveckla utbildnings- och introduktionsanställning för ungdomar som gått vård - och omsorgsutbildning och som saknar relevant yrkeserfarenhet Ett ledningssystem för kompetensförsörjning (ledningssystem för kompetensförsörjning SS 624070:2009) inom ramen för införandet av ett regiongemensamt verksamhetsledningssystem för Region Skåne ska införas Initiera projekt där det kan vara relevant med förskjutning av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Vidareutveckla modeller för det fortsatta arbetet med att se mångfalden som en strategisk kompetensförsörjningsfråga. 21

Forskning Forskning som Region Skåne stödjer ska vara av internationell och/eller av hög nationell kvalitet och till nytta för medborgarna och hälso- och sjukvården samt bidra till utvecklingen av ett livskraftigt Skåne. Region Skåne har en mycket stark ambition att öka den kliniska forskningen, och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinska resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt. 1. Verksamheterna som bedrivs ska underlätta för forskning och kliniska prövningar 2. Alla deltar i Sveriges kommuner och Landstings (SKL) årliga rapport för klinisk forskning i Landstingen. Högspecialiserad vård och forskning ska vidareutvecklas inom områden där Region Skåne har förutsättningar att få ett regionalt eller nationellt uppdrag till exempel enligt Socialstyrelsens uppdrag om rikssjukvård. Samverkan En sammanhållande vård ställer krav på fungerande gränsöverskridande samarbete. 1. Överenskommelser ska finnas inom relevanta områden mellan hälso och sjukvårdens verksamheter och kommunerna Krav Formerna för samarbete med kommunerna ska utvecklas Arbetet med att involvera den idéburna sektorn ska fortsätta med stöd av de strukturer som utvecklats. Strukturerad samverkan ska finnas med olika patient- och närståendeföreningar. Verksamheterna ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Denna samverkan sker för närvarande enligt mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne fastställda överenskommelser. Samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och hälsooch sjukvården i sjukskrivningsprocessen ska fortsätta utvecklas Kring de äldre sker på regional nivå samverkan på olika arenor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och de skånska kommunerna. Även Universitet och Högskolor inkluderas i samarbetet för att utveckla en evidensbaserad praktik. 22

Ekonomi 2014 God ekonomisk hushållning Hälso och sjukvårdsnämnden arbetar för en kostnadseffektiv hushållning med begränsade resurser. Resultatet ska inte vara sämre än fastställd budget För 2014 är budgetprocessen något förändrad jämfört med tidigare år och Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer det samlade uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för Förvaltningsdriven vård, Hälsoval och Övrig Hälso- och sjukvård. Ytterligare specificering av de ekonomiska förutsättningarna sker i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget. Region Skånes verksamhet finansieras av de skånska skattebetalarna. Alla verksamheter har därför en skyldighet att hushålla med skattemedlen på bästa sätt och ständigt arbeta för att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Finansiering De slutliga ekonomiska ramarna för 2014 har fastställts av regionfullmäktige. Utifrån det av regionfullmäktige fastställda regionbidraget ger nämnden riktade bidrag till verksamheten. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag finansieras uppdrag till offentligt finansierad sjukvård och tandvård i olika driftformer, AT/ST-utbildning, läkemedelsförmån, FoU inklusive regionforskning, utomlänsvård samt övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälsooch sjukvård omfattar bland annat bidragsverksamhet, läkemedelsråd, Etiska rådet och särskilda medel för hälsofrämjande arbete. Regionbidrag 2014 Beslut om regionbidrag beslutades av Regionfullmäktige den 30 september/1oktober 2013. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska till regionstyrelsen vidarefördela bidrag avseende förvaltningsdriven vård. I övrigt har hälso- och sjukvårdsnämnden att omdisponera inom ramen för givet regionbidrag. Regionfullmäktige bemyndigar regionstyrelsen att i samband med beslut om förändringar mellan Region Skånes förvaltningsdrivna vård och upphandlad privat vård, besluta om omdisponering av regionbidrag mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionbidraget uppgår till 26 951,5 miljoner kronor. Uppräkning har skett med 2,3 procent. 23

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat fördela regionbidraget i miljoner kronor enligt följande: Förvaltningsdriven vård 16 157,1 Hälsoval 3 802,1 Övrig Hälso- och sjukvård 6 992,3 Totalt 26 951,5 Ytterligare specificering av de ekonomiska ramarna sker i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget. Statsbidrag Utöver regionbidrag finansieras verksamheten via erhållna statsbidrag och annan statlig ersättning. Ändrade förutsättningar Tidigare år har det samlade uppdraget innehållet ett samlat volymuppdrag till den förvaltningsdrivna vården. I det samlade uppdraget 2014 finns inga volymuppdrag. Styrningen 2014 sker genom mål och krav kring tillgänglighet och kvalitet och en skarp uppföljning av detta. Den handlingsplan som Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att begära av vårdproduktionsutskottet är ett viktigt verktyg i den framtida styrningen. De målrelaterade ersättningar (MRE) har förskjutits från den politiska nivån till förvaltningarna. Istället har en modell för sanktioner/hantering av avvikelser tagits fram. Verksamhetsförändringar under 2014 Bolagisering av folktandvården med planerad start 1 januari Nya vårdval från och med 1 april avseende ögon, hud, psykoterapi och läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) Satsningar Särskild satsning på Skånes Universitetssjukhus - 200 miljoner kronor Genomförande av Hälsovalets tredje steg- 100 miljoner kronor Satsning rörande avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ vård - 40 miljoner kronor Barn och ungas hälsa - 30 miljoner kronor Särskild psykiatrisatsning - 30 miljoner kronor Nya vårdval. -70 miljoner kronor Särskilda medel för nationella riktlinjer för cancer 50 miljoner kronor Uppräkning demografi Hälsoval - 35,3 miljoner kronor I Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget specificeras satsningarna ytterligare. 24