Delaktiga patienter = bättre vård

En tidning från Landstinget i Jönköpings län 1.2013 Delaktiga patienter = bättre vård SIDORNA 2 5 Rehabilitering i det gröna SIDORNA 20-21 Läs också... Fart på FaR SIDAN 6 Annas kamp efter stroke SIDAN 19 VÅRDGUIDE 2013 riv ur och spara Landstingets viktigaste e-tjänster SIDAN 22

PATIENTINFLYTANDE Patienterna ska få mer att säga till om i vården. Landstingsnytt har träffat två grupper där patienter och anhöriga har fått medinflytande och vi har intervjuat framtidens patient. Vården lyssnar mer på patienten Vi känner att de lyssnar på våra erfarenheter som patienter. Det säger Sandra och Emma, som har erfarenhet från både psykiatrisk öppen- och slutenvård. I ett år har de och några andra patienter och anhöriga träffat Karin Skog, verksamhetsutvecklare på psykiatriska kliniken i Jönköping och Therese Boberg, enhetschef på psykiatriska mottagningen i Huskvarna. Gruppen har diskuterat det mesta; bemötande, vårdplanering, olika terapier, patientenkäter, läkare Karin och Therese för vidare patienternas synpunkter till ansvariga på psykiatriska kliniken. När vi kommer med synpunkter från patienter och anhöriga får de större tyngd än när jag kommer med dem, konstaterar Therese. Patienter och anhöriga ser psykiatrin ur ett annat perspektiv. Det är värdefullt för oss. Många negativa erfarenheter Emma var tveksam till att delta i gruppen när hon blev tillfrågad. Jag hade för många negativa erfarenheter av psykiatrin, förklarar hon. Slutenvård har Sandra och Emma mest negativa erfarenheter av. Man är så jäkla utlämnad. Man får löften som inte hålls. Det är dålig kommunikation mellan vårdpersonalen, säger Emma. Men samarbetet i gruppen berömmer de. Vi har alla olika erfarenheter som vi delar i gruppen. Det känns skönt att känna att man inte är ensam med sina tankar och bekymmer, säger Sandra. Gruppen är jättebra. Jag har fått uttrycka tankar om vad jag har varit med om i en annan miljö än i vården, säger Emma. Vi är olika som personer, men har ändå mycket gemensamt. På samma planhalva Karin är mycket nöjd med hur gruppen fungerar. Jag har själv lärt mig mycket, säger Karin. På träffarna spelar vi alla på samma planhalva mot samma mål. Ett önskemål från gruppen är att personalen inte ska vara rädda att fråga patienterna om deras ekonomi. Den kan bli eftersatt i perioder när man mår dåligt och skapa nya problem. Det har vi nog missat ibland, säger Karin. Kanske har vi varit rädda för att kränka patientens integritet. Att vi får synpunkter på vården med patientens och anhörigas ögon är del av vårt arbete med att skapa säkrare vård, säger Karin. Två andra önskemål från gruppen är skriftlig information om de läkemedel som skrivs ut vid läkarbesöket och snabbare uppföljning av nyinsatta mediciner. Klinikens läkare ska arbeta vidare med de synpunkterna. Kortare väntetider är ett annat önskemål. På träffarna spelar vi alla på samma planhalva mot samma mål. Det går inte att lova, med dagens bemanning, konstaterar Therese. Öppenvården i Huskvarna fungerar bra, men det är svårt att få kontakt, särskilt med läkare, säger Emma. Vi tänker fortsätta att tillfråga gruppen som konsulter när vi planerar förändringar, säger Therese. TEXTER: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Olle Hall, 036 32 40 45, olov.hall@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, 036-32 40 31, katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan W Avby, 036-32 40 67, johan.werner@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, februari 2013 UPPLAGA 155 000 exemplar DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.lj.se. LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. Box 1024, 551 11 Jönköping. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som fått en daisyspelare utskriven. Om du vill beställa eller avbeställa skivan mejla till informationsavdelningen@lj.se.

Mer jämbördigt möte. Från vänster Sandra, Therese Boberg, Emma med dotter och Karin Skog. Sara är framtidens patient Framtidens patient finns redan. Hon heter Sara Riggare och har Parkinsons. Hon vill ta stort eget ansvar för sin sjukdom. Vårdens roll är att stötta henne. Jag träffar min neurolog två halvtimmar om året. Resten av tiden, 8 765 timmar, bedriver jag egenvård. Vem vet då mest om hur min sjukdom och min medicinering fungerar jag eller vården, frågar hon retoriskt? Sara Riggare vill öka patientinflytandet, exempelvis via e-hälsoverktyg. Vill ha svar på sina egna frågor I de flesta hälsoappar som finns på marknaden svarar patienten på vårdens frågor. Jag vill ha hjälp att hitta mina egna svar på mina frågor. Det ska förstås vara frivilligt att engagera sig mer i sin vård. Riskerna tycks inte öka. På självdialysen Länssjukhuset Ryhov är det färre små misstag bland patienter som gör sin egen dialys än när sjuksköterskor är inblandade. Jag är övertygad om att alla patienter vinner på att vara mer aktiva, säger Sara. Ju mer du lär dig om din sjukdom, desto bättre chans att du mår bra. Sara forskar på sin egen sjukdom. Som doktorand på Karolinska institutet vill hon ha svar på frågan: Hur kan personer med kronisk sjukdom ta större del i sin egen vård? Ändrar medicinering med app Saras vision är ett kvalitetsregister, med patienterfarenheter. Jag vill använda mina erfarenheter och min kunskap för att hjälpa andra med kroniska sjukdomar att stärka sig själva och därmed ge dem möjlighet att förbättra sina egna relationer till vården. Hon har redan nytta av sina studier. Hon har varit med och tagit fram en app. Där kan hon mäta hur symtomen varierar under dygnet, beroende på när hon tar sina läkemedel. Ett av mina mest besvärande symtom är en stelhet som gör fingrarna långsamma. Med appen upptäckte jag att jag var stelare runt lunch. Jag har ändrat medicineringen och blivit mer rörlig. På sikt är tanken att personer med samma funktionsproblem med appens hjälp ska kunna följa sina egna värden och jämföra med andra. Ökat patientinflytande kräver att både vården och patienterna ändrar attityder, säger Sara. Vårdpersonal måste bli mer av coacher. De måste lyssna in vilket stöd en patient med kronisk sjukdom behöver för att vilja ta större eget ansvar och se mer till hela livssituationen. Som patient ska du inte vara rädd att säga ifrån. Se till att hitta läkare och annan vårdpersonal som du känner att du fungerar ihop med. Sara Riggare LandstingsNYTT Nr 1 2013 3

PATIENTINFLYTANDE Det började med ett brev till LandstingsNYTT från Jack Andréen i Vetlanda, vars fru dog i cancer i höstas. Cancerkurs ökade delaktigheten Bert Nilsson Jack Andréen Kursen gav oss samtalsämnen Den goda vården med personligt anpassade insatser gav oss en fin sommar, en slags bonus som vi anhöriga sent ska glömma, skriver han. Nu sitter vi i ett konferensrum på Höglandssjukhuset i Eksjö, Marita Kingsepp, cancerpatient från Nässjö, Bert Nilsson och Jack båda Vetlanda, vars fruar har avlidit i cancer och Gunnar Svensson, sjuksköterska i Eksjö. Alla har deltagit i kursen Lära sig leva med cancer. En kurs som är en väg att öka patient- och anhöriginflytande i vården. Det är alla runt bordet överens om. Bättre vård idag Kursen har ökat min delaktighet i vården, säger Marita. Jag fick cancer 2008, sedan dess har vården blivit bättre. Nu finns en ansvarig sjuksköterska som jag kan vända mig till. Jag träffar oftare samma läkare. Det gör att jag känner mig tryggare. Jack säger: Gruppsamtalen under kursen öppnade till mångas skrymslen, där dolda tankar var förborgade. Efter kursen var min fru och jag påtagligt delaktiga i vården och besluten. Jag är 78 år, men oroas inte längre som tidigare för att bli äldre. Jag har tillit till att jag blir väl omhändertagen. Bert är i stort sett positiv till hur han och hans fru blev bemötta under hennes svåra sjukdomstid. Jag reste mycket och när jag var hemma var jag rädd att prata med Nancy om sjukdomen. Kursen gav oss samtalsämnen. I palliativ vård var personalen guld värd. Vid flera tillfällen drabbades Nancy av svår andnöd. Om hennes kontaktsjuksköterskor på avdelningen arbetade släpptes vi in bakvägen och fick snabb hjälp. Annars tvingades vi vänta på akuten. Det var fruktansvärt. Nancy drabbades också av att få besked per telefon att man hittat metastaser i lungan. Ord sätter avtryck Gunnar Svensson, som också tillhör Landstingets etikråd, skakar på huvudet. En spik som har slagits in fel kan dras ut igen. Ord som sägs på fel sätt eller vid fel tillfälle är som tatueringar. De sätter avtryck för hela livet hos den som drabbas. Kursen är ett sätt för vårdpersonal, patienter och anhöriga att komma närmare varandra. Gunnar och ett par kollegor lyssnar på deltagarnas synpunkter och för dem vidare till berörda på kliniken. En annan vinst är att deltagarna lär sig att de inte är ensamma med sin sorg, smärta och oro. Om patienter, anhöriga och vårdpersonal är överens om vad som behöver förbättras, drar vi åt samma håll och då blir kvaliteten på vården bättre, säger Gunnar. För personalen är en viktig del att arbeta med sig själv som människa. Du måste våga be om hjälp, om du inte själv kan föra fram budskapet på ett bra sätt. Det är en konst att tolka var varje patient eller anhörig befinner sig och ge rätt information i den stunden. Jack Andréen har kommit fram till att patientdelaktighet handlar om kommunikation och mental beredskap. Vården måste se hela människan om det ska bli bra. Pratmakarna Sista veckan hans fru var i livet satt han bredvid sängen och skissade på en modell som han kallar Pratmakarna. En grupp där man delar sina erfarenheter med syftet att skapa en känsla av att må bra. Under kursen i Eksjö fick jag kunskap om att personer som har något gemensamt kan bli stöd för varandra. 4 LandstingsNYTT Nr 1 2013

Trots Parkinson står han på scenen Skådespelaren Carl Kjellgren fick diagnosen Parkinson 2009. Trots det spelar han huvudrollen i pjäsen De värdefulla på Jönköpings teater. Tillsammans med sin läkare har han hittat en medicincocktail som gör att han fungerar bra mellan klockan 19-21, den tid föreställningen varar. Carl Kjellgren är känd från exempelvis TV-serien Pappas flicka och filmen Tomten är far till alla barnen. Sedan 1995 har han i huvudsak arbetat som regissör på många av landets teatrar. De värdefulla handlar om en professor med en svår kronisk sjukdom. Därför blev Carl tillfrågad om rollen. Kursen har gjort mig mer delaktig i vården, säger Marita Kingsepp, som har kronisk cancer. Här tillsammans med sjuksköterskan Gunnar Svensson. Vi ska bejaka fördelen med att alla människor är olika. Ty, säger Jack, vi har också eget ansvar som patient eller anhörig, för att vården ska bli bra. TEXTER: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY En ny kurs lära sig leva med cancer börjar i Eksjö den 13 mars. Anmälan senast den 1 mars. Upplysningar: Gunnar Svensson 0381-353 43 eller Katarina Drott 0381-353 40. Mår bra av att arbeta Det är ett livsomvälvande trauma att drabbas av en kronisk obotlig sjukdom. Det var många tankar som kom upp i huvudet, berättar han. Då visste jag ändå inte att Parkinson påverkar så många av kroppens funktioner. Min Parkinson påverkar inte mitt arbete. Men arbetet påverkar min Parkinson till det bättre. Jag är priviligierad som har ett omväxlande jobb som stimulerar hjärnan. Jag vill ta ganska stort ansvar för min sjukdom, fortsätter han. Jag försöker mobilisera min livslust med hela min förmåga. Men det är tungt att det inte finns botemedel. Jag har perioder när jag mår dåligt både fysiskt och psykiskt. Skämmer bort sig själv Själv har han positiva erfarenheter av vården. Han har en jättebra neurolog och personalen är lyhörd. Han vet att inte alla patienter har samma goda erfarenheter. Klyftorna växer mellan friska och sjuka människor. Många får inte den vård de behöver. Då tvingas man själv att försöka skaffa sig den vård man vill ha. Jag försöker må så bra jag kan, säger skådespelaren Carl Kjellgren. Jag har en skyldighet mot mig själv och omgivningen att må så bra jag kan. Jag tycker man ska bejaka sig själv. Skämma bort sig. Ge efter för infall. Om man ändå mår dåligt ska man slå larm. Ställa frågan till vården ska jag behöva finna mig i att må så här dåligt eller kan vi pröva en annan behandling. Carl Kjellgren tror att forskarna snart löser Parkinsons gåta. Men inte så snart att han får uppleva det. Jag har ingen förväntan att bli frisk. Det är bara att hacka i sig att jag har haft otur i hälsolotteriet. Jag vill försöka leva lyckligt även med denna obotliga sjukdom. Pjäsen De värdefulla har satts upp av Teateri och spelas för första gången i Sverige i regi av Gunilla Johansson. På Jönköpings teater återstår föreställningar den 26 28 februari. Sen återkommer den till länet i april, den 23 i Värnamo och den 26 27 på Spira. LandstingsNYTT Nr 1 2013 5

Inger Söderström får gym-instruktioner av FaR-samordnare Therése Erlandsson, medan Jaana Valkama väntar på sin tur i bakgrunden. Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit vägen till ökat välbefinnande för Jaana Valkama från Kulltorp och Inger Söderström från Värnamo. De tränar nu flera gånger i veckan. Fart med FaR-recept Jag hade stora förväntningar på receptet, berättar Inger. Jag började träna balans, styrka och kondition hos sjukgymnasten på vårdcentralen efter en stroke 2008. Nästa steg blev sim- och sporthallen i Värnamo i slutet av 2011, där Therése Erlandsson tog emot. Hon är projektledare för FaRrecept från fyra vårdcentraler i Värnamo. Jag var med i lättgympagruppen och kom igång i gymmet i mars. Det var jätteroligt, gympan har gjort mycket för min balans, säger Inger. Mer muskler och förbättrad kondition är en bonus. Jag orkar springa med hunden utan att bli andfådd så fort, säger hon. Hon konstaterar att den tidsbegränsade träningen på FaR-recept har övergått i en ny livsstil med träning på gymmet minst två gånger i veckan. Färre mediciner Jaana Valkama håller med. Hon opererades för diskbråck 2005 men hade fortfarande ont i ryggen. Vid ett återbesök hos distriktsläkaren för nytt recept på värktabletter, fick hon frågan om FaR-recept vore ett alternativ. Jag tyckte att det lät intressant och ville försöka stärka muskulaturen i ryggen. För hennes del blev det tre pass i veckan med gym och gympa under FaR-tiden. Jag har minskat min blodtrycksmedicinering, från två tabletter per dag till en halv, och minskat på värktabletterna, vilket känns väldigt bra. Träningen har också gett andra effekter. Jag har fått bättre hållning och det känns mycket bättre i ryggen. Dessutom har jag gått ner 21 kilo på ett år. Det är lättare att jobba och klara vardagen. Jag fortsätter med gymmet och promenader. Livsstilssjukdomar Projektet i Värnamo startade i oktober 2011. I januari i år hade de fyra anslutna vårdcentralerna skickat 194 remisser. 110 av dem är hittills avslutade. 72 personer har deltagit upp till de sex månader som erbjuds. Ofta finns det någon livsstilssjukdom som bakgrund till remissen, högt blodtryck, diabetes, övervikt eller problem med smärta. Vid första besöket har Therése ett samtal där patientens hälsa kartläggs. Det är viktigt att få en bild av helheten innan jag föreslår aktiviteter. Två-tre gånger per vecka brukar vara lagom. Här kan de träna på gymmet eller delta i lättgympa, vattengymnastik eller cirkelträning, och sedan komplettera med promenader eller cykling hemma. Vid ett avslutande samtal går Therése igenom hur träningen har påverkat deltagaren, och ger tips om hur de ska fortsätta på egen hand. Det känns jättebra att se människor växa och att vara med och ge stöttning av deras hälsa. För många har det gått väldigt bra. Ofta handlar det om viktminskningar på fem till tio kilo och förbättrad kondition. Över hälften av deltagarna har inte varit fysiskt aktiva tidigare, säger Therése. Mer om FaR TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Under 2012 fick 962 patienter recept på fysisk aktivitet, FaR, inom Landstinget. Här finns dock ett mörkertal eftersom viss förskrivning saknas i statistiken. Det är fortfarande en liten andel FaR jämfört med recept på läkemedel, men för varje år ökar förskrivningen i Jönköpings län. 6 LandstingsNYTT Nr 1 2013

Vårdguide 2013

Vårdguide 2013 Vårdguide 2013 sammanfattar hur man gör om man blir sjuk och behöver råd eller vård, vilka regler som gäller i Landstinget i Jönköpings län och vilka rättigheter man har som patient. Fullständig och uppdaterad information finns på Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård www.1177.se/jonkopings-lan. På www.1177.se/jonkopings-lan: E-tjänster och kontaktuppgifter till vårdmottagningar och tandvårdskliniker Fakta om sjukdomar, undersökningar, behandlingar och läkemedel Temaområden: Barn och föräldrar, cancer, egenvård, gravid, kroppen, liv och hälsa, psykisk hälsa (februari 2013), reseråd och vaccinationer, tänder och stroke Fråga om din hälsa och få personligt svar från läkare eller sjuksköterska Information på andra språk 2 VÅRDGUIDE 2013

När man behöver vård Sjuk och behöver råd eller vård? Kontakta vårdcentralen dygnet runt! Kontakta vårdcentralen för råd eller vård dygnet runt. Det gäller även om ett barn blir sjukt. När vårdcentralen är stängd kopplas man till en jourmottagning eller akutmottagning. Om man behöver vård får man tid hos en sjuksköterska, läkare eller sjukgymnast. Kontaktuppgifter till vårdcentralerna finns på www.1177.se/ Jonkopings-lan och på blå sidor i telefonkatalogen. 1177, sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 är ett nationellt kortnummer för sjukvårdsrådgivning på telefon. Telefonnumret 1177 införs i Jönköpings län hösten 2013. Råd om vård på webben: www.1177.se/jonkopings-lan Läs om hälsa, sjukdomar, behandlingar, undersökningar och läkemedel på Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård www.1177.se/jonkopings-lan. Kontakta vården via webben Många vårdärenden kan göras via webben. Man kan beställa tid, ändra eller avboka tid, förnya recept eller ställa en fråga dygnet runt. Man får svar inom två arbetsdagar. Alla vårdcentraler, sjukhusmottagningar och folktandvårdskliniker är anslutna. 112 om det är akut Ring 112 vid livshotande sjukdom eller skada dygnet runt. Personalen på SOS Alarm ger råd under tiden man väntar. Ring 112 vid giftolyckor och begär giftinformation dygnet runt. Vid allmänna frågor om förgiftningar, ring 08-33 12 31 dagtid. Läs mer: www.giftinformation.se Avboka eller ändra tid Om man måste avboka eller ändra en besökstid ska man göra det så snart som möjligt. Då kan någon annan få tiden. I första hand kontaktar man mottagningen direkt. Om mottagningen är stängd avbokar man eller ändrar tid via www.minavardkontakter.se eller återbudscentralen 020-369 369. Legitimation Man ska alltid visa legitimation vid vårdbesök. När man behöver tandvård Tandvård för barn och vuxna Folktandvården erbjuder barn och vuxna allmäntandvård vid kliniker i länet samt specialisttandvård vid Odontologiska Institutionen. Folktandvården ansvarar för alla barn som är yngre än tre år. För barn och ungdomar från tre års ålder och upp till och med 19 år gäller fritt val av tandläkare. Man kan välja tandläkare inom Folktandvården eller den privata tandvården. Akut tandvård Om man får akuta tandbesvär ringer man sin folktandvårdsklinik. När kliniken är stängd kopplas man till en jourmottagning eller telefonsvarare för mer information. Avboka eller ändra tid Kontakta kliniken minst ett dygn före besöket (24 timmar) för att avboka eller ändra en tid. Man kan också avboka eller ändra tid dygnet runt via www.minavardkontakter.se. VÅRDGUIDE 2013 3

Så är vården organiserad Vårdcentral Man ska alltid vända sig till vårdcentralen i första hand. På vårdcentralen tas alla besvär om hand som inte kräver omedelbar vård på sjukhus, det vill säga som är akuta eller livshotande. Om läkaren på vårdcentralen bedömer att man behöver det, får man en remiss till specialistvård. Det finns 52 vårdcentraler i Jönköpings län. En del drivs av Landstinget och en del drivs av privata företag. Alla har samma regler och avgifter. Hälsorådgivning Om man vill förbättra sina hälsa kan man även få stöd och hjälp med det på vårdcentralen. Landstingets tobaksavvänjare är specialutbildade för att hjälpa den som vill sluta röka eller snusa. Hälsosamtal Det år man fyller 40, 50 eller 60 år får man ett erbjudande från sin vårdcentral om ett hälsosamtal. Vid ett hälsosamtal går man tillsammans med specialutbildad vårdpersonal igenom sina levnadsvanor, när det gäller mat, motion, tobak och alkohol och hur man har det med sömn och stress. Jourcentral Jourcentralen tar emot patienter som behöver vård när vårdcentralen är stängd. Det finns tre jourcentraler i Jönköpings län, i Eksjö, Jönköping och Värnamo. Om man blir sjuk och behöver råd eller vård ringer man sin vårdcentral. När vårdcentralen är stängd kopplas man automatiskt vidare. Akutmottagning Till akutmottagningen vänder man sig bara med sådant som inte kan vänta, till exempel om man plötsligt drabbas av en svår sjukdom eller skada. Det kan till exempel vara akut ont i bröstet, ett brutet ben eller en svår blödning. Akutmottagningen är öppen dygnet runt. Det finns tre akutmottagningar i Jönköpings län, en på varje sjukhus. Om man blir sjuk och behöver råd eller vård ringer man sin vårdcentral. När vårdcentralen är stängd kopplas man automatiskt vidare. Psykiatrisk vård Vid akuta psykiska problem kontaktar man den psykiatriska akutmottagningen på Länssjukhuset Ryhov. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedömer, utreder och behandlar barn och ungdomar till och med 17 år som mår psykiskt dåligt. Mottagningar finns i Jönköping, Nässjö och Värnamo. Man kan själv kontakta BUP, eller få en remiss via till exempel barnhälsovård, skolhälsovård, vårdcentral eller socialtjänst. 4 VÅRDGUIDE 2013

Så är vården organiserad Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuder hälsoundersökningar och vaccinationer till barn mellan 0 och 6 år, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Kvinnohälsovård Kvinnohälsovården erbjuder regelbundna besök under graviditeten. Vid besöken kontrolleras att både foster och den blivande mamman mår bra. Även partnern är välkommen med på besöken. Man kan vända sig till kvinnohälsovården för att få råd om preventivmedel, få recept på eller få ett preventivmedel utprovat, testa sig för könssjukdomar eller få information om abort. Familjecentral På flera orter i Jönköpings län finns familjecentraler. Där samverkar barnhälsovården med kvinnohälsovården, socialtjänsten och öppna förskolan. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningar finns på många platser i Jönköpings län och är till för tjejer och killar mellan 13 och 22 år. Här är inga frågor för små eller oviktiga. Man kan få hjälp med allt från preventivmedel till relationsproblem. Läs mer: www.umo.se ungdomsmottagningen på nätet Vård i hemmet hemsjukvård När man på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vården, kan man få hemsjukvård. På så sätt kan man, även när man har ett stort behov av sjukvård, bo kvar hemma. Sedan 1 januari 2013 har kommunerna ansvar för hemsjukvården i Jönköpings län. Vård utomlands Om man tillfälligt är utanför Sverige, till exempel på semester, kan man få akut och nödvändig vård till samma kostnad som de som bor i landet. Akut och nödvändig vård är sådan som inte kan vänta tills man kommer hem igen. Man kan ha rätt till ersättning för planerad vård utomlands. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Hälsokontroller Gynekologisk cellprovtagning Syftet med gynekologisk cellprovtagning är att upptäcka och åtgärda tidiga cellförändringar, så att de inte utvecklas till livmoderhalscancer. Upptäcks cellförändringar tidigt kan de behandlas. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 23 och 50 år kallas var tredje år till gynekologisk cellprovtagning. Kvinnor mellan 51 och 60 år kallas vart femte år. Vaccination mot HPV (humant papillomvirus) Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man genom sex smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Flickor och unga kvinnor erbjuds vaccin mot HPV. Flickor födda 1999 eller senare vaccineras i skolhälsovården under årskurs 5 och 6. Flickor födda 1993 eller senare vaccineras på Landstingets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Kvinnor födda 1992 eller tidigare beställer själva tid för vaccination på vårdcentralen. Mammografi Vid en mammografiundersökning kan en bröstcancertumör upptäckas innan den hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens kan kännas i bröstet. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 40 och 74 år kallas till mammografi vartannat år. Undersökning av aorta Genom en undersökning med ultraljud kan man upptäcka bråck på stora kroppspulsådern (aorta) i magen. Landstinget erbjuder undersökningen till alla män i åldrarna 65, 70 och 75 år. VÅRDGUIDE 2013 5

Regler och rättigheter Asylsökande så fungerar vården Vuxna asylsökande har rätt till akut sjukvård och tandvård. Asylsökande barn och ungdomar under 20 år har rätt till avgiftsfri hälso- och sjukvård. Barns och föräldrars rättigheter i vården Barns och föräldrars rättigheter i vården hänger ihop med de skyldigheter som vårdgivare har gentemot invånarna. Skyldigheterna finns beskrivna i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Grundtanken är att alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges i samtycke med patienten. Biobanker Vid besök i vården kan man behöva lämna prov. Om provet ska sparas längre tid än två månader sparas det i en biobank. Provet sparas för att man ska kunna få bra vård i framtiden. Forskare kan också använda provet i forskning. Biobankslagen säger att man ska informeras och ge sitt samtycke till att prover sparas. Delaktighet och självbestämmande Man har rätt att få information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Man bestämmer själv om man vill genomgå en föreslagen undersökning eller behandling och man har rätt att tacka nej till vård man inte vill ha. Second opinion en andra läkarbedömning Om man har varit hos en läkare och inte är nöjd med läkarens bedömning har man i vissa fall rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Det gäller om man har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller om diagnosen eller den föreslagna behandlingen kan innebära särskilda risker eller få betydelse för den framtida livskvaliteten. Fast vårdkontakt Som patient har man rätt till trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet vid kontakt med vården. Om man har kontakt med många yrkesgrupper, olika vårdnivåer och vårdgivare kan hälso- och sjukvården ansvara för samordningen. Funktionsnedsättning Den som har en funktionsnedsättning har rätt att få vård och stöd från Landstinget. Det säger hälso- och sjukvårdslagen. Information om stöd vid funktionsnedsättning får man från habiliteringscentrum, sjukvårdens kuratorer eller Landstingets LSS-handläggare. Lagen om stöd och service, LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, gäller för personer som behöver mycket stöd och hjälp. De största grupperna som omfattas av lagen är personer med utvecklingsstörning och hjärnskador. Lagen gäller även vissa patienter med psykiska eller kroniska sjukdomar. Hjälpmedel Landstinget lånar ut hjälpmedel som kan underlätta vardagen om man har en varaktig funktionsnedsättning. Det görs alltid en bedömning av behovet. Tolktjänst i Jönköpings län Skrivtolk Om man är hörselskadad eller döv i vuxen ålder och inte använder sig av teckenspråk har man rätt till skrivtolk för tolkning i vardagslivet. Språktolk Om man har svårt att tala eller förstå svenska har man rätt att få hjälp av språktolk. Taltjänst Taltjänst ger stöd och hjälp till den som har röst- eller talsvårigheter vid exempelvis möten med myndigheter. Teckenspråk Om man är döv, dövblind eller har nedsatt hörsel, och bor i eller besöker Jönköpings län, har man rätt till teckenspråkstolk för tolkning i vardagslivet. Synhjälp Syncentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping provar ut hjälpmedel till den som har en synnedsättning. Man behöver remiss från ögonläkare. Glasögon för barn Barn under åtta år får upp till 700 kronor i bidrag till glasögon. Det behövs recept från läkare. Barn mellan åtta och tolv år kan få bidrag om de får medicinsk behandling hos ögonläkare. Hörhjälpmedel Man behöver remiss till audionommottagningen (hörcentralen) för att få en hörapparat utprovad. Utprovningen görs efter att det gjorts en bedömning av behovet. 6 VÅRDGUIDE 2013

Regler och rättigheter Läkemedel Läkemedel som man får på recept byts ut mot det billigaste, likvärdiga läkemedlet. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som får bytas ut. Man kan få köpa det dyrare läkemedlet om man betalar mellanskillnaden. Om det finns medicinska skäl kan den som skriver ut receptet bestämma att läkemedlet inte får bytas ut. Om man inte är nöjd med vården Om man inte är nöjd med den vård eller det bemötande man fått, ska man berätta det. Helst ska man prata med den man vårdats av eller med ansvarig chef på den enhet man inte är nöjd med. Patientens direktkanal Om man inte är nöjd kan man vända sig till patientens direktkanal som ser till att man får prata med någon ansvarig i vården för att reda ut det som hänt. Vill man inte själv prata med ansvarig i vården kan patientens direktkanal göra det. Socialstyrelsen Om man har klagomål på vården eller vill anmäla felbehandling kontaktar man Socialstyrelsen. Man kan anmäla en person eller en händelse. Man behöver inte veta exakt vad som gått fel för att göra en anmälan. Socialstyrelsen gör en utredning för att ta reda på orsaken till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. Patientförsäkringen Om man drabbas av en skada i samband med hälso- och sjukvård eller tandvård som ett landsting finansierar, kan man i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen. Läkemedelsförsäkringen Det finns en försäkring som ersätter oväntade skador som orsakats av läkemedel. Kända biverkningar ersätts om de är ovanligt svåra. Skador genom missbruk av läkemedel ger ingen ersättning. Patientnämnden Patientnämnden är fristående från vården, opartisk och till för att underlätta kontakten mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Nämnden behandlar ärenden från sjukvård som Landstinget ansvarar för, kommunal äldrevård, tandvård och privata vårdgivare som har vårdavtal med Landstinget. VÅRDGUIDE 2013 7

Regler och rättigheter Patientjournalen Patientjournalen är i första hand ett stöd för vårdpersonalen för att kunna ge god och säker vård. I journalen finns uppgifter om vilka kontakter man haft med vården, besök, diagnoser, läkemedel och undersökningar. Det står vem som gjort en viss anteckning och när den är gjord. Det är bara den man har en vårdrelation till som har rätt att läsa journalen. Man kan begära att en oriktig uppgift tas bort. Om man har en avvikande mening kan man begära att den förs in i journalen. Journalen tillhör Landstinget men man har rätt att läsa den, utom i mycket speciella fall om läkaren bestämmer det. Man har rätt att skriva av uppgifter ur journalen eller få den kopierad mot en avgift. När journalen är datoriserad är det möjligt att spåra vem som läst i den. Sammanhållen journalföring Sammanhållen journalföring innebär att olika vårdgivare delar med sig av journaluppgifter till varandra. Det innebär att vårdpersonalen ser uppgifter om tidigare provresultat, mediciner och behandlingar. Vårdgivare som vill hämta journaluppgifter från en annan vårdgivare ska fråga om man samtycker till det. Man har rätt att spärra uppgifter i journalen som man inte vill att vårdpersonal på andra vårdcentraler och kliniker ska få läsa. Vårdnadshavare har inte rätt att spärra barns uppgifter. Personuppgifter Varje gång man söker vård eller tandvård registrerar Landstinget uppgifter som behövs för att kunna ge god och säker vård. De två lagar som reglerar hanteringen av personuppgifter är personuppgiftslagen och patientdatalagen. Man har rätt att kostnadsfritt en gång om året få information om vilka personuppgifter en vårdgivare har registrerat. Begäran ska vara skriftlig och undertecknad. Begäran skickas till landstingsstyrelsen som är personuppgiftsansvarig för Landstinget. Rehabiliteringsgarantin Om man är sjukskriven eller riskerar att bli sjukskriven, kan man få utredning eller behandling för att komma tillbaka till arbete. Garantin omfattar alla mellan 16 och 67 år. Rehabiliteringsgarantin gäller behandlingar som visat god effekt på långvarig smärta eller lätt och medelsvår depression, ångest och stress. Sjukresor Man ansvarar själv för att ta sig till och från sjukvård och tandvård. För en del resor kan man få viss ersättning men man betalar alltid en avgift själv (egenavgift) oavsett färdsätt. Man får inte ersättning för resor till hälsovård, exempelvis barnhälsovård, kvinnohälsovård, mammografi, BB-hemvård, vaccinationer eller aortascreening. Jönköpings Länstrafik ansvarar för sjukresor. Sjukresa med buss, tåg eller privat bil Sjukresa med buss, tåg eller privat bil ersätts bara: vid vissa återkommande behandlingar vid länets sjukhus, till exempel dialys och strålbehandling. vid vård i annat län om man har specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss från läkare på något av länets sjukhus. Sjukresa med taxi eller Linken Om hälsotillståndet gör att man inte kan ta sig till sjukvård eller tandvård på egen hand och ingen närstående kan hjälpa till, erbjuder Landstinget under vissa förutsättningar resa med taxi. Behandlande vårdpersonal bedömer om man har rätt till sjukresa med taxi. Den som har rätt att åka taxi till vården och har en vårdgarantiremiss eller specialistvårdsremiss till Universitetssjukhuset i Linköping åker med Linken. Linken är en liten buss med tio platser. Smittskyddslagen Enligt smittskyddslagen är man skyldig att söka vård om man misstänker att man drabbats av en allmänfarlig sjukdom. Hit hör till exempel salmonella, smittsam gulsot (hepatit), tuberkulos, hiv, könssjukdomar som klamydia, gonorré och syfilis. Man är skyldig att lämna uppgifter om vilka personer som smittan kan komma från och vilka man kan ha fört den vidare till. Tystnadsplikt och sekretess Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det innebär att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv som patient har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har eller den behandling man får. Tystnadsplikten gäller alla anställda i Landstinget, också personal som arbetar med annat än vård. Tystnadsplikten gäller även efter anställningens slut. Tystnadsplikten styrs av offentlighets- och sekretesslagen för dem som arbetar inom stat, landsting och kommun medan de som arbetar hos en privat vårdgivare ska följa reglerna om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen. 8 VÅRDGUIDE 2013

Regler och rättigheter Vårdgaranti Man ska få kontakt med vårdcentralen samma dag man söker hjälp. Man ska erbjudas ett läkarbesök på vårdcentralen inom sju dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas ett besök på specialistmottagning inom 90 dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas behandling inom 90 dagar, om man behöver det. Vårdpersonalen bedömer behovet av besök och behandling, men beslutet tas i samråd med patienten. Tiderna i vårdgarantin räknas från dagen för beslutet om besök eller behandling. Om man själv söker vård direkt på en specialistmottagning räknas tiden från den dag som mottagningen gjort en medicinsk bedömning av begäran om vård. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan erbjuda besök eller behandling inom garantitiden ska man få hjälp att få vård någon annanstans, så nära hemorten som möjligt. Vård i annat landsting valfrihet Enligt hälso- och sjukvårdslagen har man rätt att välja var man vill söka vård. Hur stor valfrihet man har beror på vilken vård det gäller. Vårdval välja vårdcentral Alla som är folkbokförda i Jönköpings län har rätt att välja vårdcentral. De vårdcentraler man kan välja mellan är godkända av Landstinget. Vårdcentralen kan drivas av Landstinget eller en privat vårdgivare. Alla vårdcentraler har samma regler och avgifter. Vårdvalet innebär att man väljer vårdcentral, men inte läkare. Man kan byta vårdcentral när som helst och hur ofta man vill. Vårdcentralen kan inte neka att ta emot någon patient. Välj vårdcentral via www.minavardkontakter.se eller blanketten som finns på vårdcentralen. Väntetider i vården På www.vantetider.se finns information om väntetider till undersökningar och behandlingar på de flesta sjukhus i Sverige. VÅRDGUIDE 2013 9

Vad får man betala? Barn och ungdomar Alla som är under 20 år har rätt till avgiftsfri hälso- och sjukvård och tobaksavvänjning. Man har rätt till avgiftsfri tandvård till och med det år man fyller 19 år. Det gäller hos Folktandvården och privata tandläkare som är medlemmar i Jönköpings läns privattandläkarförening. Besök på ungdomsmottagning är kostnadsfria. Betalning med kort Landstinget tar bara emot kortbetalning. Om man inte betalar med kort får man en faktura med posten som betalas via bank- eller plusgiro. Landstinget tar inte ut extra avgifter för betalning via faktura. Avboka eller ändra tid till hälso- och sjukvård Avboka eller ändra tid till specialistsjukvård Om man uteblir från ett bokat besök eller avbokar eller ändrar sin tid för sent får man en faktura på patientavgiften. Om man uteblir eller avbokar eller ändrar tid till en operation eller inläggning för sent får man en faktura på 300 kronor. Barn och ungdomar under 20 år får en faktura på 100 kronor. Avboka eller ändra tid till övrig vård, till exempel på vårdcentral Om man uteblir från ett bokat besök får man faktura på patientavgiften. Barn och ungdomar under 20 år betalar 100 kronor. Längre väntetid än 30 minuter Om man får vänta längre än 30 minuter vid ett planerat besök i hälso- och sjukvården kan man få tillbaka patientavgiften. Det gäller om besöket är bokat minst ett dygn i förväg. Man måste säga till om den långa väntetiden direkt vid besöket. Regeln gäller inte vid akuta besök, planerade operationer eller vid enheter i sjukvården som utför operationer. Regeln gäller inte heller i tandvården. Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukvård När man betalat 1 100 kronor i patientavgifter inom en period på tolv månader har man rätt till ett frikort för sjukvård. Frikortet, som är personligt, gäller under resten av tolvmånadersperioden. Högkostnadsskyddet för sjukvård omfattar inte avgifter för graviditetstest, gynekologisk cellprovtagning, mammografi, inläggning på sjukhus, hälsokontroll, hälsorådgivning, intyg och vaccinationer. Högkostnadsskydd för sjukresor När man betalat 1 800 kronor i egenavgifter inom en period på tolv månader har man rätt till ett frikort för sjukresor. Frikortet, som är personligt, gäller under resten av tolvmånadersperioden. En familj med flera barn under 18 år får räkna samman egenavgifterna för barnens sjukresor. Frikortet för barn gäller alla barn som är under 18 år i en familj. Högkostnadsskydd för läkemedel De allra flesta läkemedel som man får på recept ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Det innebär att man högst behöver betala 2 200 kronor per år. Du kan se information om dina recept, uthämtade läkemedel och högkostnadsskyddet för läkemedel via www.minavardkontakter.se. Läs mer: www.1177.se/jonkopings-lan 10 VÅRDGUIDE 2013

Vad får man betala? Patientavgifter tandvård Barn och ungdomar Barn och ungdomar får avgiftsfri tandvård till och med året man fyller 19 år. Vuxna betalar avgift enligt tandvårdstaxan. Den gäller på alla folktandvårdskliniker i Jönköpings län. Man kan begära kostnadsförslag för hela behandlingen i förväg. Avboka eller ändra tid till Folktandvården Om man uteblir från ett besök och inte har avbokat, eller avbokar sent får man betala. Vuxna betalar en avgift beroende på hur lång tid som var bokad för besöket. Barn och ungdomar betalar 100 kronor. Frisktandvård Frisktandvård innebär att man gör ett avtal med sin folktandvårdsklinik om en fast årlig avgift för sin tandvård. Då vet man i förväg vad tandvården kommer att kosta. Hur mycket man får betala beror på vilket tandvårdsbehov kliniken bedömer att man har. Statligt tandvårdsstöd Det finns ett statligt tandvårdsstöd som man får det år man fyller 20. Stödet består av: Ett allmänt tandvårdsbidrag, ATB, på 150 eller 300 kronor per år beroende på hur gammal man är. Pengarna sätts in på ett konto hos Försäkringskassan och kan användas som en del av betalningen hos den tandläkare eller tandhygienist man själv väljer. Ett särskilt tandvårdsbidrag, STB, på 600 kronor per halvår för vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Bidraget gäller förebyggande tandvård. Ett högkostnadsskydd, som ger avdrag på priset när de så kallade referenspriserna i tandvården är högre än 3 000 kronor under ett år. Landstingets tandvårdsstöd Tandvård i samband med vissa sjukdomar och sjukdomsbehandlingar För vissa sjukdomar, tillstånd och besvär kan man få viss tandvård som ett led i sjukdomsbehandlingen. Tandvården kostar då som sjukvård och avgiften får räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Tandvård om man har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Om man har vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan man behöva mer tandvård än andra. Tandvården kostar då som sjukvård och avgiften får räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Tandvård om man har ett stort omvårdnadsbehov i dagliga livet Har man ett stort och långvarigt behov av personlig omvårdnad i det dagliga livet kan man ibland få särskild hjälp när det gäller tandvård. Det innebär att man kan få en enklare undersökning i hemmet. Man kan också få så kallad nödvändig tandvård. Det innebär att man kan få tandvård till samma avgift som sjukvård. VÅRDGUIDE 2013 11

Vad får man betala? Patientavgifter hälso- och sjukvård Vårdcentralen Besök hos läkare... 150 kronor Besök hos annan vårdpersonal... 100 kronor Hembesök av läkare... 300 kronor Hembesök av annan vårdpersonal... ingen avgift Specialistsjukvård Första besök hos läkare på specialistmottagning, med remiss från allmänläkare på vårdcentral... 150 kronor Besök hos läkare på specialistmottagning, jourmottagning eller akutmottagning*... 300 kronor Besök hos annan vårdpersonal på specialistmottagning... 100 kronor * Gäller även om man har remiss från läkare på annan specialistmottagning. Hälsovård, hälsokontroller Aortascreening... 100 kronor Barnhälsovård... ingen avgift Graviditetstest... 100 kronor Gynekologisk cellprovtagning... 100 kronor Hälsosamtal... 100 kronor Kontroller under graviditeten... ingen avgift Mammografi... 100 kronor Preventivmedelsrådgivning... ingen avgift Tobaksavvänjning... ingen avgift Överviktsstöd, per besök... 100 kronor Övrigt Förnya recept utan läkarbesök... 100 kronor Provtagning utan läkarbesök... 100 kronor Intyg enkelt... ingen avgift Övriga intyg...från 250 kronor Intyg för att återfå körkort...1 250 kronor Test och behandling av allmänfarlig sjukdom eller könssjukdom... ingen avgift Vårdas på sjukhus Barn och ungdomar under 20 år samt värnpliktiga... ingen avgift Vuxna, per dygn...80 kronor* * Efter tio dygn på samma klinik sänks avgiften till 60 kronor per dygn. Vaccinationer För barn Vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet... ingen avgift Mot HPV Flickor födda 1993 1998, på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning... ingen avgift Kvinnor födda 1992 eller tidigare, på vårdcentral*... 150 kronor Mot influensa Länsinvånare över 65 år och vissa riskgrupper... ingen avgift Övriga*... 150 kronor Övriga vaccinationer På vårdcentralen*... 150 kronor På specialistmottagning*... 300 kronor * Kostnad för vaccin tillkommer. Tolk Teckenspråkstolk vid tolkning i vardagslivet... ingen avgift Språktolk vid besök i vården*... ingen avgift * Om man uteblir eller avbokar sent får man betala 310 kronor i tolkavgift. Vårdguide 2013 är producerad av Landstingets kansli, Box 1024, 551 11 Jönköping, landstinget@lj.se, 036-32 40 00. Foto: Smålandsbilder 12 VÅRDGUIDE 2013

REHAB Annas kamp efter stroke Anna Hejdeskog, Forserum drabbades av hjärnblödning för tre år sedan. Ett tag svävade hon mellan liv och död. Nu drömmer hon om att kunna plocka svamp i höst. Anna vaknade en morgon med kraftig huvudvärk och illamående. Hon trodde att det var migrän. Men besvären berodde på ett pulsåderbråck i hjärnan, en slags stroke. Anna fördes till Universitetssjukhuset i Linköping. Där drabbades hon av en livshotande blödning i samband med ett ingrepp. Hon låg nedsövd i tre veckor. Läkarna visste inte om jag skulle vakna upp igen. Det var otroligt jobbigt för mina anhöriga. När Anna till slut vaknade på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping var hon ovetande om vad som hänt. Hon var förlamad i vänstra sidan av kroppen. Jag minns att jag hade väldigt ont i nacken, och fick reda på att jag haft en hjärnblödning. Det var helt overkligt. Mina närmaste minnen var, att jag hade varit på jobbet dagen innan. Svår tid Anna vårdades på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov i sex månader, en svår tid på många sätt. Läkarna kunde inte säga något om hennes chanser att bli bättre. En läkare sa att jag knappast skulle kunna springa Stockholm Maraton. Det kändes inte så inspirerande. Å andra sidan blev jag förbannad och ville visa att jag kunde. Hon upplevde stort stöd, inte minst från sjukgymnasterna. Det var träning från första dagen, sjukgymnastik och arbetsterapi. Jag inspirerades av andra patienter. När jag såg någon gå förbi med käpp i korridoren, drömde jag om att kunna göra samma sak. Anna satt mest i rullstol första tiden hemma. Tack vare ihärdig träning har rullstolen stått parkerad i lägenhetens entré i över ett år. Anna har hjälp av assistenter fyra dagar i veckan, men har ambitionen att göra det mesta själv. Till exempel går hon ofta själv till gymmet. Hon beskriver sig själv som envis, ett karaktärsdrag som har förstärkts efter hjärnblödningen. Jag är målmedveten och gav upp lättare Anna Hejdeskog har kommit långt i sin rehabilitering efter en svår hjärnblödning. Hon har bytt rullstolen mot träningsmaskiner. förr. Mitt liv blir aldrig som det var tidigare, men det kan ändå bli bra. Nästan varje dag har Anna någon fysisk aktivitet inplanerad. Träning är mitt jobb just nu. En del säger att jag är mer aktiv nu än innan hjärnblödningen och här i Forserum är alla positiva och uppmuntrande mot mig. Det gör mig jätteglad. Gå elljusspåret Tillsammans med sin sjukgymnast sätter hon upp delmål för rehabiliteringen. Nu är siktet inställt på att kunna gå längre sträckor, sedan ska rörligheten i vänsterarmen tränas upp. Jag vill kunna gå runt elljusspåret och har redan varit där och testat. Till sommaren springer jag! Nej, det är väl att ta i, men det är en målsättning på lång sikt. Men jag vill gärna plocka svamp i höst. Anna har även vågat sig på något som hon inte hade vågat prova tidigare. Jag rider, det ger naturupplevelser och träning på samma gång. Min syster blev jätte- förvånad du som är så rädd för hästar. Det var min kompis Kent som tjatade. Kontakten med andra som har liknande erfarenheter betyder mycket. Då kan man prata av sig och bli förstådd. Jag känner mig mindre ensam och får bra tips från andra som kommit längre med sin rehabilitering. Hon är med i SMIL, Stroke mitt i livet, och håller även kontakt med flera personer som hon lärde känna på rehabiliteringskliniken. Några kan inte gå alls. De säger att jag är lyxhandikappad eftersom jag inte behöver rullstol längre. Den galghumorn är viktig för att inte allt ska bli nattsvart, skrattar hon. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY På www.strokekampanjen.se kan du lära dig de vanligaste symtomen på stroke. Gör akuttestet, det tar bara någon minut. LandstingsNYTT Nr 1 2013 19

REHAB Rehabilitering med hjälp av djur och natur Kontakten med natur och djur har läkande effekt på många sjukdomstillstånd. Därför startar Landstingets naturbruksgymnasier grön rehabilitering i Stora Segerstad/Värnamo och Tenhult. Projektet vänder sig till människor som behöver stöd för att komma tillbaka till arbetslivet. Ofta efter en lång period av stressrelaterade besvär, långvarig diffus smärta, depression eller ångesttillstånd. I grön rehabilitering får två grupper på vardera 6-8 deltagare vistas i skog och trädgård och umgås med djur två dagar i veckan under 8 till 12 veckor. Balans i aktiviteter Tanken är att deltagarna ska få balans i aktiviteter med mycket närvaro i stunden. Genom att stimulera sinnen lukt, smak, syn, hörsel och känsel försöker vi få deltagaren att stanna kvar i nuet, säger Kristina Ljungdahl, arbetsterapeut och projektledare. Tillsammans med psykolog Bove Åkesson alternerar hon mellan grupperna på Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium samt Tenhults naturbruksgymnasium. I Värnamo är inriktningen skog och lantbrukets djur. Det är lugnet som är det viktiga, att sitta och lyssna på tystnaden och uppleva naturens givna former. Tanken är att man ska lära sig umgås med naturen på ett otvunget, nyfiket sätt, med alla sinnen påslagna, säger skogsläraren Ulf Petersson, där han sitter intill brasan i en timmerstuga på Herrestad. Här finns gott om tänkbara promenadstråk med skiftande natur, spår av vilt och Kontakt med djur frigör "välbefinnandehormonet" oxytocin och är en viktig del inom grön rehabilitering. Lätt att förstå när djurskötselinstruktör Ida Rantonen kelar med ett av lammen som föddes i januari på Lilla Segerstad. bronsåldersrösen, där deltagarna kan hitta sina favoritslingor. Ja här finns det många ställen att gå vilse på, säger Ulf Petersson med ett leende, och låter oss njuta av en hamlad lind som letar sig upp mitt i ett stenröse. Trädgård och smådjur Några mil bort vid Lilla Segerstad finns djurbesättningen med får, lamm, kor och kalvar som deltagarna kan vara med och sköta, allt utifrån intresse och förutsättningar. Det finns möjlighet för deltagarna att umgås med djuren, och kanske jobba lite med dem, säger djurskötselinstruktör Ida Rantonen, med ett av de lurviga nyfödda lammen i famnen. I Tenhult är inriktningen trädgård och smådjur. Trädgårdsmästare James Chadwick planerar för fullt för den intensiva våren och ser fram mot att lära ut lite om odlandets villkor. Vi ska jobba med sticklingar i växthuset och samla in fröer. Undan för undan blir det mer och mer arbete utomhus med odlingarna. Vi ska bland annat bygga en ny köksträdgård. I Tenhult finns en rad smådjur som gnagare, reptiler, kaniner och getter. Deltagarna kan umgås med dem och den som vill kan hjälpa till med skötseln. En av våra deltagare har blivit väldigt förtjust i baggen, berättar Sofia Carlsson, instruktör i djurskötsel. I Tenhult startade den första gruppen i 20 LandstingsNYTT Nr 1 2013