Immeln nätprovfiske 2014 Immeln Sjöprovfiske 2014 Sammanfattning Bedömningen av status för fisk i Immeln enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NV 2007:4 bilaga 1) blir måttlig status 2014. o sex av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar försurningspåverkan o en av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar näringspåverkan Länsstyrelsens bedömning av resultaten för fisk med avseende på försurningsgrad blir klass 2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar. Sjönamn Avrinningsområde Koordinater (RT90) Immeln 87 Skräbeån 624180 141251 Sjöyta (km 2 ) Största djup (m) Omsättning s-tid (år) Höjd över havet (m) 24,28 28,0 1,61 81 Försurningsgrad Måluppfyllelse Rovfisk- eller Ekologisk status kalk karpfiskdominerad (EQR8) 2 Ja Rovfisk Måttlig Sjön provfiskades av Länsstyrelsen Skåne i mitten av juli månad 2014. Juli månad 2014 var mycket varmare än normalt (+ 3,9 o C relativt medelvärdet för 1961-1990) och mer nederbördsrik än normalt (+ 16 mm relativt medelvärdet för 1961-1990). Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varvid 56 bottensatta nät och 8 pelagiska nät lades ut. Immeln har tidigare provfiskats vid tre tillfällen; 1991, 2001 och 2010. Syftet med provfisket är kalkningseffektuppföljning, regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. De vattenkemiska förhållandena har varit tillräckligt bra under femårsperioden 2008-2013, för att uppnå satt mål, ph minst 6,0. Svaga syreförhållanden från cirka 7-8 meters vattendjup under 2014, kan ha påverkat fångstresultatet negativt i djupintervallen 6-35 m. Totalt fångades sex fiskarter under 2014 - alla har tidigare fångats. Gädda, sarv och sutare saknades i fångsten 2014. I Immeln 2014 fångades totalt mindre antal fiskar per nät än i medeltal för den sydvästsvenska skogssjön, men klart fler än kvartil 1-värdet (dvs. än för motsvarande 25% av sjöarna). Det samma gäller för vikt per nät. Abborre dominerar fångsten i både antal (ca 61 %) och i vikt (ca 62 %) under 2014. Mörtsamhället visar svaga tecken på försurningspåverkan under 2014. 1
BAKGRUND Immeln Sjöprovfiske 2014 Figur 1. Immeln Områdesbeskrivning Kalkstart: 1983 ph okalk_2007/2008 : 5,70 ph 1860, ca.: 6,78 ph relativt ph 1860 : 1,08 Mål: Vattenkemi; ph=6,0 oorg Al < 50 µg/l Biologi: reproducerande mört, obetydligt försurningspåverkad bottenfauna. Figur 2. Det kalkade åtgärdsområdet, Immeln (Detaljkarta C). Immeln är en skogssjö (70% skogsmark i avrinningsområdet) i det kalkade åtgärdsområdet Immeln, inom Skräbeåns avrinningsområde. Immeln har ett maxdjup på 28,0 meter och med ett medeldjup på 6,8 meter och med en lång omsättningstid (ca. 1,61 år). Kalkning startade 1983 med sjökalkning i en uppströmsliggande sjö (Hjärtasjön) och med en kalkdoserare i Strönhultsbäcken. 2
Vattenkemi Immeln Sjöprovfiske 2014 Syra- och buffertförhållande samt vattenfärg ph och alkalinitet från år 2004 och framåt. Kalkstart 1983. Period 2009 2014 ph Alk µekv/l Färg mg Pt/L Antal st. 36 36 36 Min 6,36 95 63 1:a kvartil 6,73 106 80 Median 6,83 117 95 Medel 6,81 116 104 3:e kvartil 6,95 125 131 Max 7,11 150 180 Figur 3. Syra- och buffertstatus 1985-2014 Tabell 3. Statistik för de senaste sex åren Immeln är idag betydligt brunfärgad med en median vattenfärg på 95 mg Pt/L. Immeln har idag en stabil försurningskemi (m. avs. på ph och alkalinitet). Oorganiskt aluminium mäts inte kontinuerligt, men högsta värde från åtta prov under perioden 2010 2011 var 30 µg oorganiskt Al/L. Målet med ph 6 under minst fem år, har uppnåtts för perioden 2009 2014. Näringsförhållanden Variabel Säsong Antal Medel ± 95 % CL 3 Median (1:a 3:e kvartil) Min (år) Max (år) PO 4 -P μg/l Vår 18 4 ± 1 4 (3-5) 1 (1998) 7 (2008) PO 4 -P μg/l Sommar 17 3 ± 1 3 (3-4) 1 (1999) 7 (2000) TP μg/l Vår 18 14 ± 2 14 (12-15) 7 (1998) 19 (2008) TP μg/l Sommar 18 12 ± 1 13 (11-14) 7 (1998) 15 (2012) NO 3 -N μg/l Vår 18 365 ± 25 370 (338-397) 232 (2003) 447 (2000) NO 3 -N μg/l Sommar 18 196 ± 26 201 (162-222) 102 (1997) 300 (2008) TN μg/l Vår 18 806 ± 64 846 (702-895) 562 (2005) 1 022 (2008) TN μg/l Sommar 18 661 ± 49 684 (598-737) 433 (2005) 804 (2006) Tabell 4. Statistik för näringsvariabler vår och höst under åren 1997-2014. Gul markering visar direkt växttillgänglig form av fosfor och kväve sommartid. Rödmarkering visar på underlag för bedömning av status med avseende på näringsämnen inom vattenförvaltningen. I Immelns utflöde genomförs årligen en utökad vattenkemisk provtagning sex gånger per år. I tabell 4, redovisas data för fosfor och kväve säsongsvis, dvs. från vår (april) och sommar (augusti) under denna period. Fosfat-fosforhalten kan vara mycket låg och skiljer sig inte nämnvärt mellan säsongerna. Resultaten i tabell 4 visar att fosfor (som PO 4 -P) möjligen kan verka tillväxtbegränsande i Immeln. Total-
Immeln Sjöprovfiske 2014 fosfor (TP) halterna är relativt låga och tenderar att vara något lägre under sommaren, dock inte signifikant lägre. Halten oxiderat kväve (som NO 3 -N) sjunker från vår till sommar men visar att kväve trots det inte kan verka tillväxtbegränsande sommartid. Koncentrationen av total-kväve (TN) sjunker något under sommaren relativt under våren, minskningen verkar inte vara signifikant. Närsaltshalterna i Immeln 2014 avvek inte från tidigare år. Fosfor och kväve är allmänt relativt låga i Immeln och vi bedömer att bara fosfor kan verka tillväxtbegränsande. Väder Lufttemperaturen i Osby strax väster om Immeln och för år 2014 relativt den för perioden 1961-1990 har bestämts av SMHI, se http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month/vov_pdf/. Figur 4. Lufttemperatur ( o C/mån), månadsmedel i Osby 2014 Figur 5. Månadsnederbörd (mm/mån) i Osby 2014 relativt perioden 1961-1990. relativt perioden 1961-1990 År 2014 är det hittills det varmaste året sedan mätperiodens början1923. Det näst varmaste året inträffade 1934 med ett årsgenomsnitt på 8,4 o C. År 2014 översteg denna genomsnittstemperatur med hela 0,5 o C (8,9 o C). Månadsmedeltemperaturen i Osby 2014 var inte lägre än normal vid något tillfälle och bara normal under juni. Speciellt stora temperaturöverskott inträffat i under vår vintermånaderna februari (+4,6 o C) och mars (+4,5 o C). Men även april, juli, september och oktober hade mycket höga överskottstemperaturer (ca +3 o C). Hela 2014 var med andra ord mycket varmare än normalt. Vår vintern, juli och hösten var speciellt mycket varmare än normalt. Årsnederbörden 2014 var 874 mm och var klart högre än den genomsnittliga för 1961 1990 på 712 mm/år. Lägst årsnederbörd sedan stationens start 1923 föll 1947 med 432 mm medan högst nederbörd föll 2007 med 1 037 mm. Nederbörden 2014 låg således hela 162 mm över genomsnittet för 1961 1990. Den mycket varma vintern och våren 2014 (januari april) föll totalt något mer regn (+17 mm) relativt motsvarande period för åren 1961 1990. Under maj föll extremt mycket mer (+55 mm) än för åren 1961 1990. Även i augusti (+38 mm), oktober (+29 mm) och i december (+23 mm) föll mycket mer nederbörd än i genomsnitt för dessa månader under perioden 4
Immeln Sjöprovfiske 2014 1961 1990. Tydliga nederbördsunderskott under 2014 inträffade i mars ( 13 mm) och i september ( 15 mm) relativt genomsnitt för dessa månader under perioden 1961 1990. Första provfiskedygnet kom med en helmulen himmel, ch ett lätt duggregn och en relativt svag nordlig vind med en lufttemperatur på 17,1 o C. Sportfiskesituation och fisketryck Det finns ett allmänt fiske i Immeln. Markägare och andra sportfiskare bedriver ett visst nät- och handredskapsfiske i sjön. Fisktrycket bedöms vara normalt. 5
PROVFISKERESULTAT Immeln Sjöprovfiske 2014 Tabell 5. Provfiskeuppgifter Sjönamn Koordinater Datum 1:a nätläggning (RT90) Immeln 624180-141251 2014-07-14 Yttemperatur ( o C) Bottentemperatur ( o C) Siktdjup (m) Antal bottennät (st.) Antal pelagiska nät (st.) 19,3 13,9 3,3 56 8 Provfisket genomfördes under fyra nätter med 56 nät av typen Norden 12 och med åtta pelagiska nät av typen Norden11. Fem provfiskedjup avfiskades med bentiska nät; 0-3 m med 13 nät och 3-6 m med 15 nät och 6-12 m med 14 nät och 12-20 m med 12 nät samt 20-35 m med 2 nät. De pelagiska näten avfiskade fyra djup; 0-6 m, 6-12 m, 12-18 m och 18-24 m, fångsten hölls isär för åtta djup; 0-3 m, 3-6 m, 6-9 m, 9-12 m, 12-15 m, 15-18 m, 18-21 m och 21-24 m (Immelns största djup är 28,0 m). Provfisket var standardiserat och följde Naturvårdsverkets aktuella Undersökningsmetodik för provfiske i sjöar. Resultaten från provfisket har redovisats till central datavärd, SLU, och finns här: http://www.slu.se/sv/fakulteter/akvatiska-resurser/databaser/databasfor-sjoprovfiske-nors/. De första 16 bentiska näten lades ut den 14 juli och togs upp den 15 juli 2014, osv. se figur 6. Figur 6. Nätläggningskarta och nättläggningsdjup Vi har ännu inte kunnat få tag i kartan digitalt och kan därför inte presentera näten på denna här. 6
Immeln Sjöprovfiske 2014 Vattentemperatur och syrgasmättnad i djupled vid provfisketillfället visas i figur 7 nedan. Kommentar: Siktdjupet den 14 juli var 3,3 m och bedöms vara måttligt. Vattentemperaturen i Immeln var normal i ytvattnet (19,3 o C). Temperaturen föll ner till 13,9 o C vid 10,0 meters djup. Sjön var temperaturskiktad. Syrgasmättnaden föll från 90% på en meters vattendjup till svaga syreförhållande (48 % mättnad) på 10,0 meters djup. Sjön var syreskiktad mellan sju och åtta meters djup. Slutsats: Förutsättningarna för fiskfångst i näten på djupintervallen 6-12, 12-20 och 20-28 m:s vattendjup var begränsande. Figur 7. Syre- och temperaturprofiler i Immeln under provfisket i juli 2014 Artsammansättning Totalt fångades sex arter vid provfisket 2014, se bilaga 1. Tre av dessa sex arter hör till familjen karpfiskar (Cyprinidae): mört, braxen och benlöja som är försurningskänsliga. De tre andra arterna är abborre, gers och sik. Vid provfisket 2014 dominerade abborre som art, både antalsmässigt och viktsmässigt (680 st. och 32 685 g) över mört (143 st. och 7 308 g). Jämfört med tidigare fångster i Immeln från 1991-2010 så minskade antalet fångade fiskar 2014 till något färre för abborre, mört och gers samt tre gånger färre för sik. För braxen var antalet fångade fiskar fyra gånger fler samt för benlöja två gånger fler, jämfört med tidigare fångster i Immeln från 1991-2010. 7
Immeln Sjöprovfiske 2014 Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med den svenska sjön var antalet fångade individer i Immeln 2014 något färre för abborre samt betydligt färre för braxen och benlöja samt mycket färre för mört. För gers var antalet fångade individer i Immeln 2014 något fler, jämfört med sydvästsvenska skogssjöar. Jämfört med den svenska sjön var antalet fångade individer för gers något färre samt betydligt färre för sik. Jämfört med tidigare fångster i Immeln från 1991-2010 var vikten fångad fisk 2014 mycket lägre för sik samt betydligt lägre för mört och gers. För braxen var vikten fångad fisk 2014 mycket högre samt betydligt högre för abborre och benlöja, jämfört med tidigare fångster i Immeln från 1991-2010. Jämfört med andra sydvästsvenska skogssjöar och med den svenska sjön var vikten fångad fisk i Immeln 2014 mycket lägre för mört. Jämfört med andra sydvästsvenska skogssjöar var vikten fångad fisk betydligt lägre för benlöja och gers samt något lägre för braxen samt betydligt högre för abborre. Jämfört med den svenska sjön var vikten fångad fisk i Immeln 2014 mycket lägre för sik samt betydligt lägre för abborre, braxen, benlöja och gers. Tabell 6. Resultat från provfiske i Immeln i juli 2014 med bottensatta nät. Färgskrafferade uppgifter avser jämförelsematerial. Gul färg = Medel av resultat från provfisken 1991-2010 i Immeln. Grå färg = Medel av senaste provfisket i 82 sydvästsvenska skogssjöar som geografiskt avgränsas av följande koordinater (RT90); norr 62 70 000, syd 62 00 000, väst 13 00 000 och öst 14 33 000; i tid - inom perioden 1995-2011; uppenbara slättsjöar har uteslutits, ex-vis Oppmannasjön, Levrasjön, Råbelövssjön, Finjasjön, Västra Ringsjön m.fl. I dessa 82 sjöar förekom abborre i alla 82, mört i 76 sjöar, braxen i 58 sjöar, sarv i 28 sjöar och gädda i 65 sjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012). Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, 2010 - tabell 13). Variabel Abborre Mört Braxen Benlöja Sik Gers Antal 2014 (st.) 680 143 61 36 23 176 Antal 2014 i procent av totalt antal 60,8 12,8 5,5 3,2 2,1 15,7 Antal per nät 2014 (st./nät) 12,1 2,6 1,1 0,6 0,4 3,1 Immeln, äldre fiske 1991 2010 14,0 2,8 0,3 0,3 1,1 4,4 Sydvästsvenska skogssjöar 14,1 16,6 2,3 1,8 2,5 Svenska sjöar 16,1 17,3 3,0 2,5 0,9 3,9 Vikt 2014 (g) 32 685 7 308 10 530 595 738 648 Vikt 2014 i procent av total vikt 62,3 13,9 20,1 1,1 1,4 1,2 Vikt per nät 2014 (g/nät) 584 131 188 11 13 12 Immeln, äldre fiske 1991 2010 457 172 83 4 36 18 Sydvästsvenska skogssjöar 455 386 206 24 17 Svenska sjöar 641 460 396 26 141 29 Medellängd 2014 (mm) 126 170 238 133 166 70 Immeln, äldre fiske 1991 2010 124 173 261 136 157 72 Sydvästsvenska skogssjöar 119 138 211 116 87 Svenska sjöar 150 150 Medelvikt 2014 (g) 48 51 173 17 32 4 Immeln, äldre fiske 1991 2010 34 57 360 16 31 4 Sydvästsvenska skogssjöar 34 32 149 11 8 Svenska sjöar 66 42 8
Immeln Sjöprovfiske 2014 Abborrens medellängd i fångsten 2014 var oförändrad och medelvikten var betydligt högre, relativt tidigare provfiskefångster i Immeln. Medellängden för abborre i Immeln 2014 var något längre än den förväntade i en sydvästsvensk skogssjö men betydligt mindre än i en svensk sjö i allmänhet. Abborrens medelvikt i Immeln 2014 var betydligt högre än den förväntade i en sydvästsvensk skogssjö och betydligt lägre än i en svensk sjö i allmänhet. Mörtens medellängd i fångsten var 2014 oförändrad, relativt tidigare provfiskefångster i Immeln. Medellängden var betydligt större än vad som förväntas i en sydvästsvensk skogssjö och i en svensk sjö i allmänhet. Mörtens medelvikt i Immeln 2014 var något lägre än vid tidigare provfiskefångster. Medelvikten var betydligt högre än vad som förväntas i en sydvästsvensk skogssjö och i en svensk sjö i allmänhet. Braxens medellängd var något kortare 2014 relativt tidigare provfiskefångster samt något längre än i den sydvästsvenska skogssjön. Braxens medelvikt 2014 var betydligt mindre än vid tidigare provfiskefångster samt något högre än i den sydvästsvenska skogssjön. Gersens medellängd var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt mindre änsom i den sydvästsvenska skogssjön. Gersens medelvikt 2014 var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt mindre än i den sydvästsvenska skogssjön. Benlöjans medellängd var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt längre än i den sydvästsvenska skogssjön. Benlöjans medelvikt 2014 var den förväntade 2014, relativt tidigare provfiskefångster och betydligt högre än i den sydvästsvenska skogssjön. Sikens medellängd var något längre 2014 än i tidigare fångster i Immeln, från 1991-2010. Sikens medelvikt 2014 var den förväntade, relativt tidigare provfiskefångster. 9
Immeln Sjöprovfiske 2014 Frihängande nät (pelagiska) Totalt fångades fyra arter vid provfisket 2014 med totalt 8 nät. Dessa arter var; abborre, mört, sik och benlöja. Tabell 7. Resultat från provfiske i Immelnsjön i juli 2014 med 8 st. frihängande nät. Färgskrafferade uppgifter visar på jämförelsedata. Gul färg = Medel av resultat från provfisken 2010 i Immeln. Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, 2010 - tabell 13). Variabel Abborre Mört Sik Benlöja Antal 2014 (st.) 61 13 26 13 Antal 2014, andel i % 54,0 11,5 23,0 11,5 Antal per nät 2014, st./nät 7,6 1,6 3,3 1,6 Immeln, äldre fiske 2010 8,8 2,8 1,1 0,5 Svenska sjöar 19,6 36,0 8,5 17,8 Vikt 2014 (g) 477 638 793 326 Vikt 2014, andel i % 21,4 28,6 35,5 14,6 Vikt per nät 2014, g/nät 60 80 99 41 Immeln, äldre fiske 2010 77 82 22 10 Svenska sjöar 415 652 249 243 Medellängd 2014, mm/fisk 94 169 165 155 Immeln, äldre fiske 2010 97 148 143 145 Svenska sjöar Medelvikt 2014, g/fisk 8 49 31 25 Immeln, äldre fiske 2010 9 30 20 20 Svenska sjöar Abborre dominerade totalt i fångsten i de fria vattenmassorna (pelagialen) centralt i Immeln, antalsmässigt (ca. 54 %) och sik dominerade viktsmässigt (ca. 36 %), se tabell 7. 10
Immeln Sjöprovfiske 2014 Fångst i djupled Fördelningen av fångsten i djupled visar att väldigt litet fisk fångades på 12 20 m och 20 35 m djup, se tabell 8. Tabell 8. Fångstuppgifter per nät för bottensatta nät och djupzon i Immeln 2014 Djupzon Variabel Sort Abborre Mört Braxen Benlöja Sik Gers Totalt 0-3 m Antal st./nät 13,2 8,4 4,0 2,2 0,0 3,1 30,9 3-6 m Antal st./nät 23,3 2,2 0,4 0,5 0,0 3,8 30,1 6-12 m Antal st./nät 8,5 0,1 0,2 0,0 0,5 4,8 14,1 12-20 m Antal st./nät 3,4 0,0 0,0 0,0 1,2 1,0 5,6 20-35 m Antal st./nät 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0-3 m Vikt g/nät 519 414 615 35 0 11 1594 3-6 m Vikt g/nät 1182 123 78 9 0 11 1402 6-12 m Vikt g/nät 488 6 98 0 17 19 628 12-20 m Vikt Vikt 114 0 0 0 37 6 157 20-35 m Vikt Vikt 0 0 0 0 31 0 31 Sydvästskånska skogssjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012 - tabell 25 och 26) 0-3 m Antal st./nät 18,2 23,4 3,3 - - 2,3 46,2 3-6 m Antal st./nät 11,3 19,1 1,1 - - 4,2 20,0 6-12 m Antal st./nät 3,6 7,9 0,7 - - 2,6 6,5 0-3 m Vikt g/nät 579 525 304 - - 16 1 545 3-6 m Vikt g/nät 424 836 116 - - 26 775 6-12 m Vikt g/nät 144 747 184 - - 18 342 I en sydvästsvensk skogssjö kan man förvänta sig en halvering av total fångst både med avseende på antal och vikt när djupet ökar från 0 3 m till 3 6 m, se tabell 7. I Immeln 2014 fångades betydligt mindre antal fiskar per nät på 0 3 m djup och betydligt fler på 3 6 m och 6 12 m, än förväntat. Viktmässigt var fångsten som förväntat på 0 3 m djup och betydligt högre på 3 6 m och 6 12 m. Antalet abborrar var betydligt färre i Immeln 2014 än vad som kan förväntas i en sydvästsvensk skogssjö på 0 3 m djup och betydligt fler på 3 6 m och 6 12 m. Vikten av abborre var något lägre på 0 3 m djup och mycket högre på 3 6 m och 6 12 m djup, än vad som kan förväntas. För mört var fångsten, både med avseende på antal och vikt, mycket lägre i samtliga djupzoner än vad som kan förväntas i en sydvästsvensk skogssjö. 11
Immeln Sjöprovfiske 2014 Frihängande nät (pelagiska) Tabell 9. Fångstuppgifter för frihängande nät per djupzon i Immeln 2014 Djupzon Variabel Sort Abborre Mört Sik Benlöja Totalt 0-3 m Antal st./nät 6,0 4,0 0,5 6,5 17,0 3-6 m Antal st./nät 19,0 2,0 0,0 0,0 21,0 6-9 m Antal st./nät 2,0 0,5 0,0 0,0 2,5 9-12 m Antal st./nät 0,5 0,0 0,5 0,0 1,0 12-15 m Antal st./nät 1,5 0,0 1,0 0,0 2,5 15-18 m Antal st./nät 1,5 0,0 3,5 0,0 5,0 18-21 m Antal st./nät 0,0 0,0 5,5 0,0 5,5 21-24 m Antal st./nät 0,0 0,0 2,0 0,0 2,0 0-3 m Vikt g/nät 46 174 15 163 398 3-6 m Vikt g/nät 150 102 0 0 252 6-9 m Vikt g/nät 14 43 0 0 57 9-12 m Vikt g/nät 1 0 15 0 16 12-15 m Vikt g/nät 17 0 30 0 47 15-18 m Vikt g/nät 12 0 90 0 102 18-21 m Vikt g/nät 0 0 172 0 172 21-24 m Vikt g/nät 0 0 76 0 76 Antalet fångade fiskar per nät var mycket färre på 6 9 m, 9 12 m, 12 15 m och 21 24 m. Mängden fisk per nät minskade från djupzonen 0 3 m (398 g/nät) till djupzonen 9 12 m (16 g/nät) och ökade sedan till djupzonen 18 21 m (172 g/nät). UTVÄRDERING - BEDÖMNING Förekomst av arter Totalt har fyra provfisken genomförts under perioden 1991 2014. Under denna period har nio arter fångats, se tabell 10 nedan. Gädda, sarv och sutare fångades inte 2014. ÅR Abborre Mört Braxen Sik 12 Benlöja Gers Gädda Sarv Sutare 1991 x x x x x x x x 2001 x x x x x x x x x 2010 x x x x x x x 2014 x x x x x x X = arten har fångats; röd fyllning = har ej fångats Tabell 10. Arter som fångats, respektive inte fångats ett givet provfiskeår. Totalt har nio arter fångats vid provfisken Immeln. Vid provfisket 2014 fångades sex arter; abborre, mört, braxen, sik, benlöja och gers, se tabell 10. De arter som saknades i provfisket 2014 var; gädda, sarv och sutare. Sex fångade arter 2014 är mycket färre än de förväntade 10 arterna för Immeln.
Antal och vikt, tidsserie Immeln Sjöprovfiske 2014 Antal individer, st/nät Vikt, g/nät Figur 8. Fångst per ansträngning som antal respektive vikt/ nät, art och totalt i Immeln 1991-2014. Immeln provfiskades en första gång 1991 och därefter vid ytterligare tre tillfällen; 2001, 2010 och det här aktuella provfisket 2014. Provfisket 1991 genomfördes med äldre provfiskenät (DROT14). Jämförelser mellan resultaten för 1991 och resterande provfisken i figur 8 haltar därför med avseende på totalt antal och mängd medan relationen mellan arterna i fångsterna ska vara jämförbara. Antal fångade fiskar minskade något från 1991 till 2001-2014. Denna minskning berodde framför allt på en minskning i antal för abborre och gers. Vikt fångad fisk sjönk rejält från 1991 till 2001-2010 för att sedan åter öka 2014, om än inte till 1991 års vikt. Förändring i vikt kan framför allt kopplas till förändringar i vikt för mört, gädda, sutare och braxen. Vid samtliga fyra provfisken 1991-2014 dominerade abborre i såväl antal som vikt över mört, se figur 8. Vid provfisket 2010 minskade mört, men ej abborre, drastiskt i både antal och vikt. Orsaken till detta är okänd. Vid senaste provfisket 2014, var fångsten av mört åter den förväntade i vad avser såväl antal som vikt. Den reduktion i fångst av mört som noterades 2010 kunde också registreras för sik. Siken har emellertid ännu inte återhämtat sig 2014, på samma sätt som mörten har. Övriga fångade arter 2014; sarv och benlöja, förekom båda fåtaligt. Den drastiska effekten mellan 2010 för mört och i viss mån för sik kan vi ej förklara. Möjligen kan den ha varit klimatbetingad. Artvis bedömning Nedan följer en artvis beskrivning av Immelns fisksamhälle 2014. Längdfördelning redovisas för abborre och mört. Med hjälp av ett frekvensdiagram kan man jämföra vilka längdklasser som dominerar inom respektive art och dra generella slutsatser om populationens status, eventuella konkurrenssituationer samt se om vissa längdklasser eventuellt saknas. 13
Immeln Sjöprovfiske 2014 Mört är målart för att bedöma försurningspåverkan i skånska sjöar. Länsstyrelsens bedömning fokuserar därför på resultatet för denna art men utnyttjar också bland annat resultaten för andra försurningskänsliga karpfiskar i sin slutliga, samlade bedömning. ABBORRE Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 Längder 5 mm:s klasser Immeln abborre 2010 285-289 Figur 9. Längdfrekvensdiagram för abborre i fem mm:s längdklasser 2010 och 2014 Antalet abborrar per längdklass fördelade sig 2014, enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess start men därefter först snabbt minskande och sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan förvänta sig i en normal abborrpopulation i Immeln. År 2014 fångades dock relativt bra med årsyngel av abborre (< 72 mm långa, se bilaga 3), något fler än vid provfisket 2010. Huvuddelen fångade abborrindivider 2014, återfanns inom längdintervallet 70-140 mm, dvs. var tre-somriga (2+) eller yngre. Antalet längre än 140 mm ( 3+) år 2014 var ungefär lika med antalet år 2010. Medellängd och vikt för de fångade abborrarna 2014 var 126 mm och 48 g. Vid provfisket 2010 var motsvarande siffror 127 mm och 42 g. Minst fångad abborre var 64 mm lång och vägde 2,3 g. Störst fångad abborre var 415 mm lång och vägde 937,6 g. För abborre kunde inga reproduktionsproblem påvisas för 2014. 310-314 335-339 360-364 385-389 MÖRT Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 Längder 5 mm:s klasser Immeln mört 2010 285-289 Figur 10. Längdfrekvensdiagram för mört i fem mm:s längdklasser 2010 och 2014 310-314 335-339 360-364 385-389 Det totala antalet mörtar har ökat markant i fångsten 2014 relativt i fångsten 2010. Antalet mörtar per längdklass i Immeln år 2014 fördelade sig inte enligt den hyperbolkurva man kan förvänta sig i en normal mörtpopulation, något den inte heller gjorde år 2010. Om detta berodde på att storleken 14
Immeln Sjöprovfiske 2014 på årsyngel hos mört var för liten för att kunna fångas 2014 eller om något annat inträffat (t.ex. problem vid/med reproduktionen eller ett stort predationstryck) något som fångsten 2010 kan ha visat. Det fångades bara ett fåtal mörtar mindre än 100 mm långa år 2014. Detta är emellertid klart bättre än 2010, då inga mörtar mindre än 100 mm långa fångades. Reproduktionen fungerade därför 2014 om än möjligen svagt. År 2010 fungerade emellertid inte reproduktionen för mört. Medellängd och vikt för de fångade mörtarna 2014 var 170 mm och 51 g. Vid provfisket 2010 var motsvarande siffror 170 mm och 47 g. Minst fångad mört var 77 mm lång och vägde 3,8 g. Störst fångad mört var 222 mm lång och vägde 99,3 g. Svag förekomst av årsyngel i mörtfångsten 2014 och en klar avsaknad år 2010, kan indikera en negativ påverkan på mörtens reproduktion. BRAXEN Braxen har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 1,1 st./nät med en medellängd på 238 mm och en medelvikt på 173 g. Minsta braxen 2014 var 117 mm lång och vägde 15,0 g och störst var 519 mm och vägde 1 182 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för braxen. SIK Sik har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 0,4 st./nät med en medellängd på 166 mm och en medelvikt på 32 g. Minsta fångad sik 2014 var 148 mm lång och vägde 20,5 g medan störst fångad sik var 188 mm lång och vägde 45,1 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för sik. GERS Gers har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 3,1 st./nät med en medellängd på 70 mm och en medelvikt på 6 g. Minst fångad gers 2014 var 50 mm lång och vägde 1,2 g medan störst fångad gers var 107 mm lång och vägde 12,4 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för gers. BENLÖJA Benlöja har fångats vid samtliga provfisken. År 2014 fångades 3,2 st./nät med en medellängd på 113 mm och en medelvikt på 17 g. Minsta fångad benlöja 2014 var 85 mm lång och vägde 3,5 g medan störst fångad benlöja var 173 mm lång och vägde 31,6 g. Vi kunde inte skönja någon försurningspåverkan för benlöja. 15
SUTARE Immeln Sjöprovfiske 2014 Sutare har fångats 1991 (två individer) och 2001 (två individer) men inte 2010 eller i detta provfiske 2014. Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. SARV Sarv (två individer) har fångats vid provfisket 2001, men inte vid provfiskena 1991, 2010 eller vid detta provfiske, 2014. Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. GÄDDA Gädda har fångats 1991 (fyra individer), 2001 (en individ) och 2010 (tre individer) men inte någon individ vid detta provfiske, 2014. Med så få fångade individer är det inte möjligt att uttala sig om vad detta betyder för arten över tiden i sjön. Försurningsbedömning Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram ett bedömningsunderlag för att klassa fiskfaunan till en viss försurningsgrad (sex klasser 1-6) utifrån provfiskeresultat (Länsstyrelsen Jönköping, 2010). Resultaten från provfisket i Immeln 2014 resulterar enligt denna bedömning i klass 2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (som mört) uppvisar reproduktionsstörningar. Länsstyrelsen i Skåne län bedömer kalkade sjöars fiskfauna med avseende på surhet i fyra statusklasser (god, måttlig, otillfredsställande och dålig status). Resultaten för Immeln 2014 bedöms som måttlig status med avseende på fisk, dvs. enstaka 1+; dvs. minst en, en- eller tvåsomriga mörtar med längder <100 mm har fångats. 16
Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund 2007:4 Immeln Sjöprovfiske 2014 EQR8 är ett multimetriskt fiskindex för sjöar. EQR8 försöker bedöma ekosystemets förmåga att upprätthålla ett balanserat, integrerat och anpassat organismsamhälle med en artsammansättning, mångsidighet och funktionell organisation som är typisk för naturliga livsmiljöer i regionen. Tabell 11. Resultat för EQR8 i Immeln vid provfisket 2010 respektive 2014. Jämförvärdet visar det förväntade värdet för respektive del-index i den typ av sjö som Immeln är jämförbar med. P-värdet visar hur väl varje delindex för Immeln motsvarar jämförvärdet. EQR8 är medelvärdet av de åtta P-värdena. Datum, 1:a nätläggningsdag 2010-07-04 2014-07-14 Typ av sjöprovfiske Standardiserat Standardiserat Sjö Immeln Immeln 1. Antal inhemska fiskarter (st.), Niart 7 6 Jämförvärde Antal fiskarter (st.) 9,66 9,66 P-värde Antal fiskarter 0,08 0,02 2. Artdiversitet (antal), Sdn 1,94 2,41 Jämförvärde Artdiversitet (antal) 2,94 2,94 P-värde Artdiversitet 0,08 0,35 3. Artdiversitet (vikt), Sdw 1,91 2,23 Jämförvärde Artdiversitet (vikt) 3,46 3,46 P-värde Artdiversitet 0,04 0,10 4. Fångst/nät (g), Wiart 615 938 Jämförvärde Fångst/nät (g/nät) 1 311 1 311 P-värde Fångst/nät 0,10 0,47 5. Fångst/nät (antal), Niind 15,09 19,98 Jämförvärde Fångst/nät (individer/nät) 40,07 40,07 P-värde Fångst/nät 0,09 0,23 6. Medelvikt i totala fångsten (g), MeanW 40,76 46,92 Jämförvärde Fångst (g/indvid) 31,81 31,81 P-värde Fångst/nät 0,65 0,47 7. Andel potentiellt fiskät. abborrfiskar 1 (vikt), Andpis 0,50 0,45 Jämförvärde Andel pot. fiskätande abborrfiskar (vikt) 0,34 0,34 P-värde Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar 0,36 0,54 8. Kvot abborre/karpfisk 2 (vikt), AbCyW 4,78 1,77 Jämförvärde Kvot abborre/karpfisk (vikt) 0,83 0,83 P-värde Kvot abborre/karpfisk 0,11 0,49 Medelvärde av P-värden = EQR8 0,19 0,33 Status med avseende på fisk Otillfredsst. Måttlig 1 abborrfiskar = fiskätande abborrar (längre än 120 mm) och gös; 2 karpfisk = cyprinider, dvs. arter som mört, braxen, björkna, sarv, karp m.fl. 17
Tabell 11 visar på måttlig status för fisk i Immeln 2014, dvs. EQR8-värdet på 0,33. Immeln Sjöprovfiske 2014 Figur 11. Klassifiering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket i Immeln 2014. Figuren visar P-värden och ju närmare ett p-värdet är desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det sammanlagda värdet av P-värdena delat med antalet P-värden (åtta stycken) ger underlag för sjöns ekologisk status, Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status. Figur 11 ovan visade att P-värdet för framför allt antal arter, diversitet antal, diversitet vikt och antal individer (lägre än förväntat) kraftigt avvek från de förväntade, i en helt opåverkad sjö av samma typ som Immeln. Övriga P-värden var nära de för en opåverkad sjö. Figur 12. Förändring i ekologisk status för fisk mellan olika provfisken. Figur 12 ovan visar förändring i ekologisk status över tiden i Immeln. Indexet minskade från god status 1991 till otillfredsställande status för 2010 för att öka till måttlig status 2014. 18
Immeln Sjöprovfiske 2014 Bilagor och referenser Bilagor 1. Nätprovfiske i Immeln, översiktliga fångstuppgifter från fram t.o.m. 2014 2. Längdfrekvensdiagram över tid i Sandören. 3. Tidigare åldersbestämningar i Immeln. Referenser 1. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 utgåva 1, december 2007. Bilaga A, Bedömningsgrunder för sjöar. 2. Länsstyrelsen Skåne, 2012. Fisk i sydvästsvenska skogssjöar ett underlag för jämförelse med andra sjöar. 3. Länsstyrelsen Jönköping, 2010:xx. Nätprovfiske i Jönköpings län mall för provfiskeutvärdering. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/djuroch-natur/fiske/utbildning%20prov%20och%20elfiskeutv%c3%a4rdering/mall-fornatprovfiskeutvardering.pdf 4. Bedömningsskala för fisksamhällens försurningspåverkan, Länsstyrelsen i Skåne 2010. 19
IMMELN Bilaga 1.
Bilaga 2 Längdklasser Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln abborre 1991 Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln mört 1991 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln abborre 2001 Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln mört 2001 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln abborre 2010 Antal st./klass 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Immeln mört 2010 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 35-39 60-64 85-89 110-114 135-139 160-164 185-189 210-214 235-239 260-264 285-289 310-314 335-339 360-364 385-389 Längder 5 mm:s klasser Längder 5 mm:s klasser
Bilaga 3 Immeln åldersanalys av mört och abborre MÖRT Tot 0+ 1+ 2+ 3+ 4+ År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max 1991 29-jul 92 0 0 1 101 101 101 1 102 102 102 11 134 126 160 2001 05-aug 73 3 53 53 56 7 77 68 86 12 99 90 106 9 123 113 139 14 150 142 158 ABBORRE Tot 0+ 1+ 2+ 3+ 4+ År Datum antal n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max 1991 29-jul 96 2 67 65 68 19 90 72 112 11 114 105 142 12 143 130 174 9 175 167 187 2001 05-aug 92 17 65 46 72 24 100 83 109 22 119 105 131 9 133 127 145 16 166 148 185