"Vi tycker om vårt område"

"Vi tycker om vårt område" - Tankarna och skälen till att det inte brann i Vårby gård Rapport av Patricia Palma oktober 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 2. Bakgrund och syfte 4. De goda krafterna enas 4. Skillnaden mellan igår och idag i Vårby gård? 4. Tidiga insatser 5. Kommunens och fastighetsägarnas insatser i området 10. Varför brann det inte i Vårby gård? Ungdomarna svarar. 13. Analys: Vad är det som fått det att fungera? 15. Lista på insatser i Vårby gård 2008-2013 och tidigare 1

Sammanfattning I slutet av maj 2013 utvecklades en våg av oroligheter i olika områden runt om i Sverige, detta efter att en invånare skjutits till döds av polisen i Husby, nordväst om stadskärnan. En aggressiv atmosfär av frustration och missnöje utvecklades gentemot polisen och deras agerande. Oroligheterna spred sig till flera miljonprogramsområden runt om i Sverige, främst bland ungdomar. På många platser brändes bilar och det hela resulterade i stor skadegörelse på många olika håll i landet. Miklo har undersökt ett område där samma utveckling inte ägde rum närmre, Vårby gård, söder om Stockholm. En plats med likartad karaktär som de där oroligheterna skedde, och geografiskt belagt bara några minuter ifrån vissa förorter där det brann. Men i Vårby utvecklades inga upplopp, inga bilbränder eller skadegörelse. Vi frågade oss: Var det slumpen eller något annat som gjorde att det skiljde sig åt mellan de berörda stadsdelarna? För att kunna identifiera bilden av Vårby behövde vi ta reda på hur Vårby upplevdes av invånarna och hur Huddinge kommun och andra betydelsefulla aktörer arbetat för att tillsammans skapa ett bättre och tryggare Vårby gård. Vi på Miklo kontaktade samtliga aktörer och drivkrafter i Vårby för att få en klarare bild av olika former av arbete som lett till att området utmärker sig som en av de få historiska miljonprogram i Stockholm där det inte skedde oroligheter/upplopp och inte en enda registrerad bilbrand enligt polisrapporterna. Vi använder oss även av svaren från Miklo-projektet 143 utvecklar 143 där ca 100 elever från Vårbyskolan, från årskurs 7 till 9, intervjuades av Miklos medarbetare Bilal Amara. Ett projekt som handlade om dessa ungdomars tankar och syn på Vårby gård när det kommer till framtiden, skolan, förhållande med vuxna, förebilder, kriminalitet och droger. De fick även svara på frågan Varför tror du att det inte brann i Vårby gård? Vi har även valt att använda oss av kommunens samanställningsrapporter och underlaget: Utredningsdirektiv för Vårby- mål, analys och åtgärder för långsiktig utveckling. Bakgrund och syfte Efter upploppen i Husby och efter oroligheterna som spred sig runt om i olika områden i Stockholm, med Vårby gård som undantag, kände vi att det var väldigt intressant att titta närmare på varför det har varit lugnt i Vårby och fritt från både skadegörelse, bilbränder och poliskonfrontationer med invånarna. Vi på Miklo bestämde oss för att ta reda på vilka faktorer som var bakomliggande till denna skillnad i jämförelse med utvecklingen och händelseförloppet i de andra områdena i närheten. För Miklo är det viktiga att identifiera faktorerna och om några positiva sådana finns, lyfta fram dessa och presentera dem i denna rapport. På så vis kan vi tillsammans med intressenter sprida kunskap och inspiration till andra områden som kan ta efter och på så vis lyckas knäcka vissa långvariga problem som man trots alla insatser hittills inte lyckats kontrollera. 2

Vi på Miklo tog kontakt med nyckelpersonerna i detta arbete kring samverkan och bad dem berätta hur de jobbat med att förbättra Vårby, vilka insatser som genomförts och hur arbetet har sett ut. Denna rapport innehåller en sammanställning av Huddinge kommuns styrande kraft och arbete samt alla underkanaler som tillhör, exempelvis Brottsförebyggande rådet, Vårbyskolan och fritidsgården Vårby Ungdom. Vår rapport baseras även på en kartläggning av samtliga fastighetsägares insatser och bidrag till att göra Vårby till en bättre plats att leva i och framför allt boendeperspektivet i olika samtal och intervjuer med Vårbybor. De goda krafterna enas Runt sekelskiftet började många inse att man behövde göra olika insatser i området Vårby för att förhindra den negativa trenden som höll på att bildas. Det var hög kriminalitet och ett stort missnöje bland hyresgästerna som både kände sig otrygga, arga och besvikna. Hyresgästerna hade fått löften om många saker som aldrig hölls, var ledsna över områdets negativa utveckling och kände sig bortglömda. Det finns många goda krafter i Vårby gård, och det var dessa människor som runt sekelskiftet förstod att det var dags att agera och olika samarbeten började ta form. Dessa resulterade i uppkomsten av olika grupper och konkreta samarbeten som lett till resultat i Vårby som invånarna anser vara positiva. Fastighetsägarna har haft en nyckelroll i att möjliggöra de olika satsningarna tillsammans med Huddinge kommuns olika utvecklingsplaner och satsningar. Allt detta har utfallit i ett nätverk som idag jobbar för ett tryggare samhälle. Skillnaden mellan igår och idag i Vårby gård? Enligt Bengt Backman, som genom sina 40 år på fastighetsföretaget Huge Vårby sett områdets utveckling, så handlar den största skillnaden om en hyresgäst. En hyresgäst som lever under tuffare omständigheter, i ett samhälle med en mycket tuffare arbetsmarknad och som bor i ett område där 100 procent av lägenheterna och lokalerna är uthyrda. Samtidigt känner sig dagens Vårbybo, enligt enkäterna, betydligt nöjdare med att bo i Vårby gård idag än för ett par år sedan. Inledningsvis har drivkraften kommit från fritidsgården och deras chef Evy Wallin, till god hjälp har även Brottsförebyggande Rådet varit och en drivande person där är Christian Ottosson berättade Bengt Backman. Han förklarade även att fastighetsägarna i Vårby gård, Huge, Balder och Graflunds, har gemensamma träffar och nätverk, där har man arbetar med olika satsningar och projekt. Sedan Vårbygruppen bildades har de goda krafterna i Vårby arbetat mot mål som tydliggörs i alla sammanställningar och kartläggande dokument: Trygghet, gemenskap och demokrati genom långsiktiga lösningar inom ramen av en hållbar utveckling. 3

Till exempel bildades en fältgrupp som rekryterade ungdomar som var i fel banor, fel väg i livet. Tillsammans började denna grupp gå runt i Vårby om kvällar och nätter, besökte trapphus och såg till att det var lugnt i centrumområdet. Andra insatser som Miklo anser har bidragit till en positiv utveckling i Vårby är de projekt som fastighetsägarna utvecklat tillsammans med Huddinge kommun där man satsat framför allt på sysselsatta ungdomar genom att de själva jobbar med att göra det fint i området. Ett flertal Vårbybor påpekar detta i enkäterna (nöjdkundindex) som fastighetsägarna gjort och säger sig känna av att både kommunens och fastighetsägarnas satsningar och uppskattar förändringarna. Det är viktigt att poängtera att det finns en viss självständig och stark kraft bland vissa hyresgäster i Vårby. Dessa eldsjälar har organiserat sig, lämnat in idéer på projekt om hur Vårby kan bli bättre. Tidiga insatser Vårbylyftet Målet var att få ut långtidsarbetslösa i arbetslivet samt att skapa ett konstruktivt samarbete mellan Vårbylyftet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Programmet startades under Blommansatsningen men vidareutvecklades under Storstadssatsningen mellan 2000-2002. 2003 togs insatsen in i ordinarie verksamhet under Individ och Familjeomsorgen. Program om droger Har pågått sedan 2000 (ingen uppgift om att insatsen har avslutats). Programmet om droger hade som mål att ungdomsrelaterad skadegörelse skulle minska med 50 % i Vårby gård. Ett par ungdomar i 20-årsåldern ville starta en boxningsklubb och tog kontakt med kommundelsförvaltningen och en förening bildades därefter. De hade år 2000 c:a 100 medlemmar, varav 20 flickor. De två ungdomarna som startade klubben, utifrån ett presenterat projekt, anställdes i april 2000 som ungdomsstödjare och finns med i skolan och på fritidsaktiviteter. Boxningsklubben används som metod för att nå ut till ungdomar i området och nära samarbete med Individ och familjeomsorgens-ungdomsgrupp har man verksamhet både för flickor och pojkar, resultatet blev en lugnare miljö i området och i skolan, enligt kommunens utredningsrapport. Vårbygruppen (2002-2009, sedan utvecklades gruppen till Vårbys Nya Generation) Vårbygruppen startades med syftet att minska det som man kartlagt som otrygghet i området. En faktor som bidrog till otryggheten var de ungdomsgäng som fanns i centrum enligt de undersökningar som kommunen genomfört. Rekryteringen till Vårbygruppen skedde bland de ungdomar som återfanns i centrum. Enligt den kommunala rapporten var fördelen med att rekrytera lokalt att dessa ungdomar redan 4

hade kunskap om området och de personer bodde och vistades där. Detta underlättade den lokala förankringen och kontrollen av att samtliga deltagare i Vårbygruppen skötte sig och inte åkte till någon annan plats och misskötte sig. Kommunens och fastighetsägarnas insatser i området Nedan finns en sammanfattad kartläggning av vissa insatser som de olika aktörerna genomfört i Vårby gård mellan 2009-2013. Dessa insatser ser vi som betydelsefulla i förändringen av karaktären och personligheten som Vårbybon fått samt i den positiva utvecklingen i området under denna period: Huddinge kommun Positiv satsning: Bra inställning, öppna dörrar till samarbete och projektgenomförande. Kontinuerligt arbete och sysselsatta ungdomar. Fokus på Vårby. Vårbyhuset Samarbetet i de sammanlänkade verksamheterna i Vårbyhuset (invigdes 2008 av Huge fastigheter) har blivit en positiv synergi av krafter. Man har skola, fritidsgård, bibliotek, barnkonstmuseum och kommunens kundtjänst- Information Huddinge, samlat under samma tak. Kommunen och Huges vision var att skapa en ny mötesplats som skulle ge möjlighet till spännande möten och en chans att prova på något nytt. Skolans renovering har enligt Miklos undersökning, 143 förändrar 143, bidragit till att ungdomarna i Vårby fått en positivare syn på sitt område. En majoritet av de intervjuade eleverna påpekade att skolan blivit finare, fräschare och att miljön i skolan förbättrats avsevärt. Sysselsatta unga Vårbybor En av de mest betydelsefulla satsningarna har framför allt varit att hålla ungdomarna sysselsatta. Fritidsgården har varje sommar en grupp med sommararbetande ungdomar som bemannar serviceanläggningen vid stranden och arbetar med att göra strandområdet fint och hålla det rent. Ett annat exempel på sysselsättning för ungdomar är Teatergruppen Slava som arbetar med en teaterföreställning som repeteras under hela sommaren i skolans lokaler och sedan spelas upp under hösten i Vårbyhuset. Tillsammans med detta anser vi att de satsningar som gjorts i ungdomsgården, öppna Barnkonstmuseet och Biblioteket, varit betydande för utvecklingen av den positiva självbilden hos den generelle Vårbybon. Ungdomsgårdens chef, Evy Wallin, berättade för oss att när hon började arbeta i Vårby 2002 så möttes hon av flera ungdomar som ställde frågan hur kan du välja att jobba i detta ghetto? När de föreslog aktiviteter som kostade pengar sa dessa ungdomar att det är bara att gå till soc. och hämta. 5

Evy och personalen pratade mycket med ungdomarna om varför de såg på sitt område som ett ghetto. Man diskuterade även om varifrån pengarna till fritidsgården kom. Det gav resultat. Ungdomarna kunde spontant tacka Huddinges skattebetalare för sina aktiviteter, berättade ungdomschefen. Pratet om ett ghettoområde försvann också. Inom personalgruppen har jag satsat mycket på handledning och utbildning. Detta har givetvis gett positiva resultat, sade hon. Ungdomschefen gav oss sin syn på hur viktigt det är att bemöta ungdomar som kloka individer och som kan fatta egna beslut. Och att påminna dem om att ansvaret ligger hos dem själva. Hon berättade också att man jobbat mycket med att få ett förtroendekapital hos ungdomarnas föräldrar. Vi granskar oss själva, och vårt gemensamma förhållningssätt är oerhört viktigt. Jag har en modig personalgrupp som ser vikten av att hjälpa varandra med att utvecklas. Vi har gjort en tuff resa genom åren. Vi har lärt oss att sätta ner foten tidigare när det blir störningar i vår verksamhet. Vi kopplar på kollegorna inom socialtjänsten mycket snabbare idag och polisen., förklarade Wallin. En gång i månaden träffar fritidsgården även två fältarbetare från socialtjänstens mobila team och går igenom hur ungdomarna i Vårby mår. Tillsammans kommer de fram till vad vi behöver göra med enskilda individer. Evy påpekar även att samarbete mellan fritidsgården och bostadsföretagen har gett enormt mycket i arbetet. Problem är till för att lösas. När olika aktörer med olika uppdrag möts så föds spännande metoder.. 2012 startade fritidsgården med att ta jämställdhetsuppdraget på allvar. Målet är att 2015 skall besökarna mötas av en jämställd atmosfär. Man har börjat resan med att gå från att vara medveten om att man är omedveten. Man har kommit fram till att en granskning av det egna könsmönstret l är viktigt för att komma vidare. Man har som mål att ge alla besökare, flicka som pojke, större möjligheter att kunna välja och inte begränsa dem i sina val utifrån kön. Jag är oerhört stolt över min personal och våra härliga ungdomar på fritidsgården. Elva års tålmodigt arbete har gett resultat. Känner en glädje! Tack till alla ni som på olika sätt har bidragit till detta. Det är i motvind ett flygplan lyfter! Evy Wallin, Ungdomschef, Vårby gård. En annan insats som nämndes av väldigt många elever under intervjuerna och som de anser är en positiv satsning i skolan är arbetet kring värdegrunderna och Ledaren i mig satsningen. I samband med detta har man till exempel startat Vårby Wall of Fame, ett arbete som går ut på att stärka den gemensamma värdegrunden och det entreprenöriella lärandet i skolan. Arbetet startade 2012 och det gemensamma för förebilderna är att de har gått i en eller flera skolor i Vårby samt bott där. Det är mycket värdefullt för våra elever att få träffa förebilder på riktigt och få höra var i Vårby de bodde, om de var duktiga i skolan och vad de ville bli när de var 13 år. Det ger eleverna inspiration att fortsätta kämpa för att förverkliga sina drömmar Lena Sjögren- rektor för Vårby skolor i en intervju i tidningen Södra Sidan. 6

Christian Ottosson, kommunalråd (C), berättade att alla krafter jobbar långsiktigt i området och att han därför känner att det förhoppningsvis går åt rätt håll. Man arbetar med att till exempel göra myndigheterna mer tillgängliga och närvarande i området, man har ordnat basketmatcher med både Närpolisen och Brandförsvaret och på så vis skapat en relation mellan dessa tjänstemän och ungdomarna. Ungdomarna har roligt samtidigt som de får kunskap om Närpolisens och Brandförsvarets arbete i samhället och hur saker och ting fungerar och går ihop. Många ungdomar uppskattar denna form av träffar och ser det som positivt att dessa tjänstemän intresserar sig för ungdomarna och för området. Men Ottosson anser att det fortfarande finns stora utmaningar att arbeta med: En stor utmaning är fortsatt att öka andelen som har sysselsättning i området, och där spelar socialt utvecklande projekt en stor roll. Jag jobbar ju själv med trygghetsfrågorna och då är de sociala aktiviteterna en viktig del. Men det räcker inte. Vi fokuserar även på nyföretagande och ökat bostadsbyggande,berättade kommunalrådet. Elisabeth Ulin-Karlsson, ordförande för Vänsterpartiet i Huddinge gav oss sin syn på samverkan och den positiva utvecklingens faktorer i Vårby: Fritidsgården fungerar mycket bra och har koll på alla. Sedan finns det seriösa nattvandrare som är igenkända i området och även känner ungdomarna. Ett socialt ansvar och intresse från boende i området är en stark och fungerande kraft. Närvaro från vuxna och dialog med ungdomarna. Fastighetsägarna Positiv satsning: Vårby blir finare, hyresgästerna blir gladare. Vårbybon är delaktig och känner större ägandeskap. Så här sammanfattar de tre fastighetsägarna sina roller i Vårby, vilka samarbeten som de känner har varit mest betydande för en förändring i området, samt vilka framtida visioner som finns. Fastighets AB Balder har sedan 2009 ansvarat för förvaltningen av 740 lägenheter, parkeringsplatser och centrumdel. Ansvarig förvaltare för området är Paul Estelle, som arbetat hos Balder sedan 2011 och som har en bakgrund som både fritidsledare och fastighetsskötare. Något som Paul Estelle från Balder påpekar är att man satsat mycket på kommunikationen med invånarna och utvecklat det i olika former av dialoger och möten. Man har genomfört noggranna besiktningar tillsammans med hyresgäster och representanter från hyresgästföreningen, det Balder kallar Glada munnar besiktningen. Denna besiktning innebär att fastighetsskötarna tillsammans med 7

representanter från hyresgästföreningen och hyresgäster tillsammans besiktar beståendet, från lägenheterna, till entréer och portar, miljöstugor, förråd, trapphus, parkeringsplatser och tvättstugor med mera. För varje år har delaktigheten ökat bland hyresgästerna och fler känner nu att de kan vara med och påverka. Enligt Estelle har grannsamverkan ökat och detta säger han är direkt kopplat till att arbetet styrs av ett positivt tänk, man närmar sig människor och försöker ha en god ton, ett kompistänk, och på så vis föder man respekt. Detta kombinerat med ett bra utfört arbete och god kommunikation resulterar i en god sammanhållning och stämning mellan hyresgäster och hyresvärd. Det är även viktigt att man kan leva upp till vad man lovar, inte göra människor besvikna, men även att vara tydliga med information när man måste meddela något med negativ karaktär. Allting är inte perfekt, men innan var det trasigt. Är det helt och rent och dessutom fint så får man ett gott rykte, det sprids ett gott rykte och det är ett bra underlag för förvaltaren för att kräva pengar från ledningen när man har koll på sina hus. På så vis kan man fortsätta satsa. Det är mycket viktigt att inte vara sparsam, man måste ha personal och människor ute hos människorna, många fastighetsskötare, mycket folk som arbetar och reparerar, och man måste vara tillgänglig Paul Estelle, Balder. Fastighetsförvaltaren sade även att det är viktigt att vara ute i området konstant, att heja på de boende, lära känna dem. Att göra sig synlig som kontaktperson, att vara service minded. I ett område av den här storleken har man normalt tre fastighetsskötare, Balder har sex stycken, dessutom två målare och en snickare, Allt för att hålla en hög servicenivå och snabbt rätta till eventuell uppkommen skadegörelse. En insats som Balder gjort angående dåligt betalande hyresgäster fångade vår uppmärksamhet. När företaget tog över beståndet 2009 hade man stora problem med sena eller uteblivna inbetalningar, 40 av 736 stycken låg rejält efter med flera månader av hyror. 2011 började man därför knacka dörr och via ett eget inkassoföretag kontakta de berörda och konversera med dem. Man förklarar för de boende angående deras situation och viktigheten i att betala sin hyra i tid. På så vis har Balder lyckats skärpa till betalningarna och även förhindrat att det i många fall skall behöva gå så långt som till vräkning. För att förhindra vräkning gör man en tidig insats och erbjuder att kunna koppla in kommunens insatser som i sin tur tar kontakt med hyresgästerna och kopplar in olika sociala stöd. Även upprustningen av centrum, gjort av fastighetsbolaget Balder, har varit en positiv insats tycker Vårbyborna i olika enkäter och intervjuer. Eleverna från intervjuerna på Vårbyskolan tyckte att det var bra att det har blivit fint och fräscht i centrum och utanför. Enligt Vårbyborna som vi talat med var centrum så förfallet, sunkigt och oroligt att invånarna drog sig från att gå dit om det inte var absolut nödvändigt. Därför tycker vi 8

att Balders jobb med att göra om och förbättra Vårby centrum är en betydande satsning som Vårbybon uppskattat högt. Fastighetsägarna har bildat en fastighetsägaregrupp som träffas 3-4 gånger per år och diskuterar hur de kan samarbeta över gränserna samt bildat ett kontaktnät med kommun och myndigheter Anitha Wretling, Informations- och kommunikationschef på Graflunds. Fastighetsägaregruppen har möten med kommunens olika förvaltningar, Wretling berättade även att Huddinge kommun har sedan 3 år tillbaka startat Brottsförebyggande arbete och vi alla fastighetsägare är med i gruppen, vi har möten 2-3 gånger per år. Graflunds har även sponsrat med en lokal till en nattvandrargrupp, Nattugglorna, som nattvandrar på helger och rapporterar tillbaka till företaget. En annan betydande insats som Graflunds lyfter fram är att alla fastighetsägare gick ihop och gjorde en gemensam upphandling för att lösa Vårbys problem med sopor. Man åtgärdade det med ett Miljöhus som byggdes och markbehållare grävdes ner. Man har bekämpat skadegörelse och klotter som innan varit ett stort problem i området, numera sanerar man direkt om klotter uppkommit. Företaget har även bytt ut samtliga entréportar, byggt nya staket på samtliga uteplatser, infört Aptus-system till samtliga portar som är låsta dygnet runt, haft kontinuerligt underhåll av belysning på loftgångar och trapphus, fräschat upp utemiljön samt bytt ut alla lekplatser. Området har lyfts och ser mycket trivsammare ut i dag än några år sedan. Andra fastighetsägare har också gjort saker som man märker Anitha Wretling. Thomas Oredsson från Balder berättade om sitt arbete i Vårby. Han påpekade att när han kom in på företaget 2009 var det en väldigt orolig stämning i området, hög kriminalitet, framför allt i centrumområdet. Hemlösa som bodde i trapphus och källargångar. Otryggt och stökigt och mycket skadegörelse. 2010 började ett samarbete initieras med Huddinge kommun, planerna för renoveringarna i centrum påbörjas och de goda krafterna i området samordnas. Thomas Oredsson börjar lokalisera positiva krafter i området med projektet Helt och rent. Jag gick ut på gatan och bemötte invånarna med god humor, med ödmjukhet med glimten i ögat, jag jobbade med bemötandet och framför allt misstron, när invånarna började se resultat, var det slut på tomma löften Trygghetsdagarna startade under 2011 och blev ett välbesökt arrangemang, ledde till en genomgående trygghetskartläggning som i sin tur ledde till förbättringar av belysningen och andra trygghetsfrämjande åtgärder. 9

Andra viktiga insatser Drivhuset, en ideell verksamhet som stöttar unga att förverkliga sina affärsidéer startades tillsammans med driva eget företag, som kommer sitta i Arena 143. Arena 143 startades, enligt Thomas Oredsson, för att det behövdes en plats där blivande och befintliga företagare kunde växa och utvecklas. En mötes- och arbetsplats för entreprenörer i alla stadier av sitt företagande. Verksamheten vill behålla Vårbybornas entreprenörs- och företagsanda, eftersom undersökningar pekat på att Vårbyborna är mest benägna att starta företag i hela Huddinge kommun. Oredsson tycker att Arena 143 är en otroligt positiv satsning. Några gånger i månaden finns Nyföretagarcentrum och Skatteverket på plats. Enligt en undersökning som kommunen gjort är Vårbyborna de som i högst utsträckning kan tänka sig att starta eget. Alla här måste ju inte bli egenföretagare men kan det här göra att fler går från tanke till handling är det jättebra säger Oredsson. Förhoppningen är att Arena 143 skall betyda något för fler än företagarna. Thomas vill att arenan skall bli en självklar mötesplats för de boende. En gång i månaden skall man bjuda in till öppna frukostföreläsningar Huge fastigheter i Vårby gård genomförde mellan åren 2005 2007 en upprustning av tre stycken gårdar tillhörande fastigheter i deras bestånd. De rustade upp en gård per år under dessa tre år och då anlades nya gräsmattor, byggdes nya staket, byttes utomhusbelysning med mera. Det hela resulterade i en ökad trygghetskänsla och ett lyft för områdets framtoning. Huge har även haft det grundläggande arbetet att renovera skolan och bygga det som Vårbyborna idag känner som Vårbyhuset, en synergi av krafter som tillsammans arbetar mot ett bättre Vårby till alla. Bengt Backman, nyckelperson i området och fastighetschef för Huge i Vårby anser att förbättringen av Vårbystranden, sommararbeten och Vårbyhuset har varit betydande satsningar som ökat nöjdheten och trivseln i området. I Miklos intervjuer med högstadieeleverna i Vårbyskolan nämnde en betydlig del av de intervjuade Ungdomsgården som en positiv verksamhet, där unga kommer i kontakt med goda förebilder. Bland annat så nämns initiativet Smart ungdom som en sådan positiv insats. Initiativet går ut på att ungdomarna får ingå ett kontrakt om att inte dricka eller röka under ett år. I det ingår även att de måste delta i olika aktiviteter. En elev nämnde även fastighetsbolaget Balder, Balder har hjälp mycket, de sponsrade och gav oss stöd, sa eleven i samband med att de tillfrågade skulle peka ut vilka de såg som positiva krafter i Vårby. Varför brann det inte i Vårby gård? Ungdomarna svarar. Utav de ungefär 100 svar som vi samlat in, valde vi ut ett par betydande citat som visar vart ungdomarna i Vårby står och hur de själva uttrycker skillnader gentemot andra platser. 10

Därför tror ungdomarna att det inte brann i Vårby gård: Vi i Vårby känner varandra bra, vi träffas hela tiden och det är inte lika stort, vi bryr oss hur vi vill ha det där vi bor Tjej, årskurs 8, Vårbyskolan. Man bryr sig om sitt område. Vårby ungdomar såg inte meningen i det ( att bränna bilar), det var onödigt för att alla känner alla man vill inte förstöra för sina grannar eller vänner Tjej, årskurs 9, Vårbyskolan Vårby är en bra förort, ungdomarna vill skydda den och inte förstöra Kille, årskurs 7, Vårbyskolan. Man ville inte (bränna bilar), Vårby är en bra förort, ungdomarna vill skydda den och inte förstöra sitt eget hem Kille, årskurs 7, Vårbyskolan. Det finns inte många kriminella ungdomar, varför skall vi vilja bränna saker i Vårby? Kille, årskurs 8, Vårbyskolan. Det är mer folk som är ute, det är säkert och tryggt, många människor är aktiva på kvällen och natten, många människor ute betyder många vittnen, vilket gör att många kanske inte vågar göra dumma saker, eftersom det är lättare att åka fast Tjej, årskurs 8, Vårbyskolan. " det känns inte som att det skulle kunna hända här, ungdomar här tänker efter lite på konsekvenser och skulle inte vara så dumma att de skulle göra så Tjej, årskurs 7, Vårbyskolan. 11

Majoriteten av ungdomarna tror att de är större problem i de dåliga områdena, de ser alltså inte sitt område som ett problemområde och känner inte att det är lika utsatt som andra platser i närheten. En stor majoritet hade fått reda på händelsen i Husby via media. De kände sig lugna då eftersom de inte kände sig direkt berörda, några lyfte tankar om att det bor kvar en del svenskar i Vårby och att ungdomarna har kontakt med svenskar, man känner även att polisen är närvarande och tillhands, vilket får dem att känna sig trygga. När Miklo intervjuade eleverna så var det många som hade hört ett rykte om att det hade brunnit bilar på Lammholmsbacken, men enligt polisrapporten så var det inga bilar som brann. Ändå var det nio elever som nämnde att de hört att det hade brunnit. En minoritet av de intervjuade ungdomarna hade en märkbart avvikande inställning om man jämför med helheten av svaren. Dessa kom främst från en grupp killar från årskurs 9 och några från årskurs 7. Vissa av dem trodde att det inte brann på grund av en ren tillfällighet, eller att de inte brann för att det var de kriminella och stökiga från Vårby som hade dragit till andra platser som var större för att stöka till där istället. En annan trodde att vissa av dem var från Vårby och drog till andra platser för att förstöra eftersom de inte ville bränna i sin egen ort, en annan sa att de kriminella i Vårby hade viktigare saker för sig än att bränna bilar. Andra hävdar att det har att göra med att Vårby gård blivit ett tryggare område. En av dem nämner polisstationen som en anledning. Andra nämner nattvandrarna som anledning. För att den som vill bränna vill också undvika vittnen menar man. Det är mycket folk ute, många är aktiva på kvällen och natten som nattvandrarna. Under intervjuerna med ungdomarna var det vissa satsningar som blev omtalade repeterade gånger under samtalen. Dessa projekt är vad de unga upplevt som en positiv utveckling för Vårby och via dessa satsningar har ungdomarna känt att kommunen bryr sig om att investera resurser till de yngre invånarna. Detta ger en känsla av omtanke och att de vuxna bryr sig och gör saker för ungdomarna. Det som nämndes var: Konstgräsplan- Vårby IP, dit ungdomarna vänder sig som en naturlig träffpunkt efter skoltid. Aktiviteterna och ledarna på Fritidsgården Vårby Ungdom, utnämns av många som en bra plats att spendera sin fritid på, där de vuxna är förstående, lyssnar, men även tillrättavisar när det behövs och stödjer när man har problem. Evy Wallin, Ungdomschef i Vårby, nämns av många som en stor kraft i det fungerande arbetet med ungdomar i Vårby.

Analys: Vad är det som fått det att fungera? Det samlade materialet i denna rapport har gett oss en inblick i det grundläggande arbetet som många olika aktörer möjliggjort och genomfört i Vårby gård. Vi tror att nyckeln ligger i olika faktorer som tillsammans skapat en helhet av positiv utveckling. En krets av bra krafter som via olika kanaler har kopplat ihop betydelsefulla aktörer som i sin tur genom både finansiering och stöd i andra former möjliggjort dessa insatser och projekt. Faktorer som vi anser varit mest betydande i utvecklingen i Vårby gård och avgörande till varför det inte brann i Vårby i slutet av maj 2013. 1. Samverkan. Parallellt arbete med hårda och mjuka faktorer. Gott samarbete mellan aktörer, kraftfulla satsningar som engagerat invånarna. Fastighetsbolagen har satsat på att göra de boende engagerade och insatta, man har på så vis samverkat väldigt bra med hyresgästerna. Man har lyssnat lyhört, tagit till sig kritik, förbättrat informationskanalerna och tagit dem på allvar. Nyckelpersoner som till exempel Thomas Oredsson, Bengt Backman och Paul Estelle har haft positivt inflytande och arbetat utifrån en optimistisk och respektfull inställning till området. Dessutom anordnas löpande möten, ca 4 gånger per år, mellan ovan nämnda aktörer där man diskuterar områdets framtid och satsningar. 2. Kontinuitet i arbete, långvariga satsningar. Man insåg i kommunen, efter Storstadssatsningen, att korta projekt inte gav resultat. Man ändrade stil och började satsa ur ett hållbart socioekonomiskt perspektiv. Nyckeln har varit det långvariga stödet från styrande krafter och finansiering av satsningar som sträcker sig både i tid och rum. Eftersom utvecklingen i arbetet är konstant, så har den skiftat och förändrats. Samtidigt har man tagit vara på viktiga personer som lämnat ett stort avtryck i arbetet så som Evy Wallin, chef för fritidsgården och Ungdomschef i Vårby, som i sitt sätt att arbeta nära de unga i Vårby, fältare och myndigheter, kunnat avspegla och ge en rättvis bild av individerna och miljön. Samtidigt har Evy Wallin varit stöd för många av områdets unga och unga vuxna och omnämnd av en stor majoritet av alla intervjuade som en central drivkraft. Thomas Oredsson från Balder är omnämnd bland många av de unga som en som bryr sig på riktigt, hans stöd och engagemang är uppskattat bland både unga och vuxna i Vårby Gård som genom hans konstanta engagemang och närvaro ute bland folket lyckats vinna ett stort förtroende bland befolkningen. 3. Fastighetsägarnas sociala insats. Man inser att man innehar en nyckelroll och tar sitt sociala ansvar. Området rustas upp, man satsar på hyresgästernas prioriteringar, man anpassar det ekonomiskt för att matcha hyresgästernas kapacitet av höjningar, man förbättrar kommunikationen med de boende och 13

satsar en del på att fräscha upp området. Det hela resulterar i nöjdare Vårbybor. 4. Socialt engagerade personer, med rätt inställning på rätt tjänst. Mindre hinder, byråkrati och ifrågasättande. Projekt bedöms snabbt och arbetets start underlättas. 5. Fungerande fritidsgård. Vårby Ungdom - Den nämndes av ett högt antal elever som en positiv verksamhet, där unga kommer i kontakt med goda förebilder. 6. Trygga ungdomar. Många ungdomar visste i förväg (februari 2013) att de hade en chans att få sommarjobb. Något bra väntade, vilket vi tror - efter intervjuerna med eleverna på Vårbyskolan - ledde till inställningen om att inte vilja förstöra sina möjligheter. Aggressiva upplopp hör inte hemma i resonemanget hos majoriteten av Vårbyungdomarna mellan årskurs 7-9. 7. Fokus på relationer. Viktigt arbete kring mjuka faktorer. Bykänslan förstärks. Skola, fritidsgård, kommun och hyresvärdar satsar på att utbilda sin personal i olika kurser i förståelse, empati, problemlösning och kommunikation. Man arbetar hårt med att den unga Vårbybon skall vara stolt över sitt område. 8. Kreativitet föder kreativitet. Flera nyckelpersoner har haft bra idéer själva, men även varit öppna med att lyssna och ge chanser till engagerade invånare. 9. Långsiktighet, även i andra aspekter. Man är helt enkelt inte sparsam på kort sikt. 10. Ställer upp för invånarna. Man har tillhandahållit lokaler/nattugglorna med mera. Olika grupper och föreningar har kunnat göra saker och förverkliga sina projekt. Man har finansierat olika satsningar och projekt som Vårbybor presenterat. Många projekt har gett goda resultat och utvecklats till permanenta verksamheter. 11. Mindre ort, mer hanterbart. 10 115 invånare i Vårby, ca 6000 i Vårby gård. 14

Lista på insatser i Vårby gård 2008-2013 och tidigare Kommunens tidiga insatser: Blommansatsningen 1996 1999 Storstadssatsningen 2000 2005 Program om droger 2000 fram till idag, har utvecklas i olika slags projekt. Vårby kvinnor 2000 2003 Vårbygruppen 2002 2009 Barnkonstmuseet invigs 2011 Fastighetsägarnas tidiga insatser: Huge Upprustning av tre stycken gårdar tillhörande fastigheter i deras bestånd. Nya gräsmattor, nya staket, ny utomhusbelysning. Ökad trygghetskänsla och ett lyft för områdets framtoning. Vårbyhuset invigs 2008. Graflunds Stora summor investeras på att byta utomhusbelysningen i sitt bestånd för att öka trygghetskänslan. Upprustning av gårdar, renovering av fasader, sanering. Man satsar på att göra det fint och rent, helt och fräscht. Balder Renovering av belysningsstolpar i centrum för att öka trygghetskänslan (2010 Vårby gårdscentrum rustades upp, vilket bidrog till att förbättra områdets karaktär och trivselkänsla). 15

Samverkande insatser 2009 Vårbys Nya Generation bildas, som vidareutveckling av Vårbygruppen. 2010 Vårbycentrum renoveras Trygghetsnätverket 2011 pågår fortfarande. 2011 startades ett nätverk i Vårby gård med syfte att samla de goda krafterna som strävar mot en positiv förändring av området Huge, Balder och Graflunds, personer från fritidsgården, Vårbys unga generation, kommunen, Islamska föreningen, ABF med flera. Trygghetsdagarna 2011 årligt återkommande evenemang sedan dess. Demokratidagar 2010 årligt återkommande evenemang sedan dess. Fritidsgården- Vårby Ungdom får jämställdhetsuppdrag - Arbetet pågår fram till idag med mycket bra respons från de unga i området. 2011 Vårby Wall of Fame 2013 Tillsammans för Vårby 2013 M IKLO hjälper myndigheter och kommuner att lyckas i miljonprogrammen. Den här rapporten är resultat av ett samarbete med Huddinge kommun och fastighetsbolaget Balder. Den har gjorts av Patricia Palma hösten 2013, med bidrag från Bilal Amara (intervjuer) och Carlos Rojas (analys). 16