Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet. Kallelse 2014-06-11

Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet Kallelse 2014-06-11

KALLELSE Datum 2014-06-04 Sida 1(1) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet Isaac Tham Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet kallas härmed till sammanträde onsdag den 11 juni 2014 kl. 09.00 i Vintergatan, sammanträdesrum Venus för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordning 3. Utredning enligt 11 kap. 1 SoL, BA (Ä 3-4 A. Jansson kl. 9.00) 4. Utredning enligt 9 LSS, MH 5. Information angående Munkbohemmet (S. Gunhamre kl. 9.40) 6. Nattresurs till Nordens demensboende (Ä 6-10, E. Rosén kl.10.30) 7. Kostnader för sårvårdsmaterial 8. Införande av ÄBIC 9. Nytt arbetssätt för hemtagning av utskrivningsklara 10. Rapporter Per Jansson (S) ordförande Isaac Tham sekreterare

~ HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-11 Sida 7(12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet D nr VO 200-14 704 Nattresurs till Nordens demensboende 6. Enhetschef på Nordens demensboende lyfter i en skrivelse behovet av extra nattpersonal till Nordens demensboende. Beslutsunderlag Brev från enhetschef på Norden, den 4 april2014 Vård- och omsorgutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen. Utdrag till Enhetschef N orden Diariet Justerandes sign l"'""''""'''"'''"''

Behov av en extra nattresurs till Nordens demensboende. HEDEMORA KOMMUN VfJid- OCh o~"li~ Ink. 2014-04- O 4 Dnr va.-.w.o.-:. I.~l.:. J..Q.':I... Nordens äldreboende har 42 boende med demensdiagnos. De bor 6 personer i egna enrumslägenheter i varje grupp och det finns 7 grupper på två plan. Det är mycket trevligt och tryggt för de boende att bo i mindre grupper men svårt att personalmässigt fördela resurserna effektivt. Under natten är det tre personer som ska ge service, omvårdnad och trygghet till 42 demenssjuka personer. Ibland kan det ta lång tid innan alla får hjälp trots att vi skyndsamt ska hinna gå på alla larm. Två av personalen kan vara upptagna med att hjälpa någon med omvårdnad i sängen medan en annan personal behöver ge trygghet och lugna någon som är på väg upp ur sängen. Samtidigt larmar ett flertal sänglarm som indikerar att flera andra boende är på väg upp ur sängen och troligtvis behöver hjälp. Alla boende har sänglarm och dörrlarm, rör man sig i lägenheten larmar det och vi måste skyndsamt springa dit så inte den boende hinner gå upp och riskera att ramla eller oroa någon annan boende genom att gå in i en annan lägenhet. Alla som bor på Norden har sviktande minne de glömmer oftast bort att ta med sig sin rullator, att benen inte längre bär så bra eller så hittar man inte till toaletten. Det har på senare tid blivit allt mer vårdkrävande, de personer som idag flyttar in har mycket större omvårdnadsbehov och önskan av trygghet än tidigare, trots detta är det samma personalbemanning idag som för 20 år sedan. Tre personal per natt är snart inte längre hållbart för att personalen ska hinna säkra och trygga vården för de boende på Norden. Arbetssituationen börjar bli ohållbar rent arbetsmiljömässigt och naturligtvis otryggt för dem vi är till för, våra svårt demenssjuka. Den kvalitet på vård och omsorg som man förväntar sig att vi ska utför börjar svikta då de boende inte hinner få hjälp i tid. Det är också svårt att få tid för att kunna sitta ner en stund och samtal försöka få personen lugn och trygg när de inte kan sova. Det finns ett stort behov av att få öka upp bemanningen på natten till fyra personer var natt för att kunna ge den kvalitet och vård som krävs för god demensvård i särskiltboende. Marita W i n berg enhetschef på Norden

it. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2014-06-11 Sida 9(12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 7 Dnr VO 201-14 704 Kostnader för sjukvårdsmaterial Landstinget ordinerar behandlingsåtgärder vilka kommunen är skyldig att utföra samt bekosta sårvårdsmaterial, vilket lett till att kostnaderna skjutit i höjden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 maj 2014 Vård- och omsorgutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen. Utdrag till Diariet '"""''" '"' l l""'"'""''""""

!t:. HEDEMORA ~KOMMUN VO-lO t- 1'-i- 70'1 T JÄNSTESKRIVELSE Datum 201 4-05-08 Sida 1 Marianne Henriksson/MAs Exempel på kostnader för sårvårdsmaterial. I den kommunala hemsjukvården finns ett antal patienter som är i behov av avancerad sårvård. Patienterna med de svåraste hudåkommorna är knutna till specialistvård, Hudmottagningen på falu lasarett. Patienterna får specifika ordinationer från specialistvården hur såren ska skötas av kommunens sjuksköterskor. Ordinatioen består av hur ofta sårvården ska ske och vilket omläggningsmaterial som ska användas. Omläggningsmaterialet är kommunens skyldighet att tillhandahålla och kostnaderna för vissa artiklar är mycket höga. Det finns en patient i verksamheten vars dagliga materialkostnad är 13 12 kr och sårvården med byte av sårvårdmaterial är ordinerad dagligen. Kostnaden för enbart sårvårdsmaterial är 39 000 kr/månad till den patient att sätta i relation till årsbudgeten för hela hemsjukvårdens omläggnings/provtagningsmaterial som är 300tkr, vilket motsvarar 25 000 kr/månad. Med detta exempel vill vi beskriva hur den kommunala hemsjukvården styrs av landstinget. Landstinget ordinerar behandlingsåtgärder vilka kommunen är skyldiga att utföra samt bekosta sårvårdsmaterial utan någon som helst kostnads begränsning. Lena Forsberg, enhetschefhsrenhctcn Marianne I lenriksson, MAS Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post kommun@hedemora.se OrganisaUonsnr 212000-2254 Postadress Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Besliksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax 0225-340 00 0225-341 64 BankgJro 433-2409

.å. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-11 Sida 10(12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet Dnr VO 203-14 012 Införande av ÄBIC Socialstyrelsen rekommenderar alla Sveriges kommuner att använda sig av Äldres Behov I Centrum (ÄBIC) för att skapa förutsättningar för en strukturerad vård- och omsorgsdokumentation. Inför införandet av ÄBIC finns det stimulansmedel att ansöka om från Socialstyrelsen. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är bland annat att det finns ett politiskt beslut på nämndsnivå att införa metoden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 juni 2014 Vård- och omsorgutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet beslutar införa Äldres Behov I Centrum (ÄBIC), som arbetsmetod vid handläggning och dokumentation i vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun. Införandet av metoden omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Utdrag till Diariet Justerandes sign

~ HEDEMORA ~KOMMUN VD -loj ~fi-['-012- T JÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-06 02 Sida 1(3) Eva Rosen, 0225-34194 eva. rosen@hedemora. se Införande av ÄBIC (äldres behov i centrum) Sammanfattning Socialstyrelsen rekommenderar alla Sveriges kommuner att använda sig av ÄBIC (äldres behov i centrum) för att skapa forutsättningar for en strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är beskriven med ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från en internationell klassifikation ( ICF) som beskriver funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det betyder att den enskilde ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. Användandet av modellen kommer inte att lagstiftas, däremot kommer socialstyrelsen att kräva att Sveriges kommuner använder ÄBIC när kommunerna lämnar in underlag till otliciell statistik mm. Det finns inget i modellen som hindrar kommuner från att använda sig av metoden även när det gäller personer med funktionsnedsättningar. I de fall man gör det kallar man metoden individens behov i centrum IBIC. Eftersom det kräver en del omstrukturering i dataprogram samt hos den mänskliga faktorn som ska arbeta enligt modellen är det enklare att använda sig av samma arbetsmetod oavsett ålder och lagrum. Inför införandet av ÄBIC finns det stimulansmedel att ansöka om från socialstyrelsen. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är att:.. det finns utbildade processledare i kommunen.. det finns ett politiskt beslut att införa metoden, lägst på socialnämnds nivå. Hedemora kommun har genom Socialstyrelsen utbildat två processlcdare, den tredje är snart fårdigutbildad. Politiskt beslut att införa metoden saknas. I Hedemora kommun behövs beslut i omsorgsnämnden. Vi kommer i Hedemora kommun börja med att införa metoden inom äldreomsorgen. Hedemora kommun Hemsida WINW.hedemora.se E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se OrganisationSllr 212000-2254 Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box 201 776 28 Hedemora Besöksac:!fess Vintergatan 2 Hedemora Telefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 Banl(giro 433-2409

Datum Hedemora kommun 2014-06-02 Sida 2(3) ÄBIC/IBIC För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum. För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för misstorstånd. Både handläggare och utforare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering, verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveekling. Den statistik som man kan få ut av ÄBIC/IBJC kan också vara ett bra underlag för samhällsplanering. Exempelvis kanske många personer boende i en viss ort behöver hjälp vid promenader. När man tittar närmare på problemet visar det sig att det saknas trottoarer vilket gör att personer med gångsvårigheter måste ha ett mänskligt stöd för att ta sig ut. Det övergripande målet är att äldre personer ska få hjälp och stöd uti från sina individuella behov. Det innebär att: ansökan, utredning, planering och upptaljning ska hanteras likvärdigt organisation och resursplanering i omsorgen kan utgå från individuella behov det blir möjligt att följa upp och utvärdera resultat för män och kvinnor. För verksamheten kan modellen skapa nytta genom att: vara en del i att utveckla en evidensbaserad praktik ge möjlighet till uppföljning av verksamhetens arbete Nationellt innebär modellen möjlighet att utveckla den nationella statistiken och öppna jämförelser. Att arbeta systematiskt utifrån behov istället for insatser gör äldreomsorgen mer likvärdig och rättssäker. Med äldres behov i centrum får också den äldre och hans eller hennes närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppfoljning av stödet i det dagliga livet. I Äldres behov i centrum beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). J nästa steg kan metoden användas inom funktionshinderområdet IBIC (individens behov i centrum) Lagar, förordningar och delegationer som styr beslutet Socialtjänstlagen Koppling till mål/policy/riktlinjer

Datum Hedemora kommun 2014-06-02 Sida 3(3) Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? Vi har i beslutet att införa ÄBIC tagit med möjligheten att använda metoden även inom funktionshinderområdet i nästa steg, vilket innebär att även yngre människor kan komma ifråga. Ja Jämställdhetschecklistan Detta kommer att utöka möjligheten till könsuppdelad statistik Ja Integration 1. Metoden medför att man tittar på individens behov oavsett vilket etnisk ursprung personen har och utifrån det tas beslutet. Ja Miljö och klimat Nej Förslag till beslut Att införa ÄBIC (Äldres behov i centrum) som arbetsmetod vid handläggning och dokumentation i vård och omsorgsf6rvaltningen I Hedemora kommun. Inforande av metoden omfattar både handläggare och utforare inom äldreomsorgen. EvaRosen Biträdande förvaltningschef

A HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-1 1 Sida 11(12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet DnrVO 204-14 012 Nytt arbetssätt för hemtagning av utskrivningsklara Gävle och Bollnäs kommun har som metod att inga patienter som skrivs ut från sjukhusen kommer till ett korttidsboende, utan får resa direkt hem i stället. Metoden förefaller lyckad och möjligheten finns att tillämpa samma arbetssätt i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 juni 2014 Bollnäs kommuns förslag på riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt SoL Vård- och omsorgutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen. Utdrag till Diariet r...,...,,.

~ HEDEMORA ~KOMMUN Vo 2-0Lt-tLf-o t2- T JÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-06-02 Sida 1(2) Eva Rosen, 0225-341 94 eva.rosen@hedemora.se Samtal med handläggarchefer i Gävle kommun och i Bollnäs kommun angående hemtagningsprocessen från sjukhus av patienter som är utskrivningsklara. Gävle kommun l 4060 l Telefonsamtal med Biståndshand läggarchef U Ila Hamren, 026-1 7890 l ( vx. 026-178000) För drygt ett år sedan hade Gävle kommun mycket besvär med utskrivningsklara patienter som blev kvar på sjukhus i väntan på att få komma till korttids. Detta medförde stora kostnader för kommunen. Förvaltningsledningen tog då ett beslut om att alla patienter som kom från eget boende till sjukhus ska när de blir utskrivningsklara tas hem till det egna boendet. Därefter ska biståndshandläggaren göra täta upphöjningar för att se till att det fungerar hemma. Uppföljningar kan ske från dagen efter hemkomst till, 2 veckor efter hemkomst. Gävle har inget hemtagningsteam. Mera hemtjänstpersonal sätts in, ibland har man vak hemma. Alla ansvarar själv för att ha det boende som man har. Om man har ett boende som är beskaffat så att man inte kommer åt tex. Toaletten efter en sjukhusvistelse så får man kanske acceptera at få ha en transportabel toalett som är åtkomlig för den som kommer hem från sjukhuset en tid. Man kan inte bli kvar på sjukhuset i väntan på nytt boende säger Ulla. I början var det många frågor som måste hanteras men idag fungerar det mycket bra enlig Ulla. Det har varit en arbetsam process för handläggarna att lägga om sitt arbete. Idag har Gävle kommun inga kostnader för utskrivningsklara till landstinget. Viktigt att sjukhusen f'ar klart för sig att de utskrivningsklara går direkt hem till eget boende när de blir utskrivningsklara. Personalen på sjukhuset kan inte "utlova" korttidsplats." De kan inte heller räkna med att patienten kommer till ett korttids efter att den är utskrivningsklar. Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organisationsnr 212000-2254 Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box 201 776 28 Hedemora Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 Bankgiro 433-2409

Datum Hedemora kommun 2014-06-02 Sida 2(2) Officiellt så ska alla patienter som kommer från ett eget boende gå åter till det egna boendet när de blir utskrivningsklara. Men det sker idag undantag för vissa personer tex. Palliativa som inte vill åka hem och mycket svårt dementa med svår oro. Bollnäs kommun 140603 Telefonsamtal med Birgitta Hänninen Biståndshandläggarchef0278-255 61 (vx. 0278-250 01) För drygt ett år sedan började Bollnäs kommun att ta tag i frågan med stora kostnader för utskrivningsklara till landstinget. Man hade kostnader på ca 2 mkr/år. Att införa detta vare en tuff förändring för handläggarna men idag fungerar det jättebra. I maj 2013 skrevs ett ärende till Socialnämnden om att revidera riktlinjerna för handläggning SoL. I samband med att dessa togs, tog även Socialnämnden ett beslut om att tydliggöra processen vid hemgång från sjukhus till ordinärt boende. (Se dokument 3 sidan 3) I dagarna ska nya riktlinjer tas (Obs ej tagna idag 3/6), de revideras l gång/ år i Bollnäs. Då läggs det till en ny insats "Trygg hemgång". Insatsen är högst 2 timmar vid ett tillfälle. Syftet är att skapa trygghet vid hemgång efter sjukhusvistelse.( OBS ej taget idag 3/6) (se dokument 5, sidan5). Det läggs även till att om den utskrivningsklare ansöker om att få komma till korttids när den är på sjukhuset så utreds denna ansökan i normalfallet vid hemkomsten i det ordinära boendet. ( se dokument 5 sidan 7) Bollnäs är en kommun med ca. 26 000 innevånare. Bollnäs kommun jobbar mot 3 sjukhus. 6,75 biståndshandläggare. Man följer upp alla beslut minst 1 gång/år. I mars 2014 hade man 44 vårdplaneringar på sjukhus Bollnäs har inget hemtagningsteam. Bollnäs har l O korttidsplatser och idag är 4 av dessa belagda - det är alltså 6 tomplatser idag. Uppföljningar sker snabbt efter hemkomst från sjukhus allt från 2:a dagenefter 2 veckor. Det bör i normalfallet vara först på 3:e dagen för att man ska ha hunnit prova. Viktigt att sjukhuset inte räknar med att korttids finns att tillgå i normalfallet. EvaRosen

Biståndshandläggarenheten Riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt, socialtjänstlagen, SoL Dnr14-3064 Enligt beslut 2014-xx-xx, xx Ersätter tidigare beslutade riktlinjer, 2013-05-23, 67, Dnr 13-3032

w -~'W'''" ''''"''"~}'<,.~ ~!"''''''~----~- Biståndshand läggaren h eten R iktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad oavsett t.ex. ålder, kön och etnicitet. Det är inte heller möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika tjänsten. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskildes individuella behov. Tillgänglighet Myndighetens serviceskyldighet finns reglerat i förvaltningslagens bestämmelser (4-5 ). Enligt dessa bestämmelser skall varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp där den enskilda har frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt oavsett om frågan ställs per brev, telefon eller på annat sätt. Allmänna principer vid bedömning av sociala insatser. Frivillighet och Självbestämmande skall vara vägledande vid handläggningen av enskilda ärenden. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon skall ta emot erbjudandet om en viss social insats. Det är den enskilde som gör valet (frivillighet), dock inom ramen för befintliga resurser (skälig levnadsnivå). Till socialtjänstens uppgifter hör att på olika sätt försöka motivera (det förebyggande perspektivet) den enskilde för en viss insats. Den enskildes egna resurser skall tas tillvara. Kvinnor/flickor, män/pojkar, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vilket innebär ett värdigt liv och att känna välbefinnande i tillvaron. Regler som styr handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet. Avsikten med reglerna är att den enskilde skall fä sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. En utredning enligt 11 kap. l SoL får inte inledas mot någon vuxen persons vilja om utredningen avser henne eller honom själv. Vid en anmälan eller om något på annat sätt kommit till biståndshandläggarenhetens kännedom ska en förhandsbedömning göras skyndsamt. Huvudregeln är att den som önskar insatser själv gör ansökan och för sin egen talan. När den enskilde inte kan föra sin egen talan behövs hjälp av legal ställföreträdare/ombud. Det kan vara en person som fått fullmakt att företräda den sökande eller en förvaltare. Vid ansökan av den enskilde eller dennes legala företrädare ska en utredning inledas så snabbt som möjligt. 2

Biståndshandläggarenheten När en ansökan kornmit in till Biståndshandläggarenheten är det handläggarens uppgift att göra en utredning och bedömning av behoven för att se hur de bäst kan tillgodoses. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser bör handläggaren hjälpa den enskilde att precisera eller komplettera sina önskemål. J utredningen ingår ofta hembesök. Utredningen ligger sedan till grund for ett beslut, som innebär att ansökan antingen beviljas eller avslås helt eller delvis. Den som inte är nöjd med beslutet har möjlighet att överklaga. Information om hur det går tilllämnas av biståndshandläggaren. l normalfallet bör beslut om hemtjänstinsatser erhållas senast inom två veckor. För beslut om plats i särskilt boende och bostad med särskild service enligt SoL kan tiden bli något längre, dock helst inte längre än fyra veckor. Beroende på ärendets karaktär, kan vissa beslut behöva fattas omgående. Att bedöma rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 Sol B ehovsbedömning är den process som föregår och leder fram till ett beslut om bistånd. Bedömningsprocessen skall fokusera på den enskildes behov och inte på socialtjänstens insatser. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: Hur ser behovet ut? Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt? Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom generella insatser t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. Enligt tidigare beslut i Socialnämnden är inriktningen att biståndshandläggaren skall planera för en återgång till kundens ordinära bostad efter en sjukhusvistelse. Hur skall biståndsbeslutet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnads nivå? Den generella nivån för skälig levnadsnivå forändras kontinuerligt av rättspraxis, det vill säga domar samt socialstyrelsens föreskrifter. Under maj 2013 beslutade Socialnämnden att införa begränsning i kvarboendeprincipen, om kostnaderna i ordinärt boende överstiger kostnaderna för särskilt boende. Det innebär att insatserna i normalfallet bäst tillgodoses i särskilt boende för kunder med omfattande och varaktigt hjälpbehov. Barnperspektivet All verksamhet som rör barn skall vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s bamkonvention. Sverige har ratificerat Barnkonventionen och den är inskriven i Socialtjänstlagen. Barns bästa skall 3

Biståndshandläggarenheten tillgodoses och barn som har fyllt 15 år har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Med barn avses personer under 18 år. Hjälp i hemmet i barnfamiljer Särskilt viktig är den individuella bedömningen för funktionsnedsatta personer som har barn. Biståndet skall utformas med hänsyn till barnens behov och deras bästa. Hemtjänst i barnfamiljer med en funktionshindrad förälder skall inte användas som stöd till föräldern att klara av sin förätdraroll annat än i form av praktisk hjälp med att sköta/hjälpa barnen (t ex matlagning, hjälp med omvårdnad m m). Psykologiskt och/eller pedagogiskt stöd kräver särskild kompetens och skall utredas och beslutas av individ- och familjeomsorgen utifrån barnets behov. Utformningen av stödet till barnfamiljer kräver ett nära samarbete mellan individ och familjeomsorgen och äldre- och/eller handikappomsorgen. Vanligaste förekommande hemtjänstinsatser och innehåll Syftet med insatserna är att underlätta den dagliga livsföringen. Insatsen skall utformas så att de stärker den enskildes resurser att leva självständigt och för att möj liggöra kvarboende. Insatserna nedan utgår från normalfallet (grundnivån) för skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Omvårdnadsinsatser Personlig omvårdnad är insatser som avser att stötta individen med den hjälp ban/bon behöver kring sin person. De vanligaste insatserna är: K lädsel Kundfår hjälp med att ta fram kläder och/eller hjälp med att ta på och av kläder. Gäller även stödstrumpor, hörapparat, glasögon och proteser. Personlig hygien Kund får hjälp med övre och nedre toalett dvs. att tvätta och torka sig, borsta länderna, kamma håret, rakning, hud- och nagelvård. Dusch Kund får hjälp med dusch/bad, hud-och nagel-och hårvård samt torka upp i badrummet. 4

Biståndshandläggarenheten Toalettbesök Kund får följe till och från toaletten samt hjälp vid toalettbesök/byte av inkontinenshjälpmedel, tömmalbyta urin/ stomipåse. Enbart tömning av fristående toalettstol/urinflaska hänvisas till insatsen hushållssysslor. Förflyttningar Kundfår hjälp med lägesändringar (i säng) ochförflyttningar (t. ex. i lur säng, stol, gångstöd) Transporthjälp med rullstol eller stöd vid sidan av, för att gå med ~jälpmedel inom bostaden. Matdistribution Kund som inte kan tillaga sin mat själv får maten hemdistribuerad för lunch och middag. Behovet tillgodoses iförsta hand genom att måltiden intas i närliggande restaurang/matsal. Tillagning/värma mat Kund kan även få hjälp med enklare matlagning, värmafärdiglagad mat och/eller mellanmål. Behovet tillgodoses f.forsta hand genom att måltiden intas i närliggande restaurang/matsal eller med hjälp av matdistribution Assistans vid måltid. Duka fram och av samt finfordela maten vid behov. Gäller även assistans i restaurang/matsal. Motivation och stöd när personal behövs under hela måltid'isiluationen. Matning Kunden får assistans med hela måltidssituationen Tillsyn Insatsen är punktvisa besök. Syftet är att ge ökad trygghel och säkerhet i boendet för kunder som har uppenbara besvär med att hantera ett trygghetslarm eller ett sjukdomstillstånd som meqför svårigheter att kalla på hjälp. Utökad tillsyn Insatsen är tidsbegränsad till högst fjorton dagar och ska vara sammanhängande. Syftet är att ge ökad trygghel och säkerhet i boendet för kunder som har uppenbara besvär med au hantera ett trygghetslarm eller ett sjukdomstillstånd som medför svårigheter att kalla på hjälp. T rygg Hemgång Insatsen är högst två timmar vid ett til?fälle i samband med att kund skrivs ut från sjukhuset. Syftet är att skapa trygghet vid hemgång ~fler en ~jukhusvistelse. 5

Biståndshandläggarenheten Egenvård Kund kan på grund av funktionsnedsättning inte utföra vissa sjukvårdsuppgifter. Kunden.~jälv instruerar, informerar och tar självständigt ansvar för sin egenvård. Serviceinsatser Serviceinsatser är sociala insatser av servicekaraktär. Nedan anges de vanligaste insatserna: Varudistribution Beviljas en gång per vecka. Kund får hjälp med att upprätta och distribuera inköpslista och packa upp varor. Ärenden Kundfår hjälp med ärenden, t e x apotek, kompletteringsinköp (ej veckoinköp} utförda av omvårdnadspersonal. Kompletteringsinköp sker i närmaste affär. Följe till/från Kundfårfölje till närliggande restaurang/matsal och till att uträtta ärenden. Avser även påminnelse om aktiviteter. I normalfallet beviljas inte kundfölje till läkare/tandläkare eller livsmedelsinköp då behovet kan tillgodoses med sjukresor och varudistribution. Vid följe är kund ansvarigför vilket färdmedel som används och dess kostnad. Städning Beviljas i normalfallet var 3:e vecka, av max 2 rum och kök. Makar, sambor eller hemmavarande vuxna barn har alltid ett gemensamt ansvar när det gäller att sköta det gemensamma hemmet. Hushållssysslor Kund får t e x hjälp med att diska, ta ut sopor, ta in post, vattna blommor, rengöring av hjälpmedel, tömning av.fristående toaletthink, urinjlaska. Avser även av_frostning av kyl och frys, kompletteringsstäd, stödeldning och sopa av den egnafastighetsbron Tvätt Beviljas i normalfallet var 14:e dag. Kundfår hjälp med tvätt, plocka i/ur, starta maskin, hjälp med all hänga, stryka/vika och sortera in tvätt på avsedd plats. Bäddning Kundfår hjälp med att bädda/bädda upp. 6

Biståndshandläggarenheten Renbäddning Beviljas i normalfallet var 14:e dag. Kund får hjälp med att bädda rent och vädra sängkläder. P romenader Beviljas normalt en gång per vecka. Avser promenad inom- eller utomhus, utevistelser och hjälp med ytterkläder. _,,,,.,,,,,,,,,,,,_,,,,.,v '''"''''' ''<'~'"'" ''''''"''''"' -~--l!~-~ Ingår normalt inte inom ramen för skälig levnadsnivå Följande serviceinsatser ingår normalt inte inom ramen for skälig levnadsnivå: Sanering av hela eller delar av bostad Fastighetsskötsel Trädgårdsskötsel Snöskottning Vedhuggning storstädning av bostad samt balkong, altan eller forråd Hantering av latrin Sköta om och gå ut med husdjur Vädra garderober Flytta möbler Flyttstädning Socialnämnden ska beakta och folja eventuella klargöranden och forändringar som i efterhand kan ske i rättspraxis. Korttidsplats och Särskilt boende inom äldre- och handikappomsorgen K orttidsplats definieras som en bäddplats utanfor det ordinära boendet avsedd for tillfälligt stöd och omsorg/omvårdnad dygnet runt. Efter en sjukhusvistelse är inriktningen att biståndshandläggaren skall planera for en återgång till kundens ordinära bostad. Vid ansökan om korttidsplats i samband med vårdplanering på sjukhuset, utreds ansökan i normalfallet efter hemkomst till det ordinära boendet. Korttidsplats beviljas enligt fdljande kriterier: Akut situation har uppstått och trygghet och säkerhet kan inte tillförsäkras i den ordinära bostaden med hemtjänstinsatser. Behov finns au utreda om kund kan bo kvar i den ordinära bostaden eller behöver ett särskilt boende. 7

Biståndshandläggarenheten Åtgärder som skall genomföras i den ordinära bostaden- gäller inte åtgärder som faller under fastighetsägarens eller försäkringsbolags ansvar (t. e x stambyte). I väntan på att särskilt boende anvisaslär inflyttningsklart. H emtjänstinsatser vid Korttidsplats Vid beslut om korttidsplats skall även kunden få beslut om vilka hemtjänstinsatser som beviljats, så att det står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära for honom eller henne i praktiken. Återkommande Korttidsplats beviljas i normalfallet en vecka, per fyra veckors period. Om önskemål om längre period framställs skall en plats i särskilt boende erbjudas, under fårutsättning att den utredning som då görs motiverar detta. Aterkommande korttidsplats skall ge möjligheten till kvarboende i det egna hemmet och/eller att erbjuda anhörig avlösning. Särskilt Boende Särskilt boende är till får personer som inte längre kan få behovet av omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i det egna hemmet. För att bevilja särskilt boende skall den enskilde ha ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov som sträcker sig över stor del av dygnet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Det är det individuella behovet som avgör om personen skall ha rätt till insatsen. Undermålig bostad är inte grund får att bevilja särskilt boende. Vid misstanke om demenssjukdom bör personen vara demensutredd. För att beviljas särskilt boende krävs att någon eller några av nedanstående kriterier är uppfyllda: Kvarboende i ordinärt boende med omfattande hjälp i hemmet är prövat och bedömt som otillräckligt hem(jänstinsatserna är omfattande, varaktiga och överstiger kostnaderna för särskilt boende Den enskildes behov av trygghet och säkerhet i livsföringen kan inte längre tillgodoses i ordinärt boende Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende När en person beviljats särskilt boende sker anvisning om bostad inom kommunen som helhet. H emtjänstinsatser i Särskilt Boende Vid beslut om särskilt boende skall även kunden få beslut om vilka hemtjänstinsatser som beviljats i det särskilda boendet, så att det står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära for honom eller henne i praktiken. 8

Biståndshandläggarenheten Rätten att fortsätta bo tillsammans i särskilt boende Personer över 65 år som har beviljats eller beviljas biståndsinsatsen särskilt boende kan ansöka om att sammanbo med make/maka, sambo eller partner (registrerade partnerskap). Två forutsättningar måste vara uppfyllda for att ha rätt till att bo tillsammans. l. Att man varaktigt sammanbor eller sammanbott. 2. Att båda vill fortsätta bo tillsammans. Om medboende har behov av hemtjänstinsatser ska en ansökan göras hos biståndhandläggaren. Insatser inom handikappomsorgen Avlösarservice i hemmet Denna insats syftar till att föräldrar till funktionsnedsatta barn som inte tillhör någon personkrets enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ska kunna ta avlösarservice i hemmet for att exempelvis kunna genomfora aktiviteter som barnet inte deltar i. A vlösarservice bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger. Insatsen utformas och utgår från det egna hemmet. Beslutet ges i timmar per vecka/månad. Boendestöd Stödet kan riktas till personer med psykisk funktionsnedsättning eller till personer som av andra skäl har behov av stöd for att kunna hantera tillvaron och leva ett självständigt liv med god livskvalitet. Boendestödet är en praktisk och social insats som syftar till att underlätta for den enskilde att hantera sin vardag. Insatsen är dock inte begränsad till hemmet utan kan även omfatta aktiviteter utanfor boendet och en central del är att dessa aktiviteter ska göras tillsammans med kunden. Den enskilde ska aktivt delta i genomforandet utifrån sin egen förmåga. Stödet kan delvis ses som en handledning som visar vägen till att återta fonnåganatt hantera tillvaron. Boendestödet utformas efter den enskildes skiftande behov. Ledsagare Ledsagare beviljas personer som inte klarar av, helt eller delvis att forflytta sig på egen hand. Det handlar om förflyttningar utanför det egna hemmet. Insatsen syftar till att bryta den enskildes isolering och göra det möjligt att delta i frididsaktiviteter, besöka vänner med mera. Ledsagning är i huvudsak avsedd for 9

Biståndshandläggarenheten enklare aktiviteter i närområdet av vardaglig karaktär. Kan beviljas kontinuerligt eller för tillfälliga behov. Kontaktperson Syftet med kontaktperson är att denne ska vara medmänniska och hjälpa till att bryta den enskildes ofrivilliga ensamhet. Kontaktperson beviljas i regel endast personer som har en funktionsnedsättning och bor i ordinärt boende. Kontaktpersonen är ett icke professionellt stöd som utförs av personer med stort engagemang och intresse för andra människor. Daglig Verksamhet/Daglig Sysselsättning Daglig verksamhet syftar till att ge personer med behov av socialt stöd möjlighet till meningsfull sysselsättning och gemenskap med andra. Insatsen riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, som är i yrkesverksam ålder, saknar fårvärvsarbete och inte utbildar sig. Bostad med Särskild Service enligt Socialtjänstlagen Bostad med särskild service enligtsolär till för personer med psykisk funktionsnedsättning och som inte längre kan få behovet av omvårdnad tillgodosett i det egna hemmet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som socialt. För att beviljas bostad med särskild service enligt SoL krävs att någon eller några av nedanstående kriterier är uppfyllda: Kvarboende i ordinärt boende med boendestöd och/eller hemtjänst är prövat och bedömt som otillräckligt Den enskildes omvårdnadsbehov kan inte längre tillgodoses i ordinärt boende Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende Boendestöd, utifrån individens behov ingår när kund beviljats bostad med särskild service enligt SoL. Finns behov utöver boendestöd finns möjlighet att ansöka om andra insatser. Trygghetslarm Trygghetslarm i bostaden ökar möjligheten att känna sig trygg i sin bostad och ger m~jlighet att snabbt komma i kontakt med kommunens omvårdnadspersonal dygnet runt. 10

Biståndshandläggarenheten Anhörigstöd Anhörigstödet arbetar for att uppmärksamma anhörigas behov, ge råd och infonnation samt kunna vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov. Arbetet är inriktat på att aktivt nå anhöriga som behöver stöd i ett tidigt skede. Anhörigstödet är olika insatser som syftar till att underlätta får den som har någon närstående som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, missbruk, relationsproblematik eller ålderssvaghet behöver stöd i vardagen. Anhörigstöd är kostnadsfritt och omfattar alla åldersgrupper och verksamheter inom socialtjänsten. Anhörigstöd kan bland annat vara avlösning (från två timmar till 48 timmar), anhöriggrupp, enskilda stödsamtal, dagverksamhet och Gapet (internetbaserat socialt forum). Anhörigstöd kan även beviljas som bistånd i form av avlösarservice i hemmet for funktionsnedsatta barn och återkommande korttidsplats for äldre. Uppföljning Uppfoljning avser att folja upp om kundens behov av stöd och hjälp överensstämmer med de beslut som fattats. Följa upp om kundens behov är tillgodosedda, mål uppfyllda och är tillförsäkrad skälig levnadsnivå samt har ett värdigt liv. Uppfoljning av fattade beslut sker alltid vid forändrade forhållanden, t ex efter återkoppling från personal samt vid tidsbegränsade beslut, annars systematiskt återkommande utifrån insats och omfattning. Il

~ HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-1 1 Sida 12(12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet JO. Rapporter Förvaltningen har gjort en Lex Sarah-anmälning av ett missförhållande i verksamheten samt vidtagit åtgärder mot detta. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har avslutat ärendet. Kommunens förra Medicinskt Ansvariga Sjuksköterska (MAS) flaggar för riskema med sjuksköterskebristen i en skrivelse till verksamhetschefen för hälso- och sjukvården. Beslutsunderlag IVO's beslut den 15 maj 2014 Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 22 maj 2014 Vård- och omsorgutskottets förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen. l J""""'" ""'

~ HEDEMORA ~KOMMUN Vo- 202-1~- +oy Datum 2014-05-22 Sida 1 Marianne Henriksson/MAS Till verksamhetschef för Hälso-och sjukvård i Hedemora kommun. Den rådande sjuksköterskebristen kommer att påverka vård och omsorgsförvaltningen under kommande sommar. Det kommer inte att finnas vikarierande sjuksköterskor i den omfattning som skulle behövas. sköterskeinsatserna på särskilda boenden går delvis att planera och fordela så att verksamheten fungerar men hemsjukvården är svår att planera då: Det inte finns begränsningar för antal patienter och insatser Kommunen kan inte påtala resursbrist for nytillkomna Vårdbegäran. Jag är mycket oroad över kommande semesterperiod och hur kommunen ska kunna utföraluppfylla uppdrag enligt Hälso-och sjukvårdlagen och Patientsäkerhetslagen. Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E post kommun@hedemora.se Organisationsnr 212000-2254 Postadress Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Besöl<sadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon 0225-340 00 Fax 0225-341 64 Bankgiro 433-2409