Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV



Relevanta dokument
Lättläst är en del av tillgängligheten

Så här. skriver du. lättläst

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

får påverka hur de lever får ha ett gott liv får bli förstådda och respekterade på sitt eget modersmål får utvecklas på olika sätt.

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

AKTIVITETSHANDLEDNING

Myndigheten för tillgängliga medier

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

FUB SÖDERMANLANDS LÄNSFÖRBUND

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Remissvar från Centrum för lättläst

Svenska erfarenheter av att betjäna specialgrupper på biblioteket. Vasa

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Läsombud och högläsare

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Modell för en fungerande studiesituation

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

AKTIVITETSHANDLEDNING

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Inledning. Teckenspråk. Översättning och material. Informationsproduktion på teckenspråk. Video kriterier och lösningar. Beställning och rådgivning

Vi ger alla möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Biblioteksplan

Välkommen till Svenska 2

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Särskild utbildning för vuxna

Celia - Bibliotekstjänster för elever med särskilda behov

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

Hej! KURSLITTERATUR VÅREN Allt börjar med en utbildning. Allt.

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Kul turdepartementet. Remissvar: Läsandets kultur - slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65

Mänskliga rättigheter

Alla ska ha möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Lära och utvecklas tillsammans!

SVENSKA FÖR INVANDRARE

Remissvar Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Bibliotekets utbud. Monica Falk, bibliotekarie

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Handledning och checklista för klarspråk

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Läs- och skrivinlärning

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Att skriva enkla, begripliga texter.

Lättläst (SOU 2013:58) Remiss från Kulturdepartementet

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Finskt förvaltningsområde

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland

Att utveckla läromedel

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Lathund i informationssökning

Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Språkutvecklingsprogram

Arbeta. för läsombud! litet PM. för. arbetsgrupper. pm för arbetsgrupper. centrum för lättläst

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Remissvar Lättläst SOU 2013:58

Synvändan. Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Barn berä)ar! En studie av 10- åringars syn på läsning och bibliotek

Nya vindar inom omsorgen

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Tillgängliga medier och läsfrämjande inom omsorgen! David Södergren Medin och Åsa Wallström

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1. Ett samhälle där alla medier är tillgängliga

Hej! KURSLITTERATUR HÖSTEN Allt börjar med en utbildning. Allt.

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Kursplan - Grundläggande svenska

Svenska Läsa

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

2

Klientens ställning och

Transkript:

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper, som till sin form följer skriftspråket, använder ord som är allmänt kända (eller åtminstone förklarar specialtermer) och är enkel till sin struktur. LL-språk Lättläst språk, allmänt kallat LL, är enklare än standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll.

Vad är LL inte LL är inte (enbart) välskriven, flytande prosa LL är inte samma som klarspråk LL är inte (enbart) förkortad text LL är inte (enbart) text skriven med stor stil LL är inte samma som nybörjarböcker LL är inte barnböcker (även om det också finns LL-böcker för barn)

Vad kännetecknar en LL-text En LL-text ska vara lätt att ta sig igenom, lätt att ta till sig, lätt att minnas och lätt att förstå. (Centrum för lättläst, Sverige) En LL-text kan vara skriven direkt i lättläst form eller vara en omarbetad version av en svårare text. Hur lätt en LL-text är varierar beroende på målgruppen.

Vad kännetecknar en LL-text? En LL-text Innehåller få svåra ord Är ofta kortare än vanlig text Tar inte förhandskunskap för given Är skriven med rak ordföljd Undviker många eller inskjutna bisatser, men innehåller tillräckligt med bindeord för att klargöra orsakssamband och för att texten inte ska vara för hackig. Undviker bildspråk och metaforer

Vad kännetecknar en LL-publikation? En LL-publikation Har redig och enkel layout Har enkla och tydliga bilder som stöder texten Tydliga mellanrum mellan raderna Smala spalter och radbrytning för att underlätta läsningen

Vem kan ha nytta av LL? LL görs för människor som av olika orsaker har svårt att läsa och/eller förstå vad de läser. Det kan alltså handla om tekniska svårigheter att avkoda texten, svårigheter att förstå innehållet eller både och.

Vem kan ha nytta av LL? Människor som kan behöva lättläst finns bland annat i följande grupper: 1. Personer med olika handikapp som utvecklingsstörning, autism, afasi eller dysfasi. 2. Personer som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel dyslexi. 3. Personer med demens eller mycket gamla människor. 4. Personer som inte har svenska som modersmål, t.ex invandrare, teckenspråkiga, språkstuderande. Utöver dessa grupper kan också till exempel personer med psykisk ohälsa, utslagna, läsovana och skolelever ha nytta av lättläst.

Vem kan ha nytta av LL? Alla personer inom de här grupperna behöver naturligtvis inte LL. En del behöver lättlästa texter under en övergångstid, andra kan behöva det hela sitt liv.

Varför behövs LL? LL är en demokratifråga. Alla ska ha rätt att kunna ta del av kultur och information på ett sätt som de kan ta till sig. LL är ett hjälpmedel för att öka tillgängligheten till kulturen och informationen för personer som har ett läshandikapp.

Varför behövs LL? LL-böcker och LL-information ger personer med läshandikapp bättre förutsättningar att vara delaktiga i samhället och att påverka sitt eget liv. LL-böcker kan erbjuda svaga läsare en möjlighet till identifikation, ett vidgat livsrum, bearbetning av känslor, träning i relationer, stöd i det praktiska livet...

LL-böcker Allt från deckare och kärleksromaner till faktaböcker finns. Kan vara skrivna direkt i lättläst form eller vara en återberättad lättläst version av en känd bok.

LL-böcker En bearbetning av en bok till lättläst är en fritt återberättad tolkning av ursprungsboken. Återberättaren ska: förkorta och välja vad som kommer med göra språket lättläst se till att LL-versionen bibehåller stämningen i ursprungsversionen och förmedlar det viktigaste av innehållet. Ursprungsversionen finns kvar för alla som kan läsa den LL-versionen ger svaga läsare en chans att ta del av det gemensamma kulturarvet!

LL-böcker Lärum-förlaget ger ut finlandssvenska LL-böcker och förmedlar LL-böcker från Sverige. Lärums senaste LL-böcker: - Filip och båten, Filip och tunneln. På gång: Filip och flyget - Finlands historia. På gång: Världshistorien - Teater, teater Lärum-förlaget har också gett ut Solklart-serien med lättlästa läromedel. www.larum.fi/shop

LL-böcker LL-förlaget i Sverige ger ut 20-30 LL-böcker per år. Cirka 10 finska LL-böcker utkommer per år på olika förlag. Arbetsgruppen för LL-litteratur beviljar statsstöd för utgivning av LL-böcker i Finland.

LL-Bladet Lättläst nyhetstidning som utkommer varannan vecka skriver om händelser i Finland och utomlands, om kultur, sport och underhållning. riktar sig till många olika målgrupper utkommer också på finska med namnet Selkouutiset finns som nättidning på www.digipaper.fi/ll-bladet.

LL-tidningar i andra länder I Europa utkommer lättlästa nyhetstidningar också i Sverige, Norge, Danmark, Belgien och Holland. Därutöver utkommer lättlästa tidningar för personer med utvecklingsstörning i flera länder I några länder utkommer lättlästa tidningar för invandrare, t.ex Sesam i Sverige

LL-broschyrer LL-Center gör i samarbete med myndigheter, andra organisationer och företag. Kommunalval, Goda råd om pengar, Så fungerar vår demokrati, Så här använder du biblioteket, FN:s handikappkonvention, Finlands riksdag, Finlands grundlag. På väg: Ny broschyr om EU. Går ut med LL-Bladet och finns på Papunetportalen.

www.papunet.net/ll Artiklar ur LL-Bladet LL-broschyrer i pfd-format och annan lättläst information Omröstning, Tidens gång

Läsombud Ett läsombud läser för och med personer som har svårt att läsa själva, t.ex personer med utvecklingsstörning eller äldre med demens. Läsombudet förmedlar information om lättläst material till målgrupperna, samarbetar med biblioteken, leder läsgrupper eller läser individuellt.

Läsombud i Sverige 5 000 läsombud utbildats under 15 år. De flesta är anställda inom omsorgen och arbetar med personer med utvecklingsstörning eller äldre och dementa. Läsombud finns också bland biblioteksanställda. Kommunala arbetsgrupper stöder läsombuden. Biblioteken har en central roll: informerar läsombuden om material, inrättar LL-hörnor, ordnar LL-läsekvällar osv.

Läsombud i Norge 600 läsombud har utbildats sedan 2003. Verksamheten koordineras av biblioteken, som rekryterar och förmedlar läsombud. Biblioteken samarbetar med organisationen Leser soker bok som beviljar bidrag till bibliotek som vill bli Bok til alle -bibliotek.

Läsombud i Svenskfinland LL-Center och Kårkulla samkommun provade den svenska modellen i ett småskaligt projekt 2006-2007. De tre läsombuden samarbetade med biblioteken. FDUV planerar ett treårigt läsombudsprojekt i samarbete med Kårkulla, Folkhälsans demenskunskapscenter, Äldrecentrum Österbotten, biblioteken och Svenska studiecentralen. Målet är att skapa en bestående modell för verksamheten och ett nätverk av läsombud i hela Svenskfinland och småningom i hela landet.

Avhandling om LL-böcker på bibliotek LL-böcker på bibliotek En studie av bibliotekariers förmedlingsarbete av lättläst litteratur Av Stina Dahlberg, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap. Maj 2007

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Undersöker vad bibliotekarier har för tankar och uppfattningar kring LL-böcker och hur de förmedlar dessa böcker till potentiella läsare. Läs avhandlingen på www.lattlast.se

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Problem som bibliotekarierna uppmärksammar kring LL-böckerna: Man känner inte till vilka alla målgrupper de riktar sig till. Man är osäker på hur man ska bemöta potentiella LL-läsare utan att såra. Målgruppen kanske inte alls hittar till biblioteket. Ingen har specialansvar för LL-böcker, de faller mellan stolarna.

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Rekommendationer som kommer fram i avhandlingen: Aktiv marknadsföring av biblioteket och LL-böckerna till målgrupperna. Tät kontakt med olika aktörer i närsamhället. En eller två personer med LL-böcker som sitt ansvarsområde. Tydligt märkta och välplacerade LL-hyllor, LL-hörnor, LL-läskvällar. Projekt kring LL som stöd och styrning för bibliotekarierna -> Läsombud!

LL-symbolen I Finland känner man igen en LL-publikation på den här symbolen:

LL-Center Ger ut LL-Bladet och LL-broschyrer Gör bearbetningar av texter till lättläst Ordnar kurser i att skriva lättläst Bedriver olika projekt kring lättläst Sprider information om LL Samarbetar med finska Selkokeskus

Lärum Ger ut finlandssvensk LL-skönlitteratur Producerar LL-läromedel Informerar om LL-material Förmedlar LL-litteratur från Sverige Förmedlar facklitteratur kring läs- och skrivinlärning Informerar och ger råd om hur man kan använda LL i undervisningen

LL på internet www.ll-center.fi www.papunet.net/ll (lättläst) www.larum.fi www.larum.fi/shop (böcker) www.digipaper.fi/ll-bladet www.lattlast.se (Centrum för lättläst, Sverige) www.easy-to-read-network.org