En tidning om hem, vård och behandling December 2007 >> VästBus i praktiken >> Katarzyna Psykolog i Gryning >> Familjehem på Liseberg >> UngdomsKomet >> Mira nytt asylboende >> Gott betyg åt Grynings skyddsboende >> Trafficking Temanummer om psykiatri www.gryning.se
i Engagerat dec 2007 Ledare 2 Västbus i praktiken 3 samarbete Gryning BUP Dubbeldiagnos 4-5 Vad gör Grynings 6-7 psykologer? Familjehemsdag 8-9 på Liseberg Claesborg 10-11 ett HVB-hem för pojkar med neuropsykologiska problem Comprehensive 12-13 Assistance to Children Victims of Trafficking Gryning är med UngdomsKomet 14 Föräldrautbildning Notiser Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida www.gryning.se. Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), 402 26 Göteborg tel: 031-703 39 50, fax: 031-703 73 49 internet: www.gryning.se e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Annika Strid, 031-703 73 48 Ansvarig utgivare: Marianne Forslund, 031-703 73 40 Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Jan Bennet, Inge Olofsson Produktion: Progressive Marketing AB, www.promarketing.se Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). * Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. Samarbetet med BUP tar fart De flesta förknippar Gryning med social problematik. Men vår statistik visar att 59% av tonårsflickorna i Gryning och 43% av tonårspojkarna någon gång har fått behandling inom psykiatrisk öppenvård. Som alla förstår innebär detta att Gryning behöver stöd från BUP. Det är mycket roligt att i detta temanummer om psykiatri kunna visa att samarbetet nu verkligen har tagit fart. I en artikel kan Du läsa om hur BUP i Trollhättan erbjuder kontinuerligt stöd till behandlingspersonalen på Snäppan. Här har intentionerna i Västbus-riktlinjerna förverkligats och alla är involverade är både nöjda och stolta över att vara delaktiga i ett pionjärarbete. Alla BUP-enheter i länet är positiva till att delta i gemensam vårdplanering och att ge fortsatt stöd i det individuella ärendet. Detta är ett mycket stort framsteg. När det gäller möjligheterna att erbjuda fasta konsultationer och ett mer kontinuerligt samarbete är bilden mer splittrad. Möjligheterna att få till stånd ett likartat koncept för samverkan i hela länet har vi lagt åt sidan. Det har varit mer fruktsamt att utveckla och konkretisera samarbetet där det funnits intresse och förutsättningar. Även om stödet från BUP utvecklats mycket positivt, så finns ett fortsatt behov av egna psykologtjänster. Det stärker vårdkvaliteten och uppskattas av både socialsekreterare, ungdomar, föräldrar och personal. Gryning har fortfarande kvar två egna psykologer och i intervjun med Katarzyna Hansen kan du läsa hur de arbetar. Samarbetet mellan BUP och socialtjänsten har diskuterats i årtionden och för första gången är jag riktigt optimistisk. Min förhoppning är att vi skall hitta nya vägar och nya metoder. Vi behöver hjälpas åt för ge rätt vård och behandling till de som skär sig, har olika diagnoser, genomlevt trauman, varit utsatta för övergrepp och inte minst de som är agerar ut genom våld och hot! Marianne Forslund, VD marianne.forslund@gryning.se
VästBus i praktiken på Snäppan fungerar samarbetet - Ett fungerande samarbete med BUP är förutsättningen för en stor del av vår verksamhet. Det är Snäppans enhetschef Ulf Thörnström som lovordar det stöd institutionen får från bland annat överläkaren och barnpsykiatern Bo Lindahl. Ulf tar fram de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdom med en sammansatt psykiatrisk och social problematik, som vi i dagligt tal kallar Västbus. Han bläddrar raskt fram till sidan åtta och citerar en passus som handlar om att socialtjänsten står för omvårdnad och psykosociala insatser för ungdomar på institution, medan BUP svarar för psykiatrisk behandling för ungdomen samt konsultation till institutionspersonalen. - Hos oss är det inte bara ord, det fungerar verkligen, säger Ulf. När jag träffar Bo Lindahl och BUP:s enhetschef Doris Nyborg på Snäppan, märks det tydligt att de är hemtama i huset. De brer sig vant en smörgås i köket och tar med sig kaffe ner till personalrummet. Ulf, Doris och Bo börjar med att lovorda varandra på ett sätt som gör mig lite misstänksam i början. Är det bara personkemin som får det att fungera? Går det verkligen att överföra deras sätt att arbeta till andra institutioner? Och hur har de tid? Någon timme senare är jag dock övertygad om att Västbus inte bara behöver bli en överenskommelse på papperet. Det kommer säkert att kunna fungera, även om allt inte är så enkelt. För naturligtvis handlar det också om personkemi och enskilda entusiastiska medarbetare. Men det handlar också om planering, tydlighet och en gemensam vilja att göra det bästa för de barn och ungdomar som verkligen behöver hjälp. Alla tre talar om att Västbus-överenskommelsen har gett den tydlighet som behövs för att komma igång med ett bättre samarbete. Gemensamma skriftliga vård- och handlingsplaner, där ansvarsfördelningen framgår, underlättar exempelvis det löpande arbetet. - När vi väl är klara med roller, mandat och ansvar, är det bara att köra på, säger Bo. Eldsjälar är bra, fortsätter han, men de fungerar aldrig om det inte samtidigt finns en fast organisation. Själv är han på Snäppan varannan vecka, främst för att handleda personalen i enskilda ärenden. Samtidigt handlar en stor del av vår diskussion om att det viktigaste trots allt är att den verksamhet som ligger närmast barn och ungdomar fungerar. - Det är i skolan, på BVC och på den enskilda vårdcentralen som resurserna fattas, påpekar både Doris och Bo flera gånger under vårt samtal. Det är när ett ärende sedan måste lyftas från basnivån till specialistnivån som barnpsykiatrin och socialtjänsten ofta kopplas in. Doris berättar att i Trollhättan har BUP haft så kallade konsultationsträffar var fjortonde dag sedan 2004. Det är ett bra forum för att diskutera enskilda ärenden som sedan kanske kan gå vidare till professionella närverksmöten. - När ett ärende där kvalificerad psykiatri är nödvändigt, någon gång resulterar i en placering på Snäppan är det ett drömläge för oss, säger Doris. Det betyder ett boende som är så nära en familj man kan komma, samtidigt som allting som sker här är behandling. Kan då både behandlingspersonal och skolpersonal via handledning av en erfaren psykiater hjälpa ungdomarna med ytterligare en del av sin problematik, måste det väl ses som ett samarbete i sann Västbus-anda, avslutar Doris. Jan Bennet jan.bennet@gryning.se 3
Dubbeldiagnos multipla problem Begreppet dubbeldiagnos infördes under nittonhundranittiotalet. Studier visade att missbruk och psykisk ohälsa tidigare ofta sågs som separata tillstånd. Psykisk ohälsa var ett känslomässigt problem orsakat av missbrukets negativa effekter. Den nya forskningen poängterade samexistens av de två tillstånden utan tydliga orsakssamband: missbruk/beroende och psykisk sjukdom/störning som ett stort och samtidigt problem. Socialstyrelsen benämner i en rapport från 2007 gruppen dubbeldiagnoser som: personer med samsjuklighet. De psykiatriska tillstånden som nämns är: ångestsjukdom, depressionssjukdom, manodepressiv sjukdom, schizofreni och andra psykostillstånd samt personlighetsstörningar. Gruppen är heterogen och behöver samordnad vård och behandling för sin problematik. Frågan om vilket som kommer först, missbruk eller psykisk störning, kan ses på flera sätt. Antingen har missbruket lett till den psykiska störningen eller tvärtom. Ett annat sätt att se på saken är att det finns bakgrundsfaktorer som ökar sårbarheten både för missbruket men också för den psykiska störningen. Dessa tillstånd integreras och förstärker varandra växelvis. De flesta undersökningarna har visat att psykisk störning föregår missbruket och detta mönster syns tydligast hos kvinnor. Det finns å andra sidan undersökningar som påvisar att psykiska störningar sällan är den direkta orsaken till missbruk och livsstilproblem. Den psykiska störningen gör individen mer sårbar och mindre rustad att hantera och bemästra negativa konsekvenser orsakade av både livsstil och missbruk. Däremot kan missbruket orsaka uppkomst av vissa psykiska störningar och oftast förvärras psykiska störningar av missbruk. Här blir ångest och depressionssymtom tydligare under perioder av drogfrihet. Som ovanstående antyder är sambanden oklara samt komplexa och det finns det en mängd olika förklaringsmodeller till uppkomsten av missbruk och psykisk sjukdom som samexisterande och multipelt problem. Man kan dela upp dem i fyra grupper där de, lite förenklat, ser ut enligt följande: Gemensamma faktorsmodellen tar sin utgångspunkt i delad sårbarhet, där gentiska, ärftliga och psykosociala orsaker anses gemensamma för både missbruk och psykisk sjukdom. Sekundära missbruksmodeller menar att allvarlig psykisk sjukdom ökar risken för utvecklande av missbruk. Sekundära psykiska sjukdomsmodellen anser tvärtom, att risken för psykisk sjukdom förhöjs av missbruk. Interaktionsmodellen utgår från att båda diagnoserna ökar sårbarheten för varandra. Problemen med behandling av personer med dessa multipla problem är många, bland annat organisatoriska: patienten/klienten hamnar ofta mellan två system. Det ena är sjukvården och psykiatrin, det andra är socialtjänsten. Ett annat problem är att problemtyngden hos personen är så stor att den om inte omöjliggör, så åtminstone försvårar behandlingen väsentligt. Förutom missbruket och den psykiska ohälsan är det vanligt med stora sociala problem; bostadslöshet, kriminalitet och sysslolöshet för att nämna några. Även den fysiska hälsan brukar vara nedsatt. Neuropsykiatriska problem kan förekomma. Socialstyrelsen säger i rapporten från 2007 att det idag inte finns någon evidensbaserad behandling för personer med dubbeldiagnos. Socialstyrelsen har tittat på vad som fungerar bäst i existerande behandlingar och har bland annat kommit fram till, att det är viktigt att det sker en samtidig behandling av missbruk, psykisk sjukdom och social situation. Det är även viktigt med sysselsättning, 4
tycker att inte att gruppen vare sig ökar eller minskar, dock finns det idag en större medvetenhet om problemen. Behandlingen klienterna får brukar bestå av en öppenvård och någon form av skyddat boende. De hamnar ofta akut inom psykiatrin för avgiftning eller psykosgenombrott. Personer med dessa problem är ofta lågmotiverade och inte intresserade av mer djupgående och långvariga behandlingar på behandlingshem, säger Helena. Helena ser att det finns sådant som kunde bli bättre i vården av dessa personer. Bland annat efterlyser hon samarbetssätt mellan sjukvård och socialtjänst som gör att klienten snabbt och smärtfritt kommer in i ett fungerande behandlingssammanhang. Susanne Ångström är enhetschef på Strandgården, en institution inom Gryning för kvinnor med missbruks-/beroendeproblematik. Så gott som alla våra klienter lider av samsjuklighet, oftast är det svår ångest och depression som de, förutom missbruket, lider av, men även posttraumatiskt stressyndrom är vanligt, menar Susanne. Strandgården har konsultpsykiater och den psykosociala behandlingen kompletteras ofta med medicinering. Samarbetet med sjukvården brukar fungera även om det ibland finns brister som gör att klienten hamnar i kläm. att klienten på något plan känner sig behövd. En fungerande behandling kräver ett långtgående samarbete mellan sjukvård, socialtjänst så att resurser sätts in och nyttjas optimalt. Finns det någon form av fungerande socialt nätverk så bör detta involveras i behandlingen. Behandlingen är långvarig och det är sällan man kan uppnå total drogfrihet eller stabil psykisk hälsa. Dock förbättras tillståndet inom ett stort antal livsområde, relationer, bostadssituation, sysselsättning, psykisk-fysisk hälsa och missbruksfria perioder blir längre och mer frekventa. Jag har pratat med personer som i sin dagliga gärning träffar klienter som lider av både missbruk och grava psykiska problem. Helena Belas arbetar som socialsekreterare i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Hon kommer i sitt arbete ofta i kontakt med personer som lider av dessa dubbla problem. Ofta rör det sig om psykosproblematik eller allvarlig personlighetsstörning kopplad till missbruket. Helena Samsjuklighet, för att använda socialstyrelsens benämning, är ett stort men behandlingsbart problem. Det krävs mer forskning och utvärdering på området för att få fram evidensbaserade behandlingsmetoder. Dessutom krävs det utbildningsinsatser så kunskapen om gruppen ökar hos dem som i sitt arbete kommer i kontakt med dessa klienter. Alf Bengtsson alf.bengtsson@gryning.se God Jul & Gott Nytt År önskar Gryning Vård AB 5
Vad gör Grynings psykologer Även om samarbetet med BUP utvecklats positivt, så finns ett fortsatt behov av psykologer som är anställda av Gryning. I Borås har Katarzyna Hansen sin mottagning och sitt kontor. Jag träffade Katarzyna för ett samtal runt psykologens roll inom Gryning. Katarzynas arbete är fördelat på fem enheter, tre institutioner och två öppenvårdsverksamheter. Det innebär arbete med familjer, barn och ungdomar. Insatserna är i princip uppdelade i tre områden; utredning, behandling och handledning till den personal som sköter det dagliga behandlingsarbetet. Jag har mer distans och befinner mig inte mitt i det. Detta ger mig möjlighet att reflektera i ett utifrånperspektiv och ge råd, stöd och synpunkter från denna position, säger Katarzyna. Hon betonar behandlingspersonalens stora engagemang och kompetens i arbetet med de klienter de kommer i kontakt med. Dessa klienter hamnar på institution eller inom öppen vård av olika skäl. Ofta handlar det om barn och ungdomar med stora svårigheter som grundlagts tidigt. Det är barn som varit försummade och föräldralösa i den bemärkelsen att föräldrarna inte funnits till i emotionell mening. Vissa barn har varit utsatta för våld och övergrepp. Dessa barn uppvisar olika symtom som vänds inåt eller utåt. En del är kraftigt utagerande med våld, kriminalitet och missbruk medan andra vänder sina svårigheter inåt och blir självdestruktiva. Det är ganska könsbundet hur barnen agerar; pojkarna är utagerande och flickorna destruktiva mot sig själva. Katarzyna tycker sig dock se fler utagerande flickor nu än tidigare. Katarzynas utredningar syftar till att öka förståelse kring klientens problematik utifrån psykologisk kunskap, samt ge förslag på behandling den enskilde ungdomen eller familjen är i behov av och vilka resurser som finns i individ och familj. När det är vuxna som utreds är det ofta föräldraförmågan som står i fokus. Utredningstiden brukar variera mellan sex och åtta veckor. Ibland rör det sig om unga där det misstänks någon form av neuropsykiatrisk 6
problematik, till exempel ADHD. I dessa fall kan Katarzyna bedöma om en neuropsykiatrisk utredning bör genomföras och i så fall kan hon remittera till specialister inom detta område. Ungdomarna som kommer till Katarzyna i samtalsbehandling är mellan tretton och tjugo år gamla. I regel inleds det hela med tre samtal. Därefter får den unge bestämma om fortsättning eller inte. Ofta har denna inledning väckt hopp och nyfikenhet som gör att klienten fortsätter. Katarzyna arbetar enskilt med psykoterapeutiska samtal på psykodynamisk grund. En del klienter fortsätter att ha samtal långt efter att de är utskrivna från institutionen. I många fall går det att nå överenskommelse med socialtjänsten om en fortsatt behandling även efter utskrivningen, säger Katarzyna. Vuxna får vid behov stöd- och krissamtal under placeringstiden och i vissa fall därefter. Det är mycket som kommer upp till ytan som länge varit bortträngt eller förnekat. Katarzyna berättar om det paradoxala som händer vid vissa placeringar av framförallt flickor. Dessa flickor har tidigt fråntagits rättigheten att vara barn, de har fått ta hand om dysfunktionella, missbrukande föräldrar och om småsyskon. När de kommer till institutionen ska de bli barn på nytt, vilket inte är så lätt då de i princip inte haft någon barndom. De har svårt med närhet och beroende och är ovana att andra tänker kring deras behov. De har svårt att ta emot hjälp de själva sällan tycker att de behöver. Denna paradox brukar lösas med tiden och flickan får möjlighet att vara till bara för sig själv och inte för andra. Den huvudsakliga behandlingen sker på institutionen i vardagen. Den struktur och det samarbete som sker lägger grunden för utveckling. Katarzyna betonar vikten av relation och skapandet av relationer. Ofta har den unge som enda kontinuitet i livet diskontinuitet. Det gäller relationer, strukturer och andra essentiella områden. Därför är det viktigt att tänka långsiktigt och har respekt för att förändring tar tid. Ett bra sätt att skapa relation är när personal och den unge finner ett område båda finner lust i, till exempel målning, filmer eller något annat stimulerande. Jag tror på att dela med sig av sin egen passion och vara en verklig person när det gäller arbetet med våra barn och ungdomar, menar Katarzyna. ADAD statistik I Gryning genomförs ADAD intervjuer med placerade ungdomar. Följande resultat är hämtade ur ca 300 inskrivningsintervjuer och avser ungdomarnas psykiska mående. 59 % av flickorna och 43.4% av pojkarna har någon gång fått behandling för psykiska problem i öppenvård. 31,6 % av flickorna och 7,1 % av pojkarna har behandlats för psykiska problem i sluten vård 25,6 av flickorna och 8,1 % av pojkarna uppger att de ganska ofta utsatts för psykisk misshandel av föräldrafigur, 21.2 % av flickorna och 13.1 % av pojkarna uppger att de mycket ofta utsatts för psykisk misshandel av föräldrafigur 17.3 % av flickorna och 3 % av pojkarna har varit utsatta för sexuella övergrepp Detta brukar lösas med tydliga överenskommelser med klienten. Ibland kan det vara så att klienten vill att något ska vidarebefordras som är för tungt att meddela själv. En annan komplikation kan vara om behandlingsbehovet bedöms olika av Katarzyna och den som remitterat klienten. Ofta brukar konsensus nås efter diskussion. Man ikläs ofta expertrollen utifrån en särskild teoretisk kompetens psykologer har. Jag vill betona att personalen på institutionerna är också experter när det gäller den dagliga behandlingsarbete med människor som har det svårt, Jag lär mig oerhört mycket och vi kompletterar varandra, avslutar Katarzyna. Alf Bengtsson alf.bengtsson@gryning.se Jag arbetar på uppdrag från institutionen och socialtjänsten men det är alltid klienten jag företräder. Rollen som psykolog inom institutionsvärlden kan vara komplicerad. Detta gäller bland annat tystnadsplikten och vad som får föras vidare. 7
En riktig heldag på Liseberg Familjen Gustafsson trivs med att gå på de gemensamma arrangemang som Gryning ordnar. Gunilla tycker att det är trevligt att träffa andra familjehem. Men, säger hon, det är nästan ännu viktigare att de barn och ungdomar som är placerade i familjehem får se att de inte är ensamma i sin situation. Ulla Olsson Lesage är relativt ny som familjehemskonsulent på Gryning så hon tog tillfället i akt att ta kontakt med så många som möjligt på Liseberg Jytte Langgaard och hennes familj fick starta från Dalsland tidigt på morgonen för att hinna till Liseberg i tid. Hela familjen lyckades få plats under Polkettens skyddande tak under förmiddagens ihållande regnande. Dock upphörde regnet lagom till att alla attraktioner satte igång. 8
Lyckad träff för familjehem Flera hundra barn och vuxna trängdes i regnet utanför Liseberg tidigt en söndagsmorgon i september. Det var familjehemsprojektet i Göteborg som tillsammans med Gryning bjudit in familjehem från hela västra Sverige till en riktig festdag. Två nöjda arrangörer till häst; Lotte Hasselgren och Helena Nyman Innan barnen fått sina åkband, karusellerna började snurra, regnet upphörde och allmänheten släpptes in, så serverades det en hel timmes varierande underhållning på Polketten. Anna Mannheimer och Peter Apelgren höll ihop det hela och berättade bland annat att de själva hade en adopterad dotter. - Det här är ett sätt att visa att vi verkligen uppskattar våra familjehem, säger Lotte Hasselgren, som också menar att det är viktigt för alla familjehemsplacerade barn att få träffa andra i samma situation. Lotte arbetar för familjehemsprojektet och är en av initiativtagarna till dagen på Liseberg. Familjehemskonsulent Helena Nyman säger att det var ett lätt beslut för Gryning att vara med som arrangör. - Är det några som behöver en guldkant på tillvaron så är det våra familjehem, menar hon. De gör ett fantastiskt arbete, ofta i det tysta och med alldeles för lite uppmuntran. Helena hoppas verkligen att den här dagen kan bli en tradition för alla familjehemsplacerade barn att längta efter och se fram emot. Jan Bennet jan.bennet@gryning.se Trots underhållning från riktiga kändisar som Longkalsong och Spökligan, och trots att Anna Mannheimer gjorde sitt bästa för att fånga även barnens intresse, så var det trots allt någonting annat som alla väntade på att få börja använda sina åkband!!! 9
Claesborg ett HVB-hem med skola för pojkar med neuropsykiatriska funktionshinder och social problematik Sedan våren 2007 är Claesborg inriktat på att ta emot pojkar med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, DAMP, Aspergers syndrom och med en social problematik. Pojkarna som kommer till Claesborg är i åldrarna 11 till16 år. Målet med verksamheten är att ge barnen möjligheter att efter placeringen klara ett så självständigt liv som möjligt efter sina förutsättningar. De förbereds för ett fortsatt liv med stöd efter behov. En regnig höstdag rattar jag bilen från Göteborg mot Skövde och Claesborg. Ann-Cathrin Åsberg som är enhetschef på Claesborg tar emot mig. Hon berättar med stor inlevelse om sina pojkar och hur deras tillvaro kan se ut. Alla pojkar som kommer till oss har haft stora svårigheter i både i sin sociala miljö och med sin skolgång säger Ann- Cathrin. Ungdomarnas beteende uppfattas ofta som störande av familj, skola eller omgivning. I samvaron med andra har de svårt att tolka de sociala koder som används och som vi uppfattar som självklara. Kommunikation är ett problem och pojkarna har svårt att förstå andra människors känslor och upplevelser. Det är vanligt att pojkarna innan de kommer till Claesborg har genomgått omfattande utredningar av barnhabilitering, barnpsykiatrisk klinik och/ eller socialförvaltning. Man har vid dessa utredningar kommit fram till att de har behov av hjälp och stöd i en miljö där det finns människor i såväl boende som skola som förstår deras funktionshinder och svårigheter. Barn med neuropsykiatriska diagnoser behöver hjälp i många sociala sammanhang, därför är detta något som vi medvetet lägger stort vikt vid säger Ann-Cathrin. Vi vill hjälpa våra pojkar med att få så många förklaringar och strategier som möjligt. Genom att pojkarna får stöd och träning i att hantera sociala relationer lär de sig ta ett större ansvar för sina handlingar och att visa respekt för sig själva och för andra. De sociala färdigheterna övas under hela dygnet i både skola och boende. Claesborg erbjuder en varm och hemlik miljö där barnen kan växa och utvecklas utifrån sina egna resurser och förutsättningar. Om ett knappt år kommer Claesborg att flytta till nybyggda lokaler som specialbyggs för att passa barnens speciella behov. Teacch en tydliggörande pedagogik På Claesborg användes Teacch, som anpassas individuellt med krav och gränssättningar för varje pojke. Nyckelbegreppen i Teacch är tolerans, kompromiss, accepterande och personlig utveckling snarare än normalisering. Pedagogiken hjälper pojken att få en struktur över vardagen och sin egen förmåga. Dagens uppgifter är tydligt schemalagda men uppgifterna är också indelade i steg-för-steg-punkter med målet att den unge ska kunna klara uppgiften på egen hand. Dessa scheman ger pojkarna strategier som skapar trygghet och som är användbara vidare i livet, säger Ann-Cathrin. 10
Speciellt utformad skola Claesborg har ett nära samarbete med en specialskola i Skövde där pojkarna får sin skolundervisning. Skolan har resurser för att anpassa undervisningen utifrån varje elevs speciella behov. Undervisningen sker i de flesta fall individuellt. För varje moment som ska genomföras får eleven tydliga detaljerade instruktioner, ofta genom bilder. De behöver i detalj veta, när de ska påbörja och när de ska avsluta en uppgift, hur de ska genomföra uppgiften och med vem. Personkontinuiteten är mycket viktig om undervisningen ska fungera. Den dagen jag besöker Claesborg har det uppstått problem i kontinuiteten i skolan. Flera av de ordinarie lärarna är av olika anledningar inte på plats. Denna situation ger direkt konsekvenser för våra ungdomar, säger Ann-Cathrin, det blir kaos för dem, de hamnar på en lägsta funktionsnivå. de personer som kommer att finnas kvar när pojken flyttar härifrån. Vi hållen en regelbunden kontakt för att informera om framsteg och för att få stöd i vår planering för pojken. Pojkarna åker ofta hem till sina föräldrar på helger och under delar av skollov. Föräldrarna är viktiga samarbetspartners Pojkarnas föräldrar är de som känner dem bäst och de kan ge oss en värdefull hjälp och ett stöd i vårt arbete säger Ann-Cathrin. Vi är beroende av ett gott samarbete med föräldrarna, de är ju också oftast Samverkan med socialtjänsten Ann-Cathrin berättar att man på Claesborg tillsammans med den unge, hans föräldrar och berörda socialsekreterare gör upp en individuell utvecklingsoch behandlingsplan och sedan en genomförandeplan. För oss är det viktigt att både handläggare och föräldrar är kontinuerligt informerade om hur arbetet fortskrider. De måste vara välinformerade om pojkens behov av hjälp och stöd. När jag åter ställer kosan mot Göteborg och låter alla intryck och all information långsamt sjunka ner konstaterar jag att jag fortfarande har mycket att lära, jag har idag fått vara med i en verksamhet som ständigt ställs inför nya utmaningar, det gäller att förstå hur han tänker sa Ann-Cathrin. Annika Strid annika.strid@gryning.se 11
Baltic Sea Region, Comprehensive Assistance to Children Victims of Trafficking - mina erfarenheter och tankar Från vänster: Håkan Nilsson, Nils Åkesson, Carina Fransson, Karin Norlin, Nick Dovic, Bengt Söderström. Baltic Sea Region har i samarbete med Rädda Barnen, Oak Foundation och Daphne genomfört ett tvåårigt träningsprogram i ämnet människohandel. I den svenska delegationen har Gryning Vård AB haft en representant i mig, verksamhetschef Carina Fransson. Deltagandet i projektet har gett mig många värdefulla kontakter, kunskap om psykologiska processer, men också en mer differentierad förståelse för synen på problematiken i olika länder. Programmet har omfattat ett 50-tal delegater från de baltiska staterna, Vitryssland, Ryssland, Ukraina, Moldavien, Polen, Danmark och Sverige. Utbildningsprogrammet har drivits parallellt tvåspråkig på ryska och engelska.. Parallellt med programmet har National Contact Points byggts upp i de deltagande länderna. NCP skall vara dörröppnare till nationella resurser i länderna. NCP skall vara uppdaterade i människohandelsfrågor och ha tillgång till ett nätverk av experter. I Sverige finns NCP på Justitiedepartementet. Bakgrunden till utbildningsprogrammet är att insatser och stöd till offer för människohandel antingen inte finns, eller inte koordineras på ett sådant sätt att de kan utgöra ett stöd för en individ. Ursprungslandet har kanske inte resurser att ta emot en återvändande vilket ofta leder till nya utnyttjandesituationer, eller ett återvändande kanske inte kan ske om mottagarlandet är ett land som kräver planerade insatser eller en trygg återkomst för att verkställa ett återvändande. Har dessutom mottagarlandet inga organiserade resurser att ta hand om ungdomens behov eller ser sig tvingade att ha kvar en ungdom är risken överhängande för nya utnyttjandesituationer. Projektet syftar till att sprida kunskap om vilka behov som en individ har, bygga nätverk med de resurser som finns, samt att uppmärksamma frågan vare sig ett land är ursprungsland, transitland eller mottagarland. Många av de deltagande länderna har alla funktionerna. Jag vill berätta om mina erfarenheter efter att ha turnerat runt i flera av de aktuella länderna tillsammans med mina meddelegater från de olika länderna. Det sker en hopblandning av begreppen människo- 12
handel och prostitution. Prostitution sker i många länder ganska omfattande och offentligt. Det är viktigt att människohandel för sexuella ändamål inte ses som prostitution. Människohandel är modern slavhandel. Det finns stora likheter med hur människor från Afrika skeppades över till den amerikanska kontinenten. Ofria och med ett marknadsvärde beroende på kön, ålder och fysik. Att se människohandel som prostitution och sedan prostitution som en normal företeelse, ni vet, det äldsta yrket i världen och ett frivilligt sådant, är att inte vilja eller våga se organisationen och cynismen bakom. Människohandel har många ansikten, exempel den vackra unga rysktalande flickan i hissen på ett hotell, den 50-årige tilltufsade mannen som tigger pengar till sitt barns operation i centrum, den nyss för fickstöld haffade 15-årigen eller den inlåsta, rädda och misshandlade 17-åriga Elena i en lägenhet i någon av Göteborgs förorter. Människohandel har tre aktörer beroende på situation, offer, traffickör, kund vid köp av sex, offer, traffickör, rånoffer vid rån, offer, traffickör, givare vid tiggeri. Alla situationer kräver en tredje aktör. Det innebär att den tredje parten oftast har ett val. Den tredje parten utgör marknaden och är en förutsättning för lönsam handel. En svårighet är att många länder vill se sig som enbart transitland eller mottagarland. Det är ibland inte politiskt korrekt eller känns skamligt att se sig som ursprungsland. Detta är en svårighet i kontakterna framför allt med viktiga nyckelpersoner. Samtidigt har jag fått en förståelse för svårigheterna då många länder har fullt upp med medborgarskapsutredningar. Människor har i generationer varit bosatta i andra länder men har inget medborgarskap. Notis Familjecentrum i Fyrbodal I syfte att på bästa sätt bemöta socialtjänstens behov av olika typer av insatser har Familjecentrum i Fyrbodal tillskapats. Verksamheten är organiserad i tre delar 1. Heldygnsvård med 17 platser uppdelade på en barn och en familjeavdelning, 2. Öppenvård och lägenhetsboende och 3. Jourhem. Det finns gränsdragningskonflikter i världen och det finns folkslag som finns i en region som inbegriper flera nationer. I många forna öststater är ett medborgarskap en stor fråga både för individen och för nationen. Naturligtvis står ekonomiska och sociala drivkrafter bakom människohandel, offret drömmer om en bättre framtid och traffickören i flera led vill tjäna pengar. Återvändandet för offer är ett fokus som har behandlats under projektet. Detta är ett svårt område. Det räcker inte med att ha eller få kontakter i ursprungslandet. Du måste försäkra dig om att kontakterna är pålitliga och agerar för offrets bästa. För vår del i Sverige innebär det att när vi arbetar med ett återvändande, måste vi vara uppmärksamma och ställa många frågor, även om det är en nationell eller officiell kontakt. Här har jag fått inse, att vi aldrig kan vara helt säkra eller få några garantier. Samtidigt har jag med mig erfarenheten, att nästan alla offer jag hört talas om vill hem. Vi måste fortsätta att leta individuella lösningar inför ett återvändande. Det finns ingen generell eller enkel väg. Ansvaret för en individ har olika innebörd i olika länder och samhällssystem. Omhändertagandet av offer för människohandel är vi inom Gryning duktiga på. Vi har kompetens och specifik erfarenhet av målgruppen. Jag har kunnat bidra med vår samlade erfarenhet av detta inom Gryning och det goda samarbete myndigheter emellan som finns i Västra Götaland. Jag har många gånger sänt en tacksamhetens tanke till mina kontakter inom polis, åklagare, socialtjänst m.fl. Carina Fransson carina.fransson @gryning.se Verksamheten är belägen i centrala Vänersborg. Institutionen tar emot ensamma barn 0-12 år, familjer med barn i dessa åldrar samt blivande mammor. Ensamma spädbarn och yngre barn placeras företrädesvis i verksamhetens jourhem. Uppdragen kan vara av utrednings-, behandlings- och omvårdnadskaraktär. Öppenvårdsverksamheten tar emot uppdrag om utrednings- och behandlingsinsatser för barn, tonåringar och familjer. Arbetet sker företrädesvis i familjernas hem. Familjer kan även erbjudas boende i verksamhetens lägenheter. Även andra typer av uppdrag kan utföras, t.ex. övervakade umgängen, nätverksmöten, stödsamtal, delutredningar och stöd till familjehem. 13
UngdomsKomet föräldrautbildning inom Gryning Komet står för kommunikationsmetod och är ett evidensbaserat samspelsprogram utvecklat inom Stockholms Stad. UngdomsKomet vänder sig till föräldrar som har barn i tonåren och tycker att det är svårt att få det att fungera hemma. Kometprogrammet ger föräldrarna konkreta verktyg som underlättar samvaron med deras tonåringar. Jag träffar Marita Olsson från Bergiusgården och Ove Gustavsson från Ramnås under en timmes tid alldeles innan de ska möta en grupp föräldrar som deltar i Kometprogrammet för tonårsföräldrar. Marita och Ove nappade i våras på erbjudandet om att gå en ledarutbildning i UngdomsKomet. De tycker båda att strukturen i Komet stämmer väl överens med de metoder som de använder i sina MSMT-verksamheter Den första utbildningsomgången körde igång i mars i år. Innan utbildningsstarten hade Marita och Ove motiverat föräldrar till att medverka i en första utbildningsgrupp som de ledde parallellt med sin egen utbildning. Det var bara pang på säger Marita, ingen förberedelsetid, men detta är också en tanke i Komet Learning by doing. Den första gruppen bestod av tre föräldrar som hade sitt barn placerat på någon av Grynings MSMT institutioner och en förälder utifrån. Förutom ett enskilt introduktionssamtal och en återträff, träffades gruppen vid åtta tillfällen under våren. Det största arbetet gör föräldrarna hemma säger Ove. Mellan träffarna arbetar föräldrarna med hemuppgifter som de själva har formulerat. Samvaro är en bas i programmet och en förutsättning för att kommunikation och problemlösning ska bli möjlig. Fokus ligger på hur man kan få till mer positiva stunder tillsammans. Därför läggs mycket tid på att jobba fram idéer om vad som kan gynna samvaron mellan förälder och barn. Föräldrarna och kursledare arbetar tillsammans fram förslag på läxor som sedan prövas hemma i samvaron med tonåringen. Vid nästkommande träff följer man upp hur föräldrarna försökt förbättra samvaron, det är framför allt att man gjort försök som belönas inte hur det gått. Under träffarna deltar föräldrarna i rollspelsövningar. De får då möjlighet att se vad som gick fel och öva på hur de kan göra i stället i kontakten med tonåringen. Utbildningen syftar till att undvika att ständigt hamna i tjat- och gnällsituationer. Man måste som förälder lära sig att välja sina strider säger Ove. I Komet får föräldrarna hjälp att hitta andra verktyg. De får lära sig känna igen sina signaler på ilska, innan ilskan tar över och att hitta saker som kan distrahera ilskan i stunden. I programmet ligger fokus på att förstärka det positiva, det som fungerat bra, i stället för att hamna i konflikt om det som inte fungerar. Vi diskuterar och prövar på hur olika bemötanden kan ge olika reaktioner, t.ex. när en tonåring inte kommer hem i tid och man som förälder blir både orolig och arg. Då är det lätt hänt att det blir bråk när ungdomen väl kommer hem. I Komet får föräldrarna pröva hur de kan göra för att inte hamna i konflikt. Det kan handla om att man i ställer för att skälla bekräftar för tonåringen det positiva i att han kom hem och väntar med att prata vidare om situationen tills ilskan lagt sig. Föräldrarna får också träna på att tåla att bli avvisade av tonåringen säger Ove. Även om en förälder bjuder in till samvaro är det inte säkert att tonåringen nappar. Då gäller det att inte gå igång och ge upp som förälder utan att hitta en annan väg. Vid återträffen med den första gruppen tyckte föräldrarna att de fått nya verktyg i samvaron med tonåringen och trots att hemläxorna ofta hade ifrågasatts var det just dessa som föräldrarna betonar som viktiga delar i programmet. Annika Strid annika.strid@gryning.se 14
Mira asylboende Inom Västra Götalandsregionen kommer ett stort antal kommuner att ta emot unga asylsökande. En del av dessa kommer att placeras i familjehem, men det kommer också att finnas behov av boenden i kollektiva former. I samarbete med ägarkommunerna avser Gryning därför att under januari 2008 starta ett boende med 12 platser för ungdomar i åldern 15-18 år. Verksamheten kommer att vara belägen i Alingsås men platserna kommer att vara tillgängliga för samtliga kommuner inom regionen. På längre sikt är tanken att boendet i Alingsås skall fungera som nav för en bredare verksamhet, där Gryning skall kunna erbjuda flexibla och anpassade lösningar för flyktingungdomar. Exempel på insatser kan vara lägenhetsboenden, familjehem och öppenvårdsteam som är knutna till Gryning. Vi planerar även att erbjuda utbildning och handledningsgrupper för de familjehem som kommunerna är i färd med att rekrytera. Grynings fördelar är att vår vana vid att arbeta flexibelt och att de stora resurser som finns inom bolaget gör det möjligt att erbjuda insatser på olika vårdnivåer. En organisatorisk förebild för den nya asylverksamheten är Grynings skyddsboende, där vi lyckats skapa en välfungerande organisation som erbjuder optimalt stöd. Chef för asylboendet blir Henrik Bennet, som tidigare varit institutionschef på Trollbacken och dessförinnan har en bred erfarenhet från kommunal och statlig verksamhet. Rekryteringen till övriga tjänster pågår för fullt och vi har haft mer än 130 sökande till tjänsterna. Dessutom håller vi på med renoveringar och anpassningar av lokalerna. Verksamheten skall starta den 1 februari och vi hoppas att kommunerna skall uppfatta detta som ett bra alternativ för de flyktingungdomar man tar emot. Gott betyg till Grynings skyddsboende Grynings skyddsboende för unga kvinnor som varit utsatta för hedersrelaterat våld startade som ett projekt med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen de första tre åren. Vid projekttidens slut beställde länsstyrelsen en utvärdering från Maren Bak som är professor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Utvärderingen presenterades vid en presskonferens i september och uppmärksammades i TV, radio och tidningar. Maren Bak menar att skyddsboendet bedrivit ett pionjärarbete och hon ger ett mycket gott betyg till Grynings sätt att organisera verksamheten. Grynings skyddsboende är uppbyggt som en flexibel modell, där olika insatser avlöser varandra mot en successivt ökad självständighet och eget ansvar. Utvärderingen visar att skyddet har fungerat till hundra procent under placeringen. I utvärderingen framgår att skyddskonsulenterna är välutbildade, de vidareutbildar sig kontinuerligt och är mycket engagerade. De socialsekreterare som intervjuats om samarbetet och placeringarna har varit mycket nöjda. De känner sig trygga med insatsen och anser att Grynings skyddsboende erbjuder ett mångsidigt och professionellt arbete, utfört av personer som är duktiga på att finna flexibla och fungerande lösningar. Utvärderingen omfattar 81 personer och dessa motsvarar väl den grupp som projektet skapades för. De har varit utsatta för hot, förnedrande behandling och våld under många år och är ofta mycket psykiskt sårbara. Många har behov av en betydligt mer omfattande psykosocial insats än vad som förutsågs i början av projektet. De skyddade är nöjda med det stöd de får, de är tacksamma för att bli tagna på allvar och för att kunna känna sig trygga, men de är samtidigt många gånger ambivalenta därför att skyddet innebär väsentliga begränsningar i vardagslivet och en förlorad kontakt med familjen. Notis Gryning Vård deltog med en monter på KvalitetsMässan i Göteborg den 20 22 november Vi hade en mycket välbesökt monter, där vi fick tillfälle att presentera Gryning både för sådana som inte kände till oss och för gamla bekanta. Ett stort värde med mässor är de möjligheter som ges att skapa och återknyta kontakter! 15
Placeringsfunktionen Tel: 031-703 73 48 Barn- och familjebehandlingsenheter Birkahemmet Birkagatan 3, 416 56 Göteborg Tel: 031-25 64 10 Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, 507 40 Borås Tel: 033-41 28 42 Bryggan Tuppfjätsgatan 18, 421 36 Västra Frölunda Tel: 031-47 21 02 Familjecentrum Göteborg Londongatan 1, 418 77 Göteborg Tel: 0705-44 57 54 Hässlehem Solvarvsgatan 77, 507 40 Borås Tel: 033-41 28 40 Kristinedal 662 95 Fengerfors Tel: 0532-230 35 Familjecentrum Fyrbodal Sparregatan 7, 462 35 Vänersborg Tel: 0521-71 13 46 Solsidan Sturegatan 11, 532 32 Skara Tel: 0511-208 00 Trollbacken Olserödsgatan 67 442 42 Kungälv Tel: 0303-187 00 Ungdomsenheter Bergiusgården Box 29, 459 31 Ljungskile Tel: 0522-216 28 Claesborg Box 17, 541 21 Skövde Tel: 0500-48 78 50 Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, 416 55 Göteborg Tel: 031-84 42 82 Eriksdals flickhem Eneborgsvägen 2, 541 78 Värsås Tel: 0500-42 03 90 Hagen Box 82, 429 22 Kullavik Tel: 031-93 19 95 Lilla Torp Iskällareliden 6, 416 55 Göteborg Tel: 031-707 31 75 Lillgården Lilla Danska vägen 11, 412 74 Göteborg Tel: 031-40 89 72 Ramnås Sveagatan 21, 504 39 Borås Tel: 033-12 79 60 Snäppan Forstenagatan 49, 461 43 Trollhättan Tel: 0520-197 35 Sparregården Slussvägen 1, 462 54 Vänersborg Tel: 0521-127 64 Tallbacken Box 221, 541 25 Skövde Tel: 0500-48 19 15 Vilgot Vinköl, Blombacka, 532 94 Skara Tel: 0511-37 55 43 Missbrukarvård Lärjeholm Lärjeholmsvägen 12, 415 25 Göteborg Tel: 031-48 04 60 Strandgården, Ljungskile Arödsvägen 1, 459 30 Ljungskile Tel: 0522-290 96/97 Boende enligt LSS Kinnegatan Kinnegatan 27, 531 32 Lidköping Tel: 0510-204 88 Familjehemsverksamheten Familjehem Göteborg Box 5154, 402 26 Göteborg Tel: 031-703 73 47 Familjehem Vänersborg Box 306, 462 23 Vänersborg Tel: 0521-27 56 06 Familjehem Skövde Villagatan 7, 541 50 Skövde Tel: 0500-38 18 46 Övriga verksamheter Familjecentrum Göteborg, öppenvård Kometgatan 17, 415 20 Göteborg Tel: 031-26 10 13 MST Hisingen Pipblåsargatan 5B, 412 67 Göteborg Tel: 031-83 17 28 MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen 4, 462 54 Vänersborg Tel: 0521-169 40 Götateamet Östra sjukhuset PK Huset Unga vuxna avd 368, 416 85 Göteborg Tel: 031-19 83 80 MTFC Kometgatan 17, 415 20 Göteborg Tel: 031-26 10 13 Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping Tel: 0510-232 12 Resursteamet i Göteborg Lillatorpsgatan 15, 416 55 Göteborg Tel: 031-83 26 60 Resursteamet i Alingsås Göteborgsvägen 9, 441 43 Alingsås Tel: 0322-197 20 Mira asylboende Sunnerövägen 3, 441 35 Alingsås Tel: 0708-47 25 59 Skyddsboendet Tel: 070-201 98 61, 070-244 33 33 Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, 402 26 Göteborg, Tel: 031-703 39 50, Fax: 031-703 73 49 www.gryning.se