Assistansersättning vid sjukhusvistelse

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Assistansersättning vid sjukhusvistelse Sammanfattning Försäkringskassan har i den första s.k. antikrångelkatalogen föreslagit regeringen att den som är beviljad assistansersättning även ska kunna få ersättningen utbetald vid en längre sjukhusvistelse på högst sex månader. Detta gäller om assistenterna inte utför sjukvårdande insatser eller sådan omvårdnad som sjukvårdshuvudmannen faktiskt står för. Det är kundens eget behov av personlig assistans på sjukhus som ska vara styrande. Idag betalas ersättningen ut endast om det finns särskilda skäl och då i högst fyra veckor. Förslaget är en viktig del av de kundlöften Försäkringskassan arbetar med för att förenkla vardagen och göra den tryggare för våra kunder. Regeringen har glädjande nog gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda konsekvenserna av förslaget. Den konsekvensutredning som Försäkringskassan genomfört visar att omkring 3 264 personer vårdas på sjukhus per år. Den största delen av dessa, ca 72 procent, beviljas särskilda skäl. Ca 28 procent, omkring 900 personer, beviljas följaktligen inte särskilda skäl. Av de som vårdas på sjukhus beräknas omkring 170 personer vårdas under mer än fyra veckor. Den genomsnittliga vårdtiden under de första fyra veckorna beräknas till 9,3 dagar. Försäkringskassan har försökt beräkna kostnaderna vid ett genomförande av förslaget. Ett avskaffande av särskilda skäl med möjlighet att få assistansersättning under högst sex månaders sjukhusvistelse kan medföra utgiftsökningar. Det är dock osäkert ifall de beräknade kostnadsökningarna verkligen uppstår då kunderna har rätt att ta ut sina beviljade timmar under hela sexmånadersperioden. De beräkningar vi gjort innehåller flera osäkerhetsmoment då de bygger på en rad antaganden om beteendemönster som inte är kända. Den kund som inte beviljas särskilda skäl men använt timmar under sjukhusvård får avdrag för dessa timmar vid den månatliga utbetalningen. Han eller hon har möjlighet att utnyttja dessa timmar under en annan månad i perioden inom ramen för sina beviljade timmar. Vi kan konstatera att i stort sett Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (12) alla beviljade timmar används under den aktuella perioden. Detta talar för att kostnaderna vid en ändring av bestämmelserna kan bli lägre. De personliga assistenterna sägs långt ifrån alltid upp när kunden påbörjar en vistelse på sjukhus. Och om assistenten sägs upp så omfattas uppsägningstiden i de flesta fall av den tid som kunden vistas på sjukhus. Detta innebär att assistenten i praktiken ändå kan vara med och assistera på sjukhuset. Från anordnarhåll kan man också göra omfördelningar i sin budget så att assistenten kan följa med och assistera på sjukhuset. Anordnarna av personlig assistans har således redan i dag i många fall tagit kostnaderna för att kunden ska få assistans under en sjukhusvistelse inom ramen för redan utbetald assistansersättning. Ett genomförande av Försäkringskassans förslag skulle därför kunna medföra att anordnarna blir väl kompenserade både vid en kortare och vid en längre sjukhusvistelse. Förslag Mot bakgrund av den konsekvensutredning som Försäkringskassan har gjort och konstaterade osäkerhetsfaktorer samt tänkbara effekter för assistansanordnarna anser Försäkringskassan att det vore värdefullt om Assistansersättningsutredningen 1 får i uppdrag att utreda om kostnader för sjukhusvård kan inrymmas i schablonersättningen. Som ett alternativ till ett sådant uppdrag föreslår Försäkringskassan att kunden ska kunna få behålla assistansersättningen vid en sjukhusvistelse på högst sex månader men då endast om det som idag föreligger särskilda skäl. Oavsett hur regeringen ställer sig till Försäkringskassans förslag och dess konsekvenser har arbetet med detta uppdrag gett anledning att överväga om myndighetens allmänna råd ska ändras så att särskilda skäl ska kunna omfatta en tid som överstiger fyra veckor. Bakgrund Assistansersättning betalas enligt huvudregeln inte ut för tid då den ersättningsberättigade personen vårdas på sjukhus. Om det finns särskilda skäl kan dock assistansersättning lämnas för en kortare sjukhusvistelse. Detta framgår i 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken (SFB). Försäkringskassan har i allmänna råd rekommenderat att som kortare tid på sjukhus bör räknas en tid på högst fyra veckor (RAR 2002:6 till 106 kap. 24 och 25 SFB). Den som har rätt till assistansersättning beviljas assistansersättning med ett beslutat antal timmar för en tid som längst kan uppgå till sex månader. De allra flesta personerna beviljas assistanstimmar under den maximala sexmånadersperioden. Beslutet om rätt till assistansersättning inkluderar inte rätt till assistansersättning med ett visst antal timmar under en eventuell 1 Direktiv 2013:34 Översyn av ersättningen för personlig assistans

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (12) sjukhusvistelse. Däremot kan beslutet medge att det finns särskilda skäl att få assistansersättning vid en framtida sjukhusvistelse i syfte att skapa trygghet för kunden. Assistansersättning betalas ut med ett preliminärt belopp den 20:e i varje månad. Assistansersättning för tid under en sjukhusvistelse hanteras som en ren utbetalningsfråga. Det innebär att om en kund inte beviljats särskilda skäl för tid under en viss sjukhusvistelse så görs avdrag med dessa timmar. Detta förutsatt att det av månadsräkningen framgår att kunden använt timmar under sjukhusvistelsen. Kunden kan då utnyttja dessa timmar för sina behov under resterande del av den beviljade perioden. Försäkringskassan föreslog den 10 april 2012 regeringen att assistansersättningen ska kunna lämnas för högst sex månader då den assistansberättigade vårdas på sjukhus (den s.k. antikrångelkatalogen). Detta gäller under förutsättning att rätten till assistansersättning finns när sjukhusvistelsen påbörjas. Ytterligare en förutsättning föreslogs vara att assistenten inte utför sjukvårdande insatser eller annan sådan omvårdnad och insatser som sjukvårdshuvudmannen faktiskt står för. Begränsningsregeln på sex månader skulle på så sätt likna reglerna som finns för ersättning vid sjukhusvistelse för den som har handikappersättning eller vårdbidrag. Enligt dessa regler lämnas handikappersättning eller vårdbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Försäkringskassan menade i förslaget att en sådan ändring skulle bidra till att underlätta planeringen av lämnad assistans för alla inblandade parter. Den oro som många assistansberättigade känner inför befarade avbrott i assistansen vid sjukhusvistelse skulle minska. Den assistansberättigade bör kunna styra sina beviljade timmar även vid sjukhusvistelse och på så sätt själv avgöra om behovet av personlig assistans är lika stort då som i den normala vardagen. Dessutom skulle förslaget innebära en tryggare anställning för assistenterna. En ändring enligt förslaget skulle leda till en mer kontinuerlig personlig assistans för den assistansberättigade. Som en följd av Försäkringskassans förslag till regeringen har myndigheten i regleringsbrevet för 2013 fått följande uppdrag: Försäkringskassan får i uppdrag att utreda konsekvenserna av en förändring enligt myndighetens förslag. Försäkringskassan ska bl.a. redovisa omfattning, dvs. hur stort antal personer det rör sig om som i dag inte omfattas av gällande regel (hur många saknar t.ex. särskilda skäl och hur många vårdas på sjukhus längre tid än den som godtas vid särskilda skäl), uppskattat timantal samt hur mycket en ändring enligt förslaget skulle kosta. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 18 november 2013. Genomförande av uppdraget Som grund för arbetet med uppdraget har Försäkringskassan ställt sig två frågor.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (12) 1. Vilka uppgifter har Försäkringskassan om den försäkrades sjukhusvård och hur vanligt är det att personer med assistansersättning vårdas på sjukhus? 2. Hur ser olika företrädare för assistansanvändare och assistenter på regleringen av assistansersättning vid sjukhusvistelse (brukar, -branschoch arbetsgivar-/ arbetstagarorganisationer)? Och hur tycker man det fungerar i praktiken? Företrädarna benämns i denna rapport som organisationer inom personlig assistans. Uppgifter hos Försäkringskassan - enkätundersökning Varje månad ska den assistansberättigade redovisa hur många timmar personlig assistans han eller hon har fått samt om han eller hon har vårdats på sjukhus och i så fall under vilken tid (redovisningen görs på blanketten räkning FK 3057). Blanketten skannas in och läggs till den elektroniska akten i det enskilda ärendet men uppgifterna läggs inte in i något statistikregister. Försäkringskassans statistiksystem för assistansersättning omfattar därför inte uppgifter om sjukhusvård. Mot denna bakgrund har Försäkringskassan valt att genomföra en enkätundersökning till handläggare på våra lokala försäkringscentra i landet. Ca 16 000 personer får idag assistansersättning. Enkäten omfattar ett urval av 400 assistansberättigade personer i alla åldrar som redovisat personlig assistans under en sexmånadersperiod någon gång mellan maj 2012 och mars 2013. Urvalsstorleken innefattar ett representativt urval av alla som får assistansersättning. Handläggarna har för de aktuella ärendena lämnat uppgifter för varje månad under en sådan sexmånadersperiod (slutavräkningsperiod), dvs. för månad 1 till och med månad 6 (bilaga 1). Handläggarna har lämnat svar om 377 assistansberättigade personer vilket ger en svarsfrekvens på hela 94,3 procent. Resultat Tabell 1. Uppgifter om förekommen sjukhusvistelse, antal vistelser. Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6 Medelvärde Ja 9 7 8 6 7 6 7,2 Nej 323 330 339 335 331 337 332,5 Oklart 45 40 30 36 39 34 37,3

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (12) Tabell 1 visar att det i genomsnitt var 7,2 sjukhusvistelser per månad för de som ingick i undersökningen. I genomsnitt vistades 333 personer inte på sjukhus medan i genomsnitt 37 personer per månad inte uppgett om de vistats på sjukhus eller inte. En summering av månaderna visar att det förekommit 43 sjukhusvistelser under en sexmånadersperiod. Genomsnittet 7,2 vistelser per månad beräknat på 16 000 ersättningsberättigade ger ett förväntat antal sjukhusvistelser på 304 per månad som per år motsvarar 3 648 vistelser. De 43 besöken är fördelade på 34 personer. Ingen person har haft fler än 1 sjukhusvistelse under samma månad. En person som varit inlagd under månad 1 och 3 registreras som två olika vistelser. Samma förhållande gäller om det är en sammanhängande vistelse över ett månadsskifte. Tabell 2. Förhållandet mellan antal personer och antalet sjukhusvistelser Antal vistelser Antal personer Summa vistelser 1 27 27 2 5 10 3 2 6 4 - - Summa 34 43 Av tabell 2 framgår att det var 34 personer som vistades på sjukhus under 43 tillfällen under sexmånadersperioden. 5 personer vistades på sjukhus vid 2 tillfällen och 2 personer vid 3 tillfällen. Ingen vistades mer än 3 tillfällen på sjukhus. Tabell 3 a. Antal personer som vistats på sjukhus genomsnitt per månad Antal Procent Ja 5,7 1,5 % Nej 333,8 88,6 % Oklart 37,5 9,9 % Summa 377 100 % Det är relativt små skillnader mellan antalet unika personer och antalet sjukhusvistelser, transformeringen görs främst för att ta hänsyn längden på sjukhusvistelserna och reglerna gällande särskilda skäl. Det är 9,9 procent som svarat att det är oklart om brukaren besökt sjukvården under månaden.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (12) Tabell 3 b. Antal personer som vistats på sjukhus - genomsnitt per månad. Oklart i tabell 3 a antas ha samma fördelning som ja- och nejsvaren. Antal Procent Ja 6,3 1,7 % Nej 370,7 98,3 % Summa 377 100 % Det är svårt att uppskatta hur stor andel av de som svarat oklart som faktiskt besök sjukvården eller inte. Försäkringskassan har bedömt att de oklara svaren består av samma andel som svarat ja eller nej. Ja(5,7) / Ja(5,7) + nej(333,8) = 1,7 procent, Nej(333,8) / ja(5,7) + nej(333,8) = 98,3 %. Tabell 4 a. Förekomst av särskilda skäl Särskilda skäl Antal Procent Ja 18 52,9 % Nej 7 20,6 % Oklart 9 26,5 % Summa 34 100 % Av tabell 4 a framgår att det för 18 personer beviljats särskilda skäl vid sjukhusvistelse medan 7 personer inte beviljats särskilda skäl. För 9 personer är det oklart om särskilda skäl beviljats eller inte. Tabell 4 b. Förekomst av särskilda skäl - oklart i tabell 4 a antas ha samma fördelning som ja- och nejsvaren Antal procent Ja 24,5 72 % Nej 9,5 28 % Summa 34 100 % Av tabell 4 a framgår att det är 26,5 procent där det inte framgår om de haft särskilda skäl. Detta gör det svårt att bedöma hur den faktiska fördelningen ser ut inom gruppen. Försäkringskassan har valt att använda samma princip i tabell 4 b som vid beräkningen för de som svarat att det är oklart om de varit på

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (12) sjukhus, tabell 3 b. De som svarat ja eller nej får alltså representera även de oklara. Därvid fås att 28 procent av de som vårdas på sjukhus inte har särskilda skäl medan 72 procent har särskilda skäl. Diagram 1. Åldersfördelning för de 34 personer som vistats på sjukhus Av diagram 1 framgår att inga barn upp till 10 år har vistats på sjukhus under en sexmånadersperiod. Av de 34 personerna som vistats på sjukhus var 5 ungdomar i åldern 11-20 år. 19 personer, dvs. en klar majoritet, var i åldrarna över 50 år. Av de 34 vistelserna har 6 varit längre än 20 dagar medan 17 vistelser varit 5 dagar eller kortare. Den genomsnittliga vistelselängden var 11,4 dagar. Det var 2 personer som vistades mer än 4 veckor under samma sjukhusbesök. vistades på sjukhus i 79 respektive 50 dagar i en följd. Den ena person hade särskilda skäl medan den andra inte hade särskilda skäl. Uppräknat på årsbasis blir det 170 personer som vistas mer än 4 veckor på sjukhus enligt följande beräkning: 2 personer av 377 svarande. 16 000 assistansberättigade x (2/377) = 85 personer under en sexmånadersperiod vilket ger 170 personer som per år kan antas vistas mer än 4 veckor på sjukhus. Med endast två personer som vistats mer än 4 veckor på sjukhus under en sexmånadersperiod går det inte att använda sig av deras andel med särskilda skäl, utan vi antar att de har samma fördelning som övriga svarande. Endast 15 av de 34 kunderna har angivit antal assistanstimmar som han eller hon använt under vistelsen. I genomsnitt har kunden använt 18,4 timmar per dygn. Försäkringskassan gör antagandet att detta antal timmar representerar det antal timmar som gruppen utan assistans skulle ha utnyttjat om de haft rätt till assistansersättning under vistelsen. Eftersom det är få kunder som uppgett antal timmar så blir skattningen osäker.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (12) Kostnadsberäkning Antal personer: 1,7 procent av de assistansberättigade vårdas på sjukhus varje månad. Det är cirka 16 000 personer med statlig assistansersättning. 16 000 personer * 1,7 % = 272 personer per månad. Beräknat på 12 månader blir det, 12 * 272 = 3 264 personer. Det är 2 av totalt 377 svarande som varit på sjukhus längre än fyra veckor under 6 månadsperioden, motsvarande 0,53 procent. 16 000 * 0,53 % = 85 personer. Per år blir det 2 * 85 = 170 personer Antal dagar per vistelse: Det genomsnittliga antalet dagar per vistelse är 11,4 dagar per person. Om vi exkluderar de dagar som är efter att brukaren varit 4 veckor på sjukhus(gränsen för särskilda skäl), blir det genomsnittliga antalet dagar 9,3. För de två brukare som varit mer än fyra veckor är medelvärdet 36,5 dagar, exklusive de första 28 dagarna. Antal timmar: Antalet timmar per besök är beräknat enligt antal dagar delat med antal timmar vilket ger det genomsnittliga antalet timmar per dag. Det genomsnittliga värdet är 18,4. Andel särskilda skäl: Det var 72 procent som haft särskilda skäl och 28 som inte haft det. Kostnadsberäkningen tar sikte på att beräkna kostnader för sjukhusvistelser där särskilda skäl inte har beviljats. Schablonbeloppet: Schablonbeloppet är fastställt till 280kr för 2014, medelersättningen för 2014 väntas bli 283,5. Kostnadsberäkning för de första fyra veckorna: 3 264 personer * 9,3 dagar * 18,4 timmar * 283,5 kronor * 28 % andel utan särskilda skäl = 44 336 562 kronor per år. Kostnadsberäkning för tiden efter de första 4 veckorna. 170 personer * 36,5 dagar * 18,4 timmar * 283,5 kronor * 28 % andel utan särskilda skäl = 9 062 973 kronor per år. 44 336 562 + 9 062 973 = 53 399 535 kronor En betydande osäkerhetsfaktor är att cirka 10 procent svarat att de är oklart om brukaren vistats på sjukhus. Underlaget ger dock en relativt bra indikator på hur många som besöker sjukvården varje månad och att längre sjukhusbesök är

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (12) väldigt ovanliga. Frekventa återbesök av samma brukare verkar också mycket ovanligt, vilket är positivt. Antal dagar och antal timmar är osäkra då det är relativt få svarande som lämnat uppgifter. Den stora spridningen inom antal dagar bidrar till ytterligare osäkerhet. Det är 26,5 procent som svarat att det inte framgår om brukaren haft särskilda skäl eller inte, det är anmärkningsvärt med en så hög andel. Om alla faktorerna förutom schablonbeloppet höjs med 25 procent blir kostnaden. Kostnadsberäkning för de första fyra veckorna: 4080 personer * 11,6 dagar * 23 timmar * 283,5 kronor * 35 % andel utan särskilda skäl = 108 243 560 kronor per år. Kostnadsberäkning för tiden efter de första 4 veckorna: 213 personer * 45,6 dagar * 23 timmar * 283,5 kronor * 35 % andel utan särskilda skäl = 22 126 400 kronor per år. 108 243 560 + 22 126 400 = 130 369 960 kronor. Antal personer som saknar särskilda skäl: 3 264 personer vårdas på sjukhus varje år. 28 procent av dessa beräknas sakna särskilda skäl. Antal personer som saknar särskilda skäl beräknas vara 3 264 * 28 procent = 914 personer per år. Analys Enligt Försäkringskassans beräkningar skulle ett avskaffande av särskilda skäl medföra kostnadssökningar på dryga 53 miljoner kronor per år, baserat på 2014 års medelersättning. Osäkerheten i denna skattning är mycket hög, både på grund av antalet parametrar och på beteendemönster som inte är kända. Kostnadsberäkningen där alla parametrar är höjda med 25 procent visar hur de totala kostnaderna mer än fördubblas. Det är dock inte troligt att alla parametrar har underskattats men exemplet illustrerar effekten av osäkerheten i kostnadsberäkningen. En faktor som talar emot någon större kostnadsfördyring om alla skulle kunna få assistansersättning under de första fyra veckorna på sjukhus är det förhållandet att den ersättningsberättigade personen kan använda sig av sjukhusvårdstimmar som dragits av för viss månad under en annan månad i perioden. Den som vårdats på sjukhus kan efter utskrivning tänkas ha behov av fler assistanstimmar än normalt en tid efter hemkomsten. Sådana timmar som inte godkänts under sjukhusvistelsen kan då utnyttjas efter hemkomsten inom ramen för beslutet om beviljade timmar under sexmånadersperioden.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (12) En brukare som vistas på sjukhus i början av en sexmånadersperiod har mer tid att fördela sina assistanstimmar på än en brukare som vårdas på sjukhus i slutet av en period. Det är dock svårt att bedöma någon kostnadseffekt för sådana situationer dels för att de är få längre sjukhusvistelser och dels för att de ska infalla i slutet av en sexmånadersperiod. En annan faktor som talar emot en större kostnadsökning är att om det kan antas att den person som vårdas på sjukhus behöver fler assistanstimmar än normalt en tid efter hemkomsten kan effekten bli att de återstående beviljade timmarna faktiskt inte räcker till om den assistansberättigade har fått använda sina assistanstimmar under sjukhusvistelsen. Det i sin tur kan medföra att antalet ansökningar hos kommunen ökar om ersättning för tillfälligt ökat behov. Ett genomförande av Försäkringskassans förslag minskar handläggarnas administration med att utreda och besluta om särskilda skäl. Det blir även ett moment mindre att ta ställning till vid utbetalningen. Minskningen beräknas dock bli marginell, ca 1,5 årsarbetare (15 minuter/ärende x 6 800 ansökningar/år: 73 800 processtid/årsarbetare). Någon kostnadsökning för den interna administrationen beräknas inte bli fallet vid ett genomförande av Försäkringskassans förslag. Hur ser organisationerna inom personlig assistans på bestämmelserna om assistansersättning vid sjukhusvistelse? Försäkringskassan gav i en skrivelse den 12 april 2013 olika intresseorganisationer inom personlig assistans möjlighet att komma in med synpunkter på Försäkringskassans förslag och beskriva sina erfarenheter av hanteringen av assistansersättning vid sjukhusvistelse. I skrivelsen ställdes också ett antal frågor. Skrivelsen och inkomna svar framgår i bilaga 2. Inte oväntat ställer sig alla organisationer som svarat bakom tanken på att assistansersättningen ska kunna betalas ut under en betydligt längre sjuhusvistelse än vad som är fallet idag. De assistansberättigade vill i mycket stor utstäckning ha med sig assistenterna helt eller delvis när man vårdas på sjukhus. Man poängterar att det är skillnad på den sjukvård som ges och det assistansbehov som också finns även när man är inlagd; sjukhuspersonal saknar den personliga kännedom som assistenterna har. Hjälp med att kommunicera är exempel på behov som assistenterna har personlig kännedom om. Personer med assistans har ofta andra behov än sjukvårdsbehov för vilka de har beviljats assistans som inte kan tillgodoses av sjukvården. Flera organisationer framför att man är positiv till den förändring som Försäkringskassan införde i slutet av 2012. Då beskrevs i vägledningen om assistansersättning att Försäkringskassan i samband med utredning om rätt till assistansersättning alltid ska utreda om den försäkrade har särskilda skäl för att få assistansersättning under en kortare sjukhusvistelse. Ställningstagandet ska framgå i beslutet. För de som inte fått rätt till ersättning i grundbeslutet återstår att söka om särskilda skäl vid varje enskild sjukhusvistelse. Det är betydligt vanligare att sjukhusvistelsen är akut än planerad.

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (12) Det är ovanligt att en sjukhusvistelse varar mer än fyra veckor. Men för assistansberättigade med komplicerade behov och frekventa sjukhusvistelser kan det vara längre vistelser än fyra veckor, exempelvis vid operationer. Det finns en osäkerhet i vacuumet mellan sjukhusvistelsen och tills ett beslut fattats om ersättning lämnas eller inte under vistelsen. Det finns också en oro hos assistansberättigade och assistenter när en stor del av dessa veckor har passerat. Hos branschorganisationen Assistansanordnarna försöker de flesta medlemmar (dvs. assistansanordnare) ordna så att de personliga assistenterna följer med på sjukhuset oavsett Försäkringskassans beslut. Det får då lösas genom omfördelning av budget på bekostnad av annat. I de fall de personliga assistenterna sägs upp arbetar de under uppsägningstiden. Uppsägningstiden varierar beroende på avtal och lönekostnader under denna tid är en kostnad som anordnaren hur som helst har. Det är dock inte vanligt att assistenter sägs upp bland Assistansanordnaras medlemmar. Det blir i så fall en mycket osäker situation för både assistenten, som måste stå till arbetsmarknadens förfogande samtidigt med vetskapen att han eller hon blir återanställd om assistansanvändaren kommer hem, och för assistansanvändaren som inte vet om han eller hon har kvar sina personliga assistenter efter en sjukhusvistelse. I organisationens verksamhet kan en assistent inte omplaceras hos en annan brukare om det inte är assistansanvändarens val. Branschorganisationen PARO anger att assistenterna sägs upp på grund av arbetsbrist om det inte finns ett beslut om assistans vid sjukhusvistelse. Uppsägning sker vid längre vistelser eller om längden är osäker. Arbetsgivarorganisationen KFS menar att det oftast är nödvändigt med uppsägning eftersom assistansanordnarna inte kan riskera att få betala lön under en längre tid. I de fall de inte sägs upp arbetar assistenterna kvar hos en viss brukare. Det är sällan de kan erbjudas arbete hos annan. Föreningen/anordnaren JAG framhåller att i de fall medlemmen inte beviljas särskilda skäl så ansöker han eller hon om tillfälligt utökade timmar hos kommunen eller ansöker om annat stöd. Arbetsgivare- och branschorganisationen Vårdföretagarna anger att vissa anordnare alltid säger upp assistenterna vid längre vistelser eller då det är osäkert om längden på vistelsen. Andra vidtar inte någon åtgärd. Vårdföretagarna för ett liknande resonemang som Assistansanordnarna och menar att många anordnare väljer att tillgodose behoven under vistelsen trots att det inte föreligger någon möjlighet att fakturera timmarna. Att säga upp assistenterna är inte alltid möjligt där orsakerna kan vara av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Vårdföretagarna menar att det är oklart vad som gäller om den assistansberättigade får permission från sjukhuset utan att vara utskriven. Arbetsgivare- och intresseorganisationen SKL bedömer att majoriteten av de anställda i kommunerna är tillsvidareanställd personal enligt kollektivavtalet HÖK/AB. Det innebär att assistenten har arbetsskyldighet även hos andra brukare vilket gör att en uppsägning oftast kan undvikas genom att assistenten erbjuds annat arbete. För de assistenter som är tidsbegränsat anställda bara för just en brukare enligt kollektivavtalet PAN är det mycket vanligt med en

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (12) uppsägning om sjukhusvistelsen planeras bli längre än fyra veckor eftersom de har en månads uppsägningstid. Kommentar Försäkringskassan kan av de inkomna svaren från organisationer inom personlig assistans se att assistenterna långt ifrån alltid sägs upp när kunden påbörjar en vistelse på sjukhus. Och om assistenten sägs upp så omfattas uppsägningstiden i de flesta fall den tid som kunden vistas på sjukhus vilket innebär att assistenten i praktiken ändå kan vara med och assistera på sjukhuset. Uppsägning förefaller vara vanligare först vid längre sjukhusvistelser vilket kan uppfattas så att antingen sker uppsägning om man från vistelsens början vet att det blir en längre vistelse eller när det under vistelsen står klart att den blir längre än väntat. Från anordnarhåll kan man också göra omfördelningar i sin budget så att assistenten ska kunna följa med på sjukhusvistelsen. Försäkringskassan har inte upplevt att bestämmelserna om ersättning under sjukhusvård har varit en stor fråga hos de organisationer som på skilda sätt är engagerade i frågor om personlig assistans. Detta kan ha sin förklaring i de förhållanden som beskrivs ovan. Svaren från organisationerna pekar på att det är ovanligt att kunden vistas på sjukhus mer än fyra veckor. Det överensstämmer med resultatet av den undersökning som Försäkringskassan gjort. Det faktum att anordnare på olika grunder kan betala ut lön till assistenterna under kundens sjukhusvistelse, oavsett Försäkringskassans beslut, kan möjligen förklara att det i tio procent av inlämnade månadsräkningar inte framgår om kunden vistats på sjukhus under tid som redovisats som lämnad assistans. Anordnarna av personlig assistans ombesörjer i de allra flesta fallen redovisningen av assistansen till Försäkringskassan. Om anordnaren ordnat så att assistenten getts möjlighet att assistera kunden på sjukhuset kanske det inte har ansetts som viktigt att ange förekomsten av sjukhusvistelse på räkningen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Dan Eliasson i närvaro av rättschefen Eva Nordqvist, avdelningscheferna Birgitta Målsäter, Laura Hartman och Svante Borg, verksamhetsområdeschefen Therese Karlberg, enhetschefen Susanne Moverare samt verksamhetsutvecklaren Tomas Sundberg, den senare som föredragande. Dan Eliasson Tomas Sundberg