Verksamhetsberättelse

Relevanta dokument
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Företagsklimatet i Skåne län 2019

PRIO Hur gick det i Skåne?

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Månadssammanställning

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Företagsamheten 2018 Skåne län

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Företagsamheten 2017 Skåne län

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

Företagsamheten Skåne län

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Koncernkontoret Koncernstab HR

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Koncernkontoret Koncernstab HR

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Individuell löneutveckling landsting

Revisionskontoret Revisorsgrupp Nordost

Företagsamheten Skåne län

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Skåne län Rapport från Företagarna 2010

HANDLINGSPLAN FÖR LABORATORIEMEDICIN I SKÅNE

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var

Överenskommelsens innebörd Uppföljning

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Regionstyrelsen 15 april 2019

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Individuell löneutveckling landsting

Agenda. Inledning Uppdraget Information om förstudie för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Fortsatt arbete Övrigt Nästa möte

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var

Viktig information kring förslag på ny finansieringsmodell för beräkning av medlemsavgift för Kommunförbundet Skåne

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Företagsklimat Ranking Malmö

Statistik för Skånes inkvartering

Skånegemensam geodatainsamling

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård

Samtliga 21 landsting och regioner

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen

Skånes universitetssjukvård ekonomiska handlingsplaner förvaltningsgemensamma staber 2016

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Uppföljning jan-maj Jämförelser

Gästnätter i Skåne Rapport januari-april 2017

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

Transkript:

Verksamhetsberättelse januari december 2014 Medicinsk service Sammanfattning Medicinsk service Ledande aktör med kundfokus Medicinsk service uttrycker sitt fokus inom områdena leverans, kvalitet och utveckling. Leveransen står i centrum som fokus för kundnyttan. Arbetet syftar till att leveransen är säker och tillgänglig genom att våra IT-system är användarvänliga och effektiva samt att ekonomin är i balans. Kvalitet innebär att processerna är standardiserade, medarbetarna engagerade och motiverade samt att ledningssystemen är effektiva. Utveckling sker genom att ständigt förbättringsarbete präglar arbetet, forskning, utveckling och utbildning, dvs. FoUU, sker i samverkan med lärosätena och att förvaltningen arbetar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Förvaltningens profil och uppdrag Medicinsk service samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin. Verksamhetens omsättning har 2014 varit 2,8 miljarder kr och antalet anställda 1 665. Inom Medicinsk serviceförvaltning finns två divisioner. IT och medicinsk teknik bildar en division och laboratoriemedicin utgör en division. En stor del av arbetet i förvaltningen består i att skapa integration mellan IT och medicinsk teknik i en gemensam verksamhet. Denna verksamhet ska bland annat dra nytta av det verksamhetsnära arbete som kännetecknar medicinsk teknik och erfarenheterna av regiongemensamma lösningar inom ITområdet. Laboratorieverksamhetens regionövergripande arbete sedan 2009 är en viktig erfarenhet att ta lärdom av i detta arbete. I arbetet inom förvaltningen ingår också översyn av de administrativa resurserna i syfte att effektivisera administrationen. 1

Viktigaste händelser Inom IT/MT-verksamheten har servicecenter skapats för att förstärka det verksamhetsnära supportet inom IT och Medicinsk teknik. Tjänster som servicekoordinatorer har skapats för att förenkla kundernas kontakter med IT och MT. För att förtydliga rollfördelningen i den funktionsförvaltarmodell som använts för IT-system har Medicinsk service tillsammans med representanter från förvaltningarna arbetat fram en ny styr- och förvaltningsmodell för IT- och medicintekniska system under året och denna har beslutats av koncernledningen. Vid Region Skånes lokaler och sjukhusområden kan patienter, konsulter och besökare sedan mars 2014 kostnadsfritt använda trådlöst internet. Nätverket heter Region Skane Publikt och är tillgängligt vid regionens sjukhusområden, i Regionhuset i Malmö, och vid flertalet andra av Region Skånes lokaler. Täckningen varierar beroende på var användaren befinner sig på områdena. Detta är ett led i arbetet med E-hälsa och kan utnyttjas av samtliga patienter, medborgare och anhöriga. Bland de större förändringsaktiviteterna inom Labmedicin finns centralisering av obduktionerna inom Region Skåne, mikrobiologiska snabbtester och blododlingar som är tillgängliga dygnet runt vid akutsjukhusen. I Malmö har blodgivningen gjorts mer tillgänglig för blodgivarna genom att Citytappen öppnats intill Triangeln. Benchmarking för patologi och cytologi har visat att Labmedicin har goda resultat för remisshantering och svarstider jämfört med andra regioner och landsting. Labmedicin strävar kontinuerligt efter att införa stöd och system för de analyser som kan ske nära patienten. Nu införs Aqure, ett IT-system för anslutning av patientnära instrument. Under 2014 har Labmedicin också, tillsammans med Koncerninköp, genomfört en funktionsupphandling av blodgasinstrument för de kommande 7 åren. Upphandlingen resulterade i samma instrument som tidigare men till ett billigare analyspris. Måluppfyllelse i korthet Verksamhet Utfallet för 2014 är en positiv budgetavvikelse med 24 Mkr. Detta utfall förklaras i huvudsak av att de 120 Mkr som avsatts för IT-utvecklingsprojekt inte förbrukats i sin helhet. För den övriga verksamheten inom Medicinsk service är resultatet för 2014 enligt budget, dvs. +/- 0. Medarbetare Antalet årsarbetare 2014 uppgick till 1 362 st. vilket är lägre än budgeterade 1 415 st. Inom divisionen IT/MT har rekryteringar pågått och där sker särskild prövning inför anställningsbeslut. Frisknärvaron visar att 64 % av de anställda haft högst fem sjukdagar. Inom Division Labmedicin har hälsotalet minskat från 2013 62,1 % till 2014 60,8 %. Division IT/MT har inga jämförbara siffror från 2013 men hälsotalet 68,6 % för 2014. Viktigt att understryka är att verksamheten 2014 inte är direkt jämförbar 2

med 2013 eftersom Medicinsk service består av en sammanslagning av verksamheter inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin som 2013 bedrevs inom olika förvaltningar. Ekonomi Utfallet för 2014 är en positiv budgetavvikelse med 24 Mkr. Detta utfall förklaras i huvudsak av att de 120 Mkr som avsatts för IT-utvecklingsprojekt inte förbrukats i sin helhet. För den övriga verksamheten inom Medicinsk service är resultatet för 2014 enligt budget, dvs. +/- 0. Resultatet förklaras av högre produktion tillsammans med lägre personalanvändning än budgeterat inom både Labmedicin och IT/MT. Resultatet betyder att verksamheterna följt sina åtgärdsprogram. Labmedicin har arbetat med en kostnadsanpassning med 4 Mkr och IT/MT-divisionen har haft en handlingsplan för 16 Mkr. Tillsammans med 16 Mkr som är finansieringsbehovet för den förvaltningsgemensamma verksamheten har Medicinsk service haft ett sammanlagt effektiviseringsbehov om 36 Mkr i år. Denna effektivisering motsvarar 2 % av omsättningen. Övrigt Viktigt att understryka är att verksamheten 2014 inte är direkt jämförbar med 2013 eftersom Medicinsk service består av en sammanslagning av verksamheter inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin som 2013 bedrevs inom olika förvaltningar. Verksamhetsförändringar Medicinsk service bildades som förvaltning under 2013 och samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin. Verksamhetsförändringen är mest framträdande inom IT/MT-divisionen. För den medicintekniska delen har gjorts en verksamhetsövergång och för IT-delen rekryterades medarbetare genom utannonserade tjänster. Denna förändring har berört cirka 350 medarbetare. Vidare bildades en förvaltningsgemensam del med stabsfunktioner. Divisionen Labmedicin har också berörts genom att dess IT/MT-verksamhet gått över till IT/MT-divisionen och genom att merparten av Labmedicinförvaltningens tidigare stabsfunktioner övergått till att vara stabsfunktioner för Medicinsk serviceförvaltningen. 3

Nöjda medborgare Patientfokuserad vård Patientens kontaktmöjligheter Arbetet inom Medicinsk service har under 2014 fokuserat på kundrelationerna vilket både indirekt och direkt berör patientens kontaktmöjligheter. Inom IT/MT-verksamheten har servicecenter skapats för att förstärka det verksamhetsnära supportet inom IT och Medicinsk teknik och tjänster som servicekoordinatorer har skapats för att förenkla kundernas kontakter med IT och MT. En pilotverksamhet som servicecenter startade på CSK i Kristianstad i mars och fler öppnade under året. Vid Region Skånes lokaler och sjukhusområden kan patienter, konsulter och besökare sedan mars 2014 kostnadsfritt använda trådlöst internet. Nätverket heter Region Skane Publikt och är tillgängligt vid regionens sjukhusområden, i Regionhuset i Malmö, och vid flertalet andra av Region Skånes lokaler. Täckningen varierar beroende på var användaren befinner sig på områdena. Detta är ett led i arbetet med E-hälsa och kan utnyttjas av samtliga patienter, medborgare och anhöriga. Labmedicin arbetar kontinuerligt med att utveckla kundkontakterna och har t ex infört läkarluncher vid samtliga sjukhus för att informera men också skapa möjlighet för dialog. Ett stort arbete läggs på det patientnära analyserande, där vårdens medarbetare utför analyser med stöd av Labmedicin. Under året har mer än 600 tillfällen för olika typer av utbildningar och möten med Labmedicins kunder anordnats. I detta ingår inte multidisciplinöra ronder eller ST-utbildningar. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Effektiv vård IT-verksamhet och medicinsk teknik Arbetet inom Medicinsk service har under 2014 fokuserat på kundrelationerna. Inom IT/MTverksamheten har servicecenter skapats för att förstärka det verksamhetsnära supportet inom IT och Medicinsk teknik och tjänster som servicekoordinatorer har skapats för att förenkla kundernas 4

kontakter med IT och MT. En pilotverksamhet som servicecenter startade på CSK i Kristianstad i mars och fler öppnar under året. För att förtydliga rollfördelningen i den funktionsförvaltarmodell som använts för IT-system har Medicinsk service tillsammans med representanter från förvaltningarna arbetat fram en ny modell under året. Koncernledningen har ställt sig bakom en ny styr- och förvaltningsmodell för IT- och medicintekniska system vilket tydliggör ansvarsfördelningen mellan olika roller. Modellen förväntas bidra till en effektivare vidareutveckling och förvaltning av system samt bättre möjlighet för förvaltningarna att påverka utvecklingen. Inom IT-verksamheten har journalsystemet PMO införts inom samtliga offentliga verksamheter och även de privata vårdgivarna inför PMO under 2014. I detta arbete pågår även nedstängning av gamla journalsystem vilket är en viktig del av applikationskonsolideringen. Förvaltningen arbetar med att konsolidera mängden applikationer inom IT-området och prioritera bland dem för att minska volymen och driftkostnaderna. Medicinsk service har fullföljt införandet av eklient inom regionens förvaltningar. eklient är en gemensam plattform för datorer inom Region Skåne och innebär kortare uppstarts- och svarstider för användarna. Under senare år har behovet av datalagring ökat betydligt. För att hantera denna tillväxt finns behov av att bygga ut kapaciteten och då finns flera vägval att göra avseende vad som behöver lagras lokalt eller centralt och om egen drift eller tjänsteköp. Medicinsk service har genomfört en ny analys av Region Skånes samlade behov av långsiktig server- och lagringskapacitet och en bedömning av hur detta behov bäst tillfredställs. Den tekniska utvecklingen inom området är snabb och har gjort att lösningen för att tillhandahålla centrala lagringstjänster har utvecklats. Centrala tjänster innebär att externa leverantörer erbjuder server- och lagringskapacitet som en tjänst. En strategi där Region Skåne använder sig av centrala tjänster istället för att bygga egna lokaler bedöms attraktivt både ur verksamhetssynpunkt och ur ekonomisk synvinkel. Anledningen till detta är svårigheten att upprätthålla kompetens i en komplex och specialiserad teknisk miljö. Dessutom är den tekniska utvecklingen snabb vilket gör behovet av kontinuerliga investeringar svårt att bedöma. Vad gäller de ekonomiska aspekterna är en central lagringstjänst ekonomiskt fördelaktig driftsmässigt. Fortsatt drift av lokala serverhallar (LDH) i Region Skåne är likväl nödvändigt och dessa hallar är i behov av investeringar. Medicinsk service har analyserat detta investeringsbehov i ljuset av bl.a. utvecklingen inom allmän datatillväxt och inom framför allt de medicinska specialiteterna Bild- och funktionsmedicin, Patologi, Genetik och Klinisk mikrobiologi. Regionstyrelsen har under året beslutat om investeringsanslag som täcker de lokala datorhallarnas behov på fem års sikt. Labmedicin Bland de större förändringsaktiviteterna inom Labmedicin finns centralisering av obduktionerna inom Region Skåne. Labmedicin har gjort mikrobiologiska snabbtester och blododlingar tillgängliga dygnet runt vid akutsjukhusen i Skåne och tagit fram en enhetlig instrumentering för koagulation- och hematologianalyser som ger jämförbara svar till alla sjukhus. I Malmö har blodgivningen gjorts mer tillgänglig för donatorerna genom att Citytappen öppnats intill Triangeln. 5

För att uppnå en effektivare organisation utreds olika former av samlokalisering av verksamheter inom Labmedicin vilket innebär en strävan efter samlad laboratorieverksamhet på respektive sjukhusområde men även i vissa fall en koncentration av verksamhet till en ort, vilket fr a berör klinisk mikrobiologi. Labmedicin arbetar också med att ersätta äldre IT-system med nyare lösningar som effektiviserar arbetsflödena inom ramarna för ett gemensamt LIMS dvs. Laboratory Information Management System. Inom ramen av detta införs även Aqure, ett IT-stöd för patientnära analys. Benchmarking för patologi och cytologi har visat att Labmedicin har goda resultat för remisshantering och svarstider jämfört med andra regioner och landsting. Under året avslutades en upphandling av provsvar för blodgasutrustning inom Labmedicin. Avtalet som tecknades berör verksamheter inom hela sjukvårdsorganisationen och innebär en initial prissänkning med förutsättningar för kostnadsminimering under kommande år. Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Cancerpatienter ska få bättre vård och stöd När det gäller Labmedicin bidrar verksamheten till att cancerpatienter ska få bättre vård och stöd genom att arbeta med att korta svarstiderna. Målet att 90 procent av inkomna remisser skulle svaras ut inom överenskomna svarstider nås för bröstcancer och lungcancer vilket också var fallet 2013. För prostatacancer är utfallet 69 procent vilket inte når upp till målet. Utfallet för prostatacancer var 73 % 2013. För coloncancer- och gynprocesserna nås inte målet. Utfallet är 48 % för coloncancer vilket skall jämföras med 51 % för 2013. För gyncancer är utfallet 50 % jämfört med 66 % för 2013. Problemen i måluppfyllelsen förklaras av brist på subspecialister inom dessa diagnostikprocesser inom klinisk patologi. Verksamheten arbetar med rekryteringsåtgärder och under 2014 anställdes två gastropatologer och flera ST-läkare. Produktion Verksamhetsvolymer inom IT-verksamheten Inom IT-verksamheten finns i Region Skåne idag 32 120 datorer vilket är 521 st. eller 1,6 % fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Relateras datormängden till antalet anställda inom region Skåne är förhållandet mellan antal datorer och antal anställda i stort sett oförändrat. 6

Antal datorer 2014 32 120 0,99 datorer per anställd 2013 31 599 1,00 datorer per anställd Förändring 521 st. från 2013 till 2014 Förändring 1,6% från 2013 till 2014 Uppdelat på datortyper ser utvecklingen 2012-2014 ut på följande sätt. Datorer 2012 2013 2014 Stationära 22 804 22 923 22 847 Bärbara 6 286 6 729 7 494 Paneldatorer 49 49 31 Egenägda 2 196 1 393 1 134 Läsplattor 261 505 614 Summa 31 596 31 599 32 120 Paneldatorer utgörs t.ex. av flexapparater och viss medicinteknisk utrustning. Egenägda datorer avser egna inköp som verksamheten inte gjort genom ordinarie IT-verksamhet. Dessa egenägda datorer avser oftast medicin teknik där leverantörerna ställer särskilda krav på vilka datorer som kan kombineras med den medicintekniska utrustningen. Produktion inom Labmedicin Produktionen inom divisionen Labmedicin beräknad som viktpoäng har 2014 ökat med 4,0 % jämfört med 2013. Ökningen syns i olika utsträckning inom verksamhetsområdena. Beräknad som antal har produktionen ökat med 3,0 %. Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (viktpoäng) Verksamhetsområde 2013 2014 Förändring Förändring (%) Klin immunologi o transfusions 1 972 723 1 989 004 16 281 1% Klinisk genetik 387 351 466 531 79 180 20% Klinisk kemi 3 494 281 3 654 156 159 875 5% Klinisk mikrobiologi 1 453 221 1 492 957 39 736 3% Klinisk patologi 2 008 003 2 085 492 77 489 4% Summa 9 315 579 9 688 140 372 561 4% 7

Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (miljoner viktpoäng) Produktionen har varit högre än i fjol under merparten av årets månader vilket graferna nedan visar. Labmedicin viktpoäng 8

Labmedicin viktpoäng och månatlig förändring, 2014 jämfört med 2013 Labmedicin antal producerade svar 9

Produktionsökningen syns särskilt tydligt inom kundgruppen privata vårdgivare vilket framgår av nedanstående tabeller. Labmedicin viktpoäng per kundgrupp Labmedicin produktion per kund Viktpoäng 2013 Utveckling Viktpoäng 2014 Privata vårdgivare 1 141 342 10,9% 1 265 183 SUS, Sund & Kryh inkl. Hälsostaden och Primärvården 7 095 554 3,3% 7 331 829 Kommuner, landsting samt övriga 1 078 682 1,2% 1 091 129 Summa 9 315 578 4,0% 9 688 141 Labmedicin antal producerade svar per kundgrupp Labmedicin produktion per kund Antal 2013 Utveckling Antal 2014 Privata vårdgivare 2 792 501 3,1% 2 879 122 SUS, Sund & Kryh inkl. Hälsostaden och Primärvården 12 859 851 3,2% 13 267 678 Kommuner, landsting samt övriga 771 976-0,9% 764 826 Summa 16 424 328 3,0% 16 911 626 10

Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare En ledande arbetsgivare Förvaltningen är i stark utveckling och förändring, bland annat genom stort fokus på samlokalisering av Labmedicin, men även samgåendet mellan IT och Medicinsk teknik. Ett stort arbete kring gränssnitt mellan IT/MTs kunder och förvaltningens egen organisation har precis avslutats och implementering har påbörjats av Styr- och förvaltningsmodellen. Detta för att stärka service och kvalitet. Det dynamiska fokustalet och värdet på faktorn ledarskap ska öka Värdet på faktorn dynamiskt fokustal är i 2014 års medarbetarundersökning för Medicinsk service 65 och för Ledarskap 65,9. Resultatet går ej att jämföra med tidigare medarbetarundersökning eftersom förvaltning Medicinsk service är ny sedan juni 2013. Däremot går det att jämföra talen för division Labmedicin där motsvarande siffror år 2014 är 66,7 för dynamiskt fokustal samt 67,5 för ledarskap. År 2012 var siffrorna 67,1 för dynamiskt fokustal samt 67,2 för ledarskap. Det innebär en förbättring av ledarskapet, men däremot en mindre försämring vad gäller Dynamiskt fokustal. Möjligen kan detta bero på omorganisation Skånevård 2.0 och pågående samlokaliseringar inom division Labmedicin enligt fastställd plan. Utvecklingsplan och individuell handlingsplan Under 2014 har förvaltningen arbetat med att skapa gemensamma processer och samsyn kring målarbete. Mål för 2015 som ska gälla i hela förvaltningen är framtagna och arbete pågår med att bryta ner målen på respektive division, verksamhet och enhet. Vissa verksamheter har mål på individnivå, övriga följer efter efterhand. för Förvaltningen har även tagit fram gemensamma medarbetarsamtalsoch lönesamtalsmallar samt gemensamma lönekriterier, vilka samtliga har behandlats i samverkan och MBL i förvaltningen. I medarbetarsamtalsmallen finns mall för individuell utvecklingsplan. Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter Handlingsplan är framtagen för förvaltningen och samverkad/mbl samt fastställd. Den utgår från Regionen Skånes handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen har arbetats fram tillsammans med fackrepresentanter och chefer. Den ska gälla från 2015-2017 och kommer att implementeras från och med början av 2015. 11

Osakliga löneskillnader ska minska Efter löneöversyn 2014 föreligger inga osakliga löneskillnader längre för gruppen överläkare eller cytodiagnostiker. Incitamentprogram Förvaltningen bedriver inte något incitamentsprogram under 2014. Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Medicinsk service har tagit fram rutiner för att underlätta för verksamheten att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Nu finns bland annat en gemensam instruktion för ronder: arbetsmiljö, miljö, brandskydd samt checklistor för fyra typer av arbetsmiljöronder. Nya chefer och skyddsombud har erbjudits utbildning med diplomering i systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultatet av förvaltningens årliga uppföljning av SAM visar bland annat att möjligheten för skyddsombud och medarbetare att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar mycket bra. Det gör även rutiner och hantering av tillbud, olycksfall och arbetsskador på de arbetsplatser som svarat. Däremot behöver förvaltningen arbeta vidare med att göra policyn för hälsofrämjande arbetsmiljö känd av alla. Se i övrigt bilaga med information om systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhet och resultat i fokus Förvaltningen har inlett ett nytt sätt att arbeta med mål och vision som ska gälla hela förvaltningen och som ska genomsyra arbetssättet. Detta för att ge maximal service och öka kundfokus. Det innebär att medarbetarna ska känna till den röda tråden, från koncern, till förvaltning och vidare till enhetens och individens mål. Antal anställda och antal resurser mätt i arbetad tid Antalet årsarbetare 2014 uppgick till 1 362 st. vilket är lägre än budgeterade 1 415 st. Inom divisionen IT/MT har rekryteringar pågått och där sker särskild prövning inför anställningsbeslut. Frisknärvaron visar att 64 % av de anställda haft högst fem sjukdagar. Inom Division Labmedicin har hälsotalet minskat från 2013 62,1 % till 2014 60,8 %. Division IT/MT har inga jämförbara siffror från 12

2013 men hälsotalet 68,6 % för 2014. Viktigt att understryka är att verksamheten 2014 inte är direkt jämförbar med 2013 eftersom Medicinsk service består av en sammanslagning av verksamheter inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin som 2013 bedrevs inom olika förvaltningar. Sjukfrånvaron På förvaltningsnivå har sjukfrånvaron 2014 varit 16,4 kalenderdagar per medarbetare. Inom Division Labmedicin har sjukfrånvaron ökat med 1,7 kalenderdagar per medarbetare från 2013 16,2 dagar till 2014 17,5 dagar. Division IT/MT har inga jämförbara siffror från 2013 men sjukfrånvaron har 2014 varit 13,7 kalenderdagar per medarbetare. Total sjukfrånvarotid för Medicinsk service motsvarar 4,69 % av sammanlagd ordinarie arbetstid. Kompetensförsörjning Användningen av bemanningsföretag Förvaltningen hyr inte in medicinsk personal genom bemanningsföretag. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt resultat Utfallet för 2014 är en positiv budgetavvikelse med 24 Mkr. Detta utfall förklaras i huvudsak av att de 120 Mkr som avsatts för IT-utvecklingsprojekt inte förbrukats i sin helhet. För den övriga verksamheten inom Medicinsk service är resultatet för 2014 enligt budget, dvs. +/- 0. Resultatet förklaras av högre produktion tillsammans med lägre personalanvändning än budgeterat inom både Labmedicin och IT/MT. Resultatet betyder att verksamheterna följt sina åtgärdsprogram. Labmedicin har arbetat med en kostnadsanpassning med 4 Mkr och IT/MT-divisionen har haft en handlingsplan för 16 Mkr. Tillsammans med 16 Mkr som är finansieringsbehovet för den förvaltningsgemensamma verksamheten har Medicinsk service haft ett sammanlagt effektiviseringsbehov om 36 Mkr i år. Denna effektivisering motsvarar 2 % av omsättningen. Ekonomiskt ingångsläge Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder, 13

där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar verksamheten som Medicinsk service erbjuder. Under 2013 sammanställdes verksamheterna IT, medicinsk teknik och laboratoriemedicin i en förvaltning. Under 2014 har nuvarande intäktsmodeller för dessa verksamhetsdelar legat till grund för en övergångslösning. Inför 2015 har en ny modell för intäktsfinansiering av Medicinsk service tagits fram i samarbete med kundförvaltningarna och koncernledningen. Intäkts- och kostnadsutveckling Utfallet för 2014 är en positiv budgetavvikelse med 24 Mkr. Detta utfall förklaras i huvudsak av att de 120 Mkr som avsatts för IT-utvecklingsprojekt inte förbrukats i sin helhet. För den övriga verksamheten inom Medicinsk service är resultatet för 2014 enligt budget, dvs. +/- 0. Resultatet förklaras av högre produktion tillsammans med lägre personalanvändning än budgeterat inom både Labmedicin och IT/MT. Verksamhet: Medicinsk service Ekonomi (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Intäkter 2 558 2 462 Kostnader -2 534-2 462 Resultat 24 0 Budget 0 0 Avvikelse 24 0 Antal anställda 1 362 1 415 Antal anställda avser antal årsarbetare. Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster. I bokslut 2013 hade inte medicinteknisk verksamhet och övrig IT-verksamhet konsoliderats till förvaltningen Medicinsk service varför data för 2013 inte redovisas ovan. Antal anställda avser årsarbetare. Produktionen inom både labmedicin- och IT-området har varit högre än budgeterat vilket förklarar den positiva avvikelsen för intäkter och den negativa avvikelsen för verksamhetskostnader. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av vakanser under året och rekryteringssvårigheter för vissa specialiteter. Vårdhygienverksamheten övergick under 2014 till Regionstyrelsens förvaltning vilket också bidragit till att personalkostnaderna är lägre än budgeterat. 14

Produktionsökningen inom Labmedicin har gett en bättre intäktsutveckling än budgeterat. Den ökade produktionen är också kostnadsdrivande men eftersom verksamheten haft mindre personal än budgeterat och därmed lägre personalkostnader har resultatet blivit positivt för Labmedicin. IT/MT-divisionen har haft högre intäkter än budgeterat vilket till största del består av intäkter för datorer, dvs. arbetsplats som tjänst (PCA). Denna intäktsökning ökar även kostnaderna men då IT/MTdivisionen har mindre personal och lägre personalkostnader än budgeterat har resultatet för IT/MT enbart inneburit en mindre negativ avvikelse. Strategier för en ekonomi i balans Resultatet betyder att verksamheterna följt sina åtgärdsprogram. Labmedicin har arbetat med en kostnadsanpassning med 4 Mkr och IT/MT-divisionen har haft en handlingsplan för 16 Mkr. Tillsammans med 16 Mkr som är finansieringsbehovet för den förvaltningsgemensamma verksamheten har Medicinsk service haft ett sammanlagt effektiviseringsbehov om 36 Mkr i år. Denna effektivisering motsvarar 2 % av omsättningen. Målrelaterad ersättning Medicinsk serviceförvaltning har 2014 nått sina mål för målrelaterad ersättning. Divisionerna har utarbetat styrkort med mätbara mål och aktiviteter för att uppnå dessa mål. Arbetet har kommunicerats från ledningsgrupp till arbetsplatsträffar (APT). Styrkort finns publicerade på förvaltningens hemsida och arbetet har fortsatt med att skapa personliga styrkort för samtliga medarbetare inom förvaltningen. Förvaltningens uppföljning av målen för målrelaterad ersättning (MRE) och den interna kontrollplanen rapporteras i bilagor. Region Skåne investerar för framtiden Utrustningsinvesteringar Investeringar inom Medicinsk service sker inom samtliga verksamheter. Division Labmedicin har en instrumentintensiv verksamhet med omfattande utveckling av ny teknik. Investeringarna syftar till att införa effektivare och mer rationella processer samt snabbare och säkrare diagnostik. Vid utbyte av teknik eftersträvas övergång till automation för att uppnå förbättrad arbetsmiljö genom minskat statiskt och monotont manuellt arbete och skapa bättre ergonomiskt 15

anpassade arbetsplatser. Bland investeringsprojekten finns LIMS (Laboratory Information Management System) som är ett produktionsdatasystem som skall ersätta flera befintliga äldre system. Inom IT-verksamheten har ett antal större projekt redovisats som immateriella projekt, nämligen PMO, Melior, eklient och HR fönster. Att ett investeringsprojekt redovisas som immateriell tillgång innebär att kostnaderna för investeringen fördelas över tiden under ett antal år som bestäms för respektive projekt. Denna tid varierar mellan tre och tio år för de berörda projekten. Den lokala byggpotten har varit 2 Mkr för innevarande år. Anpassning av de nya lokalerna för blodtappning i Malmö är ett exempel på lokalinvesteringar liksom det pågående arbetet med samlokalisering av verksamhet inom division Labmedicin. Se i övrigt bilaga med information om investeringar. Bilagor MRE Målrelaterad ersättning uppföljning 2014-12-31 Intern kontroll uppföljning 2014-12-31 Personaldata 2014 FoU 2014 Risk- och sårbarhetsarbete 2014 SAM, Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2014 Investeringsuppföljning Resultaträkning Balansräkning Produktionsbilaga 16

Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Utfall 2014 Budgetavvikelse Budget 2014 Intäkter Intäkter 2 445 819 90 631 4% 2 355 188 Bidrag 111 956 5 029 5% 106 927 Summa intäkter 2 557 775 95 660 4% 2 462 115 Kostnader Personalkostnader -831 404 31 137-4% -862 541 Verksamhetsanknutna kostnader -1 603 911-93 884 6% -1 510 027 Avskrivningar och räntor -98 783-9 236 10% -89 547 Summa kostnader -2 534 099-71 984 3% -2 462 115 Resultat 23 676 23 676-0 Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster. I bokslut 2013 hade inte medicinteknisk verksamhet och övrig IT-verksamhet konsoliderats till förvaltningen Medicinsk service varför data för 2013 inte redovisas ovan. 17

Balansräkning Balansräkning (tkr) 2014-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 199 054 Maskiner och inventarier 165 523 Förråd m.m. 20 697 Kundfordringar 360 502 Övriga kortfristiga fordringar 323 106 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 171 239 Kassa och Bank -396 269 Summa tillgångar 843 851 Skulder Eget kapital 0 Periodens resultat -23 676 Långfristiga skulder -369 396 Kortfristiga skulder lev. -271 905 Moms och särskilda skatter -4 212 Övriga kortfristiga skulder -29 343 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -145 319 Summa skulder -843 851 I bokslut 2013 hade inte medicinteknisk verksamhet och övrig IT-verksamhet konsoliderats till förvaltningen Medicinsk service varför data för 2013 inte redovisas ovan. 18

Produktionsbilaga Labmedicin produktion per kund januari - december 2013 och 2014 Kund (motpart) Antal 2013 Antal 2014 Viktpoäng 2013 Viktpoäng 2014 3780 Hälso- och sjukvårdsnämnd 958 141 922 623 538 482 575 846 1980 Privata vårdgivare 45 524 0 14 434 0 1980 Privata vårdgivare (ej LOV) 0 32 402 0 12 349 1981 Privata vårdg. Hälsoval (LOV) 0 1 581 802 0 485 234 1981 Privata vårdgivare Hälsoval 1 550 786 0 444 638 0 1983 Privat vårdg.bmm (LOV) 0 66 279 0 83 422 1983 Privat vårdgivare Mödrahälsovå 62 097 0 76 689 0 1986 Carema Närsjukvård i S-hamn 175 953 0 67 099 0 1986 Privat vårdg.specialavtal 0 276 016 0 108 332 3010 Universitetssjukhuset i Lund 0 2 0 12 3020 Centralsjukhuset Kristianstad 1 147 935 4 679 625 37 3030 Universitetssjukhuset MAS 0 30 0 2 3040 Helsingborgs Lasarett 1 129 749 0 779 868 0 3050 Lasarettet i Ystad 604 181 2 289 159 64 3060 Lasarettet i Landskrona 181 413 0 89 665 0 3090 Lasarettet Trelleborg 356 529 0 176 519 0 3100 Hässleholm sjukhusorganisation 296 267 1 122 903 54 3120 Skånevård KRYH 0 2 788 075 0 1 371 742 3140 Skånevård SUND 0 3 405 548 0 1 646 234 3160 Skånes Universitetssjukhus 5 305 774 6 744 712 3 647 377 4 191 297 3190 Primärvården Skåne 2 641 126 2 877 763 171 3360 Psykiatri Skåne 796 267 0 206 392 0 3370 Ängelholms sjukhus 400 610 1 226 283 8 3380 Hälsostaden 0 329 301 0 122 208 1001 Stockholm läns landsting 5 866 6 259 10 553 8 585 1003 Landstinget i Uppsala län 821 955 2 896 4 445 1004 Landstinget Sörmland 819 359 2 281 415 1005 Landstinget i Östergötland 3 173 3 358 32 582 36 184 1006 Landstinget i Jönköping län 12 324 15 191 47 238 50 401 1007 Landstinget Kronoberg 34 155 32 629 103 599 114 778 1008 Landstinget i Kalmar län 10 789 11 024 41 666 36 679 1010 Landstinget Blekinge 29 440 26 199 82 559 73 358 1013 Landstinget Halland 16 856 17 769 62 615 71 639 1014 Västra Götalandsregionen 8 831 7 791 21 184 18 450 1017 Landstinget Värmland 1 328 1 175 2 595 2 316 1018 Örebro läns landsting 1 464 1 617 3 080 3 631 1019 Landstinget Västmanland 472 437 1 151 792 1020 Landstinget Dalarna 1 925 2 208 3 476 5 463 19

Kund (motpart) Antal 2013 Antal 2014 Viktpoäng 2013 Viktpoäng 2014 1021 Landstinget Gävleborg 272 221 566 583 1022 Landstinget Västernorrland 848 779 4 011 3 011 1023 Jämtlands läns landsting 397 294 700 541 1024 Västerbottensläns landsting 822 777 3 215 1 989 1025 Norrbottens läns landsting 1 689 1 381 3 244 2 777 1100 Övriga kommuner kommunförbund 912 422 1 255 776 1120 Gotlands kommun 66 56 69 93 1214 Svalöv kommun 152 92 65 38 1230 Staffanstorp kommun 559 292 210 112 1231 Burlöv kommun 37 5 25 8 1233 Vellinge kommun 0 28 0 16 1256 Östra Göinge kommun 25 46 10 38 1257 Örkelljunga kommun 66 84 46 40 1260 Bjuv kommun 2 4 4 1 1261 Kävlinge kommun 499 189 219 137 1262 Lomma kommun 9 0 2 0 1263 Svedala kommun 0 3 0 1 1264 Skurup kommun 812 302 418 224 1265 Sjöbo kommun 190 185 66 65 1266 Hörby kommun 1 669 549 900 456 1267 Höör kommun 97 81 39 43 1270 Tomelilla kommun 843 518 500 307 1272 Bromölla kommun 1 4 1 3 1275 Perstorp kommun 1 0 1 0 1276 Klippan kommun 5 185 6 65 1277 Åstorp kommun 0 1 0 1 1278 Båstad kommun 0 3 0 1 1280 Malmö kommun 6 992 5 375 2 200 1 804 1281 Lund kommun 3 186 2 790 2 437 2 662 1282 Landskrona kommun 54 120 34 57 1283 Helsingborg kommun 1 457 923 707 405 1284 Höganäs kommun 104 113 43 30 1285 Eslöv kommun 348 477 244 248 1286 Ystad kommun 4 87 2 69 1287 Trelleborg kommun 27 4 11 6 1290 Kristianstad kommun 272 170 341 225 1292 Ängelholm kommun 1 769 1 745 877 898 1293 Hässleholm kommun 26 23 15 11 1300 Statliga myndigheter/instituti 10 211 12 973 4 281 11 567 1900 Övriga externa företag 205 483 207 034 75 184 75 287 1950 EU 1 765 2 626 4 507 6 893 20

Kund (motpart) Antal 2013 Antal 2014 Viktpoäng 2013 Viktpoäng 2014 1960 Utlandshandel utanför EU 0 3 0 37 2270 Folktandvården i Skåne AB 0 41 0 20 3070 Folktandvården Skåne 48 0 24 0 3150 Medicinsk service 0 1 0 41 3180 Labmedicin Skåne 0 1 0 169 3630 Regionservice 187 139 1 416 960 3710 Regionstyrelse 302 201 299 597 355 571 354 456 Övriga 99 606 97 112 197 741 196 822 Summa 16 424 328 16 911 626 9 315 578 9 688 141 21