Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se
Varför detta fokus på Cannabis?
THC haltens förändring Runt 1985 (Ramström, J. Fhi 200) 2009-01-01 2011-06-17 (Källa: Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL Rapport 2011:02) Hasch 3-8% 1-25% - median 10 Marijuana 0,1-4% 2-20% - median 11 Ökningen har skett snabbast de senaste 20 åren!!!!
Förändringar i väntrummet Andel personer med Cannabis som primär drog av alla personer i behandling I behandling år 2001 I behandling år 2010 Danmark 17,0 % 56,8 % Holland 14,9 % 30,5 % Källa: UNODC, World Drug Report 2004 och 2013 (statistical annex)
HAP (Haschavvänjningsprogrammet) En metod för behandling av cannabismissbruk hos vuxna som Thomas Lundqvist & Dan Ericsson arbetade fram under 1980-talet
Vad säger Nationella riktlinjerna om cannabis Omedelbar avhållsamhet Att behandlingspersonalen har kunskap om kognitiva funktioner och kan identifiera ev. kognitiv funktionsnedsättning Att behandlingen inriktar sig på bruket i sig samtidigt med stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister Forts
Vad säger Nationella riktlinjerna Forts. om cannabis Systematisk undersökning av det s.k. drogrelaterade episodiska minnet för ökad självkännedom hos klient/ patient Stöd till familj och närstående
HAP.. omnämns inte i Nationella riktlinjerna från 2007 då det inte har tillräcklig evidens Det beror inte på att HAP skulle var en dålig metod, utan på att HAP är en svensk metod och därför inte lika beforskad som andra metoder Däremot uppfyller HAP Nationella riktlinjers alla rekommendationer för cannabisbehandling!!!!!
SKL s kunskapsbaserade metoder HAP har ingått och ingår som en av de kunskapsbaserade metoder SKLs Kunskap till praktik rekommenderar
Och. I den preliminära versionen av den reviderade upplagan av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ingår HAP
HAP som metod Manualbaserad & Mycket strukturerad lite som att få gå en kurs
Innehåll/Obligatoriska inslag: Programmet pågår 6 veckor Man träffas 3 gånger per vecka, åtminstone de första veckorna MI som förhållningssätt Viktig anhörig ska delta i början och slutet (kan vara remittent om absolut ingen anhörig, vän eller annan är möjlig) Använd blädderblock Hemuppgifter varje vecka + helgplanering Fortsätter.
Innehåll/Obligatoriska inslag: fortsättning Följa faserna 1-3; medicinsk, psykologisk, social Fas 1: abstinenssymptomen och faktadel med ångestkurvan, sju punkterna, akut o kroniskt rus, hjärnan och THC Fas 2: Känslosortering Fas 3: Social orientering och återfallsprevention Tester såsom urinprov, KASAM och SCL90) Erbjuda individuell uppföljning
THC- och ångestkurva under abstinens Fas 1 Medicinskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus
Kognitiva funktionsnedsättningar Språket Logisk/analytisk förmåga Flexibilitet i tanken Närminnet Delar till en helhet Orienteringsförmåga Gestaltminnet
Funktionen som vikarierande frontallob Enkelt och tydligt språk, bildliknelser, anekdoter, blädderblock Konkreta arbetsuppgifter och problemställningar Individuellt Max 45 min Enkelriktad kommunikation, successivt dialog Fortsättning
Funktionen som vikarierande frontallob..fortsättning Samma tid och plats Repetition, kolla överenskommelser Sammanfattningar, helhetsbild av dagar/veckor Jämföra, lägga märke till förändringar Planering dagar och helger Hjälpa personen se alternativ och fatta beslut
Regeringens satsning på cannabis Medel till Trestad2; Stockholm, Göteborg och Malmö, under 2012-2014, fokus cannabis och upp till 25 år. Medel till Fhi 2012 att fördela; för arbete mot cannabis riktat till åldersgruppen upp till 25 år av vilka Nationella Cannabisnätverket fick medel till fyra projekt: Kunskapsspridning Virtuell rådgivning, http://cannabishjalpen.se/ Filmer för kunskapsspridning Tidiga interventioner
Delprojekt Tidiga interventioner som blev Cannabisprogram för ungdomar
Målgrupp: Ungdomar/unga vuxna som har rökt cannabis men inte i den omfattningen att de bedöms vara i behov av HAP och/eller är för unga för HAP
De två kunskapsunderlagen Två kunskapsunderlag togs fram för att ha som underlag i framtagandet av program för ungdomar: Kunskapsinventering Vad säger forskningen är verksamt för målgruppen Kartläggning bland mottagningar i Nationella Cannabisnätverket Hur arbetade man med målgruppen på mottagningarna
Kunskapsinventeringen Vad säger forskningen om vad som är verksamt i arbetet med ungdomar som testat eller missbrukar cannabis?
Verksamt enligt forskningen Korta MI-baserade rådgivningsinterventioner av personal som är väl utbildad i MI kan vara en effektiv metod. Likaså att MI, kognitiv beteendeterapi och familjebaserade metoder verkar effektiva vid ungdomsbehandling. Att arbeta med abstinens relaterade tankar och ökad motivation att sluta verkar vara effektiva behandlingsmål. Källa: Russel Turner (2013)
Forts. Verksamt enligt forskningen Föräldraprogram kan vara ett effektivt sätt att få svårengagerade ungdomar in i behandling. Bildande av nytt nätverk, förbättrade relationer till familjen, proaktivt professionellt stöd efter behandling och fokus på icke-drogfrågor som exempelvis hantera ångest, parförhållanden har några av de genomgångna studierna visat stöd för. Att ge belöning för önskat beteende ges inte stöd för som metod. Kan däremot öka närvaro och tid i behandling Källa: Russel Turner (2013)
Kartläggningen i nätverket Enkätundersökning bland de mottagningar i nätverkat som arbetar med ungdomar och/eller unga vuxna 48 mottagningar har besvarat enkäten Rapporten finns på cannabishjalpen.se, medlemssidorna, fliken tidig intervention
Hur arbetar de 48 mottagningarna? 39 arbetar med en kombination av enskilda samtal med ungdomen och familjesamtal 9 arbetar enbart med enskilda samtal med ungdomen 34 mottagningar arbetar dessutom alltid eller ofta med föräldrasamtal Källa: Karin Patriksson
Hur arbetar de 48 mottagningarna? 100 100 Vid enskilt samtal med ungdomen Vid familjesamtal Vid föräldrasamtal Vid nätverkssamtal 90 88 88 80 70 60 78 76 65 71 60 73 74 81 56 50 48 47 48 50 40 30 20 22 20 24 25 22 18 14 10 6 0 MI Kognitiv Psykodynamisk Systemteoretisk Lösningsfokuserad Annan/annat Diagram 19. Jämförelse av vilken metod/vilket förhållningssätt man har vid enskilt samtal med ungdomen, familjesamtal, föräldrasamtal respektive nätverkssamtal. I procent. (n=45, 40, 42 respektive 32) Källa: Karin Patriksson
Speciellt utarbetade program? 16 mottagningar svarade att de har speciellt utarbetade program för målgruppen 13 av dessa hade programmet beskrivet i ett dokument 11 av dessa var kortprogram, de övriga två mer beskrivande text om hur de arbetar med behandling generellt på sina mottagningar Källa: Karin Patriksson
Kunskapsinventeringen bland mottagningar i Nationella Cannabisnätverket Den som är intresserad av rapporten av denna kartläggning är välkommen att kontaktar mig: karin.patriksson@socialresurs.goteborg
Arbetet med att ta fram Cannabisprogram för ungdomar
Referensgruppen Annica Krohn Wikström, Irisverksamheten, Västerås (upp till 20 år) Christer Åkerlund, Socialtjänsten, Trosa (upp till 20 år) Samir Siraj, Ex-it, Borlänge (13-25 år) Tine Bishop, Mini-Maria Nordost, Göteborg (upp till 21 år) Karin Patriksson, Kunskapskällar n, Göteborg
Två program testades Ett program är klart!!!!!! Det för 16-18-åringarna som har rökt en del Cannabis Programmet för de yngre tyckte de som testat det var för omfattande för målgruppen Och får därför bli en framtida utvecklingsfråga för Nationella Cannabisnätverket
Cannabisprogram för ungdomar Stora likheter med HAP genom: att det följer de tre faserna; medicinsk, psykologisk och social MI som förhållningssätt Skiljer sig från HAP genom: att inte vara fullt så omfattande och har fokus på familjearbete
Obligatoriska inslag Två behandlare Föräldrars medverkar alltid för de under 18 år och gärna för de över 18 år Drogfrihet under programmet Urinprover (Helgplanering varje vecka)
Vecka för vecka Vecka 1 Informationssamtal med ungdom, föräldrar och remittent Enskilt samtal med ungdomen Vecka 2 Enskilt samtal med ungdomen Föräldrasamtal Vecka 3 Enskilt samtal med ungdomen Familjesamtal Vecka 4 Enskilt samtal med ungdomen Familjesamtal Vecka 5 Enskilt samtal med ungdomen Föräldrasamtal Vecka 6 Enskilt samtal med ungdomen Avslutande familjesamtal Återträff 2-3 månader efter avslutat kontakt
Vecka 1-2 medicinsk fas Vecka 1 Informationssamtal med ungdom, föräldrar och remittent; Beskriv de tre faserna, beskriv abstinenssymtom, helgplanering, urinprov mm. Enskilt samtal med ungdomen; Hur det känns för den unge att föräldrarna har fått reda på, KASAM, drogkartläggning, be ungdomen beskriva varför den röker/har rökt cannabis. Vecka 2 Enskilt samtal med ungdomen; De 7 kognitiva punkterna, förklara akut och kronisk intoxikation av THC, nätverkskarta mm. Föräldrasamtal; Hur det känns för föräldrarna, be föräldrarna ge sin bild av sin ungdoms droganvändning, öka föräldrarnas förmåga att kommunicera utan att hamna i konflikt mm.
Vecka 3-4 psykologisk fas Vecka 3 Enskilt samtal med ungdomen; Be ungdomen beskriva sitt psykiska mående, hur känslorna påverkas av cannabis, förbered familjesamtal mm. Familjesamtal; Utforska ungdomens och föräldrarnas bild av den unges cannabisanvändning, förmedla kunskap om cannabis, hur hanterar de regler i familjen mm. Vecka 4 Enskilt samtal med ungdomen; Ta fram nätverkskartan, vilka kompisar drogar, risksituationer och hantering av dessa mm. Familjesamtal; Hur cannabis påverkar utvecklingen under tonåren; fysiskt, psykiskt och socialt, samtal kring tillit och misstro mm.
Vecka 5-6 social fas Vecka 5 Enskilt samtal med ungdomen; Gör KASAM, samtal om fritiden, risksituationer, ungdomens förmåga att hitta lösningar mm. Föräldrasamtal; På vilket sätt kan föräldrarna stötta ungdomen med en social nyorientering, samtal kring tillit och misstro mm. Vecka 6 Enskilt samtal med ungdomen; Återkoppla resultat från KASAM, förbered det avslutande familjesamtalet, speciell person som ungdomen vill bjuda in mm. Avslutande familjesamtal; Sammanfatta erfarenheterna av cannabisrökningen och programmet, vad krävs för att bibehålla drogfriheten, upprätta en handlingsplan tillsammans med familjen om vad som ska ske efter programmet, tid för återträff.
Återträffen 2-3 mån efter avslut Återträff i form av Familjesamtal Hur har det gått för ungdomen med att hålla sig drogfri? Hur ser livet ut för ungdomen idag? Hur har tiden varit för föräldrarna sedan vi sågs sist? Finns det svårigheter eller oro kvar? Diskutera vad som i så fall behövs för att minska detta.
Utvärdering pågår = ev revidering Just nu pågår en liten utvärdering av Cannabisprogram för ungdomar med mätperiod 2014-03-01 2014-09-15 8 mottagningar i 7 kommuner ingår Då analysen av de genomförda programmen i utvärderingen är klar samt rapporten är färdig skriven kan det innebära att Cannabisprogram för ungdomar revideras något
NCB Nätverket för cannabisbehandlare
Vad är det? NCB är ett nätverk för behandlare som arbetar med HAP-metoden Nätverket startade 2000 Har idag drygt 250 medlemmar från ca 80 enheter spridda över hela Sverige
Syfte med nätverket Utbyta praktiska och kliniska erfarenheter mellan behandlare/behandlingsenheter som arbetar med HAP Säkerställa kvalitén i behandlingsarbetet Samordna utvärdering Initiera och påverka så att fler program startar i landet
Bra webbsidor På Rådgivningsbyrån i Lunds webbsida hittar du: Haschguiden HAP-manualen Vägen ut ur haschmissbruket (Lundqvist & Ericsson 1988) Och mycket annat : http://droginfo.com/ Cannabishjalpen.se vänder sig till den som: Vill ha hjälp att sluta Är kompis, förälder, lärare, kollega Arbetar med att hjälpa andra Utbildar i cannabis kan få tillgång till filmerna: http://cannabishjalpen.se/
Filmtajm!!!
TACK!!!