minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 3/2012 Tema CANCER emil vann kampen Landstinget investerar miljarder dags för vaccinering
3 Tema Cancer Cancer är inte en sjukdom utan olika sjukdomar som behöver behandlas på olika sätt. I det här temanumret tar vi upp de vanligaste cancerformerna. Vi berättar vad som händer om du skulle drabbas men också hur du kan minska riskerna för att få olika former av cancer. 4 När Emil Nilsson var sex år fick han besked att han hade leukemi. Idag, fyra år senare, är han en pigg och glad kille som just firat med en stor friskhetsfest. 6 Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor i Sverige. Läs vad som händer från det att en knöl upptäcks till att den är färdigbehandlad. 8 Jan Cederhus har besegrat sin prostatacancer. Den upptäcktes vid en rutinmässig hälsokontroll. Följ med på hans resa från beskedet fram till idag. 10 Tjocktarmscancer är en vanlig cancerform där det finns goda möjligheter att bli botad om den upptäcks i god tid. Det är oftast äldre personer som får cancer i tjocktarmen. 16 Goda råd för att undvika cancer. Att motionera regelbundet och tänka på vad du äter är två sätt att minska risken för cancer. 22 Lättläst information. 23 Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands informationsenhet i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Alice Öberg. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: informationsenheten@dll.se, fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 3/2012
Detta nummer av Min Hälsa har tema cancer en sjukdom som väcker oro hos många. Cancer är inte en sjukdom utan olika sjukdomar som behöver behandlas på olika sätt. I dag insjuknar fler men fler blir också botade. Avancerade behandlingsmetoder innebär också att fler lever ett bra liv med sin cancersjukdom. I det här numret tar vi upp de vanligaste cancerformerna. Vi berättar vad som händer om du skulle drabbas men också hur du kan minska riskerna för att få olika former av cancer. En cancerdiagnos innebär oftast inte en dödsdom! Tema CANCER min hälsa 3/2012 3
Emil Nilsson går igenom sin sjukhuslåda tillsammans med mamma Åsa. Att prata om cancern är ett viktigt sätt att bearbeta det som hänt. Emils cancer drabbade hela familjen Den 21 februari 2009, när Emil fick diagnosen ALL, akut lymfatisk leukemi förändrades livet för hela familjen Nilsson. Den sjuke får all uppmärksamhet men en långvarig, svår sjukdom drabbar hela familjen, säger Emils mamma, Åsa Nilsson. text kristina eder foto alice öberg 4 min hälsa 3/2012
E mil var 6 år och 3 månader när han fick hög feber som inte ville ge med sig. Det var fredagen den 13 februari 2009, en riktig otursdag men det visste vi inte då, säger mamma Åsa. Hon minns exakt vad som hände den där första veckan med sjukdomen. Emil fick ett blåmärke, stort som en femkrona, mellan skulderbladen och febern pendlade kring 40 grader men som mor till fyra grabbar var Åsa övertygad om att febern skulle ge med sig. Efter en vecka hade Emil 41,5 grader och Åsa och storebror Viktor, 17, åkte in till akuten med honom. När de blev inlagda på barnkliniken började hon misstänka att något var allvarligt fel. Hjärnhinneinflammation var det värsta jag kunde tänka mig, att det kunde vara cancer hade jag inte en tanke på. Dagen efter fick de besked att läkarna hade en stark misstanke att Emil fått leukemi. Emils pappa Magnus hade precis åkt från Mälarsjukhuset för att ha lördagsmys med syskonen. Jag förstod direkt när läkaren kom in i rummet att det var något allvarligt, jag var så ledsen men visste inte om jag vågade visa det med Emil liggande svårt sjuk i sängen. Men då klappade han mig på armen och sa Mamma, jag är ju här. Kvällen som följde beskriver Åsa som kaotisk. All rädsla och oro, alla frågor kring sjukdomen och behandlingen. Hemma satt syskonen och googlade och fick upp en massa hemska saker. Jag bara grät. Till slut sa Emil att jag fick lova att inte gråta när jag svarade i telefon. På söndagen flyttades Emil till Akademiska sjukhuset i Uppsala och livet förändrades för familjen Nilsson. När de sa att behandlingen skulle ta 2,5 år trodde jag inte det var sant, säger Åsa. Från att ha varit en pigg och stark 6-åring som älskade att spela fotboll, handboll och köra cross, blev Emil en tunn, svag kille som tappade håret och satt i rullstol med en filt över benen och tittade på när kompisarna lekte. Han hade precis börjat leva ute och skulle börja skolan. Cancern har tagit år av hans liv och påverkat alla i familjen, säger Åsa. Emil fick cellgifter som slet hårt på kroppen. Han vårdades omväxlande hemma och på sjukhus. Perioder då han mådde bättre följdes av tuffare tider. Under 18 månader turades Åsa och Magnus om att vara hos sin son, dygnet runt. Som tyngst var det när han fick svamp i lungorna, då trodde jag vi skulle mista dig, säger Åsa och ler mot Emil som sitter i soffan med den stora lådan med föremål från tiden på sjukhus. Så här gör man, säger Emil och visar sprutan som användes när han sondmatades. Att ta fram sakerna är ett sätt att bearbeta det som hänt. Själv skrev Åsa dagbok under en del av sjukdomstiden men den orkar hon inte läsa än. Men jag kan prata om det och jag tror det är viktigt att släppa fram alla känslor. När Emils cancer bröt ut tänkte Åsa och Magnus fortsätta arbeta. Men vi förstod ganska snart att det inte skulle gå och valde att vara hemma tillsammans. Det fanns tre till som också behövde sin mamma och pappa. Syskonen var 12, 15 och 17 när Emil blev sjuk. Den trygga vardagslunken i radhuset i Slagsta, Eskilstuna förvandlades över en natt till otrygghet. Vi har hela tiden försökt leva som vanligt men vi visste inte om Emil skulle överleva, allt kretsade kring honom och då är det lätt att glömma bort alla andras behov, säger Åsa och berättar att familjen saknat en bra kuratorkontakt i Eskilstuna men haft stor hjälp av en kurator i Uppsala. Hon fanns där när familjen mådde dåligt och hon fick svara på frågor som var för svåra att ställa till mamma och pappa. Kuratorn hjälpte också till med praktiska»vi har hela tiden försökt leva som vanligt men vi visste inte om Emil skulle överleva, allt kretsade kring honom och då är det lätt att glömma bort alla andras behov. «saker som att fylla i papper till försäkringskassa och försäkringsbolag. Släkt, vänner och bekanta har reagerat olika. En del har funnits där, andra har dragit sig undan. Det kan vara svårt att veta vad man ska säga och hur man kan hjälpa till. Men man ska inte be dem som drabbats av sjukdom att höra av sig för det orkar man inte. Men en klapp eller kram kan betyda mycket eller hjälp med vardagsbestyr som dammsugning och tvätt. Den 6 september blev Emil friskförklarad och firade med att bjuda in till fest. Men han längtar till augusti nästa år då ska Port a cathen, en dosa inopererad under huden som en kateter kan anslutas till, tas bort. Sen finns inget kvar av sjukdomen, förutom några ärr. Då är jag en vanlig skolpojke, säger Emil. Han har fått gå om en årskurs och familjen börjar steg för steg bygga upp en ny vardag. Magnus och jag har ofta frågat oss vad vi gjort för fel. Varför skulle just Emil drabbas? Han som var friskast av alla syskon. Idag vet vi att vi inte kunnat förebygga cancern, det är som en olyckshändelse, något som kan drabba alla. «min hälsa 3/2012 5
Undersöker dina bröst regelbundet och kontakta Bröstcentrum om du känner en knöl eller andra obehag från brösten. Knölar och andra symtom från brösten behöver inte vara cancer, det finns flera helt ofarliga sjukdomar. text Monica Tonhammar Bröstsjuksköterska, Bröstcentrum, Onkologkliniken/Cancercentrum Sörmland, Mälarsjukhuset illustrationer daniel depierre 2. Besök på Bröstcentrum, One stop clinic eller annan vårdgivare till exempel vårdcentralen. 1. Misstanke. 3. Utredning med trippeldiagnostik, klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och punktion. Alla knölar är All bröstsjukvård i Sörmland är centraliserad till Bröstcentrum vid Mälarsjukhuset. Hit kan du ringa om du känner en knöl eller har andra besvär från dina bröst. Du kan också komma hit på remiss från läkare eller för hälsokontroll/screening med mammografi som alla kvinnor mellan 40-74 år kallas till. Hälsokontrollerna är till för att upptäcka bröstcancer tidigt innan du själv har känt något obehag. På Bröstcentrum arbetar ett team med mammografiläkare, bröstkirurg, patolog, onkolog och bröstsjuksköterska. Bröstsymtom utreds med klinisk undersökning, mammografi/ultraljud, cellprov eller vävnadsprov. Undersökningarna var för sig har begränsningar men tillsammans ger de korrekt diagnos i 95 procent av fallen. Varje vecka diskuterar teamet nya fall och sammanfattar de undersökningsresultat som ligger till grund för en rekommendation om fortsatt behandling/omhändertagande. När man får diagnosen bröstcancer ges beskedet av läkare tillsammans med bröstsjuksköterska. De informerar om operationsplaneringen, svarar på frågor och läkaren gör en undersökning. Den muntliga informationen kompletteras med skriftlig information att ta med sig hem. Vid besöket ges också ett datum för operation. Cancerbesked väcker många frågor, funderingar och oro. I den skriftliga informationen finns telefonnummer till bröstsjuksköterska. Till henne är du alltid välkommen att höra av dig. Du kommer till sjukhuset samma dag som du opereras. Det vanliga är att du stannar kvar en natt på sjukhuset eller på patienthotellet Althea. Vid hemgång får du information om vad du ska tänka på efter operationen. Återbesök sker cirka 3-4 veckor efter operationen. Anledningen till att du får vänta några veckor är att alla mikrosko- 6 min hälsa 3/2012
5. Operation. 6. Återbesök på Bröstcentrum 3-4 veckor efter operation för att träffa både bröstkirurg och onkolog som informerar om kommande behandling. 4. Läkarbesök till bröstkirurg och bröstsjuksköterska för diagnosbesked och planering av operation. 7. Strålning är en av behandlingsformerna och efter avslutad behandling sker uppföljning enligt överenskommelse med onkologläkare. inte cancer piska undersökningar av tumören, som ligger till grund för efterbehandlingen, ska vara klara. Vid återbesöket träffar du vanligen kirurg som tittar på operationssåret. Därefter träffar du läkaren som planerar efterbehandlingen. Nästan alla bröstcancerpatienter får någon typ av efterbehandling. Efterbehandlingen ska minska risken för återfall. Den skräddarsys för varje patient och därför varierar behandlingstiden. Planen för uppföljning görs tillsammans med onkologläkare. Även den skräddarsys och kan bestå av läkarbesök, telefontid med läkare eller bröstsjuksköterska. «Fakta om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Cirka 7 000 kvinnor om året får diagnosen. Cirka 60 procent är över 60 år vid diagnostillfället. Även män kan få bröstcancer men det är ovanligt, cirka 30 män fick diagnosen 2010. I Sörmland diagnostiserades 261 personer med bröstcancer 2011, av dem var 2 män. 5-10 procent av alla bröstcancerfall beror på ärftliga faktorer. Det finns ingen tydlig orsak till varför man drabbas men långvarigt användande av hormonpreparat i klimakteriet och att vi föder färre barn och allt senare kan öka risken. Även övervikt och alkohol kan vara faktorer som påverkar. Det är viktigt att poängtera att man aldrig i det enskilda fallet kan säga varför man drabbats. Behandlingsresultaten är goda, relativ 5-årsöverlevnad är nästan 90 procent och relativ 10-årsöverlevnad är 80 procent. Du kan kontakta Bröstcentrum på telefon 016-10 48 10. min hälsa 3/2012 7
Jan kämpade ner Han var 60 år och hade inga som helst symtom. Jag behövde inte ens gå upp på natten och kissa. Ändå hade jag prostatacancer. Idag är Jan Cederhus 68 år och friskförklarad sedan länge. text Ulf Bertilsson J foto Lasse Skog an Cederhus och hans hustru Maj-Britt bor i en central lägenhet i Strängnäs. Högt i tak, ljust och fräscht, stor balkong, vacker utsikt. Här är det lätt att trivas och må bra, säger Jan. Han har en klar och tydlig stämma. Om man varit överstelöjtnant på P 10 mumlar man inte, eller flackar med blicken, bara för att man blivit pensionär. Nej, ränderna går väl aldrig ur, skrattar han. Men även om Jan Cederhus och hans fru tycks vara lyckligt lottade, har de haft en besvärlig resa tillsammans. En resa som började för åtta år sedan med en rutinmässig hälsokontroll. I den ingick ett PSA-test, ett blodprov som kan avslöja prostatacancer i ett tidigt skede. Jan hade ett förhöjd värde och ett nytt prov togs, med samma resultat. Jobbigt! Men jag blev lite lugnare när jag fick veta att värdet inte var så alarmerande högt att det indikerade att en eventuell cancer hade spritt sig till andra organ. När han kom hem satte han sig vid datorn och läste allt han kom över om prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform. Tack och lov insåg jag att sjukvården blivit väldigt bra på att spåra och bota cancer i prostatan, särkilt om den upptäcks tidigt. Och att det inte behöver betyda att man dör eller blir impotent. Jan fick en remiss till urologen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Där gjordes Ett cancerbesked behöver inte betyda det värsta. Det är Jan Cederhus ett levande bevis för. 8 min hälsa 3/2012
prostatacancern en biopsi, ett antal vävnadsprover togs i prostatan med hjälp av ett instrument som fördes upp i ändtarmen. Ett par veckor senare fick han ett nytt negativt besked. Två av proverna visade cancerogena celler, men, det rörde sig inte om någon aggressiv cancer som spritt sig utanför prostatakörteln. Jan är lugn av sig och far sällan iväg känslomässigt. Men när det handlar om att ta emot cancerbesked är det ändå lätt hänt att rädslan far iväg med tankarna. Därför hade jag alltid min fru med mig under resonemangen med läkarna. Det är lättare att reda ut saker och ting om man får hjälp med att ställa de rätta frågorna, säger han. Jans fall fördes över till onkologen där han ställdes inför en knivig valsituation: Avstå från behandling med täta kontroller. Tidig prostatacancer växer oftast långsamt. Hos de flesta äldre hinner därför inte cancertumören bli allvarlig innan de avlider av någon annan orsak. För dessa män är det en stor fördel att slippa de biverkningar som olika behandlingar kan innebära. Hormonbehandling med täta kontroller. PSA-värdet brukar gå ner. Metoden används ofta på män som inte klarar en operation på grund av sjukdom, och som inte vill strålbehandlas. Operation. Prostatan och de båda sädesblåsorna opereras bort med titthålskirurgi, oftast med försämrad erektionsförmåga och urinläckage som biverkning. Strålbehandling. För de flesta män med tidig prostatacancer ger den lika goda möjligheter till bot som en operation. En risk är att även friska celler kan skadas. Inom något år efter strålbehandlingen får dessutom upp emot hälften av patienterna potensproblem. Jan och Maj-Britt vände och vred på alternativen, till slut valde han att strålbehandlas. Jag vågade inte vänta och tyckte det var positivt att strålbehandlingen gav större chans till bibehållen erektion än efter en operation. Innan strålbehandlingen genomgick han en hormonbehandling. Det kvinnliga könshormonet östrogen minskar prostatacancerns spridningsrisk. Strålningen inleddes på Radiumhemmet i Stockholm där han ryggmärgsbedövad och nedsövd genomgick en så kallad brachyterapi, strålkällan placeras inne i organet. En fördel med den metoden är att stråldosen blir hög i tumören, men låg i omgivande vävnad, vilket minskar risken för biverkningar. Behandlingen fortsatte sedan med en extern strålbehandling på Mälarsjukhuset. Jan åkte buss mellan Strängnäs och Eskilstuna, fem dagar i veckan, under fem veckor, för att under en kvart per gång få sin prostata behandlad med utifrån riktad joniserande strålning. En mycket påfrestande period. Behandlingarna och resorna tröttade, jag blev dessutom dålig i magen och fick emellanåt blod i urinen. Han lyckades kämpa sig igenom den långa behandlingsperioden med i stort sett bibehållet humör. Maj-Britts helhjärtade stöd betydde väldigt, väldigt mycket! Idag, många år senare, kan han konstatera att det var värt att kämpa och att åka i skytteltrafik till Eskilstuna. Han är friskförklarad med försumbara värden, men går på årliga kontroller på sin vårdcentral för att ha koll på att läget är stabilt. Jag är imponerad av sjukvården som fick mig frisk igen. Och väldigt tacksam för att jag har fått behålla hälsan, och min erektion. Jan Cederhus är sedan några år tillbaka ordförande i Näckrosbröderna, den sörmländska patientföreningen mot prostatacancer. Vi män pratar inte så gärna om våra privata problem, speciellt inte om det rör erektion, sexliv och liknande. I Näckrosbröderna kan man prata med andra drabbade, då brukar det gå lättare att öppna sitt hjärta. «Fakta prostatacancer Prostatan är en valnötsstor körtel under mannens urinblåsa, den producerar ett sekret som ingår i sädesvätskan. En förstorad prostata kan ge problem med vattenkastningen men är oftast godartad, men ibland orsakas problemen av en cancertumör. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform med runt 10 000 diagnoser per år. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män hälften är över 70 år. Den relativa femårsöverlevnaden vid prostatacancer är nästan 80 procent. Fakta Näckrosbröderna Prostataföreningen i Sörmland, Näckrosbröderna, har drygt 200 medlemmar. Föreningen får ett årligt bidrag från Landstinget, finansierar i övrigt sin verksamhet via medlemsavgifter. Näckrosbröderna ordnar föreläsningar för medlemmar och andra intresserade och har kontaktpersoner som stöttar de drabbade och deras anhöriga. Näckrosbröderna distribuerar informationsmaterial om prostatacancer och stödjer cancerforskningen. Läs mer på www.nackrosbroderna.se min hälsa 3/2012 9
Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen, är en vanlig cancerform där det finns goda möjligheter att bli botad om cancern upptäcks i rimligt god tid. Sök därför sjukvård om du har symtom som kan bero på colorektal cancer. text George Dafnis Med dr, överläkare Sektionschef colorektalkirurgi Kliniken för kirurgi och urologi Mälarsjukhuset, Eskilstuna Colorektal cancer är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. I Sörmland diagnosticerades 171 patienter med colorektal cancer 2009. Det senaste decenniet har antalet fall ökat med 1,7 procent årligen. Hälften av ökningen förklaras av att antalet äldre ökar, av dem som får colorektal cancer är 75 procent över 65 år Ungefär 90 procent av cancerfallen uppstår utan känd orsak. Vid kroniska tarmsjukdomar, ulcerös colit och Crohns sjukdom, finns en ökad risk. Kostfaktorer spelar roll. Rött kött och fett anses öka risken. Även ärftlighet spelar roll. En kost med hög andel fibrer och låg andel fett samt fysisk aktivitet minskar risken. 10 min hälsa 3/2012
I tidigt skede saknas ofta symtom. När symtomen kommer är de oftast beroende på var i tarmen cancern finns. Cancer i högra delen av tjocktarmen visar sig vanligen genom trötthet beroende på blodbrist. Andra symtom kan vara viktnedgång och nedsatt allmäntillstånd. Cancer i vänstra delen av tjocktarmen ger oftare diarré eller förstoppning samt synligt blod och slem i avföringen. Cancern i ändtarmen ger vanligen synligt blod och slem i avföringen och trängningar att tömma tarmen. Vid tjocktarmscancer är debutsymtomet i 20-25 procent stopp i tarmen som orsakar kräkningar, uppspänd buk och upphörd förmåga att tömma tarmen. Då krävs akut operation. Diagnosen av cancer i tjocktarmen ställs antingen med datortomografi, skiktröntgen, av tjocktarmen eller med coloskopi, ett instrument som förs in via ändtarmen för undersökning av tjockeller ändtarmen. När patienten kommer till kirurgmottagningen tas blodprover och ändtarmen undersöks för att se om det finns en cancer i ändtarmen. I så fall ordnas även med magnetkameraundersökning. För att se om det finns spridning av cancern till lungor och lever beställs datortomografi av bröstkorgen och buken där även tarmcancerns stadie kan bedömas. Colorektalkirurger, onkolog, röntgenläkare, patolog och kontaktsjuksköterska i diskussion. All information som behövs för att fatta beslut om behandling bör vara klar inom två veckor och beslut om hur den fortsatta behandlingen ska läggas upp fattas varje vecka vid en MDT-konferens, Multi Disciplinär Teamkonferens. Då träffas colorektalkirurger (specialister på cancer i tjocktarmen och ändtarmen), onkologer (specialister på strålning och cytostatika), röntgenläkare (med specialkunskap i magnetröntgenundersökningar), patologer (specialister på att i mikroskop undersöka de prover som är tagna från cancern) och kontaktsjuksköterska (specialistutbildad sjuksköterska för colorektala cancerpatienter som dels ser till att alla undersökningar är utförda i tid och är den som patienten kan vända sig till med frågor). Nu fattas beslut om eventuell behandling med strålning och/eller cytostatika innan operation. Tiden för operation planeras och bokas. Kontaktsjuksköterskan samordnar längs hela vårdkedjan. Behandling som syftar till bot av cancer i tjocktarmen och ändtarmen innebär operation. Om cancern växer över på något intilliggande organ måste även detta avlägsnas. palliativ och går ut på att lindra symtomen. Den palliativa behandlingen ska anpassas efter den enskilde patientens behov. Noggrann uppföljning är viktigt eftersom det finns goda möjligheter att behandla återfall. Utförligare information finns på landstingets hemsida: http://www.landstingetsormland.se/kirurgi_mse. Gå till fliken Kliniken för kirurgi och urologi, under rubrik Aktuellt. «I 25 procent av cancerfallen har eller får patienten spridning, metastaser, till levern och ibland även till lungorna. Det innebär naturligtvis att tillståndet är allvarligare. Ofta går det dock att bota även dessa patienter. Vid spridning till levern kan patienter där botande kirurgi av levermetastaserna är möjlig få en 5-årsöverlevnad på 30-40 procent. Motsvarande gäller vid begränsade metastaser i lungorna. Nästan lika goda är resultaten vid samtidig lever- och lungmetastasering. I en del fall är tjocktarms- eller ändtarmscancern så långt gången att den inte går att bota. Behandlingen kallas då för Sverige i topp Sverige ligger i topp när det gäller resultat och därmed överlevnad vid colorektal cancerkirurgi. 5-årsöverlevnaden i Sverige 2005-09 Tjocktarmscancer 60,9 % (63,5 %) för män 65,4 % (60,5 %) för kvinnor Ändtarmscancer 60,6 % (62,2 %) för män 64,1 % (63,7 %) för kvinnor Sörmlands siffror inom parantes. min hälsa 3/2012 11
Vaccin skyddar mot can Forskning visar att infektion med humant papillomvirus, HPV, ligger bakom de flesta fall av cellförändringar på livmoderhalsen. Idag vaccineras alla flickor i 10-12 års ålder via skolhälsovården mot de vanligaste typerna av detta virus som ger cellförändringar och kondylom. Vaccineringen beräknas minska antalet fall av livmoderhalscancer med 70 procent i nästa generation. text Margareta Pettersson överläkare, kvinnokliniken i Nyköping Cellprovskontroller och behandling av cellförändringar kan förhindra att cancer i livmoderhalsen uppkommer. Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Livmoderhalsens yttersta del som mynnar ut i slidan kallas livmodertapp. I livmoder- Vaccinet är ett sätt att skydda sig mot cellförändringar när man byter partner eller har olika sexuella relationer. I Sörmland erbjuds flickor från 18 års ålder vaccination och studier visar att vaccinet kan ge ett aktivt antikroppsskydd även hos kvinnor upp i medelåldern. Samtliga kvinnor i länet som är mellan 23 och 49 år kallas till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år, och kvinnor mellan 50 och 60 år kallas vart femte år. Sedan kontrollen infördes i mitten på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige mer än halverats, från omkring 1 000 fall till cirka 450 fall om året. Varje år får cirka 30 000 kvinnor besked om att de har cellförändringar. Cellförändringar innebär att cellerna avviker mer eller mindre starkt från det normala mönstret och cancer kan utvecklas om förändringarna inte behandlas. Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för cellförändringar. Cellprovet tas på livmodertappens yta och en liten bit in i livmoderhalskanalen. Sannolikt beror riskökningen på att en koncentration av ämnen från röken samlas i sekret från livmoderhalsen och påverkar cellerna. Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som redan haft cellförändringar. 12 min hälsa 3/2012
cer i livmodern halsen möts två vävnadstyper, körtelepitel och skivepitel, i en övergångszon där cellförändringar oftast uppstår. Cellförändringar kan vara förstadier till cancer på livmoderhalsen, men kan också vara tecken på en tillfällig virusinfektion. Ett cellprov innebär att lösa celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten träspatel eller borste och undersöks i mikroskop för att se om de ser normala ut. Ibland är provet svårbedömt och behöver tas om, exempelvis om det tagits i samband med en infektion eller blödning. De allra flesta prov är normala med det finns cellprov som visar ett oklart resultat. Det kan bero på en tillfällig infektion som läker ut av sig själv. För säkerhets skull behövs dock en ny provtagning om cirka ett år. Om cellprovet är normalt blir du kalllad till en ny provtagning om tre eller fem år, beroende på ålder. Handlar det om ett oklart fynd kan ett nytt prov eller en undersökning med kolposkop göras hos en gynekolog inom några månader. Kolposkop är en sorts mikroskop med vars hjälp man kan granska livmodertappens yta i förstoring. Ibland tar gynekologen små vävnadsprover, biopsier. Provtagningen är oftast smärtfri, men kan ibland ge några sekunders obehag eller smärta. Ibland görs också en liten skrapning för att få celler från underlivet och du kan behöva använda binda under något dygn. Vävnadsmaterial från biopsin och skrapningen undersöks mikroskopiskt i laboratoriet. Beskedet om att man har en cellförändring som skulle kunna vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom kan väcka oroliga frågor om framtiden och vad man har att vänta sig. I själva verket innebär den tidiga upptäckten att cancer inte behöver utvecklas. De flesta kvinnor blir av med sina cellförändringar när de behandlas. Behandlingen är dessutom relativt enkel och skonsam och den ger inte några men för framtiden. «Cancersjukdomar i underlivet Förutom cellförändringar som ibland kan leda till cancer i livmodertappen eller livmoderhalsen finns ytterligare några former av cancer i underlivet. I vulvaområdet kan cellförändringar ge upphov till en lokal cancer. Symptomen kan vara klåda, smärta och ibland kanske en knöl. Kan misstolkas som eksem eller svamp. Det är ovanligt med cancer i detta område. Livmodercancer innebär cancer uppe i livmoderhålan. Denna cancer uppstår oftast hos äldre kvinnor och ger sig till känna i form av en avvikande blödning, oftast efter att mensen upphört. Provtagning sker frikostigt vid avvikande blödningsmönster hos kvinnor över 45 års ålder. Behandlingen är i första hand operation. Äggstockscancer är svår att upptäcka. Den är vanligast i övre medelåldern men enstaka fall finns hos yngre kvinnor. Symptomen kan vara buksmärtor, urinträngningar, tyngdkänsla, svullnad i buken, oklara äggstockscystor, blodpropp, vätska i lungsäcken. Behandlingen är operation och cellgiftsbehandling. «min hälsa 3/2012 13
uppskattad vård i hemmet Leif Hofwander får sin fot omlagd av sjuksköterskan AnnaLena Axelsson som arbetar med ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet. 14 min hälsa 3/2012
Leif Hofwander fick ett tufft besked i somras han har spridd cancer. Jag tackade ja till vård hemma. Det är jag väldigt glad för, säger han. text & foto karin reibring Leif Hofwander i Katrineholm är dagens första patient för ASIH-sjuksköterskan AnnaLena Axelsson. Oftast kommer en sjuksköterska, men även läkare liksom en arbetsterapeut, som hjälper till att anpassa bostaden. Största problemet just nu är att jag inte kommer ut, säger Leif, som har trappor upp till lägenheten. Han har nyligen tvingats amputera ena benet och är därför rullstolsburen. ASIH sköter om hela Leif, inte bara cancern. AnnaLena lägger om foten och smörjer in benet. En stor del av tiden pratar man om hur Leif mår. Han och Anna- Lena bokar in nästa besök tre dagar senare. I Fågelöby någon mil utanför Katrineholm väntar Leif Larsson och hans fru Gun. Leif har varit inskriven hos ASIH i nästan två år. Jag lever på övertid, säger Leif, som har prostatacancer med spridning till skelettet. Efter strålbehandling erbjöds han vård i hemmet. Det innebär att han bara behöver ta sig till sjukhus någon gång i kvartalet. Gun har lärt sig spola katetern annars skulle ASIH komma varje dag. Varje söndag brukar hon ringa ASIH och beställa saker som behövs. Dagen därpå levereras det med sjuksköterskan. Sjukgymnasten har visat Leif hur han ska träna, arbetsterapeuten har skaffat hjälpmedel. En svår sjukdom är påfrestande även för anhöriga. Gun träffar regelbundet ASIHs kurator i hemmet. För att ge sin fru avlastning har Leif vid några tillfällen vårdats en vecka på sjukhem. Det som betyder mest för honom är tryggheten med ASIH. Det går att ringa dygnet runt. Sedan dröjer det inte länge förrän någon är här, säger han. Nästa anhalt för AnnaLena är Flen och makarna Gustav och Britta Olai. Gustav har obotlig cancer. Onkologen i Eskilstuna remitterade mig till ASIH i februari. Det är jag glad för. Jag har svårt att gå, så det är väldigt skönt att slippa åka iväg för provtagning. ASIH kommer i snitt en gång i veckan. Förutom sjuksköterska kan det vara läkare, arbetsterapeut eller dietist. Extra glad är Gustav över gå-stolen, som gör att han kan röra sig i lägenheten. AnnaLena antecknar att Gustav behöver ett nytt recept. Hur går det med vikten? Hur är aptiten? Hur upplever du kortisontabletterna du började med förra veckan? undrar hon. Så här har dom inte tid att prata på sjukhuset, säger Britta. En fördel med ASIH-personalen är just att dom känns lugna och inte stressade, menar Gustav. Mitt humör blir bättre varje gång dom är här. När vi berättar om den här vården för goda vänner tror dom inte det är sant! «ASIH ger trygghet och livskvalitet All långt gången cancer kan behandlas i hemmet. Vårt mål är att ge patienterna så god trygghet och livskvalitet som möjligt, säger ASIH-sjuksköterskan AnnaLena Axelsson. text karin reibring ASIH betyder Avancerad Sjukvård I Hemmet. Än så länge vårdar ASIH framför allt patienter med cancerdiagnoser. Sjukdomen är i samtliga fall långt framskriden och de medicinska behoven är stora. Vanligast är att kirurgen eller onkologläkaren hör sig för ifall patienten vill vårdas hemma och skriver i så fall en remiss till ASIH. Om läget är stabilt kanske vi bara har telefonkontakt. Annars varierar antalet besök från varannan vecka till flera gånger varje dag, berättar AnnaLena Axelsson. ASIH ger enbart medicinsk vård. Praktisk hjälp svarar hemtjänsten för. Många av patienterna bor tillsammans med anhöriga, en del lever ensamma. I AnnaLenas bil ligger en droppställning. En väska innehåller material för provtagning, dropp, sprutor och omläggning. Hon har även en ryggsäck med läkemedel. Allt vi kan gör vi hemma. Men ibland måste patienten åka till sjukhus, till exempel för röntgen. Vid hembesöken pratar man mycket. Det får ta den tid det tar. Vi utvärderar hur mediciner och hjälpmedel fungerar. Det kan finnas frågor både kring själva behandlingen och funderingar kring döden. Anhöriga är ofta med i samtal och beslut, men inte alltid. Precis som sina kolleger har AnnaLena Axelsson själv valt att söka sig till ASIH. Det gör att personalen är mycket motiverad för sitt arbete. «Fakta ASIH ASIH står för Avancerad Sjukvård I Hemmet. ASIH finns i hela Sörmland, men kan vara lite olika utformad. Personalen utgår ifrån Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping samt Strängnäs. min hälsa 3/2012 15
Varför får Genom att motionera och tänka på vad du äter kan du kan själv påverka risken för att utveckla cancer. Positiva förändringar i livsstilen kan också minska risken för återinsjuknande efter en cancerbehandling. text Pehr Lind verksamhetschef, docent Karolinska Institutet E n fråga som sjukvården ofta får är om man själv kan påverka risken att insjukna i cancer. Flertalet tumörformer ökar i frekvens med stigande ålder. Vi kan inte påverka att vi blir äldre och medelåldern i befolkning ökar i västvärlden, vilket innebär att antalet svenskar som lever med en cancerdiagnos 2030 beräknas vara dubbelt så många som 2007. Detta blir en stor utmaning för vården. Övervikt ökar risken för att utveckla flera tumörformer, till exempel tarmcancer. Motion leder däremot till en minskad risk för vissa cancertyper. Ett bra tips är alltså att idrotta och hålla vikten också när man kommer upp i åren. Att förbjuda rökning skulle mycket dramatiskt minska antalet nya cancerfall. Rökning leder inte bara till en mycket 16 min hälsa 3/2012
vi cancer? högre risk för lungcancer, utan ökar också risken för många andra tumörformer. Att undvika eller sluta att röka har alltså en mycket stor positiv effekt på din hälsa! Även om du rökt länge så visar studier att risken för att utveckla cancer minskar snabbt efter rökstopp. En kost med lågt innehåll av animaliskt fett men med mycket fibrer, frukt och grönsaker minskar risken att insjukna i cancer. Stor konsumtion av alkohol ökar risken för bland annat levertumörer. Många tumörformer har en koppling till ärftlighet, till exempel bröstcancer. Om det finns många cancerfall av samma typ i din släkt och låg ålder när sjukdomen upptäckts så ökar risken att du själv kan bära anlagen för sjukdomen. En ärftlighetsutredning kan då ge vägledning om du själv bör kolla dig regelbundet för att öka chansen till tidig upptäckt av sjukdomen. På senare år har kunskapen om sambandet mellan vissa virusinfektioner och cancer ökat, till exempel, humant papillomvirus och livmoderhalscancer. Det är mycket glädjande att flickor nu erbjuds möjligheten att vaccinera sig mot denna virusform som ger ett bra skydd mot att utveckla sjukdomen i vuxen ålder. Kvinnor bör också uppmuntras att komma till hälsoundersökning för denna sjukdom och att delta i mammografikontroller för att tidigt upptäcka bröstcancer. Vårt ökande solande har lett till att hudcancer är en av de tumörformer som ökar snabbast. Sola därför med måtta, speciellt om du åker på solsemester under vinterhalvåret! Svaret på frågan om du kan påverka risken för att utveckla cancer blir alltså ja. Positiva förändringar i livsstilen, till exempel kost, motion och rökstopp, kan också minska risken för återinsjuknande efter en cancerbehandling. Rökning minskar även effekten av cytostatika och strålbehandling, varför vi alltid rekommenderar rökstopp under vårdtiden hos oss. Mer information finns på 1177.se, tema Cancer och på Cancerfondens hemsida www.cancerfonden.se. «Ta det lugnt i solen så du inte bränner dig! Var extra försiktig om du åker på solsemester på vintern. min hälsa 3/2012 17
Landstinget har blivit miljöcertifierat Landstinget Sörmland har sedan flera år tillbaka arbetat målmedvetet med att införa ett systematiskt och strukturerat miljöledningsarbete enligt den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Nu är arbetet i hamn. Landstinget Sörmland är femte landstinget i landet som har miljöcertifierat alla sina verksamheter. Sedan vi beslutat att vi skulle vara bland de miljöledande landstingen var nästa steg, miljöcertifiering, självklart, säger landstingets folkhälso- och miljölandstingsråd Ylva G Karlsson. Det kanske kan verka som en självklarhet att värna om miljön. Men en miljöcertifiering handlar om att inte alltid utgå ifrån att det är självklart. Du som sörmlänning ska kunna känna dig trygg med att landstingets arbete främjar en utveckling som är långsiktigt hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Ett miljöcertifikat visar att landstinget uppfyller högt ställda krav och arbetar text maria åkerblom foto alice öberg aktivt med att minska miljöpåverkan. Miljöcertifikatet i sig är självklart inte målet, men vi är väldigt glada och stolta över miljöcertifieringen som inneburit ett långsiktigt och målmedvetet arbete där många medarbetare deltagit, säger t.f. landstingsdirektör Helena Söderquist. För att bli miljöcertifierad krävs ett ledningssystem enlig den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Det måste finnas riktlinjer och rutiner som beskriver hur organisationen arbetar på kort och lång sikt för att minska miljöbelastningen. Alla som arbetar i organisationen ska ha kunskap om Landstinget Sörmlands strategiska miljömål. Miljömålen finns i det miljöprogram som landstingstyrelsen antagit för perioden 2009-2013. De är ett tjugotal olika mål som syftar till: ett effektivt miljöarbete, minskad klimatpåverkan och en god hantering av kemikalier och läkemedel. Miljöledningssystemet ska stödja landstingets miljöarbete och bidra till kostnadseffektiviseringar. Ett exempel är att landstinget från 2008 till 2011 har minskat elenergiförbrukningen med cirka 5 procent och förbrukar nu 3 400 MWh elenergi mindre. Det innebär en besparing på cirka 3,4 miljoner kronor per år. Det miljöcertifikat som Landstinget Sörmland nu får gäller i tre år. Efter det måste certifieringen förnyas. «Glada att arbetet gett resultat så att Landtinget Sörmland blivit miljöcertifierat. Vid ceremonin deltog bland andra Hans-Inge Almgren, BMG Trada certifiering, Helena Söderquist, t.f. landstingsdirektör, Ylva G Karlsson, folkhälso- och miljölandstingsråd och miljöchef Johan Sundquist. 18 min hälsa 3/2012
Framtidens hälsooch sjukvård är här Inriktningen för länets hälso- och sjukvård har stakats ut. Målet är klart, Sörmland ska bli Sveriges friskaste län år 2025 och miljardinvesteringar väntar nu de sörmländska sjukhusen. text maria karlsson foto lorant gotenmalm Den politiska majoriteten och oppositionen satsar gemensamt på att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. Från vänster: Maud Ekman (V),Thomas af Bjur (FP), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Mattias Claesson (C ), Åsa Kullgren (S), Magnus Leivik (M) och Ylva G Karlsson (MP). Det här är en historisk överenskommelse. Vi tar för första gången på 2000- talet ett helhetsgrepp över hälso- och sjukvård. Dessutom är det en bred överenskommelse mellan majoritet och opposition, säger Åsa Kullgren,(S), landstingsstyrelsens ordförande. Förutom att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län slås det fast i inriktningsdokumentet att vården ska förändras och bli personcentrerad. Patientens behov ska sättas framför organisationen och det är patientens samlade behov som ska styra vårdens utformning. Det ska helt enkelt bli enklare, lättare och smidigare att vara patient samtidigt som varje person som söker vård ska få mer att bestämma över. Länets tre sjukhus, inklusive det psykiatriska regionsjukhuset Karsudden, ska ses som ett enda sjukhus och för att illustrera det får de ett gemensamt namn, Sörmlands sjukhus. Samtidigt ska samarbetet mellan dem utvecklas. I arbetet med framtidens hälso- och sjukvård är en rad stora investeringar på gång. Om- och tillbyggnader och andra förändringar på mellan tre och fyra miljarder kronor väntar sjukhusen i länet. På Sörmlands sjukhus Kullbergska sjukhuset ska 4 800 kvm av 40 år gamla lokaler moderniseras. Bland annat ska entréhallen, hudmottagningen och ambulanscentralen byggas om. På Sörmlands sjukhus Mälarsjukhuset ska 20 000 kvm av 100 år gamla lokaler rivas och 40 000 kvm nya lokaler byggs till. I de nya lokalerna ska akutmottagningen inklusive akut radiologi, operationsavdelning inklusive sterilcentral samt vårdavdelningar med 150 vårdplatser, enkelrum, finnas. På Sörmlands sjukhus Nyköpings Lasarett byggs en ny byggnad med akutmottagning och operationsavdelning. Det blir också en ny länkbyggnad med ny huvudentré och nytt/ombyggt mottagningsplan. Vad är det viktigaste med Framtidens hälso- och sjukvård? Det är att vi tar ett helhetsgrepp över hälso- och sjukvården och jobbar långsiktigt. Det leder till bättre livskvalitet för sörmlänningarna och ger vården förutsättningar att arbeta utifrån vårt gemensamma mål, att bli Sveriges friskaste län 2025, säger Åsa Kullgren. Jag är mycket glad över inriktningen mot en personcentrerad vård. Den enskilde patienten ska i större utsträckning bli en fullvärdig partner. Alla beslut om den enskilde ska fattas gemensamt av patienten och vårdgivaren. Det låter kanske inte så omvälvande, men i praktiken är det en stor förändring, säger Magnus Leivik, gruppledare för moderaterna vid landstinget och ledamot av styrgruppen. «min hälsa 3/2012 19
Kissa och kolla om du har klamydia Nu kan du snabbt, enkelt och gratis testa dig hemma och få besked om du har klamydia. Klamydia är enkelt att bota med antibiotika, men det gäller att infektionen upptäcks i tid. Många har klamydia utan att veta om det. Obehandlad klamydia kan leda till infektioner som i värsta fall kan leda till svårigheter att bli gravid. Därför bör den som har haft oskyddat sex med ny partner eller flera partner under sista året gå och testa sig, säger smittskyddsläkare Christina Kallings Larsson. Man behöver inte ens ta sig till vården. Den som är över 15 år kan beställa hem ett kostnadsfritt klamydiatest via nätet eller SMS. Testet görs med ett urinprov som skickas för analys, i ett frankerat kuvert. Analysen görs med samma laboratorier och testmetod som landstinget vanligtvis använder. När provet är klart kan den som vill få ett meddelande via SMS eller e-post. Sedan loggar man in med en kod och får besked om provresultatet. Om resultatet visar på klamydia ska man söka till sin ung- domsmottagning, Sesam eller vårdcentral för behandling och smittspårning och då ta med sin kod. Behandling för klamydia är kostnadsfri. Hemtestet beställs enkelt via www.klamydia.se eller sms:a klamydia följt av mellanslag och ditt personnummer till 72120. Fakta klamydia Klamydia är Sveriges vanligaste könssjukdom. De flesta som smittas är mellan 15 och 29 år. Under 2011 testades 1 232 positiva för klamydia i Sörmland. Hittills i år 2012 har cirka 800 personer i Sörmland fått diagnosen. Trenden för hela riket är att klamydia ökar något. Sörmland tillhör de län som ligger högt i antalet klamydiafall. Dags för vaccination mot säsongsinfluensa För dig som fyllt 65 år, är gravid eller tillhör en riskgrupp är det dags att vaccinera sig mot den årliga säsongsinfluensan. Landstinget erbjuder kostnadsfri vaccination till personer som riskerar att drabbas extra hårt av influensan. Följande grupper erbjuds influensavaccin kostnadsfritt: Personer över 65 år Gravida som inte vaccinerades mot svininfluensa under pandemin 2009/2010 Personer med kraftig övervikt, BMI över 40 Barn med flerfunktionshinder Personer med någon av följande kroniska sjukdomar: kronisk hjärt- eller lungsjukdom, inklusive astma svårinställd diabetes kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering kronisk lever- eller njursvikt neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen Är du osäker på om du tillhör en riskgrupp, kontakta din vårdcentral eller behandlande läkare. Övriga patienter som vill ta säsongsinfluensavaccination betalar för vaccinet och besöksavgift till läkare eller sjuksköterska. Tider för vaccination annonseras i dagstidningar, finns på vårdcentralerna och på landstingets webbplats. 20 min hälsa 3/2012
Högt och lågt när patienter betygsätter vården Sörmländsk sjukvård får både toppbetyg och låga resultat. Det visar den nationella patientenkäten 2012, en undersökning där patienter inom både somatisk och psykiatrisk vård fått säga sitt. Bemötandet får bättre betyg är rikssnittet, förtroendet för vården är också högt medan väntetiderna får kritik. Resultaten visar att vården i Sörmland till stora delar ligger kring samma höga snitt som övriga Sverige. Frågorna som ställs handlar om bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd Nu kan du boka telefontid hos alla landstingsdrivna vårdcentraler i länet via webben. Du går in på din vårdcentrals webbplats, när det passar dig, och gör din bokning för att bli uppringd. Genom att boka tid på webben slipper du också knappval och behöver inte lyssna igenom olika alternativ. Så här gör du: Skriv in ditt födelsenummer, telefonnummer och ange i meddelandefältet vad du vill få hjälp med. Tryck sedan på knappen skicka. När du Få en telefontid utan att ringa bekräftat att uppgifterna stämmer får du förslag på en tid då du blir uppringd. Om tiden inte nytta, helhetsintryck och om man som patient skulle rekommendera den vårdavdelning eller klinik man varit hos till andra. Resultatet för bemötandet i sjukhusens öppenvård, där patienter inte stannar över natten, hamnar över rikssnittet och är bäst i landet. För själva vården sticker reumatologin ut med bäst resultat jämfört med landets alla kliniker. Även cancervården lovordas av patienterna med resultat över rikssnitt inom alla områden. Jämfört med 2010, då den förra patientenkäten genomfördes, är förändringarna i resultaten generellt ganska små. Verksamheter och områden med låga resultat då får ungefär samma resultat nu. Tillgängligheten, patientens uppfattning om väntetiden, hamnar exempelvis långt under riksgenomsnittet. När det gäller specifika vårdområden har ortopedin och hudkliniken en del att jobba med enligt patientundersökningen. När det gäller den psykiatriska öppen- och slutenvården hamnar Landstinget Sörmland genomgående strax under rikssnitt. Utom för upplevd nytta inom öppenvården där resultatet är bättre än genomsnittet. passar utan du vill bli kontaktad senare anger du det och får då förslag på en annan tid. Min Hälsa nominerad för pris Tidningen som du håller i din hand, Landstinget Sörmlands hushållstidning Min Hälsa, kan vinna Svenska Publishingpriset. I kamp med hundratals bidrag tävlar nu tidningen med fem andra om förstaplatsen. Svenska publishingpriset har delats ut sedan 1990 och är en av Sveriges största grafiska tävlingar. I år har landstingets tidning Min Hälsa gått till final i kategorin Medborgartidningar. Juryn har bedömt hundratals tävlingsbidrag och plockat fram fem finalister. Det som bedömts är bland annat design, textinnehåll, tryck och pappersval. Vinnarna tillkännages under Svenska Publishingdagen den 14 november på Stockholms universitet. Henrik kan rädda liv Kanotisten och OS-medaljören Henrik Nilsson kan symtomen på stroke. Kan du? Var 17:e minut får någon i Sverige stroke, propp eller blödning i hjärnan. Är du beredd om det händer någon nära dig? Vårdråd dygnet runt min hälsa 3/2012 21
Varför får vi cancer? Vården får ofta frågan om människor kan göra något själva för att inte få cancer. Svaret är ja. Övervikt ger mer risk för till exempel tarmcancer. Motion ger mindre risk för vissa typer av cancer. Därför är det bra att motionera och hålla vikten nere. Rökning ger mycket mer risk för lungcancer och också mer risk för annan cancer. Därför är det bra att sluta röka eller att aldrig börja. Risken för tarmcancer är mindre om man äter lite fett från djur, men mycket fibrer, frukt och grönsaker. Risken för vissa typer av cancer är större om man dricker mycket alkohol. Om många släktingar haft samma typ av cancer ska du undersöka om du själv har samma risk att få sådan cancer. Då vet du om du behöver kontrollera dig extra ofta, till exempel för bröstcancer. Att sola för mycket kan ge hudcancer. Du kan läsa mer på Cancerfondens webbplats, www.cancerfonden.se Prostatacancer Prostatan är en körtel som män har under urinblåsan. Om prostatan växer kan mannen få problem med att kissa. Oftast är det ofarligt, men ibland växer prostatan av cancer. Prostatacancer är den vanligaste cancern i Sverige bland män. Hälften av de män som får prostatacancer är över 70 år gamla. Men prostatacancer går att behandla. Fyra av fem män med prostatacancer lever fem år efter att de fått diagnosen. Föreningen Näckrosbröderna är för personer i Sörmland som har prostatacancer och för deras anhöriga. Du kan läsa mer på föreningens webbplats, www.nackrosbroderna.se Bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Därför kallar landstinget alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi, en undersökning för att hitta bröstcancer. Kvinnor kan också undersöka sina bröst själva. Bröstcentrum vid Mälarsjukhuset sköter all bröstsjukvård i Sörmland. Du kan ringa hit om du känner en knöl i bröstet eller har andra besvär. Om du har bröstcancer så ger Bröstcentrum dig behandling. Du kan ringa Bröstcentrum på telefon 016 104810. Cancer i tarmen Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen kallas för colorektal cancer. Det är en vanlig cancer som vården ofta kan bota om vi upptäcker cancern tidigt. Symtom på cancer i tarmen kan till exempel vara att du har blod och slem i bajset, att du har diarré eller tvärtom har svårt att bajsa eller att du kräks och inte kan bajsa alls. Du kan läsa mer på landstingets webbplats, www.landstingetsormland.se/kirurgi_mse Klicka på länken Kirurgi och urologi och sedan på länken Aktuellt. Vi i vården undersöker tarmen noga för att kontrollera om du har cancer. Sedan kan vi operera för att ta bort cancern. 22 min hälsa 3/2012
Min rätta rad 1 X 2 Hälsokrysset 1. 2. Fråga 1 Hur många drabbas av prostatacancer i Sverige varje år? 1. Cirka 5 000 stycken X. Cirka 8 000 stycken 2. Cirka 10 000 stycken Fråga 2 Vilken könssjukdom är den vanligaste i Sverige? 1. Klamydia X. Gonorré 2. Kondylom Fråga 3 Vilken är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor? 1. Hjärntumör X. Bröstcancer 2. Tjocktarmscancer Fråga 4 Inriktningen för länets hälso- och sjukvård har stakats ut. Målet är klart, Sörmland ska bli Sveriges friskaste län, men vilket år? 1. År 2020 X. År 2025 2. År 2030 Fråga 5 Hur stor är den relativa 5-års överlevnaden vid bröstcancer? 1. Nästan 60 procent X. Nästan 70 procent 2. Nästan 90 procent Fråga 6 Vad heter prostataföreningen i Sörmland? 1. Näckrosbröderna X. Sörmlandsbröderna 2. Blå bandet Fråga 7 Hur många landsting i Sverige är miljöcertifierade? 1. 5 stycken X. 10 stycken 2. 15 stycken Fråga 8 Vilka symptom är vanliga vid tjocktarmscancer? 1. Bröstsmärtor X. Huvudvärk 2. Blod och slem i avföringen Fråga 9 Vilken är den vanligaste manliga cancersjukdomen? 1. Bröstcancer X. Prostatacancer 2. Tjocktarmscancer Fråga 10 Cellprov kan visa cancer eller förstadier till cancer från 1. Äggstockar X. Urinröret 2. Livmoderhalsen Lycka till! Rätta raden i Hälsokrysset 2/12: X21 121 X12X 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Min Hälsa. Fyll i de rätta svaren och skicka in hela talongen före den 31 januari 2013 till: Min Hälsa, Informationsenheten 611 88 Nyköping Märk kuvertet»hälsokrysset«. Mina uppgifter: JAG HETER: JAG BOR PÅ: MIN POSTADRESS ÄR: MITT TELEFONNUMMER ÄR: Vinnarna i Hälsokrysset 2/2012: Anette Pettersson, Eskilstuna, Inger Andersson, Eskilstuna, Gudrun Jarnfalk, Nyköping, Christina Völeker, Strängnäs, Elsie Adolfsson, Eskilstuna. min hälsa 3/2012 23