Minnesanteckningar från möte med kapitalförsörjningsgruppen på Ekobanken i Gamla Stan, Stockholm den 10 april 2013. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källström Andreas Heimbrandt Ulla Herlitz Oscar Kjellberg Jörgen Andersson Nils Lagerroth Bo Norell 4 Carin Wallin 4-1 Formalia Ordf hälsade välkommen. Nils skriver anteckningar 2 Tematiska resurspersoner till strategiskrivandet på regional och lokal nivå. Diskuterades tematiska resurspersoner som kan medverka som processtöd i strategiskrivandet. Beslutades att tillfråga kansliet ar om hela gruppens tjänster kan erbjudas i arbetet. 3 Budget Nils och Anders redogjorde för det budgetutrymme som kan finnas för aktiviteter under 2013. Efter det att konferensen i Sigtuna förra året är betald finns det ca 150 000 kr kvar.. Hur utnyttjar vi de resurser som finns kvar? I praktikernätverket finns intresse att fortsätta. Det har startats fler initiativ. En uppdatering och förnyad inventering kan behöva göras. LEK har visat att det har betydelse för inspiration och utveckling av fler lokala utv. bolag. Det kan behövas resurser för att se över listan av praktiker och få in nya aktörer. Det behövs pengar för att praktikerna rent konkret ska kunna träffa varandra. Dels resurser för att uppdatera och synliggöra de praktiker som nu finns. Rebecca: Det är viktigt att man är tydlig med syftet med en sådan träff. Nils:
Det kanske kan vara möjligt att genomföra en inventering och träff med förhållandevis små resurser. Anders: Vi har ca 50 000 kr kvar från förra året som vi kan besluta om. Vi kan göra färdiga skrivningar som kan finnas tillhands för de som ska skriva sina strategier både regionalt och lokalt. Vi kan göra olika alternativ som kan finnas som pusselbitar i de slutliga skrivningarna. Jörgen: Bra med ett produktblad som säljer gruppens tjänster i skrivarbete är något som gruppen skulle vilja marknadsföra gentemot kunden. Bra om vi kan sätta oss in i hur Lst och lokala grupper kommer att genomföra sitt skrivande. Utifrån det kan vi utforma det stöd som gruppen kan ge. Beslutades att gruppen uppmanas komma in med fler idéer och att Anders och Nils mot bakgrund av dessa och diskussionen idag gör ett nytt förslag till budget. 4 Medverkan från Bosse Norell, Landsbygdsdep. och Carin Wallin, Jordbruksverket. Bosse: Ingenting är klart i sin helhet med programmet och ännu mindre klart ang finansiella instrument i landsbygdsprogrammet. Budgeten blir klar i september. Innan dess bör vi veta mer om konsekvenserna för att gå vidare med någon form av finansiellt instrument. Det kan ev. föras över medel från gårdsstödet och bli en högre svensk nationell budget. Men det finns stor risk att det blir mindre medel för landsbygdsprogrammet kommande period. Vi vet det finns problem för landsbygdens ftg att låna pengar. Vi vet det finns sämre kunskap om landbygdens företag och att det spelar roll. Det finns därmed ett markandsmisslyckande. Men vi vet inte riktigt hur stora problemen är. Egentligen behöver vi veta mer innan vi kan ge förslag på finansiella instrument till landsbygdsprogrammet. Vi vet det finns problem men inte hur stora de problemen är. Om vi föreslår något kan det i sin tur tränga ut någon annan åtgärd i programmet. Vi behöver mer kunskapsunderlag om olikheter mellan landsbygd och de generella problemen på det här området. Man måste konstatera att det finns unika problem på landsbygden om man ska göra åtgärder. Det behövs en specifik analys på obalanser på mellan utbud och efterfrågan. En GAP analys behöver göras och den blir på aktörsnivå och inte på systemnivå. Landsbygdsprogrammet är ett aktörsinriktat program för att balansera de specifika
förutsättningar som finns på landsbygden. Finns det ett ökat problem längre ut i periferin? Den datan finns inte. På entreprenörskapsforum presenterades forskning om avstånd till banker och ftg på landsbygd. Rebecca: Vi har data som kan vara värdefull om problem med avstånd till finansiering. Tillväxtverket har upphandlat en GAPanalys via Ramböll. De behöver detta instrument inför kommande period. Vi har en annan fråga. Varför ska vi ha detta? En fråga är hur vi hittar de ftg som vi behöver analysera. Ramböll ska genomföra diskussionsworkshops i regionerna i sin studie till tillväxtverket. På vilket sätt kan den diskussionen breddas. Vilka aktörer ska vara med och vilka frågor ska vara med? Lantbruk, övrigt landsbygds ftg. inkl. kooperativ och allmännyttiga ideell sektor. Är det de tre kategorier man bör nå? Den målgrupp vi har till LEK är det Sparbanker, JAK och Ekobanken. Viktigt att dessa är med. Det finns en intermediär, d v s rådgivare som vi skulle behöva fråga. Oscar: Man bör fråga även rådgivare och forskare som kan ge en bra bild av frågorna. Jörgen: Finns det med en tanke på att enskilda ska kunna placera sina pengar i lokala investeringar. Människor behöver ha sina pengar någonstans, kan det finnas lokalt? Det kan även finas pengar i staden som vill investera på landsbygden. Vi kan använda pengarna för att stärka upp det normala flödet mellan sparare och de som behöver medel. Kan inv. stöd gå till ftg som vill etablera en mellanhand? Vi måste våga pröva att sätta pengar i dessa företag. Bra att uppmuntra en mångfald av alternativ. Vi kan behöva pröva och testa olika alternativ. Vi borde tydliggöra projektstöden som en möjlighet och öka medvetengraden i programskrivningen om dessa problem. Politiskt sett behöver detta värderas. Då behöver vi leverera in grundkunskapen i ett kondenserat format. Gap kan användas till detta.
Inv stödens möjlighet kan utformas av regelverket, och man kan leverera in en modul om detta och se om man kan få in det i programmet. Revolverande fonder är det nya verktyg som är okänd materia som är svårt att få till enl. tillväxtverket. Ramböll ska titta på det som finns just nu. Det kan räcka med att tillväxtverket arbetar med revolverande fonder och att Landsbygdsprogrammet ger stöd. Vi kanske ska genom Landsbygdsnätverket fråga vad som pågår i andra länder just nu. Finland och Lettland kan vara intressanta. Kompetensutveckling kan adresseras till detta område också. Andreas: LRF har gjort en studie för köttprod. ftg och dess behov av finansiering. Det finns en rapport som kan levereas till Carin W när den är klar. LRF ska kommunicera projektet när det är klart. Inom Hssl tittar vi på hur det privata kapitalet på landsbygden kan mobiliseras för lokal utveckling. praktikernätverkets intervjuundersökning kan skickas till Carin. Kreditgarantiföreningar för social ek och lokal utv. kan tangera den tredje kategorien. Oscar: Bra med fortsatt utbyte som vi efterlyser. Vi kan behöva en ny träff under maj. fysisk eller per telefon. Viktigt att man nu inte skriver bort och exkluderar något. Hur kan vi få info internationellt. Vi kan behöva visa på att det kan var kostnadseffektivit att jobba med mellanhänder. Det behöver lyftas i programmet. En bra möjlighet är at det blir ett samarbete mellan Almi Invest och landsbygdsprogrammet där projektstöden understödjer spridning. Kompetensutveckling skulle kunna användas för att ett samtal sker mellan landsbygdsprogram och Almi Invest. Detta bör finnas med i PÖ. Även ITI kan vara en potential.
Bra om gruppens i sitt processtödtänk om den nya programstrukturen hittar där frågorna om kapital loggas in. Anpassa skrivningarna så att de kommer in i de olika prioriteringarna. Se JVs web, nätverkets nyhetsbrev och inne på ladan. Tips är även att titta på hur kapitel fem ser ut idag i nuv. program. Ett stycke problembeskrivning vore bra, 3 rader hur det ska utryckas i art 36 ex om kompetensförsörjning etc. Carin har önskemål om att från gruppen få; 1. bra om texter kan vara klara redan innan maj, skicka till Carin några rader så fort som möjligt! 2. Deltagarföreteckning etc. helst denna veckan om praktikernätverk etc. till Carins mail. 5 Rapport från deltagarna Rebecca (inkommit från Rebecca på mail): Ett axplock av vad Företagarna gör inom området, samt lite tankar. - Företagarna har initierat en seminarieturné där vi sammarbetar med Nasdaq och Funded by me (projektleds av mig och har totalt 8 nedslag runt om i landet). Där beskriver Företagarnas vd finansieringsläget för små företag, Nasdaq presentera sin marknadsplats för företagsobligationer riktade mot mindre bolag och Funded by me sin plattform för crowd funding. - Vi kommer i dagarna att släppa nya siffror om finansieringsläget i småföretag utifrån en NOVUS-undersökning vi låtit göra. I kort kan jag väl avslöja att det ser fortsatt svårt ut för småföretag att få (traditionell) bankfinansiering. För hälften av de tillfrågade utgör företagets egna tillgångar den viktigaste finansieringsformen för såväl utgifter som investeringar. - En annan stor fråga för Företagarna är betaltider. Vår erfarenhet är att ju större leverantör/kund desto längre betaltider och de små företagen tvingas ofta agera bank (även åt offentlig sektor!) genom förlängda betaltider till både 60- och 90 dagar. I branscher som får svåra likviditetsproblem med långa betalningstider eller som saknar möjlighet att förhandla om betaltiderna med sina leverantörer så efterfrågas lagkrav. Samtidigt är frågan komplicerad, i branscher där försäljningen av produkter varierar över året kan tvingande lagstiftning skapa stora problem. Företagarna har sedan flera år ett principbeslut som innebär att 30 dagars betalningstid ska eftersträvas som norm och att denna norm bör vara lagstadgad för offentliga aktörer. Det låg till grund för det remissvar som vi lämnade in i juni 2012 till regeringens utredning Snabbare Betalningar (SOU 2012:11). - Vi har även startat ett projekt kring checkkrediter (inspirerat av SvDs räntekarta) och skapat en ny medlemstjänst för att jämföra räntor mellan banker och låneinstitut: http://www.foretagarna.se/aktuellt-och-opinion/nyheter/-2013-/transparens-behovs-forforetagens-bankvillkor-/ Drygt 6 av 10 vet inte vad företaget betalar i ränta för utnyttjad kredit. Genomsnittsränta bland dem som vet tycks ligga på ca 5%.
- Vi skriver en del hel del debattartiklar i ämnet och Elisabeth (vd) har under vintern fått stort genomslag i såväl Svd, Di som lokalpress kring finansieringsfrågan. Just nu skriver vi på en debattartikel tillsammans med Svenska standardbolag om ett dolt, men oroväckande stort problem- bankerna nekar många blivande företagare till att ens öppna ett konto i banken om de sedan tidigare har en betalningsanmärkning (som privatperson). Och utan konto inget företag och inga affärer. - Vi stödjer även det Bankuppror som startats av företagare i Småland i protest mot svårigheterna att få lån till investeringar. Bl.a. har Elisabeth varit i Jönköping och träffat företagare och bankrepresentanter inbjudna av Landshövdingen för att diskutera finansieringsproblematiken. Vi har även pressat Peter Norman i frågan och i maj har vi fått honom att åka ned till Jönköping för att möta företagarna i upproret. http://www.foretagarna.se/regioner/jonkopings-lan/aktuellt/dialogmotet-hos-landshovding- Minoo-Akhtarzand/ - Inför Almedalen planerar vi även seminarier kring finansiering och regelverk som hindrar företagande. Bl.a. är vår ambition att titta mer på 3:12 regelverket, personaloptioner. Vill även flagga för att vårt förslag till Investeraravdrag väntas införas i höst. Vad det gäller gruppens arbete så är det, från Företagarnas synvinkel, viktigt med ett breddat perspektiv på frågan (vi har berört detta tidigare). Vårt huvudfokus är att det ska finnas tillgång till kapital (gärna på ett mångfald av sätt för att minska risk/beroende ) för investeringar och tillväxt i såväl existerande företag som hos de individer som vill bli företagare. Vi förespråkar inte någon finansieringsform framför någon annan. Givetvis är gruppens fokus till stor del inriktat på hur de statliga medel som finns att tillgå används på effektivast sätt. Där skiljer det sig mot Företagarnas, som endast i en mycket begränsad del handlar om statliga medel. Därav att vi (jag) ibland har svårt att engagera mig till 100% i allt gruppen driver. Ingen kritik enbart ett konstaterande att vi har delvis olika fokus. Andreas: Återkommer om vad LRF gör.. Ang kreditgarantiföreningar så är de på utfasning. Iden är dock att i ett projekt få en disk om hur kapitalet i kreditgarantiföreningarna kan fortsätta med sociala ekonom och lokal utv. Dessutom få till stånd nya kreditgarantiföreningar. En kreditgaranti kan ge hjälp med att få lån i en vanlig bank. Det finns en ansökan hs JV som HSsl gjort i samarbete med Coompanion och mikrofonden som ska börja jobba med detta. Det har varit 3 regionala LEK hittills. Bra uppslutning och stort intresse. Leaderfolk börjar komma mer än tidigare. Med Inlandsinnovation funderar man på att mikrofonden ska börja jobba med 2 milj i Norrland inkl. Värmland och Dalarna.
Praktikernätverkets inventering behöver uppdateras. Denna kunskap behöver spridas och mer mobilisering behövs. Inom HsSl arbetar de med crowd funding. Olika grupper ska lägga upp sina projekt och sedan länka till websidor om crowd funding. Oscar: Slutarpporten vi skrev hade tre perspektiv. Det ska ny skrivas en ny antologi med omställningsperpektiv. Nu skrivs detta ihop med Sören Bergström,. Dessutom ihop med Jörgen och Leo i Crowd Equity. I södra Rörum finns en sambruksförening som nu startat ett utv bolag Jörgen: En ny broschyr är framtagen av Åre Lokal kapital. Bolaget har haft sitt första årsmöte och kommer inom kort att lansera sitt första investeringsobjekt. Även Gotland är på gång att starta. Lerum avvaktar mer just nu. Det finns även Ludvika och Uddevalla (Gröna gårdar). Även science park i Västerås och intresse från Chalmers finns. Landsbygdens lokalkapital får sitt eget servicebolag. Det är bra om vi kan lära oss om hur detta fungerar ex. i relation till Crowd cube. ang. antologin så går man nu en annan väg. Oscar och Sören Bergström har hittat ett sätt att arbeta och nu kommer de att ta hand om frågan så att något kommer fram i höst. Det blir en text den siste maj och en bok i september. Det är i huvudsak två författare som skriver. Det kommer ev at publiceras inom SLU. Antologin kan tänkas som en webantologis med video klipp. Man lägger upp och filmar sitt inspel och gör den då tillgänglig. Ylva har redaktionsansvar för att det blir av. Var kommer frågan att processas under kommande år? Bra om man kan understödja arenan (LEK) som var regionalt detta året samtidigt som det behövs en nationell samling, gärna på SLU. Coompanion har fått ett projekt innovationscheckar från Vinnova. Det handlar om 25 checkar á 100 000 som man kan söka för sociala innovationer. Thomas är coach och har utformat ansökningssystemet. Hittills är 9 ansökningar beslutade. Anders: Inom Coompanion Örebro jobbar vi med reginonalfondsprojekt. Miljövårdscentrum som är ett kooperativ ska bygga ett hotell och behöver pengar för det. Finns billigare lösningar som verktyg för att få medel än Åre lokalkapital. Det här är ett bekymmer i hela landet.
Coompanion Sörmland har gjort ett avtal med Sörmlands sparbank där unga kan få låna pengar mot att de får rådgivning. Coompanion är med i de nya fibernätverksföreningarna. Detta är stora projekt. Den adm och ekonomi som finns i dessa föreninar kan man använda ex som lok utv bolag även för andra uppgifter. Den kooperativa hyresrätten har fått en renässans och här ger Coompanion rådgivning. På det här sättet kan hus frigöras för bygden. Bra om vi kan stödja utvecklingen av webantologin från gruppens budget. Två seminarier i hösten om hur vi ska jobba 2014. 6 övrigt Nils kollar med Carin om tidsplan för de dagar som Ramböll ska ha. Thomas kan bjuda in Jonas Nilsson som jobbar på Atkins att vara med på nästa möte. 7 Nästa möte Nästa möte bestämdes till 23 maj i Stockholm 8 Avslutning Anders avslutade mötet och tackade de närvarande Förda anteckningar Nils Lagerroth