EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353

INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVSNITT 1 BAKGRUND...3 1.1 UPPDRAGETS OMFATTNING...3 1.2 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR...3 2 EFTERBEHANDLINGSMÅL...3 2.1 ÅTGÄRDSMÅL...3 2.2 MARKANVÄNDNING...4 2.3 RIKTVÄRDEN FÖR JORD...4 2.4 KRAV FÖR DEPONERING PÅ FLISHULT...4 3 EFTERBEHANDLINGENS OMFATTNING...4 3.1 HUVUDAKTIVITETER...4 3.2 EFTERKONTROLL AV SCHAKTBOTTEN OCH SCHAKTVÄGGAR...5 3.3 KVARVARANDE FÖRORENINGAR...5 3.4 TÄCKNING AV MASSOR PÅ FLISHULT...5 4 EFTERBEHANDLINGEN I SIFFROR...5 4.1 UPPSKATTAD MÄNGD FARLIGT AVFALL...5 4.2 UPPSKATTAD MÄNGD OLJEFÖRORENAD JORD...5 4.3 UPPSKATTAD MÄNGD KOPPARFÖRORENAD JORD...5 5 ERFARENHETER FRÅN EFTERBEHANDLINGEN AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1...6 6 BEDÖMNING AV EFTERBEHANDLINGENS MÅLUPPFYLLELSE...6 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Översiktskarta Situationsplan provtagningspunkter (från Golder s rapport) Inmätning av och modell på schaktbotten Bilder på saneringsområdet under schaktning och vid återfyllning Analysrapporter Vågdata från Flishults avfallsanläggning 2

1 Bakgrund 1.1 Uppdragets omfattning Vetlanda kommuns tekniska kontor har på uppdrag av Andreéns Trähus i Vetlanda AB genomfört efterbehandlingen av norra delen av fastigheten Snickaren 3. Tekniska kontoret har även ansvarat för efterbehandlingen av delar av kommunens egen fastighet, Östanå 3:1. Av figur 2-5 i Golder Associates rapport, daterad 2002-12-16, framgår utbredningen av saneringsområdena i yta och djup. 1.2 Tidigare undersökningar Golder Associates AB genomförde i juni 2002 en miljöteknisk undersökning i syfte att i yta och djup avgränsa de områden där mark och grundvatten förorenats av den tidigare verksamheten på platsen (träimpregnering samt hantering av impregnerat virke) 1. Undersökningen visade att det förekom föroreningshalter över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning (NV-MKM) inom ett ca 2000 m² stort område. Föroreningarna utgjordes nästan enbart av koppar men även till viss del av petroleumkolväten (olja). I november 2002 genomförde Golder en åtgärdsförberedande undersökning på fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 för att kunna avgränsa föroreningarna så att åtgärderna kunde kostnadsberäknas och genomföras utan omfattande kompletterande provtagningar 2. 2 Efterbehandlingsmål 2.1 Åtgärdsmål Syftet med efterbehandlingen var att fastigheterna skulle bli så rena att människor kan disponera området för industriändamål utan risk för negativa hälsoeffekter. Målsättningen har varit att på miljömässigt och ekonomiskt bästa sätt genomföra en efterbehandling. Miljömålen under själva åtgärdsfasen var att åtgärderna skulle utföras så att: Utsläppen till luft och vatten blir acceptabla för omgivningen Närboende inte utsätts för störande buller under kvälls- och nattetid Hälsan hos personal som utför åtgärderna skall inte påverkas negativt av markföroreningar Förbrukningen av naturresurser minimeras. 1 Miljöteknisk undersökning vid f d impregneringsanläggning inom del av fastigheten Snickaren 3, Vetlanda kommun. Datum 2002-07-02. Uppdragsnummer 0270266. 2 Åtgärdsförberedande miljöteknisk undersökning av mark inom del av fastigheterna Snickaren 3 & Östanå3:1, Vetlanda kommun. Datum 2002-12-16. Uppdragsnummer 0270489. 3

2.2 Markanvändning Fastigheten Snickaren 3 utgör industrimark och berörd del av Östanå 3:1 utgörs av oexploaterad skogsmark, vilken enligt den fördjupade översiktsplanen för Vetlanda (1993-02-03), planeras bli industrimark. 2.3 Riktvärden för jord Vid efterbehandlingen av Snickaren 3 användes det generella riktvärdet NV-MKM (200 mg/kg TS för koppar och 500 mg/kg TS för olja). På Östanå 3:1 användes Naturvårdverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (NV-KM 100 mg/kg TS för koppar) vid efterbehandlingen. Massor med halter överstigande riktvärdena schaktades bort. 2.4 Krav för deponering på Flishult Massor med en kopparhalt överstigande 2500 mg/kg TS hanterades som farligt avfall och lades in i ett tillfälligt mellanlager på Flishult i avvaktan på att tillstånd för en deponi för farligt avfall erhålls. Övriga massor, d v s massor med en kopparhalt mellan 100 och 2500 mg/kg TS samt oljeförorenade massor (<1000 ppm) deponerades i limpa på den pågående deponeringsetappen på Flishults avfallsanläggning. De oljeförorenade massorna placerades i limpans botten, direkt på underliggande avfall. 3 Efterbehandlingens omfattning 3.1 Huvudaktiviteter Inmätning av saneringsområdet utifrån uppskattad utbredning av respektive förorening i Golder s rapport, daterad 2002-12-16. Avverkning av skog på Östanå 3:1. Urschaktning av oljeförorenad jord, ned till 1 meters djup, samt uppläggning av massorna på iordningställd yta med grästorv. Urschaktning av högkontaminerade massor ned till ca 0,2 meters djup och inläggning av dessa i mellanlagret på Flishult. Urschaktning av resterande förorenade massor, ned till ett maximalt djup på 1,5 meter under markytan. På Östanå 3:1 schaktades de översta 30 cm bort. Högkontaminerade massor, d v s massor som utgjorde farligt avfall har transporterats bort med godkända transportörer. Återfyllning av det urschaktade området med rena massor. De rena massorna är till viss del jungfruliga massor som härrör från anläggningen av dagvattendammen invid Vetlanda reningsverk och i övrigt rena massor som blivit över vid grävarbeten för fjärrvärmeutbyggnaden. Till bärlagerskikt har använts bergkross. 4

3.2 Efterkontroll av schaktbotten och schaktväggar När schaktningen var utförd i enlighet med Golder s plan och inga föroreningar kunde konstateras okulärt i schakten togs 10 delprover ut längs linjer jämnt fördelat i schaktbotten. Dessa prover blandades till ett samlingsprov som skickades till laboratorie för analys av koppar och olja (GC-FID). Schaktväggsprov togs också ut mot söder, väster och norrut på Snickaren 3 samt norrut på Östanå 3:1. Fem delprov per schaktvägg togs ut ca en halv till en meter under marknivån och blandades sedan till respektive samlingsprov, vilka skickades till laboratorie för analys av koppar och olja. Analysresultaten redovisas i analysrapporterna i bilaga 3. 3.3 Kvarvarande föroreningar Schaktväggsprovet på Östanå 3:1 visade en kopparhalt på 120 mg/kg TS, vilket överstiger riktvärdet NV-KM (100 mg/kg TS för koppar). Miljö- och byggförvaltningen har granskat resultaten av provtagningen och har i ett brev till tekniska kontoret den 1 oktober 2003 meddelat att man anser att saneringen är tillräcklig och att marken kan användas för industriändamål. 3.4 Täckning av massor på Flishult Täckning av limpan på deponin utfördes med geotextilduk. Ovanpå geotextilduken på toppen och slänten in mot soporna har det lagts avloppsreningsverksslam. På utsidan mot tippslänten har limpan täckts med moränmassor. Massorna som lades in i mellanlagret för farligt avfall på Flishult täcktes med geotextilduk. Därpå lades ett geomembran och ytterligare en geotextil för att skydda geomembranet. Från släntfot av mellanlagret och en bit upp lades därpå först osorterad sand och därefter morän (från dagvattendammen). Mäktigheten av täckmassorna är vid släntfot ca 1,5 m och utgör följaktligen även påkörningsskydd. 4 Efterbehandlingen i siffror 4.1 Uppskattad mängd farligt avfall Totalt uppskattades 20 m³ (fastkubik) jord innehålla en kopparhalt överstigande 2500 mg/kg TS och klassades därför som farligt avfall. På Flishult har 57 ton vägts in som farligt avfall och lagts in i mellanlagret, se bilaga 6A. 4.2 Uppskattad mängd oljeförorenad jord Cirka 60 m³ jord uppskattades vara oljeförorenad. 4.3 Uppskattad mängd kopparförorenad jord Totalt ca 1400 m³ jord med en kopparhalt på mellan 100 och 2500 mg/kg TS uppskattades behöva schaktas ur. Totalt har 2 824 ton (inkl oljeförorenad jord) vägts in och lagts upp i limpa på pågående deponeringsetapp på Flishult, se bilaga 6B. 5

5 Erfarenheter från efterbehandlingen av Snickaren 3 och Östanå 3:1 Tillvägagångssättet med en förhållandevis noggrann kartläggning av föroreningsområdets utbredning i förväg har varit mycket bra. Det har bl a inneburit att schaktarbetet, masshantering och transporter har flutit på bra och effektivt. Det har också varit lätt att planera och överblicka volymer och logistik. Det har inte heller förekommit några stora arbetsmiljöproblem att ta hänsyn till, vilket förenklar arbetet. 6 Bedömning av efterbehandlingens måluppfyllelse Miljömålen under saneringen har kunnat uppnås utan problem. Förbrukningen av naturresurser har kunnat minimeras tack vare en tillgång på rena överskottsmassor från ett annat område för återfyllnad. Miljö- och byggförvaltningen bedömer (se avsnitt 3.3 ovan) att fastigheterna i framtiden ska kunna användas för industriändamål utan risk för negativa hälsoeffekter för människor som disponerar området. TEKNISKA KONTORET Rickard Andersson Pernilla Edborg 6