Dnr 4.4.16-1078/13 1(13) 2014-10-20 Växt- och miljöavdelningen Agneta Sundgren Tfn: 036-15 62 69 E-post: agneta.sundgren@jordbruksverket.se Enligt sändlista Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd Inledning Denna konsekvensutredning berör Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om integrerat växtskydd. Det är nya föreskrifter som grundar sig i direktivet 2009/128/EG om hållbar användning av växtskyddsmedel (hädanefter direktivet ). I direktivet ställs krav på medlemsländerna att genomföra de allmänna principerna för integrerat växtskydd så att alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt tillämpar principerna senast den 1 januari 2014. I förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (hädanefter nationella förordningen ) får Jordbruksverket bemyndigande att föreskriva om de allmänna principerna för integrerat växtskydd i enlighet med bilaga III till direktivet. Dessa föreskrifter förbättrar genomförandet av direktivet. Förslag Jordbruksverket föreslår att principerna om integrerat växtskydd genomförs i föreskrifter som kompletteras med kurser, rådgivning och information. Förslaget till föreskrifter innebär följande: - Alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska tillämpa integrerat växtskydd. - De allmänna principerna i bilaga III till direktivet sammanfattas i fyra punkter: o Förebyggande metoder ska alltid användas och flera exempel på vad det kan vara räknas upp. o Övervakning av växtskyddsläget ska alltid göras. All bekämpning ska utgå från någon form av övervakning. o Användningen av växtskyddsmedel ska behovsanpassas. o Effekten av bekämpningen ska utvärderas. Föreskrifterna har kompletterats med allmänna råd där förtydliganden och exempel ges. När det gäller förebyggande åtgärder och bekämpningsstrategier ges ett antal exempel som ska kunna beröra många olika odlingsinriktningar. Allmänna råd till 2 kap. 31 nationella förordningen förtydligar att tillväxtreglering och åtgärder för att underlätta skördearbetet i stråsäd bör begränsas. Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 2(13) Odlingsvägledningar har tagits fram som komplement till de allmänna råden. De är frivilliga och fungerar som ett mer detaljerat rådgivningsmaterial. I direktivet används begreppet grödspecifika riktlinjer men den svenska benämningen som är tydligare är odlingsvägledningar. Konsekvensutredning 1. Problemet Tillämpningsområde De allmänna principerna för integrerat växtskydd ska tillämpas av alla yrkesmässiga användare senast den 1 januari 2014. Krav på att tillämpa integrerat växtskydd fanns i förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel. Dessa helt nya föreskrifter tas fram i och med att den nationella förordningen har ersatt förordningen om växtskyddsmedel vad gäller kemiska bekämpningsmedel och ger Jordbruksverket rätt att föreskriva om de allmänna principerna för integrerat växtskydd. Tillämpning av integrerat växtskydd Bilaga III till direktivet, där principerna om integrerat växtskydd utvecklas, är mycket allmänt hållen och ska omfatta alla de skilda odlingsinriktningar som berörs. Det är därför svårt att reglera på en nivå som berör all odling men som ändå ger konkret styrning. För att det ska bli lättare att förstå vad som avses behöver exempel ges. Föreskriften måste också kompletteras med vägledning kring hur tillsyn ska ske. De åtta principerna i bilaga III till direktivet har sammanfattats till fyra. Kraven på övervakning av växtskyddet och beslut om växtskyddsåtgärder utifrån övervakningen hänger ihop, liksom de punkter som handlar om val av åtgärd. Föreskriftstexten innehåller alla de delar av bilaga III som konkret anger vad som krävs. Kring varje punkt i bilaga III anges olika typer av förbehåll, som även behöver framgå av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd. Av definitionen av integrerat växtskydd i den nationella förordningen framgår att åtgärderna ska vara ekonomiskt och ekologiskt försvarbara. Krav på dokumentation Av direktivet (bilaga III) framgår att de yrkesmässiga användarna bör undersöka nyttan med de åtgärder som vidtagits på grundval av dokumentationen över användningen av bekämpningsmedel. Krav på vad som ska dokumenteras finns i förordningen (EG) nr 1107/2009 1 och i den nationella förordningen. I den nationella förordningen får Jordbruksverket rätt att föreskriva om krav på dokumentation av att integrerat växtskydd tillämpas. Den nationella förordningen innehåller också ett nytt krav på att anteckna syftet med 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 3(13) bekämpningen, vilket ska tillämpas från 1 januari 2015. Jordbruksverket avser inte att föreskriva om ytterligare krav på dokumentation i nuläget. Tillsyn Direktivet kräver att efterlevnaden av integrerat växtskydd kontrolleras och att påföljder införs för dem som inte uppfyller kraven. Eftersom ramarna för föreskrifterna finns i miljöbalken, följer också reglerna om tillsyn och påföljderna av miljöbalken. Krav fanns från början på att integrerat växtskydd skulle ingå i tvärvillkoren enligt förordningen (EG) nr 1107/2009, men det har nu förtydligats att integrerat växtskydd inte blir föremål för tvärvillkor genom den horisontella förordningen, förordning (EU) nr 1306/2013 2 bilaga II till artikel 93. Allmänna råd och odlingsvägledningar Föreskrifterna har kompletterats med allmänna råd där förtydliganden och exempel på åtgärder som kan avses med det som föreskrivs ges. När det gäller förebyggande åtgärder och bekämpningsstrategier ges exempel som ska kunna beröra många olika odlingsinriktningar. De allmänna råden beskriver hur principerna för integrerat växtskydd kan uppfyllas, men kan inte fånga in alla de situationer som kan uppstå. Egenskapen av allmänna råd innebär att de är rekommendationer för vad som bör vidtas. Det är möjligt att genomföra principerna även på annat sätt, men man bör kunna motivera valet av andra metoder och visa att de ger ett lika gott resultat som de metoder som anges i de allmänna råden. I direktivet framgår att länderna ska införa lämpliga incitament för att uppmuntra till användning av gröd- eller sektorsspecifika riktlinjer. De ska vara frivilliga. Odlingsvägledningar har tagits fram för tio grödor och finns på Jordbruksverkets webbplats i form av ett rådgivningsmaterial. Där ges konkreta beskrivningar av vad de olika punkterna i bilaga III till direktivet kan avse för den grödan. Odlingsvägledningarna ska kontinuerligt uppdateras och tas fram för flera grödor. 2. Alternativa lösningar Tillämpningsområde De allmänna principerna för integrerat växtskydd ska tillämpas av alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt, vilket framgår av den nationella förordningen. Den som tar beslut om att växtskyddsåtgärder ska ske, omfattas av kravet på att tillämpa integrerat växtskydd. Det är bara den som ska genomföra bekämpning med kemiska växtskyddsmedel klass 1 L och 2 L som måste gå utbildning för att få använda växtskyddsmedel. Vid all yrkesmässig användning av växtskyddsmedel finns ändå kravet på att vidta förebyggande åtgärder, grunda 2 Förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 4(13) beslutet om bekämpning på övervakning med mera, även om bekämpning sker med växtskyddsmedel klass 3. Insatser som rådgivning, utbildning och information av olika slag kommer att vända sig till alla som är inblandade i växtskyddsåtgärder. Det finns odlingsområden där användningen av växtskyddsmedel är liten, men där odlingens omfattning är så stor att det inte bedöms vara möjligt att göra undantag från reglerna. Det gäller t.ex. användning av växtskyddsmedel i skogen. Det finns kvalitets- och miljöledningssystem som innehåller delar om växtskydd och har tagit hänsyn till kraven på integrerat växtskydd, till exempel Svenskt Sigill. Det är inte möjligt att helt undanta ett sådant system från reglerna, eftersom även företag anslutna till dem kan tas ut till kontroll och det regelverk som systemet innehåller i så fall måste kontrolleras vid ändring. För den som är certifierad enligt ett sådant kvalitets- och miljöledningssystem innebär ändå de krav på kontroller och dokumentation som ingår i certifieringssystemet, att det vid en eventuell tillsyn finns underlag som gör att det blir lätt att verifiera efterlevnad av kraven på integrerat växtskydd. Tillämpning av integrerat växtskydd Jordbruksverket föreslår att tillämpningen av de allmänna principerna utformas som fyra ska-satser som utgår från de åtta punkterna i bilaga III till direktivet. Direktivet ställer också krav på medlemsstaterna att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att användarna ska kunna genomföra integrerat växtskydd. Sådana förutsättningar finns i stor utsträckning när det gäller information om behovsanpassat växtskydd, men saknas när det gäller tillgång till övervakningsmetoder för många växtskyddsproblem och kunskap om ickekemiska metoder som är tillförlitliga. De krav som ställs bör stå i proportion till vad som kan tillhandahållas av sådan kunskap. Det framgår också av direktivet att kraven ska ta hänsyn till åtgärdernas hälsomässiga, sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter. I det förslag som finns har hänsyn tagits till det, liksom att arbete som syftar till hållbar användning av växtskyddsmedel redan pågår sedan lång tid i Sverige. Utformningen av regler skulle istället kunna göras delvis i form av förbud för vissa typer av användningar eller metoder. Jordbruksverket har övervägt det alternativet. En sådan lösning skulle förhindra möjligheten till stödutbetalningar som till exempel miljöersättningar för sådana åtgärder liksom möjligheten till merbetalning för frivilliga åtaganden. Svårigheten med det alternativet är också att hitta varianter som kan omfatta all typ av odling och kan anses införliva hela bilaga III till direktivet. Detaljerade regler riskerar att blir mycket omfattande för att täcka in alla tänkbara situationer och kan skapa låsningar som förhindrat ett effektivt brukande och utveckling av odlingen. Den administrativa börda som följer av att dessa ska inspekteras kan också bli mycket omfattande. Här beskrivs de förslag på detaljregler som har förekommit i svar på föregående remiss konsekvenser som kan uppstå i samband med dessa:
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 5(13) - Förbud mot tillväxtreglering i stråsäd utom råg. Denna användning har inte förekommit mellan 1987 och 2011 och det finns därför förutsättningar för att uppfylla ett sådant krav utan att stora ändringar i odlingen måste ske. I den konsekvensutredning som Jordbruksverket gjorde 2012 (Dnr 21-7446/12) uppskattades att kostnaden för jordbruket för ett sådant förbud har varit 90-180 miljoner kr per år. Där uppskattades också att en ökning av användningen skulle kunna bli aktuell med 60-120 ton. - Förbud mot nedvissning/ogräsbekämpning nära skörden. Nedvissning eller ogräsbekämpning i stråsäd senare än 30 dagar före skörd förekommer i Sverige endast genom dispensförfarande vissa år med svåra skördeförhållanden. En begränsning av användning av glyfosat före skörd förekommer i flera andra länder. Om en användning skulle ske på 10 % av fodersädsarealen där både nedvissnings- och ogräseffekten uppnås skulle effekten kunna bli att den totala användningen av glyfosat kan minska med cirka 20 ton per år. Jordbruksverket har uppskattat (Dnr 21-7446/12) att sådan användning skulle kunna medföra merintäkter på ca 35 miljoner kr per år. De två ovanstående strecksatserna finns nämnda i Handlingsplanen 3 och det har förtydligats i den nationella förordningens definition av integrerat växtskydd att det är tillämpningar som är särskilt viktiga. Jordbruksverket föreslår allmänna råd till den delen av definitionen i den nationella förordningen. Dessa ska kombineras med andra åtgärder i form av rådgivning och tillsynsvägledning. Det faktum att tillväxtreglering och åtgärder för att underlätta skördearbetet i stråsäd omfattas av den nationella förordningens definition av integrerat växtskydd och därmed redan ingår i de principerna, utgör enligt Jordbruksverket en ram för verkets möjligheter att reglera dessa frågor. De åtgärderna kommer därmed automatiskt att omfattas av samtliga föreskrifter. Jordbruksverket har vidare ansett att allmänna råd ger en bra nivå på tillämpningen, eftersom det i praktiken kan råda olika omständigheter och odlingsförhållanden och dessa måste kunna hanteras med en viss flexibilitet. - Förbud mot ogräsbekämpning sent på hösten. En höstbehandling av ogräs, främst gräsogräs, ger en säkrare bekämpningseffekt och ger goda möjligheter till en behovsanpassad bekämpning på våren. Vissa år sker denna behandling sent men med bibehållen effekt under förutsättning att tillväxten inte har avstannat. - Krav på användning av viss prognosmetod En modell är ett försök att ge råd för odlaren men kan aldrig vara 100 procentig säkert. Ofta bygger modellerna på samverkande faktorer som kan vara ganska osäkra, till exempel en väderprognos. Därför är det orimligt att kräva att en modell ska följas full ut. De kräver i allmänhet tillgång till rådgivare för att kunna användas på ett tillförlitligt sätt. Den utrustning som krävs kan i många 3 Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013-2017. Bilaga till regeringsbeslut 2013-06-19 nr 8.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 6(13) fall vara så kostsam att det inte står i proportion till odlingens storlek och intäktsmöjligheter. Det skulle i många fall försvåra möjligheten att bedriva odling på liten areal. - Krav på viss växtföljd En bra växtföljd är en fördel ur miljösynpunkt och hjälper till att hålla insatserna av växtskyddsmedel nere. Odlingsförutsättningar och möjligheter till omväxlingsgrödor varierar mycket från plats till plats vilket gör att fasta regler kring detta är olämpligt. Ett viktigt skäl till att inte detaljreglera just växtföljd är att det är mycket svårt att kontrollera och skulle kräva en omfattande administration. Det pågår också en diskussion om liknande krav kopplat till nya gårdsstödet, vilket ger en risk för dubbelreglering. Den övergripande ambitionen är att allt växtskyddsarbete ska utgå från en strategi där odlaren har planerat förebyggande åtgärder och vad som ska göras, vet hur växtskyddet ska övervakas och vilka åtgärder som är möjliga samt följer upp resultatet. Jordbruksverket har valt den föreslagna detaljnivån på reglerna av följande skäl: Hela konceptet med integrerat växtskydd utgår från ett systemtänkande med ständiga förbättringar som grundpelare. Att utforma detaljregler som täcker in de flesta förutsättningar och situationer i föreskiftsform riskerar att leda till att vissa detaljers låses fast medan andra inte täcks in. Det finns en gräns för hur detaljerade reglerna kan vara om de samtidigt ska vara effektiva och heltäckande. Detaljreglering medför också en risk att bromsa eller hindra utvecklingen av teknik och metoder som på sikt kan ge en bättre måluppfyllelse av direktivets intentioner. Regler på den nivå som föreslås, i kombination med allmänna råd kompletterat med rådgivning till exempel i form av odlingsvägledningar och tillsynsvägledning, är enligt Jordbruksverkets mening den metod som ger den bästa avvägningen mellan olika intressen. Krav på förebyggande metoder Principen om att använda förebyggande metoder är en av de viktigaste inom integrerat växtskydd och har fått en egen paragraf (2 kap 2 ), där de punkter som ingår i bilaga III till direktivet framgår. Skrivningen har förtydligats med att det gäller i alla situationer som kan motivera någon form av växtskyddsåtgärd, inte bara för att hålla tillbaka skadegörare och ogräs som bilaga III anger. Det innebär att till exempel växtskyddsmedel som påverkar växternas livsprocesser eller hållbarhet omfattas. Exemplen har införts i allmänna råd. Det framgår redan i bilaga III att de exempel som ges kan utvidgas till flera och ska användas eller stödjas. Ett alternativ vore att göra dessa skrivningar mer detaljerade för att hänvisa till vilka växtföljder som påbjuds, vilka sorter som bör användas med mera. Då det saknas kunskapsunderlag för många av punkterna och det är svårt
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 7(13) att hitta konkreta åtgärder som fångar all typ av odling är utformningen nu sådan att exemplen i de allmänna råden ska fånga upp de flesta former av odling. Ett alternativ vore också att göra exemplen bindande genom att välja föreskriftsform istället för allmänna råd. Jordbruksverket har bedömt att det skulle vara olämpligt, eftersom odlingsförhållanden m.m. kan variera och exemplen inte kan täcka in alla situationer som kan uppstå. När det gäller förebyggande åtgärder är det viktigt att det finns en plan för detta men målet är en låg användning av växtskyddsmedel och inte en viss förebyggande åtgärd, varför detaljerade regler kring dessa kan leda till fel fokus. Krav på övervakning och att motivera växtskyddsåtgärder I 2 kap 3 i föreskriftsförslaget har punkterna 2 och 3 i bilaga III slagits samman, då övervakning och slutsatser om bekämpningsbehov utifrån övervakningen anses hänga ihop. I 2 kap 3 i förslaget ställs krav på att övervaka skadegörare och ogräs och utifrån resultatet fatta beslut om val av växtskyddsåtgärd. Alternativet är att göra bestämmelsen mer detaljerad och nämna vilka metoder som avses. Det är svårt att göra beständiga skrivningar, eftersom det saknas övervakningsmetoder för många typer av växtskyddsproblem och metoderna hela tiden utvecklas. Hänvisning till att följa den verksamhet som finns i form av till exempel rådgivning anses uppfylla krav på att kunna motivera bekämpningsinsats. Bekämpningsåtgärd I 2 kap 4 i föreskriftsförslaget har punkterna 4,5,6 och 7 i bilaga III slagits samman, eftersom alla handlar om själva bekämpningsåtgärden. Bestämmelsen ställer krav på att begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel, i första hand använda icke-kemiska metoder, överväga valet av preparat och ta hänsyn till resistensstrategi. Alternativet är att inte slå samman dessa punkter utan göra dem till flera paragrafer och beskriva dem mer detaljerat. Eftersom det är själva kärnpunkten i integrerat växtskydd kan detta alternativ övervägas. I det föreliggande förslaget har istället de allmänna råden kommit att omfatta ett antal konkreta förslag till åtgärder som bör tillämpas. När det gäller resistensstrategi är valmöjligheterna för den enskilde begränsade och kraven som ställs är att utnyttja de strategier mot bekämpningsmedelsresistens som finns. Med detta avses dels den strategi som ska finnas i bruksanvisningen till alla växtskyddsmedel med en resistensrisk, dels mer utförliga råd som ges av till exempel Jordbruksverket. Uppföljning I 2 kap 6 har punkten 8 i bilaga III till direktivet införts. Den ställer krav på att undersöka nyttan med de åtgärder som vidtagits på grundval av dokumentation och övervakning. Alternativet kan vara att ställa krav på att också dokumentera resultatet av övervakningen eller att lämna obehandlade ytor. Det har ansetts svårt att ställa krav på obehandlade ytor när det gäller bekämpning av vissa
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 8(13) skadegörare och situationer, till exempel bekämpning av potatisbladmögel eller i skog och därför är det bara ett allmänt råd. Krav på dokumentation Ett nytt krav på att anteckna syftet med bekämpningen införs från 1 januari 2015 i enlighet med den nationella förordningen. Hur den skyldigheten ska fullgöras kommer Jordbruksverket att förtydliga i andra föreskrifter. Det kommer att vara en del i skyldigheten att kunna motivera varför bekämpning sker och att de växtskyddsmedel som används gör det i rätt syfte. Ett alternativ skulle kunna vara att införa ytterligare krav på dokumentation för att visa vilka överväganden som gjorts vid val av växtskyddsåtgärd. Jordbruksverket har bedömt att mer omfattande krav ökar den administrativa bördan för användarna på ett oproportionerligt sätt. Tillsyn Efterlevnaden av integrerat växtskydd är svår att inspektera. Jordbruksverket avser därför att utbilda de kommunala inspektörerna om integrerat växtskydd. Det kommer också att arbetas fram en checklista med tillhörande lathund till dem. Som förebild för detta har instruktioner för kontroll av olika kvalitetsledningssystem använts. Användning av odlingsvägledningar I direktivet framgår att det bör införas incitament för att uppmuntra till frivillig användning av gröd- eller sektorsspecifika riktlinjer, vilket kallas Odlingsvägledningar. Sådana har tagits fram för de vanligaste grödorna. Eftersom de ska vara frivilliga i enlighet med direktivet sprids de som ett rådgivningsunderlag. Det ger möjlighet till snabb uppdatering, vilket inte blir möjligt om de ingår i föreskriften eller i de allmänna råden. Detaljnivån där flera alternativa åtgärder beskrivs blir inte heller möjlig om de ingår i föreskriften eller de allmänna råden. Alternativa sätt att genomföra integrerat växtskydd De föreskrifter som föreslås liknar till stor del den förordning som beslutats i Finland (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om de allmänna principerna för integrerat växtskydd). För att införliva bilaga III till direktivet är det den detaljnivå som Jordbruksverket har ansett vara lämplig och proportionerlig. Andra sätt att genomföra integrerat växtskydd skulle kunna vara att införa tydliga begränsningar av olika slag om det är möjligt att hitta sätt som omfattar alla bekämpningssituationer och kan införliva bilaga III. Ytterligare exempel på genomförande finns i det danska genomförandet där regelverk saknas men istället har förutsättningar skapats på olika sätt, bland annat genom rådgivning, goda exempel och en differentierad skatt som styr mot vissa växtskyddsmedel. Andra diskuterade insatser, som kan vara verifierbara och kontrollerbara och ändå ge en möjlighet till anpassning i förhållande till odlingsinriktning, kan vara att i större grad använda sig av utbildning och rådgivning.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 9(13) Utbildning Ett alternativt sätt att genomföra integrerat växtskydd skulle vara i form av obligatorisk utbildning. Ett sådant system skulle ha flera fördelar då det kan bli både kompetenshöjande, dynamiskt och minska kravet på dokumentation. Det är också möjligt att nå alla som använder växtskyddsmedel, eftersom de finns registrerade. Mot det talar dock att det är kostnadskrävande och innebär ett stort kringarbete med att erbjuda alla utbildning, liksom att odlaren måste lägga ner tid på att gå en utbildning. Den viktigaste invändningen är emellertid att införlivandet av direktivet har bedömts kräva en reglering i form av bindande rättsakter. Förutom föreskrifter, allmänna råd och odlingsvägledningar, anses därför någon form av frivillig utbildning i kombination med den utbildning om integrerat växtskydd som kommer att ingå i den obligatoriska utbildningen, vara ett bättre alternativ. Rådgivning Alternativet att genomföra integrerat växtskydd i form av obligatorisk rådgivning har inte ansetts som genomförbart, eftersom det inte finns tillgång till rådgivning till alla odlare. Det är också dyrt för den enskilde att ställa krav på att ta emot rådgivning. Som komplement till andra åtgärder är det ändå en viktig del i genomförandet av integrerat växtskydd, där den enskilda odlaren kan få råd om vilka åtgärder som behöver vidtas på dennes odling. 3. Berörda Förslaget berör alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel. 21 364 personer har idag behörighet för att använda växtskyddsmedel. Den som beställer bekämpning eller har anställda som utför bekämpningen omfattas eftersom de förebyggande åtgärderna och beslut om bekämpning ska vidtas av dem. Knappt hälften av landets lantbruksföretag över 5 hektar använde växtskyddsmedel enligt SCB:s undersökning Växtskyddsmedel i jord- och skogsbruket 2010. Enligt Jordbruksstatistisk årsbok fanns det 48 800 lantbruksföretag över 5 hektar 2010, vilket skulle innebära att ca 25 000 företag omfattas. Utöver det finns det 400 växthusföretag, 450 golfbanor och andra företag inom till exempel parksektorn som berörs. Av landets 228 000 skogsföretag berörs de som ska använda kemisk bekämpning, vilket framförallt är i samband med plantering. Under åren 2010-2013 anmäldes i genomsnitt 55 000 slutavverkningar. 75 % av dessa planterar nya plantor och det är i dessa planterade hektar som det kan vara aktuellt med efterbehandling i fält. Direkt kemisk bekämpning uppskattas ske hos 2,5 % av dessa vilket skulle göra att 1 000 skogsföretagare använder kemisk bekämpning för att behandla plantorna mot snytbaggar årligen. Entreprenörer och skogsägare i södra och mellersta Sverige behandlar stubbar och det uppskattas att 110 000 stycken berörs.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 10(13) Även skogsplantskolor (ca 30 stycken) berörs och där är uppskattningen att alla använder växtskyddsmedel i samband med plantuppdragning. Den behandling som görs mot rotröta på stubbar och mot vilt sker huvudsakligen med preparat som är klass 3, d.v.s. får användas utan utbildning. Eftersom det är en yrkesmässig användning omfattas användningen ändå av kravet på att föra anteckningar om användningen enligt EU:s förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Det är troligt att det inte är känt av alla skogsägare men det är egentligen inte kopplat till de krav som ställs för integrerat växtskydd. Att anteckna vad som bekämpas är en mycket liten åtgärd i detta sammanhang och ställer inte stora krav på att ta reda på vilken skadegörare det handlar om, varför denna del av anteckningsskyldigheten inte bör ta mer än 10 minuter totalt per företag de år som växtskyddsmedel används. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på, Av 2 kap. 32 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel framgår att Jordbruksverket får föreskriva om de allmänna principerna för integrerat växtskydd i enlighet med bilaga III till direktiv 2009/128/EG i den ursprungliga lydelsen. 5. Kostnader och andra konsekvenser Kostnaderna för att genomföra integrerat växtskydd bedöms variera mellan olika företag. Eftersom odlingen måste följas mer ingående och viss dokumentation kommer att krävas kan det innebära ett merarbete för vissa företag. För dem som redan har rutiner kring detta bedöms merarbetet bli av mindre omfattning. Tid kommer också att gå åt för att sätta sig in i regelverket, hålla sig uppdaterad på aktuell kunskap i någon form (självstudier, ta emot rådgivning eller gå på kurs) och för tillsyn. Samtidigt borde de ökade kostnaderna uppvägas av att ekonomin i odlingen förbättras i de fall användningen av växtskyddsmedel inte har varit behovsanpassad. När kemiska växtskyddsmedel ersätts med ickekemiska metoder och mekanisk bekämpning av ogräs kan kostnaderna öka. Den uppskattade kostnaden gäller anteckningsskyldighet, övervakning av odlingen och tillsyn. Om mer omfattande dokumentation krävs ökar kostnaden. Tid och kostnad för att utbilda sig kommer till. Då utbildning redan är ett lagkrav för de som utför själva bekämpningen tas den inte upp. I utbildningen ingår information om regelverket för integrerat växtskydd men alla företag som använder växtskyddsmedel, antingen man utför själva bekämpningen själv eller beställer den, kommer att behöva sätta sig in i detta även utöver det som ingår i utbildningen. Tid för att övervaka grödorna är att anse som en administrativ kostnad och är mycket svår att uppskatta då den varierar mycket mellan företag beroende på storlek och typ av odling. Som ett exempel har antagits att den kan uppgå till 15 minuter per fält eller motsvarande och antalet fält har uppskattats till sju per företag. Uppskattning av kostnader för dokumentation, övervakning och tillsyn jordbruk och trädgård:
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 11(13) Typ av kostnad: Tid för att sätta sig in i regelverket: Tid för tillsyn: Tid för övervakning av grödor: Kostnad för tillsyn: Tidsåtgång: Kost nad 4 timmar 210 kr/ti mme 1 timme vart 3:e år 7 fält eller motsvarande /företag och 15 minuter per fält Tillsyn vart 3:e år 210 kr/ti mme 210 kr/ tim me 150 kr/år Antal Total summa Mkr/år 26 000 21,8 26 000 1,8 9,6 26 000 3,9 Total kostnad 37,1 Uppskattning av kostnader för dokumentation, övervakning och tillsyn i skog: Typ av kostnad: Tid för att sätta sig in i regelverket: Tid för övervakning av grödor: Tidsåtgång: Kostna d: 1 timme 210 kr/ timme 1 timme 210 kr/timm e Tid för tillsyn: 1 timme 210 kr/ timme Kostnad för tillsyn: Tillsyn 150 kr/år Antal 41 250 8,7 1000 0,2 Total summa Mkr/år 1 000 0,21 1 000 0,15 Totalt 9,3 6. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Förslaget är en del i införlivandet av direktivet och överensstämmer därmed med Sveriges medlemskap i EU.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 12(13) 7. Ikraftträdande och informationsinsatser Ikraftträdande Föreskriften föreslås träda ikraft i december 2014. Informationsinsatser Det är viktigt att informationssatsningar görs för att innehållet i föreskrifterna ska bli kända för verksamhetsutövare, myndigheter, kommuner och organisationer. Jordbruksverket kommer efter beslut om föreskrifterna att informera om förändringarna via webb och riktade utskick, som görs med hjälp av registret för dem som genomgått obligatorisk utbildning för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Kommunerna informeras via särskilda informationsinsatser liksom rådgivarna, som kommer att erbjudas utbildning. 8. Företag som berörs Alla företag som använder växtskyddsmedel berörs, se punkt 5. Utöver dem som använder växtskyddsmedel berörs kommunerna, som ska utöva tillsynen, och de professionella rådgivare som ska bedriva rådgivning till användarna av växtskyddsmedel. 9. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Den tid som beräknas gå åt för att sätta sig in i regelverket och ta emot tillsyn beskrivs i punkt 5. 10. Andra kostnader och förändringar för företag De andra kostnader som kan uppstå för företagen beskrivs under punkt 5. 11. Konkurrensförhållanden för företag Genomförandet av integrerat växtskydd kommer att medföra merkostnader för företagen, i form av att grödorna måste följas mer noggrant samt till följd av ökad kunskapsinhämtning. Samtidigt finns möjligheten att öka intäkterna eller minska kostnaderna som en följd av bättre behovsanpassad användning av växtskyddsmedel. Hur stora konsekvenserna kommer att bli varierar mellan företag. Förslaget till hur integrerat växtskydd ska genomföras är avsett att vara proportionerligt och rimligt i förhållande till vad som krävs i direktivet. En avvägning har gjorts mellan olika intressen. Direktivet är ett minimidirektiv. Det är en stor fråga hur långt det är möjligt att gå i minskad användning av växtskyddsmedel och samtidigt bibehålla konkurrenskraften för de svenska företagen. Framförallt kan det vara svårt att konkurrera med andra länders produktion om regler som kräver långtgående åtgärder genomförs. 12. Andra aspekter för företag Att sätta sig in i det nya regelverket och en ökad tillsyn kommer troligen att kräva insatser för de flesta företag som använder växtskyddsmedel.
Jordbruksverket 2014-10-20 Dnr 4.4.16-10870/13 13(13) 13. Särskilda hänsyn till små företag För små företag tar det förhållandevis längre tid att sätta sig in i regelverket, vilket gör att det kan bli dyrare för dem. Det är särskilt med tanke på dessa som krav på att använda viss typ av teknisk utrustning inte ställs eftersom det behövs tillgång till en viss areal för att kunna göra sådana investeringar, vilket är svårt för små företag. 14. Kontaktperson Kontaktperson för frågor kring remissen och föreslagna bestämmelser är Agneta Sundgren, tfn 036-156269, agneta.sundgren@jordbruksverket.se