Beskrivning av koncept för anslutning av byalag

Beskrivning av koncept för anslutning av byalag 1

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och innehåll... 3 1.3 Terminologi... 4 2 Nätdelar 6 3 Ansvarsfördelning 7 3.1 Etablering... 7 3.2 Ägande... 8 3.3 Drift... 8 3.4 Tjänster... 8 4 Etableringsprocessen 9 4.1 Projektering... 10 4.2 Förläggning av kanalisation... 10 4.3 Etablering av nod... 11 4.4 Fiberförläggning... 11 4.5 Terminering och installation av kundutrustning... 11 4.6 Dokumentation och driftsmätning... 12 4.7 Besiktning... 12 4.8 Installation av central aktiv utrusning... 12 4.9 Fibermatning av nod... 12 5 Drift 13 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund Nätägaren äger och driver ett Stadsnät inom ett geografiskt område. Nätet syftar till att ansluta och förse medborgare, näringsliv och offentlig verksamhet med ett attraktivt tjänsteutbud. Stadsnätet drivs ur ett långsiktigt perspektiv, där kvalitet och tillgänglighet är två av ledorden. Nätägare har därför valt att basera största delen av nätet på fiber. Fibertekniken klarar att överföra mycket höga datahastigheter, samtidigt som den har en hög driftsäkerhet. Allt fler kommuninvånare på landsbygden eller i villaområden i samhällen visar idag ett intresse för att ansluta sina fastigheter till Stadsnätet med hjälp av fiber. Man ser fiberanslutningen som en långtidsinvestering, som ökar marknadsvärdet på fastigheten. Det ökade behovet att få fiber hela vägen till hemmet, beror bland annat på att fler och fler tjänster blir databaserade. I dag kan man t ex surfa, ringa och se på TV via en och samma infrastruktur. I de flesta nybyggnationer etableras inget traditionellt telefonnät eller TV-nät, utan bara fiberkabel. Stadsnätet växer i en stadig takt och genom samförläggning med t ex fjärrvärme, elnät, vatten/avlopp och vägbyggnation når vi längre och längre ut i städer och på landsbygd. I de fall fiberutbyggnaden sker i närheten av ett område med villor eller andra fastigheter, erbjuder Nätägaren de boende i området att gå samman och bygga ett gemensamt områdesnät. De boende bildar då en ekonomisk förening (eller agerar genom befintlig vägsamfällighet eller liknande) som gentemot Nätägaren ansvarar för utbyggnaden av fiber mellan fastigheterna i området. Föreningen benämns byalag. Stadsnäten i Västra Götaland har, genom samarbetsorganet Västlänk, beslutat att ta fram ett gemensamt koncept för etablering och drift av fiberbaserade områdesnät via byalag. Idén med anslutning av lokalt etablerade fibernät är inte ny, utan har tillämpats i många år i olika former runt om i regionen. Störst utbredning har konceptet i Kungälvs kommun där mer än 3000 fastigheter, genom olika byalag, har etablerat sin egen fiberanslutning till hemmet. 1.2 Syfte och innehåll Detta dokument syftar till att beskriva Nätägarens koncept för etablering och drift av fiberbaserade områdesnät med hjälp av byalag. Konceptet bygger på ett stort engagemang hos byalaget. Utgångspunkten är att fibernäten skall hålla i åtminstone 20 till 30 år, vilket ställer krav på att utbyggnad och installation görs med hög kvalitet. Grundförutsättningen för att projektet skall kunna startas är att det finns en ekonomisk förening (hädanefter kallad Byalaget) som representerar alla ingående fastighetsägare. Byalaget agerar som en part gentemot Nätägaren i alla frågor som rör projektet. Konceptet förutsätter vidare att Nätägaren förmedlar tjänsterna i det färdigetablerade områdesnätet. 3

Dokumentet beskriver: - Ansvarsfördelning mellan Byalaget och Nätägaren avseende etablering, drift, ägande och leverans av tjänster - Processen för etablering av det fiberbaserade områdesnätet - Hur drift av det färdiga nätet sker 1.3 Terminologi Nedan förklaras några av de förkortningar och begrepp som används i dokumentet. Byalaget Central utrustning Fastighetsnät för data Fastighetsnät för kabel- TV Fiberkabel/optofiber Kanalisation Kundutrustning ODF Områdesnod Områdesnät SSNf En ekonomisk förening som företräder alla ingående fastighetsägare gentemot Nätägaren. Byalaget agerar som en part i alla frågor som rör projektet. Avser i detta dokument utrustning såsom switchar/routrar, fiberkonvertrar, kopplingsskåp, splittrar och förstärkare för kabel-tv, utrustning för klimatkontroll, avbrottsfri kraft mm. Val av utrustning styrs av vilka tjänster som skall levereras, samt utrustning i överliggande nät. Varje fastighets interna datanät. I villor är nätet ofta baserat på kopparkabel (nätverkskabel kategori 5 eller kategori 6) alternativt trådlöst. I flerfamiljshus baseras nätet på kopparkabel (kategori 5 eller kategori 6) eller optofiber. Etablering och drift av fastighetsnät för data står fastighetsägaren för. Varje fastighets interna TV-nät baserat på koaxialkabel. Detta nät skall klara frekvenser på minst 860 MHz. Etablering och drift av fastighetsnät för kabel-tv står fastighetsägaren för. Kabel med ett antal fiber i. Fiber är ett media avsett för att överföra höga datahastigheter Rör eller slangar avsedda för att förlägga fiberkabel i Mediaomvandlare för data och/eller kabel-tv, kundswitch. Val av utrustning styrs av vilka tjänster som skall levereras, samt utrustning i överliggande nät. Optiskt distributionsfält. Panel där fiber från de anslutna fastigheterna samlas och kontakteras Central punkt i området där fiber från alla ansluta fastigheter samlas och ansluts mot det överliggande Stadsnätet Det fiberbaserade nät (inklusive kanalisation, fiberkabel och kundutrustning) som knyter samman de anslutna fastigheterna i Byalaget med Områdesnoden. Se även Figur 1. Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) är en oberoende branschorganisation för Stadsnät med öppna och neutrala kommunikationsnät liksom för operatörer, tjänsteleverantörer och andra aktörer inom bredbandsområdet. Mer information finns på http://www.ssnf.org. 4

Terminering/skarvning Överlämningspunkt Fibern kontakteras/anslutas (termineras) i båda ändar genom svetsning. I vissa fall kan skarvning av fiberkabeln behöva göras. Den punkt där nätets ansvar övergår från Nätägaren till Byalaget eller fastighetsägaren. Är normalt placerad alldeles innanför grundmur i respektive byggnad i lämpligt utrymme oftast där fastighetsnätet för data och/eller TV börjar. 5

SYSTEM 1 MODE RPS 2 1X 2X 3X 4X 5X 6X 7X 8X 9X 10X 11X 12X 13X 14X 15X 16X 17X 18X 19X 20X 21X 22X 23X 24X Catalyst 2900 SERIES XL SD 2 Nätdelar Figuren nedan visar en schematisk bild över ingående nätdelar i konceptet. Områdesnätet Ansluten fastighet Terminering av fiberkabel i ODF Områdesnod Anslutning mot stadsnätet Fiberkabel Stadsnät Kundutrustning Kanalisation Central utrustning Figur 1 Ingående delar i konceptet Områdesnätet ansluter byalagets fastigheter via fiber till en central punkt i området (områdesnoden). Fiberkabeln dras i kanalisation (rör eller slang) som förläggs i marken. I den ansluta fastigheten placeras kundutrustning som fiberkabeln termineras i. I den centrala områdesnoden samlas alla fiberkablarna från de ansluta fastigheterna och termineras i ett optiskt distributionsfält (ODF). I områdesnoden installeras central utrustning dit varje fastighet sedan kan anslutas från ODF:en. Slutligen ansluts den centrala utrustningen till det överliggande Stadsnätet. 6

3 Ansvarsfördelning Detta kapitel beskriver ansvarsfördelningen mellan Byalaget och Nätägaren avseende etablering, drift, ägande och leverans av tjänster. 3.1 Etablering Byalag - Förläggning av kanalisation - Fiberdragning - Terminering av fiber - Installation av kundutrustning - Etablering av områdesnod Nätägare - Installation av centralutrustning - Anslutning mot Stadsnätet Byalaget ansvarar för förläggning av kanalisation (rör eller slang) i mark mellan fastigheterna och områdesnoden. Detta är oftast den del av projektet som innebär mest arbete och som tar längst tid. I förläggningen av kanalisation ingår även att ordna nödvändiga marktillstånd. Byalaget ansvarar vidare för att dra fiberkabel och terminera (genom svetsning) fiberkabeln i båda ändar. I den anslutna fastigheten termineras fibern i en kundutrustning och i områdesnoden i en ODF. Fiberkabeln är till skillnad från kanalisationen väldigt känslig och går t ex lätt av om man handhar den fel. För att det färdiga områdesnätet skall hålla rätt kvalité och ha en lång livslängd, kräver Nätägaren att Byalaget anlitar en professionell part för att utföra jobbet. Denna part kan antingen vara Nätägaren själv eller annan av Nätägaren godkänd entreprenör. Slutligen ansvarar byalaget för att etablera en områdesnod. Detta kan antingen vara ett befintligt utrymme som passar för ändamålet eller nytt teknikskåp/teknikbod. Etablering och anpassning av noden så att denna uppfyller branschstandard, skall på samma sätt som fiberdragningen, antingen utföras av Nätägaren eller en entreprenör som är godkänd av Nätägaren. Byalaget ansvarar även för att försörja områdesnoden med el. Nätägaren tillhandahåller allt material (kanalisation, fiberkabel, kundutrustning, ODF mm). Detta för att få enhetlighet och kvalité. Nätägaren ansvarar vidare för att bestycka områdesnoden med central utrustning. Till sist ansvarar Nätägaren för att dra fram fiber till områdesnoden och ansluta den centrala utrustningen till det överliggande Stadsnätet. 7

3.2 Ägande Byalag - Områdesnät (d v s kanalisation, fiberkabel, kundutrustning samt central ODF) - Områdesnod Nätägare - Central utrustning - Fiberanslutning av områdenätet till det överliggande Stadsnätet Byalaget äger hela områdesnätet (fiberkabel, kanalisation, kundutrustning och central ODF) och områdesnoden. Nätägaren äger den centrala utrustningen i områdesnoden, samt fiberanslutningen av områdesnoden till det överliggande Stadsnätet. 3.3 Drift Nätägare - Områdesnät - Områdesnod - Central utrustning - Fiberanslutning av områdesnätet till det överliggande Stadsnätet. Nätägaren ansvarar för drift och övervakning av hela nätet (inklusive utrustning) fram till och med kundutrustningen i varje enskild fastighet som fungerar som överlämningspunkt. Vidare ingår normalt utbyte/förnyelse av utrustning. Servicenivån styrs av de tjänster som förmedlas i nätet. Felanmälan görs via de kanaler som anges för respektive tjänst. 3.4 Tjänster Information om tjänster och tjänsteleverantörer finns att hämta på Nätägarens hemsida. Det urval av tjänster som respektive hushåll väjer att köpa, styr vilken kundutrustning som installeras i fastigheten. 8

4 Etableringsprocessen Nedanstående figur beskriver processen för etablering av det fiberbaserade områdesnätet. Driftsättning Besiktning Installation av aktiv utrustning Koppling mot stadsnät Dokumentation och driftmätning Terminering och installation av kundutrustning Fiberförläggning Projektering Schakt och förläggning av kanalisation Etablering av nod Figur 2 Etableringsprocessen Generellt gäller att nätet skall byggas på ett fackmannamässigt sätt med material och utrustning av god kvalitet avsett för ändamålet. Följande krav, standarder och rekommendationer skall följas i tillämpliga delar: - SSNF, Robusta Nät - Förläggning av robusta nät - SSNF, Robusta noder - Utformning av fysisk säkerhet i noder i öppna neutrala bredbandsnät - SSNF, Nätdokumentation - Dokumentation av robusta nät - Svenska Elektriska Kommissionen, Fiberoptisk anslutning av slutanvändare, beteckning SEK HB 535, ISBN 9189667069, kan beställas på http://www.sis.se. - PTS, Allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet, PTSFS 2007:02. - Fastighetsnät för informationsöverföring - Generella kabelnät - Del 1: Allmänna fordringar samt kontorsfastigheter, SS-EN 50173-1. - Tillverkarnas egna rekommendationer. Nätägaren är behjälplig när det gäller vilken information som är relevant för det aktuella projektet och hur informationen skall tolkas. Eventuella avsteg från angivna normer skall diskuteras med och godkännas av Nätägaren. 9

I de nästföljande avsnitten beskrivs varje delmoment i etableringsprocessen för sig. 4.1 Projektering Byalaget ansvarar för att projektera nätet. Projekteringen innefattar bland annat: - Fysisk framföringsväg inritad på karta - Placering av områdesnod - Placering av kundutrustning i fastigheterna - Tidsplan (innefattandes bland etableringsstart, färdigställande av områdesnod, slutbesiktning och produktionsstart) - Inhämtande av tillstånd (bygglov, ledningsrätt och markavtal) Nätägaren är behjälplig vid projekteringen, bland annat vid framtagande av nätdesign. För samtliga byggnationer som ingår i nätet skall eventuella bygglov finnas. Dessa söks av Byalaget. I de fall avstängningar behövs i allmän väg eller liknande, ordnas detta av Byalaget. Byalaget skall kall upprätta ett markavtal med varje enskild markägare som berörs av områdesnätet. Här ingår även kontakt, tillstånd och avtal med t ex Vägverket. Eventuella kostnader förknippade med markavtalen tas av Byalaget. Byalaget skall vidare ansöka om ledningsrätt hos lantmäteriet för hela områdesnätet. Kostnaden för ledningsrätten tas av Byalaget. Nätägaren skall godkänna projekteringen, samt av Byalaget kontrakterade entreprenörer, innan arbetet kan påbörjas. 4.2 Förläggning av kanalisation Förläggning av kanalisation görs av Byalaget utmed den sträckning som projekterats. Varje fastighet skall anslutas med en egen slang närmsta kopplingspunkt. Arbetet skall utföras enligt instruktion från Nätägaren. Några av de viktigaste punkterna är: - Rör/slangar skall inte ligga allmänt synliga. - All förläggning i mark skall ske med minst 45 cm fyllnadshöjd (i odlad mark minst 60 cm) med minst 10 cm sand runt rör. - Kanalisationen skall besiktigas och godkännas av Nätägaren innan övertäckning får göras. Skriftligt protokoll skall föras vid sådan besiktning. - 10 cm ovanför kanalisationen skall ett nät med söktråd förläggas. Söktråden skall dras upp på distansmarkeringar på lämpliga avstånd utmed förläggningen. I brunnar skall söktråden dras utanför brunn upp på distansmarkering med markering åt vilken riktning respektive tråd går. Anvisningar hur Byalaget skall utföra söktrådsarbetet lämnas av Nätägaren. - Slangar ska inte ta in vatten som kan ledas vidare in i fastigheterna - Slangar/tuber skall skarvas med mellanstycken - Slangar och tätningar som ligger i mark skall vara avsedda för detta och anpassade för omgivande förhållanden. Material som tillhandahållits av Nätägaren skall användas. 10

- Riktningsändringar av slangar och tomrör skall utföras med mjuka böjar. - Slangar skall förses med plugg i varje ände i väntan på att fiberkabel dras. Detta för att hålla borta smuts. - Det skall vara ordning och reda. Rör och slangar mm skall inte placeras kors och tvärs. - Konstruktioner skall vara täta för skydd emot vatten och skadedjur. Exempelvis skall genomföringar i skåp och väggar vara täta. Nätägaren tillhandahåller allt material. 4.3 Etablering av nod Noden kan vara ett befintligt utrymme eller ett nytt teknikskåp/teknikbod (som godkänts av Nätägaren). I det fall ett befintligt utrymme nyttjas, skall detta anpassas så att det uppfyller branschstandard (se bland annat SSNfs Robusta noder ). Detta innebär bland annat att: - Utrymme skall vara skalskyddat och kunna låsas. Nätägaren skall som ensam part ha tillgång till utrymmet. - Utrymmet skall erbjuda skydd mot väder och vind, t ex skall det vara vattentätt och ha skydd mot översvämning - Utrymmet skall vara elförsöjd. Byalaget står för avgifter för elförbrukning (både löpande avgifter och fasta avgifter). - Utrymmet skall vara stort nog att rymma den centrala utrustningen. Lämpliga dimensioner fås av Nätägaren. Nätägaren står för installation av lämplig kringutrustning, t ex klimatreglering och avbrottsfri kraft. Om parterna finner det lämpligt, kan någon av Nätägarens befintlig noder utnyttjas. Ansvar för noden och ägande av noden faller då på Nätägaren. 4.4 Fiberförläggning All förläggning av fiber i områdesnätet skall utföras av en entreprenör som godkänts av Nätägaren. Förläggningen och handhavande av fiberkabel skall ske enligt branschens normer (se inledningen av detta kapitel). Nätägaren tillhandahåller nödvändigt material. 4.5 Terminering och installation av kundutrustning All terminering och skarvning av fiber i områdesnätet skall utföras av en entreprenör som godkänts av Nätägaren. Utförande skall ske enligt branschens normer (se inledningen av detta kapitel). Det skall vara ordning och reda i brunnar och skåp. Kablar, slangar mm skall inte placeras kors och tvärs. Konstruktioner skall vara täta för skydd emot vatten och skadedjur. Entreprenören installerar vidare kundutrustning i fastigheterna. Utrustningen skall placeras på ett sådant sätt att fiber inte kan ta skada av exempelvis värmeutveckling. Skåp och utrustning skall vara fast monterad. 11

Kundutrustningen bör placeras i torra utrymmen med en temperatur mellan 15 till 30 grader. Man bör dock eftersträva att temperaturen inte överstiger 25 grader. Nätägaren tillhandahåller nödvändigt material. 4.6 Dokumentation och driftsmätning Byalaget ansvarar genom anlitad entreprenör för dokumentation och driftsmätning av områdesnätet. Detta innefattar: - Märkning av utrustning och kablage på ett tydligt sätt enligt branschens normer (se inledningen av detta kapitel) - Driftsmätning och OTDR-mätning av fiberkabeln i områdesnätet (i öppet schakt) Nätägaren svarar för koordinatinmätning av områdesnätet. 4.7 Besiktning Innan nätet kan tas i drift, skall Nätägaren besiktiga och godkänna de delar som utförts av Byalaget eller av Byalaget anlitad entreprenör. Besiktning sker efter klarrapport från Byalaget och innefattar granskning av: - Nät - Installationer - Dokumentation - Mätprotokoll Eventuellt behöver besiktningen ske i två olika omgångar, där Nätägaren i läget besiktigar kanalisationen innan schakt fylls igen. Identifierade brister skall åtgärdas omgående av Byalaget. 4.8 Installation av central aktiv utrusning Nätägaren installerar central utrustning i områdesnoden för koppling mot Stadsnätet och leverans av tjänster. Nätägaren äger exklusiv rätt att under avtalad tid kostnadsfritt ha utrustning och kablar i områdesnoden. 4.9 Fibermatning av nod Nätägaren fiberansluter områdesnoden och kopplar den centrala utrustningen till det överliggande Stadsnätet. 12

5 Drift Nätägaren står under avtalad tid för drift av nätet genom befintlig driftsorganisation. Nätägaren skall som enda part ha åtkomst till områdesnoden samt övriga kopplingspunkter i nätet. Felanmälan och servicenivåer gäller enligt vad som anvisats för respektive tjänst. Vid all framtida grävning eller liknande i närheten av områdesnätets nedgrävda kablar, skall utsättning av kabelläge begäras hos Nätägaren. 13