Miljöbokslut 2009 för Sandvikens kommun

Miljöbokslut 2009 för Sandvikens kommun Illustration: Tobias Flygar

Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGARNA AV MILJÖMÅLEN... 5 UPPFÖLJNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER I ENERGIPLAN OCH KLIMATSTRATEGI... 6 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 7 FRISK LUFT... 9 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 10 GIFTFRI MILJÖ... 11 SÄKER STRÅLMILJÖ... 12 INGEN ÖVERGÖDNING... 13 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG... 15 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET... 16 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV... 17 MYLLRANDE VÅTMARKER... 18 LEVANDE SKOGAR... 19 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP... 20 GOD BEBYGGD MILJÖ... 21 ENERGIPLANEN 2004. DELMÅL FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER... 24 ENERGIPLANEN 2004. DELMÅL FÖR TRANSPORTER... 26 ENERGIPLANEN 2004. DELMÅL FÖR NÄRINGSLIVET... 28 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR BOSTÄDER OCH LOKALER.30 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER... 32 ENERGIPLAN/KLIMATSTRATEGI 2007 DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NÄRINGSLIV OCH ENERGIPRODUKTION... 35 Figurförteckning Figur 1: Symbolförklaring Figur 2: Utveckling av målen Figur 3: Sammanfattning Figur 4: Uppföljning av mål och åtgärder Figur 5: Symbolförklaring Figur 6: Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 1995-2009. Figur 7: Totalfosfor mikrogram/liter (µ/l), Storsjön. Figur 8: Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Bildförteckning Bild 1: Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken.(Foto: Anna Käller) Bild 2: Gamla bruket (Foto: Sandvikens kommun) Bild 3: Visning av miljöfordon (Foto: Anna Käller) Bild 4: Ånghammare (Foto: Mikael Nordgren) Bild 5: Killingvägen Sandviken (Foto: Sandvikens kommun) Bild 6: Slaggsten och syren (Foto: Mikael Nordgren) Bild 7: Sandbacka park (Foto: Jan Carlsson) 2

Därför gör vi miljöbokslut Syftet med miljöbokslutet är att redovisa kommunens miljöarbete och hur det går med de lokala miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Förhoppningen är också att miljöbokslutet ska ge vägledning om vilka framtida åtgärder som är angelägna för att uppnå miljömålen och målen i energiplanen/klimatstrategin. Enligt beslut av Kommunfullmäktige 2003 skall miljöbokslut upprättas varje år. Miljöbokslutet för verksamhetsåret 2009 är Sandvikens kommuns nionde miljöbokslut. För 2005 upprättades inget miljöbokslut eftersom det saknades personella resurser. Miljöbokslutet har samanställts av kommunens miljösamordnare och grundar sig på uppgifter från många olika aktörer. Förutom de kommunala verksamheterna och bolagen har bland andra Länsstyrelsen och Skogstyrelsen bidragit med information till miljöbokslutet. Hur det går med målen För att ge en enkel bild av läget har några välkända symboler använts. Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas Målåret har passerats, delmålet var uppnått vid målåret. Målåret har passerats, delmålet var inte uppnått vid målåret. Figur 1: Symbolförklaring Nationella och regionala miljömål För mer information om de nationella och regionala miljömålen hänvisas till miljömålsportalen (www.miljomal.nu) och Länsstyrelsen (www.x.lst.se). Sandvikens lokala miljömål Lokala miljömål för Sandvikens kommun antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. I miljömålsdokumentet finns både övergripande mål och detaljerade mål. Här i miljöbokslutet redovisas bara de detaljerade målen. Den som vill läsa hela miljömålsdokumentet kan göra det på www.sandviken.se eller genom att hämta ett tryckt exemplar på Bygg- och miljöförvaltningen. Energiplan/Klimatstrategi för Sandvikens kommun Oktober 2007 antogs den reviderade energiplanen/klimatstrategin av Kommunfullmäktige, i den, likt energiplanen från 2004 finns vision och övergripande mål som visar viljeinriktningen för framtidens energianvändning. Delmål och åtgärder beskriver steg på vägen mot visionen, och många av dessa berör klimatpåverkan. I årets miljöbokslut följs både målen från energiplanen från 2004 och den reviderade energiplanen/klimatstrategin från 2007 upp. Energiplanen/klimatstrategin finns att läsa på kommunens hemsida, www.sandviken.se. 3

Hur går det med miljömålen? Av de 43 lokala målen bedöms 22 stycken kunna nås inom de för de olika målen uppsatta tidsramarna. Det är en minskning med ett mål sedan 2008. 16 stycken av de lokala målen är möjliga att nå inom tidsramen men då krävs ytterligare åtgärder och förändringar. 5 av målen är mycket svåra att nå i tillräcklig grad inom tidsramen, det är en ökning med 2 mål sedan 2008. För vissa av målen har målåret passerat och därför har de fått en röd eller grön fyrkantig symbol beroende på om målet har uppnåtts eller inte. Totalt är det 8 mål som har passerats sitt måldatum, 4 stycken är uppnådda och 4 är inte uppnådda. Utveckling av de lokala målen, jämförelse mellan 2008 och 2009. 2008 2009 23 22 1 16 16 1 3 5 2 1 0 1 Figur 2: Utveckling av målen 4

Sammanfattning av bedömningarna av miljömålen Här redovisas en sammanfattning av bedömningarna av hur det går med delmålen i det lokala miljömålsdokumentet. Observera att de övergripande målen inte har bedömts i det här fallet, och att det fortfarande kan vara långt kvar innan de övergripande målen nås, även om det går bra med delmålen. Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Lokalt mål 1 Lokalt mål 2 Lokalt mål 3 Lokalt mål 4 Lokalt mål 5 Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Inga lokala mål Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö (mål 1-5) God bebyggd miljö (mål 6-10) Figur 3: Sammanfattning 5

Uppföljning av mål och åtgärder i Energiplan och Klimatstrategi I miljöbokslutet följs även målen från energiplanen 2004 upp. Många av målen har passerat sitt slutdatum och har därför fått en fyrkantig symbol som visar att målåret har passerat. En symbolförklaring finns nedan. Dessa och flera av de andra målen har uppdaterade mål i Energiplan/klimatstrategi 2007 och kommer nästa år att följas upp där. Tabellen nedan visar hur de har gått för de mål och åtgärder som ingår i Energiplanen från 2004 och Energiplanen/Klimatstrategin 2007. Bostäder och lokaler 2004 3 0 0 3 2 0 Transporter 2004 0 3 0 1 3 1 Näringslivet 2004 4 0 0 1 0 0 Bostäder och lokaler 2007 8 4 0 0 0 0 Transporter 2007 5 6 1 0 0 0 Näringsliv och 8 1 0 0 0 0 energiproduktion 2007 Figur 4: Uppföljning av mål och åtgärder Energiplanen/klimatstrategins delmål och åtgärder från 2007 följs även upp i bokslutet. Det är lite tidigt att säga hur det går för delmålen och därför har även åtgärderna följts upp. Delmålen och åtgärderna har även de illustrerats med hjälp av olikfärgade symboler så att utvecklingen ska kunna följas. Det arbetas aktivt med många av åtgärderna och det leder förhoppningsvis till att delmålen kommer nås i tid. Även fast det fortfarande är många lokala mål och mål i energiplanen, energiplanen/klimatstrategin som inte är uppfyllda arbetas det aktivt med många av målen men för att vi ska nå hela vägen med de mål som är uppsatta krävs ändå ett ökat engagemang och medel för att kunna fullfölja alla uppsatta mål. Symbolförklaring: Målet beräknas uppnås inom den utsatta tiden, om nuvarande förhållanden säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar Målet kan nås inom utsatt tid, men då krävs ytterligare åtgärder Målet blir svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tiden Har inte kunnat bedömas Målåret har passerats, delmålet var uppnått vid målåret. Målåret har passerats, delmålet var inte uppnått vid målåret. Figur 5: Symbolförklaring 6

Begränsad klimatpåverkan Detaljerade miljömål Mål 1 och 2 är hämtade från energiplanen. 1. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003 (1 390 st registrerade). 2. Senast 2010 skall minst 5,75 % av bensin och eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 3. Senast 2010 består Kommunkoncernens fordonspark till 20 % av fordon som drivs med alternativa drivmedel. 4. Ökat antal tidsstyrda uttag för motorvärmare vid alla arbetsplatser och bostäder. 1. Många hushåll har på senare år bytt sina oljepannor mot fjärrvärme eller biobränsle och det medför en minskning av användning av fossila bränslen. Den senaste siffran från 2009 visar att det fanns 307 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Många av dessa har idag kompletterande värmekällor som kaminer eller luftvärmepumpar. Sandvikenhus AB har idag 5 stycken oljeuppvärmda fastigheter. 2. I Sandvikens kommun har antal fordon och körsträcka per fordon och person ökat under 2000-talet. Etanol är i dagsläget det enda alternativa bränsle som finns tillgängligt i Sandvikens kommun. Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. Enligt statistik från SCB var 1,8 % av det totala antalet personbilar i trafik i Sandvikens kommun klassade som miljöbilar vid årsskiftet 2008/2009. Siffran har mer än fördubblats från föregående år. I och med att antalet miljöfordon som drivs med alternativt bränsle ökar i kommunen ökar även andelen sålt alternativt bränsle. En fortsatt ökning måste dock ske för att målet ska nås i tid. I kommunen som en geografisk enhet uppgår försäljningen av alternativa bränslen (etanol) till ca 1,4 %, då räknas inte inblandningen av etanol i övriga drivmedlen. I kommunkoncernen är andelen alternativt bränsle fortfarande liten. 3. Kommunkoncernens andel miljöbilar som drivs med alternativa bränslen fortfarande liten men den ökar från år till år. Sandvikenhus AB har totalt 90 fordon och 12 stycken av dessa är hybrider och elbilar. Sandviken Energi AB har tillsammans 37 stycken fordon och 3 stycken av dessa är hybrider. Sotningsväsendet har 12 fordon. Kommunens övriga förvaltningar har totalt 109 fordon varav ca 20 drivs med alternativa bränslen eller klarar statens miljöbilsdefinition. 7

Kommunens förvaltningar följer statens miljöbilsdefinition vid leasing av nya bilar, detta medför att antalet miljöbilar ökar från år till år trots att de inte alltid drivs med alternativt bränsle utan de har istället väldigt låga utsläpp 4. Sandvikenhus AB har ökat sina tidsstyrda motorvärmare under 2009, en ökning med 40 stycken (285 av ca 1500). En stor del av de övriga motorvärmarna är pulsstyrda (= är inte igång hela tiden de är inkopplade). Hur det ser ut vid övriga arbetsplatser och bostäder har inte kunnat sammanställas. 8

Frisk luft Detaljerade miljömål Alla mål är hämtade från energiplanen. 1. Småskalig vedeldning inom tätbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 2. Senast 2008 skall livsmedelstransporter till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 3. Resandet med kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10 % till 2008 samt med 25 % senast år 2010. 1. 2009 fanns det 1732 stycken fastbränsleeldade pannor i kommunen varav 1017 stycken är miljögodkända (vedpannor och pelletseldade pannor.) Andelen pelletseldare ökar varje år, ofta handlar det då om en komplettering av sin befintliga panna. De som helt går från fastbränsleeldade pannor byter oftast till en värmepump av olika slag. Miljömärkning som används i dag är s.k. P- märkning som innebär att SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut har testat pannans säkerhet och miljöprestanda. Det finns även Svanenmärkta vedpannor. 2. 2008 togs en logistikutredning fram som ser över vilka möjligheter det finns att samordna livsmedelstransporterna till kommunens förskolor, skolor och kommunala inrättningar. Ett omtag skedde under 2009 och arbetet med en omlastningscentral påbörjas igen under 2010. Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 3. Från att ha haft en av landets bästa resandeutveckling med stadsbussarna 2007 och 2008 så har vi fått ett minskat utfall av registrerade resor med 3,69 % 2009. Under dessa år har trafiken haft samma antal linjer och turer, vilket ger ett rättvist jämnförande av underlaget. Något som med största säkerhet har bidragit till denna minskning av registrerade resor är att X-Trafik under hösten 2009 infört ett nytt biljettsystem. Detta system har haft stora inkörningsproblem, både med kortämnen, biljettmaskiner samt förarnas förmåga att använda det nya systemet. Då vi fortfarande har haft ett ökat resande på stadsbussarna fram till och med augusti månad, men sedan tappat i registrerade resenärer kan ett rimligt antagande vara att ett stort antal resnärer rest, men inte kunnat registreras. Ska målen nås måste det satsas mer långsiktigt på kollektivtrafiken. 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 6: Antal resande på bussar inom Sandvikens kommun, år 2000-2009. Källa: X-trafik 2009 9

Bara naturlig försurning Detaljerat miljömål 1. Senast 2006 ska ha utretts om för ändamålet godkänd aska från Sandviken Energi, kan återföras till skogsmark där ristäkt genomförts. För målområdet gäller dessutom mål i energiplanen samt detaljerade miljömål under Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 1. Sandviken Energi AB har ett tillstånd enligt Miljöbalken gällande Björksätra kraftvärmeverk. I tillståndet står: aska från förbränning av biobränslen och torv ska om möjligt återvinnas, i första hand genom kompensations- och vitalitetsgödsling i skogsmark eller i andra hand nyttiggöras på annat sätt. Kan askan inte återvinnas ska den deponeras. Under 2008 har utredningar gjorts för att undersöka hur samförbränning med RT-flis påverkar utsläppens sammansättning och om behov av ytterligare rening av utsläppen till luft och vatten finns. De genomförda mätningarna har visat att det inte förekommer några förhöjda värden i utsläppen till luft vid förbränning av RTflis jämfört med förbränning av biobränsle. Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Utredningarna har redovisats till Länsstyrelsen som beslutar om slutliga villkor för verksamheten. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning har utrett frågan om egenskaper, föroreningsinnehåll mm gällande askan från Björksätra kraftvärmeverk. I dagsläget används askan som en del i täckmaterial vid Forsbacka avfallsanläggning. I dagsläget finns inga planer på att sprida askan från värmeverket till skogsmark. Varför lägga ut aska i skogen? Skogsbruket självt är en bidragande orsak till att skogsmarken försuras. När marken försuras urlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar markens produktionsförmåga och på sikt kan innebära minskad tillväxt i våra skogar. Ett sätt att motverka detta är att återföra aska från förbränning av biobränslen till skogsmark som totalavverkats. 10

Giftfri miljö Detaljerade miljömål 1. Produktvalsprincipen 1 ska alltid tillämpas vid inköp. För att underlätta dessa val ska krav ställas på miljö- och hälsodeklarationer av varor och tjänster vid upphandling från och med 2006. 2. Senast 2010 har användandet av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdena upphört. 3. Hushållen och företagens kunskaper om kemikaliers förekomst, farlighet och hantering i samhället ska öka kontinuerligt. 1. EKU-verktyget används vid kommunens upphandlingar och krav ställs på innehållsdeklarationer. Det är sedan varje verksamhets ansvar att tillämpa produktvalsprincipen. Kommunens inköpskontor utbildas löpande i offentlig upphandling. En särskild miljögrupp har tillsatts för att ytterligare miljökrav ska ställas i upphandlingar. Sandvikens Energi AB tillämpar gällande miljökrav vid upphandlingar. Ett nytt register för bolagets alla kemikalier har införts och ska implementeras, detta medför bättre kontroll av inköp av kemikalier. 2. Tidigare år har Bygg- och miljöförvaltningen i samarbete med Sandvikens Energi AB gjorts särskilda informationsinsatser för att begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel. Under 2009 har inga särskilda insatser genomförts. Nationellt miljökvalitetsmål Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. En revidering av samtliga allmänna vattentäkter ska göras senast 2010 och då kommer också frågor om användning av kemiska bekämpningsmedel att behandlas. Sandvikenhus AB använder inga miljöfarliga bekämpningsmedel vid skötsel av parker och andra utemiljöer. Bland annat används ättika för ogräsbekämpning på grus och plattbelagda ytor. Ättika är ett miljövänligt alternativ, godkänt av EU och KRAV. 3. Under 2009 deltog miljö- och hälsoskyddsavdelningen i ett projekt som Kemikalieinspektionen drev tillsammans med kommunerna. Inventeringar av vilka kemikalier som såldes i företag genomfördes och det kontrollerades om dessa medel klarade de krav som lagstiftningen ställer. Genom den information kommunen kan ge och den övriga informationen som finns ökar kunskapen kontinuerligt. 1 Produkter med minsta möjliga miljöpåverkan ska väljas i första hand. 11

Säker strålmiljö Detaljerade miljömål 1. År 2010 ligger radongashalterna i kommunens befintliga skolor och förskolor under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 2. År 2020 ligger radongashalterna i kommunens befintliga arbetsplatser och bostäder under det nya riktvärdet 200 Bq/m3 luft. 3. 2007 skall de som eldar med biobränslen från områden som fått ett nedfall på mer än 30 kbq/m2 ha fått information om hur sådan aska skall hanteras 1. 2. Målen förväntas uppnås eftersom nya mätningar genomförs kontinuerligt och fastigheter med problem utreds och åtgärdas. Mätningar i kommunens skolor och förskolor har genomförts under tidigare år och där det var förhöjda värden har detta åtgärdats. Mätningar i Sandvikenshus AB:s bostadsbestånd har genomförts under 2007-2009. Arbete med handlingsplaner och radonutredningar genomfördes under 2009 och kommer att fortsätta att arbetas med under 2010. När det gäller arbetsplatser gäller Boverkets riktlinjer. Som privatperson kan man genomföra radonmätningar i den egna bostaden. Det finns däremot inga sammanställningar på hur det totalt ser ut i det privata bostadsbeståndet. Under hösten 2008 gick Bygg- och miljöförvaltningen ut med Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. information till alla fastighetsägare, både till enfamiljshus och flerfamiljshus om radonhalter och att man kan mäta halterna i sin fastighet och hur man går tillväga för att mäta. Under 2008-2009 tog Bygg- och miljöförvaltningen del av 487 stycken radonmätningar genomförda i privata fastigheter. Det är en markant ökning av genomförda mätningar jämfört med året innan. Det är sedan upp till varje fastighetsägare att åtgärda radonproblem, det finns bidrag att söka för sådana åtgärder hos Länsstyrelsen.(www.lansstyrelsen.se) 3. En informationsbroschyr om askhantering har delats ut vid behov tidigare år. Ingen information har gått ut under 2009. Strålning en vardagsrisk Strålning förekommer i flera olika former och är något som vi utsätts för dagligen. Problemet med höga radonhalter i bostäder bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna i den allmänna miljön, särskilt i kombination med rökning. De farorna kan man som tur är undvika, till exempel genom att mäta radongashalten i lokaler och bostäder och sedan kan olika åtgärder minska radonhalten. 12

Ingen övergödning Detaljerade miljömål 1. Senast år 2025 överstiger halten totalfosfor i Storsjön aldrig 25 μg/l, för att minska risken för massiv blomning av blågröna alger. 2. En minskning av halterna tillförd fosfor kan tydligt påvisas till 2010, jämfört med 1999. Näringssituationen i Storsjön, dess tillflöden och utflöde ska följas i undersökningsprogram som gör det möjligt att påvisa förändringar i framtiden. 3. Senast 2010 är alla undermåliga avloppsanläggningar inom kommunen, som inte uppfyller dagens krav på rening, åtgärdade. Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. avloppsreningsverk, utvidgningen av kommunens verksamhetsområden för allmänt VA samt förbättrade enskilda avlopp har bidragit väsentligt till denna reduktion. Utvecklingen följs genom de provtagningar. 4. Alla fastighetsägare minimerar användningen av gödningsmedel, samt hanterar och doserar med försiktighet. 5. Samtliga lantbruk och gårdar med djurhållning skall senast 2006 ha fungerande gödselvårdsanläggningar anpassade för det antal djur och djurslag som hålls på fastigheten. 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 ö storsjön v storsjön norbyviken målnivå 1. Periodvis är nu halterna så låga att algblomning inte kan förväntas. Dock är fosforhalterna inte kontinuerligt så låga att vi kan säga att problemen är lösta. Fastighetsägarnas välvilja att bygga om sina enskilda avlopp har bidragit till att fosforhalterna har minskat. Med den positiva trenden hittills finns det goda förhoppningar om att målet ska vara nått till 2025. 2. Sedan 1999 har flera åtgärder vidtagits för att reducera fosforutsläppen till Storsjön. Ombyggnationen av Figur 7: Totalfosfor mikrogram/liter (µg/l), Storsjön 3. Arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp började 1999. Åretruntboende var den första målgruppen, och 2005 tillkom fritidsbebyggelsen. Hittills har ca 1400 enskilda avlopp åtgärdats men det återstår fortfarande ca 250 anläggningar att åtgärda. 13

Huvuddelen av SEAB: s avloppsreningsverk är åtgärdade. Vid Hedåsens avloppsreningsverk pågår ett arbete med ett nytt tillstånd. Tillståndet innebär skärpta utsläppskrav, förbättring av rötkammaren och att ett biosteg byggs. 4. I samband med bedömningar av enskilda avlopp ingår det rekommendationer att inte använda fosfathaltiga tvätt- och diskmedel. Det och den övriga information som kommunen och andra aktörer erbjuder medför att medvetenheten ökar och därmed kan det även medföra att även användningen minskar från år till år. 5. På grund av stor ärendehantering och att arbetet har flyttats mellan tillsynsområden under året har inte målet arbetats med. Eftersom målet är eftersatt och skulle ha fungerat redan 2006 är det inte uppfyllt. 14

Levande sjöar och vattendrag Detaljerade miljömål 1. Kommunen arbetar aktivt, i enlighet med framtagen Fiskeplan, för att återställa, förbättra och bevara förutsättningarna för naturligt förkommande fiskbestånd och stammar ur naturvårdssynpunkt. Därmed återfås också de naturliga fiskbestånden i sådan omfattning att uttag i form att t ex sportfiske möjliggörs. 2. Vattenskyddsföreskrifter för vattentäkten Öjaren ska revideras senast 2007. 1. Under 2009 genomfördes inte några åtgärder såsom omlöp och liknande. Det finns däremot åtgärder kring fiskeplanen planerade för 2010. Under 2008 skedde arbete med åtgärder i Hötjärnsbäcken och Långbobäcken. Vid Hötjärnsbäcken har ett s.k. omlöp reparerats. Öring från Laxbäcken har satts ut i Hötjärnsbäcken, detta för att återintroducera öring i bäcken. I Långbobäcken har felaktiga vägtrummor ersatts. Den kalkdocerare som står vid Borrsjöån har under många år haft en osäker funktion. Konstruktionen med vibratordocerare var sliten med många driftstopp som följd. Därför har den under hösten 2009 skrotats och ersatts med den doceraranläggning som under många år stått vid Rojärvi, men där tagen ur drift. Detta är en annan typ av anläggning som har skruvdocerare och är av samma modell som den som sedan länge varit i bruk vid Österbergsbäcken och med hög dtriftsäkerhet. Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 2. En remissutgåva för vattenskyddsföreskrifter togs fram under 2009. Föreskrifterna kommer att gå ut på remiss och kommer att blir formellt antagna under 2010. Målet får en röd symbol eftersom föreskrifterna egentligen skulle ha varit färdiga 2007. Levande vatten i kommunen Av kommunens samtliga sjöar inventerades 81 sjöar under tiden 1996-97, till underlag för en fiskeplan. 69 sjöar beskrivs i planen och 41 har blivit föremål för olika åtgärdsförslag, bland annat restaurationsåtgärder. Som resultat av olika åtgärder har bl.a. ca sex mil sammanhängande rinnande vatten utan vandringshinder skapats i Borrsjöåns vattensystem. Länets första omlöp kring ett vandringshinder har anlagts i Pengerbäcken. Detta för att säkra vandring av fisk till de övre delarna av vattendraget där det finns ett bestånd av flodpärlmussla som för sin reproduktion är beroende av öring. 15

Grundvatten av god kvalitet Detaljerade miljömål 1. Till år 2007 skall vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun vara upprättade, det vill säga inventeringar skall ha gjorts och vattenbehov och tillgång på lämpliga vattenresurser samt för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar skall finnas redovisade i text och på karta. Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag 2. Till 2010 ska vattenskyddsföreskrifterna till alla vattentäkter i Sandvikens kommun ha reviderats. 1. Målet är inte uppnått i tid. Sandviken Energi AB arbetar dock sedan en tid med att upprätta vattenförsörjningsplaner för Sandvikens kommun. 2. En remissutgåva för vattenskyddsföreskrifter togs fram under 2009. Föreskrifterna kommer att gå ut på remiss och kommer att blir formellt antagna under 2010. Grundvattensituationen i Sandviken I Sandvikens kommun finns sex kommunala grundvattentäkter som försörjer cirka 5 300 personer med dricksvatten. Dessa vattentäkter levererar i dagsläget ett dricksvatten av god kvalitet. I tre av dessa sex grundvattentäkter har det hittas rester av bekämpningsmedel. I två av täkterna låg halterna över gällande gränsvärden och kolfilter har installerats för att åtgärda problemet. 16

Ett rikt växt- och djurliv Detaljerat miljömål 1. Till år 2007 skall ett naturvårdsprogram vara upprättat för områden som hyser rödlistade arter 2, eller av andra skäl anses ha ett högt naturvärde. Kommunen går före och utgör ett föredöme på egna marker. 1. Under 2006 antog kommunfullmäktige ett naturvårdsprogram för Sandvikens kommun. Programmet arbetades fram under 2005-2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. I naturvårdsprogrammet finns mål och åtgärder för hur naturvärden i kommunen ska tas tillvara och förstärkas. Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Arbetet med målen och åtgärderna i Naturvårdsprogrammet fortsätter framåt. En åtgärd i naturvårdsprogrammet är att restaurera hagmarken i Källriken, strax utanför Sandvikens tätort. Källriken är en rest av det äldre odlingslandskapet som med rätt skötsel kan återfå en rik flora. Restaureringen påbörjades under 2006 med hjälp av det statliga bidraget till lokal naturvård. Under 2009 genomfördes ett examensarbete av en student på Mittuniversitetet gällande biologisk mångfald och Sandvikens kommun, Högbo Bruk. Titel, Kan riktade skötselåtgärder öka biologisk mångfald. I examensarbetet genomfördes inventeringar och föreslogs skötselåtgärder som på lång sikt kan bibehålla och öka det biologiska värdet. Detta arbete kan vara en hjälp inom arbetet med naturvård i kommunen. Bild 1. Stengärdsgård vid den igenväxande betesmarken i Källriken. (Foto: Anna Käller) 2 Rödlistan är namnet på den lista som beskriver vilka arter i Sverige som är sällsynta och hotade. För information se hemsidan: www.artdata.slu.se 17

Myllrande våtmarker Detaljerade miljömål 1. Från och med år 2005 skall skogsbilvägar byggas så att negativa effekter på våtmarker med höga natur- eller kulturvärden undviks. 2. Senast år 2010 skall samtliga våtmarksområden i den nationella myrskyddsplanen ha ett lagstadgat skydd. 1. Om en väg skulle påverka ett område förs en dialog med markägaren eller exploatören för att undvika skador. Det finns dessutom flera instanser som får ärendet på remiss för att undvika att vägarna orsakar skador bla Länsmuseet. Under 2009 har 3 samråd avseende skogsbilvägar handlagds av Skogstyrelsen. Ingen av dessa har berört klass 1 eller 2 våtmarker. Nationellt miljökvalitetsmål D Våtmarkernas et går inte att säga ekologiska när våtmarkerna och vattenhushållande andvikens funktion kommun i landskapet kommer att skall vara bibe- helt i S skyddade. hållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Länsstyrelsen arbetar med att skydda de våtmarker som finns upptagna i myrskyddsplanen. Länsstyrelserna ansvarar för bildandet av naturreservat, men även kommunerna har den möjligheten. 2. I Sandvikens kommun finns enligt uppgift från länsstyrelsen tre objekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen. Två av dessa ligger i Österfärnebo. Ett av dessa ingår till större delen i redan skyddat område. I det andra har reservatsbildning påbörjats. Den tredje våtmarken är Lomsmuren, som är utpekad som Natura 2000-område 3 och ska även det få ett långsiktigt skydd. 3 Värdefulla naturområden som respektive EU-land utpekat som viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. 18

Levande skogar Detaljerade miljömål 1. Skötselkrävande skogar med höga naturvärden på kommunens mark vårdas så att värdena bevaras och förstärks. 2. Antalet kända och skyddade nyckelbiotoper 4 ökar kontinuerligt och är år 2010 dubbelt så många som år 2003, vilket innebär minst 20 biotopskyddsområden. 3. Från och med 2005 värnas skogens biologiska kulturarv. Fornlämningar skadas inte och skador på övriga kända och värdefulla kulturlämningar är försumbara. 1. Inga naturvårdshuggningar genomfördes under 2009. Under tidigare år har flera åtgärder genomförts. Uthuggningar är planerade för de kommande åren. 2. Antalet biotopskyddsområden har ökat från 13 stycken 2004 till 19 stycken 2008. Det verkar därmed som det uppsatta miljömålet kommer att kunna nås. Antalet naturvårdsavtal 5 ökar också och är nu 13 stycken, vilket är en ökning med 4 st sedan 2007. (totalt 53,4 ha). I privatägd skog inom Sandvikens kommun finns idag 129 registrerade nyckelbiotoper (totalt 451,7 ha), tre nya har tillkommit sedan 2004. Sveaskog har 57 nyckelbiotoper och tillsammans utgör de 205 ha skogsmark inom kommunens mark. Nationellt miljökvalitetsmål Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Bergviks skog AB har 59 st nyckelbiotoper och tillsammans utgör de 229 ha mark. De har även 91 ha så kallade vitryggsområden 6 avsatt i sin skog. Biotopskydd, ha 12 0 0 10 0 0 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 8. Areal produktiv skogsmark i Gävleborgs län med biotopskydd. Källa: Skogsstyrelsen 3. Kulturlämningar i form av kolbottnar och eldpallkojor är relativt vanliga. De kända lämningarna finns i med på digitala kartor och kan därför lokaliseras i skogen. Alla lämningar märks ut med gps och kan därför hittas lätt vid avverkningar. Sveaskog har vid avverkning hittat kolbottnar. 4 Nyckelbiotop = naturtyp/skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens biologiska mångfald. 5 Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som skyddar områden som har höga naturvärden men inte klassas som nyckelbiotoper. 6 Andelen lövträd ökas genom skötsel, vilket gynnar vitryggig hackspett och andra hotade arter. 19

Ett rikt odlingslandskap Detaljerade miljömål 1. Antalet betesdjur och areal betesmark inom kommunen motsvarar år 2010 minst den nivå som fanns år 2003. 2. Andelen ekologiskt odlad mark inom kommunen ökar successivt och ligger från och med år 2010 alltid minst i nivå med andelen ekologiskt odlad areal i länet totalt. 3. År 2025 är merparten av jordbruksmark inom kommunen ekologiskt brukad. 4. År 2010 är andelen ekologiskt producerade livsmedel som används i kommunal verksamhet minst 15 %, räknat som inköp i kronor per år. 2003 köpte centralköket i Sandviken livsmedel för 20 miljoner kronor, av dessa lades 1,5 miljoner på ekologiska livsmedel, vilket motsvarar 7,5 %. 1. Enligt statistik från Länsstyrelsen är antalet betesdjur och areal betesmark vår kommun lite högre än utgångsiffrorna från 2003. Antal betesstödrätter för betesmark är 822 ha i Sandvikens kommun. Betesmarkareal i åtaganden är 360 ha. Utöver det finns det ca 400 ha ytterligare betesmark. Nationellt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 3. I dagsläget är det svårt att säga om målet kommer att vara uppnått. 4. 2009 utgjorde andelen ekologiskt producerade livsmedel 18,3 %. Mejerivarorna utgör en stor del av de ekologiska livsmedlen. Utöver detta har kommunen under år 2009 satsat på Smarta mat dagar med ekologiska produkter som till exempel grönsaker, pasta, köttfärs och pannkaka. 2. I länet var 31 % av den stödberättigade åkermarken ekologiskt odlad. I vår kommun var motsvarande siffra 26 %. Även om det är en bra bit kvar till samma nivå som i länet som helhet är det en markant ökning jämfört med 2004 då siffran var 17,6 %. 20

God bebyggd miljö Detaljerade miljömål 1. Från och med 2005 är hållbar utveckling en naturlig del i planeringsprocessen. 2. Till 2007 utvecklas pedagogiska hjälpmedel, till exempel ett ekologiskt visningshus, för att i liten skala illustrera hållbar utveckling i hemmet. 3. År 2025 har andelen osorterat hushållsavfall minskat så att det utgör endast 3 % av det totala hushållsavfallet. 4. År 2025 har allt slam från kommunens avloppsreningsverk en kvalité med avseende på miljöbelastande ämnen och hygien som gör att det utan risk kan användas som en resurs i samhället. 5. Företag verksamma inom Sandvikens kommun verkar på ett trovärdigt och pådrivande sätt för en bättre miljö - lokalt och globalt. Senast år 2025 arbetar samtliga företag, med fler än två anställda, med miljöledningssystem eller branschspecifik miljödiplomering. Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så ett en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 9. Senast 2010 har samtliga kommunala verksamheter och bolag upprättat en handlingsplan som ger förutsättningar för ständiga miljöförbättringar vid respektive arbetsplatser. Detta i syfte att i enlighet med kommunens Agenda 21-arbete och lokala miljömål föra kommunen närmare ett hållbart samhälle. 10. Alla förskolor/skolor ska arbeta med minst ett av kriterierna för grön flagg varje läsår. Till år 2010 har minst 5 förskolor/skolor Grön flagg eller liknande miljöcertifikat. 6. Sandvikens Kommun informerar på ett kompetent och kraftfullt sätt i såväl lokala som globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Senast år 2010 skall samtliga anställda inom Sandvikens Kommun ha erbjudits minst tio timmars miljö- och kretsloppsutbildning. 8. Antalet utbildade miljöpiloter hålls konstant runt 50 stycken. Nya utbildningar genomförs om antalet miljöpiloter av olika anledningar minskar. Miljöpiloterna verkar som kontaktpersoner och för ut miljöinformation på sina arbetsplatser, t ex genom att hålla miljöstudiecirklar. 21

1. Inriktningen med arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen utgår ifrån vision 2025 där hållbar utveckling, trygghet, jämlikhet och god livsmiljö är några av ledorden. 2. Något ekologiskt visningshus har inte tagits fram men om man tittar på de insatser som kommunen har genomfört under åren som både har varit riktade till kommunens anställda och allmänheten t.ex. satsningar gentemot skolorna med olika material med miljöutbildning till eleverna och projekt riktade till de anställda i kommunen har målet uppnåtts. 3. Det är svårt att säga idag om målet kommer att vara nått 2025. Det man kan se av statistiken är att alla sorterbara fraktioner har ökat över åren Genom information och ökad miljömedvetenhet kan siffran osorterat avfall minska ytterligare i framtiden. 4. I dagsläget behandlas slammet vid Econova i Älvkarleby som blandar slammet med flisat grönavfall och komposterar materialet som sedan används som täckmaterial vid Forsbacka avfallsanläggning. Slamkvaliteten är bra men eftersom jordbruket är mycket restriktivt till att använda kommunalt avloppsslam på åkrarna levereras idag inget slam till jordbruksnäringen. 5. Allt fler och fler företag inser vikten av att arbeta kontinuerligt med miljöfrågor. Fler företag certifierar sig även enligt olika ledningssystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett företag kan ha ett fungerande ledningssystem inom bl.a. miljö fastän det inte är certifierat. Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB arbetar också med att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. 6. Under 2009 har flera insatser genomförts för att informera kring lokalaoch globala miljö- och kretsloppsfrågor. 7. Det verkar inte som det räcker med att miljöpiloterna håller i miljöstudiecirklar för att nå målet om att alla anställda ska erbjudas 10 timmars miljöutbildning till 2010. Det beror på flera saker, men bland annat saknar miljöpiloterna ofta tid och resurser för att hålla miljöstudiecirklar. Kompletterande åtgärder behöver utarbetas för att nå målet. 8. Senaste utbildningsomgången för nya miljöpiloter hölls under 2007. Under 2009 har det tillkommit några nya miljöpiloter som dock inte har gått någon utbildning än. Antalet miljöpiloter överstiger 50 stycken men hur aktiva de är varierar kraftigt. Under 2009 har två miljöpilotsträffar hållits där piloterna får en chans att träffas, ta del av ny information och för att få ny inspiration att ta med sig till deras arbetsplatser. 9. Sandvikenhus AB jobbar med ett miljöledningssystem uppbyggt enligt standarden ISO 14001, men har inte certifierat sig. Sandviken Energi AB har övergripande och detaljerade miljömål. Bolaget arbetar även med att införa ett miljöledningssystem. Alla skolenheter har en egen plan för hur de arbetar med miljöfrågor. Alla förvaltningar och bolag ska vara medvetna om kommunens lokala miljömål och energiplanen/klimatstrategins mål. Medvetenheten kring dessa mål höjs genom olika informationsinsatser, hemsidan, intranätet och genom miljöpiloternas arbete. 22

10. Inom förskola och skola arbetas det flitigt med miljöfrågor. Det märks inte minst på arbetet med Grön Flagg, Håll Sverige Rents miljöcertifiering för skolor och förskolor. Totalt arbetar 5 förskolor i kommunen med Grön Flagg. En aktivitet som förskolorna/skolorna är aktiva inom varje år är skräpplockardagarna. Förra året deltog 15 st förskolor/skolor totalt var det 1358 deltagare. Det är en stor ökning av deltagare från förra året. Miljöpiloter finns på varje skola och förskola så att aktuell information kan nå ut i hela organisationen. Förskolorna och skolorna är även aktiva i andra miljöprojekt som drivs av olika organisationer, tex har Gästrike återvinnares avfallspedagog har varit och besökt många skolor under 2009. Skolorna arbetar för att lära barnen att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett bättre förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. 23

Energiplanen 2004. Delmål för bostäder och lokaler I detta avsnitt redovisas hur det har gått för målen i energiplanen från 2004. Flera av målen har nått sitt måldatum och har då en fyrkantig symbol vid sin text. Flera av målen från 2004 finns även under Energiplan/klimatstrategi 2007 i en uppdaterad version. 1. Den totala energianvändningen skall minska från nivå 2001 genom att bästa tillgängliga teknik används vid varje renoverings- och utbytestillfälle. 2. Energianvändning vid uppvärmning av bostäder skall energieffektiviseras samt miljöanpassas. Förbrukningen skall från 2001 minska med 10 % fram till 2007. 3. Energiförbrukningen i kommunens lokaler skall från 2001 minska med 15 % till 2007. 4. Inom tätorter skall utbyggnaden av fjärrvärme fortgå med 200 nya abonnenter per år t.o.m. 2007. 5. I landsorten skall underlag för fastbränsleeldade närvärmecentraler utredas till år 2006. Bild 2: Gamla bruket (Foto: Sandvikens kommun) 6. Antalet fastigheter uppvärmda med fossila bränslen skall successivt minska från nivå år 2003. 7. Antalet fastigheter med eluppvärmning skall minska. En utredning omfattande antalet eluppvärmda fastigheter samt fördelning på vattenburen- respektive direktverkande el genomförs 2004. 8. Småskalig vedeldning inom tättbebyggt område skall på sikt enbart ske i miljögodkända pannor. 1. Den totala energiförbrukningen har minskat i kommunen sedan 2001 I kommunkoncernen arbetas det aktivt med att minska förbrukningen. Målet finns även i en uppdaterad version under Energplan/Klimatstrategi 2007 för fortsatt uppföljning. 24

2. Enligt statistik från SCB har den totala energiförbrukningen minskat sedan 2001. I Sandvikenhus AB: s bostadshus har energianvändningen för uppvärmning minskat med 14 % till 2007. Under fler år har intresset för berg- och jordvärme gått uppåt bland privathushållen under 2009 fick miljö- och hälsoskyddsavdelningen in ungefär lika många anmälningar om berg- och jordvärmepumpar som föregående år. Totalt lämnades 78 st anmälningar in och sedan 2001 har 1228 installationer av värmepumpar anmälts till kommunen. Målet finns även i en uppdaterad version under Energplan/Klimatstrategi 2007 för fortsatt uppföljning. 3. Energiförbrukningen har minskat men inte med 15 %. En orsak till detta är en ökad verksamhet i kommunens lokaler. Målet finns även i en ny version under Energplan/Klimatstrategi 2007 för fortsatt uppföljning. 5. Sandvikens Energi AB har utrett möjligheten att bygga fastbränsleeldade närvärmecentraler på flera ställen. Utredningen kom dock fram till att det inte är ekonomiskt lönsamma för bolaget att bygga ut närvärme där. 6. Den senaste siffran från 2009 visar att det fanns det 307 registrerade villapannor (under 60 kw) som eldades med fossila bränslen. Det är en minskning med över hälften så många som 2003. Oljeuppvärmningen i kommunala fastigheter fortsätter att minska. 2009 hade Sandvikenhus AB 5 st oljeuppvärmda fastigheter. Arbetet med att minska oljeanvändningen fortsätter under 2010. Detta mål finns även under Frisk luft och i Energiplan/Klimatstrategi 2007. 7. Sandvikenhus AB har 7 fastigheter med direktverkande el. Någon utredning som avses i målet har dock inte genomförts. 8. Antalet miljögodkända pannor ökar. För mer information se Frisk Luft sid 9. 4. I Sandviken har utbyggnaden av fjärrvärmesystemet medfört att många enskilda oljepannor har ersatts med energi från Björksätra kraftvärmeverk. Eftersom huvuddelen av energin vid värmeverket produceras av biobränslen har den ökade anslutningen av kunder medfört att utsläppen av klimatpåverkande koldioxid minskat. Under 2009 anslöt sig 38 nya kunder till fjärrvärmenätet i Sandviken och 3 stycken anslöts i Storvik. Totalt i Sandviken och Storvik är nu 2150 kunder anslutna till SEAB: s fjärrvärmenät. 25

Energiplanen 2004. Delmål för transporter Bild 3: Visning av miljöfordon. (Foto: Anna Käller) 1. Senast år 2010 skall minst 5,75 % av bensin- och/eller dieselförbrukningen i kommunen ha ersatts med alternativa drivmedel. 2. Lokalt producerad biogas skall kunna utnyttjas som fordonsbränsle, alternativt utökad fjärrvärme/elproduktion, senast år 2007. 3. År 2005 skall minst hälften av kommunkoncernens fordonspark utgöras av fordon som drivs av icke fossila bränslen och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande. 4. År 2005 har näringslivet en fordonspark som till 25% drivs med icke fossila drivmedel och/eller fordon av minst miljöklass 1 eller motsvarande. 5. Resandet med Kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena år 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha ökat med 10% till 2008 samt med 25% senast år 2010 (mätt i personkilometer) 6. Sandvikenborna och de anställda som verkar i Sandvikens kommun är senast 2008 medvetna om konsekvenserna av energiåtgång och miljö vid val av olika transportformer. Invånarna lär sig att källsortera sina resor. 7. Senast år 2008 skall livsmedel till skolor, förskolor och kommunala institutioner i möjligaste mån samordnas för att minska trafikbelastningen och utsläpp. 8. Sandvikens Kommun skall ställa miljökrav på transporter vid upphandling. 1. 3. Information om hur det går med målen finns på sida 7, Begränsad klimatpåverkan. Målet finns även i en uppdaterad version under Energplan/Klimatstrategi 2007 för fortsatt uppföljning. 2. Målet är inte nått i tid. För mer information om biogasproduktion och samarbeten se åtgärd 9 under Energiplan/Klimatstrategi 2007/transporter. 4. Målåret har varit och det har inte gått att följa upp målet framgångsrikt. Det är svårt att säga hur det ser ut för näringslivet 26

totalt. För mer information se sid 6 Begränsad klimatpåverkan. Målet kommer fortsätta att arbetas med under Begränsad klimatpåverkan och i energiplan/klimatstrategi 2007. 5. Se mål 3 under Frisk luft sid 8. Målet finns även i en uppdaterad version under Energiplan/Klimatstrategi 2007/transporter. 6. Vid miljöpilotsutbildningar och träffar tas detta upp. En ny Energiplan/Klimatstrategi har antagits där mål och åtgärder finns med som rör transporter och som kommer att kunna bidra till att målet kan uppfyllas. Det finns information kring detta på kommunens hemsida men då krävs det eget aktivt informationssökande från den enskilde personen. Kommunens miljökalender som skickades till alla hushåll 2009 tog upp olika tips på hur man som privatperson kan minska sin miljöbelastning. Kommunens anställda och allmänheten får information om ämnet vid flera tillfällen under året. Målet anses som uppnått eftersom dessa insatser har genomförts men det är svårt att mäta att mäta om de boende i kommuen har tagit till sig och förstått den infomration de har mottagit. Detta är ett arbete som sker hela tiden i kommunen. 7. Se mål 2 under Frisk luft sid 9. 8 Målet finns i en uppdaterad version under Energiplan/klimatstrategi 2007, åtgärd 2 och 3. Arbete med detta pågår inom hela kommunkoncernen. Miljökrav ställs så långt som lagen medger som skallkrav i utvärderingen samt i kontraktsvillkoren. Kommunen har även satt ihop en särskild miljögrupp med deltagare från Inköpskontoret, Bygg- och miljöförvaltningen, Kommunikationsenheten och Servicekontoret som arbetar med att ställa rätta miljökrav i upphandlingar och som leder arbetet framåt för att kommunen ska bli miljömedvetna i sina val. 27

Energiplanen 2004. Delmål för näringslivet 1. Tillgängligheten för energianvändandet inom näringslivet och för samhället i övrigt skall vara 99,4 % eller högre. 2. Energieffektivisering skall ske inom områdena värmeåtervinning, effektivisering av processer, belysning och ventilation med utgångspunkt från förhållandena 2001. 3. Information skall erbjudas och rådgivning ges till näringsidkare för att stimulera till en ökad användning av förnyelsebara energikällor med start från år 2004. 4. Kommunen skall aktivt stödja verksamheter och samarbetsprojekt som syftar till att tillvarata regionens spillvärme. 5. Att till 2007 utreda ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en samordnad energiproduktion; el och värme, för kommunen och de största industrierna inom kommunen. Bild 4: Ånghammare (Foto: Mikael Nordgren) 1. Målet finns även under delmål för Näringsliv och energiproduktion i Energiplan/Klimatstrategi 2007. Elleveranserna har fungerat normalt under 2009. 2. Det har inte gått att sammanställa genomförda effektiviseringsåtgärder i näringslivet som helhet. Däremot kan vi se att energianvändningen inom industrin och byggverksamheten i kommunen har ökat under 2000-talet jämfört med 1990, enligt statistik från SCB. Det behöver däremot inte betyda att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts. Även om energiåtgången per producerad enhet minskat så ökar energianvändningen om den totala produktionen ökar. Därmed inte sagt att näringslivet inte kan eller bör bli ännu bättre på att spara energi och effektivisera sitt energianvändande. Kommunen arbetar med riktade åtgärder i form av information genom tex energirådgivaren för att ge näringslivet mer kunskaper om detta. Målet finns även i en uppdaterad version under Energplan/Klimatstrategi 2007 för fortsatt uppföljning. För information om de kommunala bolagens energieffektiviseringar se delmål och åtgärder under 28