Samrådsunderlag. Årsunda vattentäkt Sandviken Energi Vatten AB 2013-07-30. Uppdragsnr: 12030 Status: Granskningshandling

Samrådsunderlag Årsunda vattentäkt Sandviken Energi Vatten AB 2013-07-30 Uppdragsnr: 12030 Status: Granskningshandling

Samrådsunderlag Årsunda vattentäkt Sandviken Energi Vatten AB Beställare Sandviken Energi Vatten AB Ove Svahn Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C 973 31 Luleå Organisationsnummer: 556735-9434 Telefon: 0920-24 17 70 E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: www.vmbyran.se Uppdragsledare: Charlotta Lindberg/Anna Mäki Handläggare: Hanna Östrén Granskare: Anna Mäki 2013-07-30 Sida 2 (32)

Innehåll 1 Bakgrund... 5 2 Administrativa uppgifter... 6 3 Verksamhetens omfattning... 6 4 Omgivningsbeskrivning... 7 4.1 Lokalisering... 7 4.2 Planförhållanden... 8 4.3 Riksintressen... 8 4.4 Naturreservat och Natura 2000-områden... 9 4.5 Kulturmiljöer och fornminnen... 10 4.6 Flora och fauna... 11 4.7 Omfattning av friluftsliv, turism... 14 4.8 Strandskydd... 14 5 Hydrogeologiska förhållanden m.m.... 14 5.1 Geologiska förhållanden... 14 5.2 Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning... 16 5.3 Uttagsmöjligheter... 17 6 Vattenkvalitet... 18 7 Befintlig anläggning... 18 8 Skadeförebyggande åtgärder... 19 9 Miljökvalitetsnormer... 19 10 Miljömål... 19 10.1 Nationella miljökvalitetsmål... 19 10.2 Regionala och lokala miljömål... 21 11 Miljökonsekvenser... 22 11.1 Hydrogeologi... 22 11.1.1 Grundvattenavsänkning och influensområde...22 11.1.2 Grundvattenströmning...22 11.1.3 Uppehållstider och grundvattnets ursprung...23 11.2 Hydrologi... 26 11.3 Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet... 26 11.3.1 Temperatur...26 11.3.2 ph, alkalinitet och hårdhet...26 11.3.3 Organiskt material...27 11.3.4 Järn och mangan...28 11.3.5 Bekämpningsmedel...28 11.3.6 Algtoxiner...28 11.3.7 Övrigt...29 11.3.8 Bedömning av påverkan på vattenkvaliteten...29 2013-07-30 Sida 3 (32)

11.4 Geologi... 29 11.4.1 Sättningar...29 11.5 Miljö... 29 11.5.1 Naturmiljö...29 11.5.2 Kulturmiljö...30 11.5.3 Landskapsbild...30 11.5.4 Boendemiljö...31 11.5.5 Luftföroreningar...31 11.5.6 Buller...31 11.6 Hälsa... 31 11.7 Rekreation och friluftsliv... 31 11.8 Hushållning med naturresurser... 31 11.9 Sammanfattning av miljökonsekvenser... 32 Bilagor Bilaga 4 Växtarter i området vid vegetationsinventering år 2000 Bilaga 5 Influensområde vid sökt maxuttag (100 l/s) 2013-07-30 Sida 4 (32)

1 BAKGRUND Vattenförsörjningen till Sandvikens invånare baseras huvudsakligen på ytvatten från sjön Öjaren. Dricksvattenbehovet är ca 165 l/s i medeltal per år. 1 Råvattnet från Öjaren är inte av optimal kvalitet utan kräver relativt omfattande behandling i Rökebo vattenverk för att uppfylla Livsmedelsverkets krav på dricksvatten. Råvattnet uppvisar bland annat höga halter av organiskt material, höga färgtal, bakterier samt höga temperaturer sommartid. I dagsläget finns ingen reservvattentäkt som kan försörja hela Sandviken stad med dricksvatten vid utebliven leverans från Rökebo. Om hela eller en större del av vattenförsörjningen vore baserad på grundvatten av god kvalitet skulle exempelvis kemikaliedoseringen i vattenverket kunna reduceras avsevärt eller helt tas bort. När det gäller grundvattenbaserad vattenförsörjning för orter av Sandvikens storlek erfordras mycket goda hydrogeologiska förutsättningar. Inom rimligt avstånd från Sandviken stad finns endast en isälvsavlagring; Enköpingsåsen. Många undersökningar har utförts i åsen sedan 1930-talet, i syfte att lokalisera lämpliga områden för grundvattenutvinning i större skala. Vid Rökebo vattenverk finns ett antal äldre grundvattenbrunnar. Dessa används endast i begränsad omfattning idag på grund av att vattenkvaliteten inte är tillräckligt bra. Under år 2012 borrades två nya brunnar vid vattenverket och för närvarande pågår provpumpning. Årsunda vattenverk försörjer kontinuerligt Årsunda samhälle med dricksvatten, i medeltal ca 350 m 3 /d (ca 4 l/s). Vattenverket har funnits sedan 1950-talet, men renoverades och byggdes om år 2011. Råvattnet baseras på grundvatten från isälvsavlagringen Enköpingsåsen. Vattenuttag sker från brunn Års 2. Vattenverket kan även leverera vatten till Sandviken via en ledning dragen genom Storsjön. Råvattnet tas då från brunn Års 1. Bortledande av grundvatten (>1 000 m 3 /d) och anordnande av anläggningar för detta är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VA-anläggningarna i Sandvikens kommun, avser att ansöka om tillstånd till grundvattenuttag ur brunn Års 1 och Års 2 i Årsunda vattentäkt, sammantaget uppgående till 4 350 m 3 /d (ca 50 l/s), räknat som dygnsmedel (vilket motsvarar ca 1 590 000 m 3 /år), och maximalt 8 700 m 3 /d (ca 100 l/s), räknat som dygnsmax, under maximalt tre månader per år samt anordnande av anläggningar för detta vid Årsunda vattenverk. För brunn Års 1, anlagd innan miljöbalken trädde i kraft, söks lagligförklaring enligt lagen (1998:811) om införande av miljöbalken 17 och för brunn Års 2 söks tillstånd. För att långsiktigt möjliggöra uttaget kommer även tillstånd att anlägga ytterligare två brunnar i vattentäktsområdet att sökas. 1 Grundvattenmagasinet Öjaren (K 303), Hans Söderholm, Sveriges geologiska undersökning, 2010 2013-07-30 Sida 5 (32)

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare är Sandviken Energi Vatten AB, huvudman för de allmänna VA-anläggningarna i Sandvikens kommun. Kontaktperson: Bertil Paulsson Telefon: 026-24 12 45 E-post: bertil.paulsson@sandviken.se Ansökan avser verksamhet på fastigheten Årsunda Prästbord 1:81, vilken ägs av Sandvikens kommun. Rådighet för vattenverksamheten föreligger eftersom Sandviken Energi Vatten AB är ett kommunägt bolag. 3 VERKSAMHETENS OMFATTNING Sandviken stads vattenbehov är idag uppemot 165 l/s, räknat som årsmedel. Anledningen till att det sökta maximala uttaget endast är 100 l/s är bland annat risken för höga halter av organiskt material i grundvattenmagasinet. Att öka grundvattenuttaget i Årsunda är ett bra alternativ i flera avseenden. Ett råvatten av bättre kvalitet erhålls, anläggnings- och driftkostnaden blir liten, flexibiliteten i driften ökar och en god säkerhet uppnås. Om tillstånd till ett större grundvattenuttag inte erhålls innebär det att vattenförsörjningen till invånarna i Sandviken fortsättningsvis till största del kommer att baseras på ytvatten från sjön Öjaren, vilket inte är av optimal kvalitet utan kräver relativt omfattande behandling för att uppfylla Livsmedelsverkets krav på dricksvatten. 2013-07-30 Sida 6 (32)

4 OMGIVNINGSBESKRIVNING 4.1 Lokalisering Ansökan avser verksamhet på fastigheten Sandviken Årsunda Prästbord 1:81, belägen i Årsunda ca 8 km från Sandviken i Gävleborgs län. I figur 1 visas en översiktskarta. Mellan Årsunda och Sandviken ligger Storsjön, vars vattennivå regleras mellan 61,0 och 62,1 m över havet vid Forsbacka kraftstation. Regleringsamplituden är således 1,1 m. Enligt VISS 2 har Storsjön en måttlig ekologisk status och en god kemisk status. Storsjön är övergödd och det kommer att krävas flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Botten i Storsjön består huvudsakligen av sand och dy. 3 Årsunda präglas av den topografiskt väl framträdande isälvsavlagringen Enköpingsåsen, som löper i nord-sydlig riktning från söder om Mälaren till strax söder om Tärnsjö, där den delar sig i två grenar. Den västra grenen sträcker sig vidare mot Årsunda, Sandviken och Ockelbo och fortsätter sedan norrut. Väg 272 ligger på isälvsavlagringen och passerar öster och söder om Årsunda vattenverk. I Årsunda samhälle är åsen tätbebyggd, i huvudsak med bostadsbebyggelse. Norr om Årsunda samhälle finns ett flertal fritidshus. Området används även som friluftsområde. Omgivande mark är huvudsakligen öppen odlingsmark samt skogsmark. Rökebo vattenverk Årsunda vattenverk 5 km Figur 1. Lokalisering (efter www.hitta.se). 2 VattenInformationsSystem Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 3 Muntligt utlåtande från dykare Ove Svahn 2010-05-11 2013-07-30 Sida 7 (32)

En översiktlig inventering av potentiella föroreningskällor för vattentäkten 4 gjordes i samband med utarbetandet av förslag till nytt skyddsområde. De största riskerna för vattentäkten bedömdes vara enskilda avlopp samt hantering av bekämpningsmedel och petroleumprodukter 4.2 Planförhållanden I planbeskrivningen till översiktsplanen 5 för Sandvikens kommun från år 1990 ingår Årsunda. I planen anges bland annat att den östra sidan av åsen, längs Storsjön, bör bevaras som grönområde. I Sandvikens kommuns översiktsplan för centrala Sandviken, antagen 2003-12-01, ingår inte området söder om Storsjön. Gällande detaljplan för del av fastigheten Årsunda Prästbord 1:81 vann laga kraft 2011-03-11. I planbestämmelserna anges att vattentäktsområdet är planerat för vattenverksändamål. Området ingår inte, såvitt känt, i någon övrig planering. 4.3 Riksintressen Utmed väg 272 på Enköpingsåsen genom Årsunda, ca 1,5 km söder om Årsunda vattenverk, ligger Årsunda gravfält 6, vilket klassats som riskintresse för kulturmiljövård (se figur 2). Gravfältet är landskapets största från yngre järnåldern. Av ett 90-tal fornlämningar är drygt hälften högar och resten runda stensättningar. En del av gravfältet, vilken utgör en av länets största torrängar, är även klassat som riksintresse för naturmiljövård (se figur 3). I fältskiktet finns ett stort antal ängsväxter med tonvikt på sådana som i huvudsak växer på sandiga jordar, t.ex. sandvita, backförgätmigej, gråbinka, rockentrav, sandtrav, sandnarv, ullört och mjölon. Dessutom finns mer utpräglade ängsväxter som låsbräken, backstarr, vårstarr, ängsnejlika och kattfot. På grund av den ovanliga floran finns här också flera rödlistade fjärilsarter. Gravfältet har ett mycket högt naturvårdsvärde, särskilt på grund av den artrika floran men också för landskapsbilden. Gravfältet ingår i ett större område som anses ha det högsta bevarandevärdet i länets bevarandeprogram för odlingslandskapet. Gravfältet står sedan länge under regelbunden skötsel och hävdas årligen med maskinell slåtter. 4 Årsunda vattentäkt, Tekniska underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, Sweco, Göteborg, 2012-04-13 5 Kommunomfattande översiktsplan 1990, Sandvikens kommun, del 2, Planbeskrivning, Stadsarkitektkontoret, september 1990, rev. Januari 1991 6 RAÄ nr Årsunda 9-1 2013-07-30 Sida 8 (32)

Figur 2 och 3. Område av riksintresse för kulturmiljövård respektive naturvård. Lantmäteriet I2009/00858. Utvecklad av Sweco. I figur 4 och 5 visas fotografier från Årsunda gravfält. Figur 4 och 5. Skylt vid den norra änden av Årsunda gravfält respektive Årsunda gravfält. 4.4 Naturreservat och Natura 2000-områden Den del av Årsunda gravfält som är klassat som riksintresse för naturvård (se figur 3) är även avsatt som ett Natura 2000-område. Såvitt känt finns inga andra naturreservat eller områdesskydd som kan påverkas av den planerade vattenverksamheten. 2013-07-30 Sida 9 (32)

4.5 Kulturmiljöer och fornminnen I kulturminneslagens 7 första kapitel slås fast att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och att ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter. Enligt den information om kända fornlämningar som finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets Fornsök finns ett område med fornlämningar ca 100 m sydost om Årsunda vattenverk (se figur 6). Årsunda gravfält (se avsnittet ovan) ligger ca 1,5 km söder om vattenverket. Årsunda vattenverk 100 m Figur 6. Fornlämningar. Källa: Riksantikvarieämbetets Fornsök 7 KML, Lag (1988:950, ändrad 2000:265) 2013-07-30 Sida 10 (32)

4.6 Flora och fauna I samband med den kvalitetsprovpumpning 8 som startades 2000-08-16 genomfördes en vegetationsinventering 9 med syfte att undersöka om sådan växtlighet förekommer som kan komma att påverkas negativt av ett grundvattenuttag på upp till 150 l/s. En begränsning av det undersökta området gjordes utifrån uppgifter från provpumpning utförd under perioden 1995-1996 10. Inventeringen var kvalitativ, d.v.s. man undersökte vilka arter som förekom men inte antalet av varje art. I kommande stycken redovisas resultat från vegetationsinventeringen samt beskrivs iakttagelser från fältbesök år 2012. Vegetationen antas inte ha förändrats i någon större utsträckning sedan år 2000. Där Enköpinsåsen sträcker sig ut i Storsjön, på den östra sidan, breder kraftig bladvassvegetation ut sig (se figur 7). Längst ut på den sandiga åsen utgörs vegetationen främst av al, björk och Salix-arter men där växer även enstaka tallar och granar. Trädrötterna är till viss del exponerade (se exempel i figur 8). Figur 7. Vassvegetation på Enköpingsåsens östra sida. 8 Kvalitetsprovpumpning Årsunda, Sweco Viak, 2002-05-17 9 Vegetationsinventering Årsunda, Sandvikens kommun, Stockholm 2000-10-18, VBB VIAK AB, Stockholmoch Falukontoret 10 Teknisk beskrivning till ansökan om vattendom för grundvattenuttag och återinfiltration, VBB Viak, 1997 2013-07-30 Sida 11 (32)

Figur 8. Exponerad trädrot långt ut på Enköpingsåsen. Undervegetationen (vegetationsskikten under trädskiktet) är sparsam och endast ett fåtal örter som videört och mjölke återfinns. Längre söderut breddar sig isälvsavlagringen. Tallvegetation dominerar trädskiktet men även björk och al samt rönn- och aspsly återfinns. Undervegetationen utgörs av torr risvegetation som lingon och blåbär samt odon och ljung. Längs åsformationen breder ett plant, något fuktigare område ut sig. Här dominerar en ganska tät, slyig al- och björkskog där även mycket rönnsly förekommer. Den risiga undervegetationen återfinns även här. Lingon- och blåbärsriset har fått inslag av ekorrbär, liljekonvalj samt fräkenväxter. Längs strandlinjen växer björk och utmed sjökanten löper ett bladvassbälte. Där isälvsavlagringen skjuter ut i vattnet mot väst är marken längst ut torr. Tall och björk dominerar med inslag av framför allt rönnsly. Blåbärsris och ljung utgör merparten av undervegetationen men det finns även inslag av örter, t.ex. liten blåklocka och åkervicker. Mot vattnet breder ett buskskikt bestående av odon och Salix-buskar ut sig. Mot våtmarksområdet på isälvsavlagringens västra sida, närmare Tärnbreck, blir marken mer fuktig. Trädskiktet utgörs av tall, björk och al. En rikare undervattensvegetation finns, på grund av fuktigare 2013-07-30 Sida 12 (32)

och mer gynnsamma förhållanden, med inslag av fräkenväxter och t.ex. ängskovall och smultron i risvegetationen. Längre in mot Tärnbreck blir marken sankare. I områdets ytterkanter är buskskiktet snårigt och domineras av al och Salix-arter. I fältskiktet återfinns bl.a. topplösa och pors. Området övergår i öppen våtmark mot Tärnbreck, där vass-starr dominerar med stort inslag av pors och odon. Tärnbreck har en öppen vattenspegel och kantas av bladvass samt på vissa ställen av jolsterbuskar, rönn, klibbal, tall och björk samt någon enstaka gran. I riktning mot isälvsavlagringen utgörs undervegetationen av blåbär och odon. I södra kanten av våtmarksområdet, i riktning upp mot isälvsavlagringen, är marken torrare. Där domineras trädskiktet av höga tallar (se figur 9). Buskskiktet utgörs av al-, rönn- och björksly. Fältskiktet utgörs av lingon- och blåbärsris. Vid vattentäkten återfinns flertalet örter som skogsklöver, mjölke, smultron, groblad och skogskovall. Närmast bebyggelsen på den östra sidan av isälvsavlagringen återfinns områden med något örtrikare löv- eller blandskog. Artsammansättningen är ganska trivial och domineras av t.ex. mjölke, daggkåpa, rödklöver, lupin och röllika. Längs kanten mot Årsjöviken breder bladvass ut sig. I figur 10 visas bland annat vegetation vid Storsjöns strand vid vattentäkten. Figur 9 och 10. Enköpingsåsens sluttning mot Tärnbreck i väst, norr om vattentäkten respektive stranden mot Storsjön öster om Årsunda vattentäkt. Söder om vattentäkten höjer sig isälvsavlagringen kraftigt ur landskapet. På hela åsryggen dominerar så kallad sandbarrskog. Nedanför isälvsavlagringens västra sida, mot vattnet, breder en lång sandstrand ut sig. I strandkanten, vid isälvsavlagringens fot, återfinns en del örter, t.ex. mjölke och ängskovall. Alla arter som påträffades i området under vegetationsinventeringen listas i bilaga 4. I Storsjön finns upp till ett tjugotal fiskarter, bl.a. ett stabilt gösbestånd. Framför allt förekomsten av gös gör Storsjön till en av Sandviken kommuns bästa och mest attraktiva sjöar med avseende på fiske. 11 Området runt Rotviken och Långviken är känt som rastlokal för änder och gäss under vår och höst. Årligen ses gräsand, kricka, storskrake, kanadagås, grågås, sädgås, vitkindad gås och sångsvan. Tillfälliga observationer av prutgås, bläsand, gravand och stripgås har gjorts. 12 11 http://sandviken.se/kulturfritid/naturochfriluftsliv/naturomraden/storsjonmedomnejd 2013-07-30 Sida 13 (32)

4.7 Omfattning av friluftsliv, turism Storsjön har stor betydelse för friluftslivet i Sandviken med omnejd. Badplatser, fritidshus, båtuthyrning, bryggor, rastplatser och campingplatser förekommer på flera platser runt sjön. Längs åsen finns ett antal privata fastigheter. Området norr om vattentäkten är ett friluftsområde. 4.8 Strandskydd Strandskydd enligt 7 kap. 13-17 miljöbalken innebär ett generellt byggnads- och anläggningsförbud inom strandskyddsområdet, generellt 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddet är upphävt i och med detaljplanen. 5 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN M.M. 5.1 Geologiska förhållanden I samband med den senaste inlandsisens avsmältning, för ca 10 000 år sedan, avsattes isälvsavlagringar mer eller mindre kontinuerligt och av varierande mäktighet. Isälvsavlagringens geologiska uppbyggnad och höjdläge i terrängen är avgörande för möjligheten att utvinna grundvatten. Den topografiskt väl framträdande isälvsavlagringen Enköpingsåsen löper genom Sandviken längs väg 272 söderut genom Hedåsen, Storsjön och Årsunda. Norr om och i Sandviken samt söder om och i Årsunda är isälvsavlagringen mäktig och bred. Enköpingsåsens kärna längs hela sträckningen mellan Årsunda och Hedåsen är troligen mycket grov, varför det är där den största och snabbaste vattentransporten sker. Kärnan omsluts av grov sand och grus. Enligt Sveriges geologiska undersökning löper isälvsavlagringens kärna strax väster om Årsunda vattenverk (se figur 11). 12 Sandvikens Fågelklubb 2013-07-30 Sida 14 (32)

Årsunda vattenverk 200 m Figur 11. Utsnitt ur jordartskarta. Vit färg innebär vatten, grön färg isälvssediment, ljusbeige färg mossetorv, streckad beigevit färg sankmark (tidvis under vatten), orange färg med vita prickar postglacial sand och blå färg morän. Sveriges geologiska undersökning De rörborrningar som utförts i åsens centrala delar visar på jordlager bestående av sand och grus. Ställvis förekommer dock silt- och finsandskikt i sand- och grusmaterialet. På en del platser längs åsens utkanter överlagras isälvsmaterialet av svallsand, lera eller lerigt och siltigt material. Enligt SGU:s jorddjupskarta, vars syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet, är djupet till berggrunden i Årsunda mellan 10 och 30 m (se figur 12). 2013-07-30 Sida 15 (32)

Årsunda vattenverk 1 km Figur 12. Utsnitt ur SGU:s jorddjupskarta. Sveriges geologiska undersökning 5.2 Naturlig grundvattenbildning och grundvattenströmning Enköpingsåsen verkar dränerande på omgivande mark, vilket innebär att den nederbörd som perkolerar ner till grundvattenmagasinet inom grundvattenbildningsområdet rinner i jordlagren till isälvsavlagringen. I isälvsavlagringen rinner grundvattnet, vid naturliga förhållanden, från Årsunda och norrut till Storsjön. Utifrån jordartskartor och topografiska kartor samt den grundvattendelare vid Lingbo, 4-5 km söder om vattentäkten, som avgränsar området i söder bestämdes grundvattenbildningsområdets area till ca 6,6 km 2 år 1997. I grundvattenbildningsområdet ingår isälvsavlagringen samt omkringliggande sandområden. Den totala grundvattenbildningen och tillika den grundvattenmängd som rinner från åsen ut i Storsjön beräknades uppgå till ca 3 200 m 3 /d (ca 37 l/s). Vid beräkningen gjordes antagandet att grundvattenbildningen är 100 % av nettonederbörden inom isälvsavlagringen och 50 % av nettonederbörden inom sandområden. Beräknad grundvattenbildning vid vattentäkten i Årsunda är i storleksordningen 300-375 mm/år 13, vilket motsvarar 10-12 l/s km 2. 13 Grundvattenbildning i svenska typjordar översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell, A. Rodhe, G. Lindström, J. Rosberg och C. Pers, 2006 2013-07-30 Sida 16 (32)

5.3 Uttagsmöjligheter Enköpingsåsen har, enligt utförda provpumpningar, mycket goda hydrauliska egenskaper. Enligt Sveriges geologiska undersöknings grundvattenkarta är uttagsmöjligheterna i åsen vid Årsunda vattentäkt i storleksordningen 25-125 l/s (se figur 13). Årsunda vattenverk 3 km Figur 13. Grundvattenkarta. Mörkblå färg (även streckad) innebär uttagsmöjligheter på 25-125 l/s och gul färg visar sammanhängande områden med täta jordlager där vattenförande lager kan förekomma. Det cerise strecket visar en grundvattendelare. Den röda pentagonen inom parentes visar ett nedlagt avfallsupplag och röda trianglar visar sand- och grustäkter. Sveriges geologiska undersökning Under perioden 1995-1996 genomfördes en provpumpning av brunn Års 1. Uttaget ur brunnen var i medeltal ca 13 000 m 3 /d (ca 150 l/s). Avsänkningen av grundvattennivån till följd av provpumpningen uppgick som mest till ca 0,45 m vid uttagsplatsen. Grundvattennivåns avsänkning var mycket liten med tanke på uttagets storlek, vilket beror på åsens utmärkta hydrauliska egenskaper samt goda förutsättningar för inducerad infiltration. 2013-07-30 Sida 17 (32)

Under perioden 2000-2001 utfördes en kvalitetsprovpumpning för att undersöka hur vattenkvaliteten i grundvattenmagasinet påverkas av ett långvarigt större uttag, vilket medför inducerad infiltration från Storsjön. Medeluttaget under provpumpningsperioden var ca 138 l/s. Kontroll av vattennivåer och vattenkvalitet skedde i ett 20-tal punkter. Provpumpningen visade att grundvattennivåerna i området följer Storsjöns fluktuationer (se figur 14). Eftersom avsänkningen vid uttagsbrunnen var mindre än 0,5 m var Storsjöns påverkan på grundvattennivåerna mycket större än uttagets. Grundvattennivåerna låg lägre än Storsjöns nivå under större delen av provpumpningen, vilket visar att inducerad infiltration kunde ske. Förutsättningarna för ett större grundvattenuttag i Årsunda är därmed mycket goda. Figur 14. Grundvattennivåer under kvalitetsprovpumpningen 2000-2001. Sweco Viak AB 6 VATTENKVALITET Råvattenkvaliteten har en typisk grundvattenkaraktär och är generellt mycket god. Rester av bekämpningsmedel har dock påträffats, varför aktivt kol har använts i behandlingsprocessen. Enligt VISS 14 har grundvattenförekomsten Årsunda otillfredsställande kemisk status eftersom vissa utförda bekämpningsmedelsanalyser överskrider riktvärdet på 0,1 mg/l för grundvatten. 7 BEFINTLIG ANLÄGGNING För att försörja Årsunda samhälle med dricksvatten sker ett kontinuerligt grundvattenuttag ur brunn Års 2 (3-4 l/s under större delen av dygnet). Råvattnet pumpas till och infiltreras i filterbäddar utomhus. Genom filtreringen sker en höjning av vattnets ph, hårdhet och alkalinitet samt reduktion av järn, mangan och eventuella rester av kemiska bekämpningsmedel. Innan distribution till abonnenterna sker desinficering med UV-ljus. Klordosering kan göras vid behov. I vattenverket finns möjlighet till överkoppling av råvatten från brunn Års 1 till beredningsprocessen för vatten till Årsunda, utifall brunn Års 2 behöver tas ur drift. Brunn Års 1 är via vattenverket i Årsunda ansluten till en ledning mot Sandviken, så att vatten kan pumpas dit vid en nödsituation. Brunn Års Sch används inte längre. 14 VattenInformationsSystem Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 2013-07-30 Sida 18 (32)

8 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Grundvattennivåerna i observationsrör föreslås mätas regelbundet av verksamhetsutövaren, så att den prognosticerade avsänkningen kan följas upp och försiktighetsmått vidtas vid behov, för att förebygga skador av alltför låga grundvattennivåer. 9 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna överskrids. 10 MILJÖMÅL 10.1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål (se nedan), vilka ska leda mot en hållbar samhällsutveckling och vara riktmärken för allt miljöarbete i Sverige, oavsett var och av vem det bedrivs. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Vattenverksamheten anses beröra 13 nationella miljömål, vilket beskrivs nedan. 1. Begränsad klimatpåverkan Vid övergång från ytvatten till grundvatten förutspås den totala energiförbrukningen minska, vilket bidrar till att uppfylla målet. 2. Frisk luft Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov då mängden kemikalier som ska transporteras till vattenverket minskar. Transporter orsakar utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska kolväten, marknära ozon och partiklar till luft. 2013-07-30 Sida 19 (32)

3. Bara naturlig försurning Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov och en minskad energianvändning, vilka båda orsakar utsläpp av försurande ämnen. Grundvattenförsörjningen minskar även belastningen av oorganiskt aluminium i sjön Öjaren. 4. Giftfri miljö Den nya grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla målet genom en minskad kemikalieanvändning och genom att mindre aluminiumrester från ytvattenreningen släpps ut i sjön Öjaren. 7. Ingen övergödning Den nya grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov och en minskad energianvändning, vilka båda orsakar utsläpp av kväveoxider som kan ha en övergödande effekt på sjöar och vattendrag. Därmed bidrar verksamheten till att uppfylla målet. 8. Levande sjöar och vattendrag Eftersom vattenuttaget från Öjaren kommer att minska eller upphöra kommer även kemikalieanvändningen och utsläpp av slam från Rökebo vattenverk att minska eller upphöra, vilket bidrar till mer levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattenförsörjningen bidrar till att uppfylla miljömålet. Vattentäkten finns i en isälvsavlagring av betydelse för dricksvattenförsörjning. Ett framtida utvidgat skyddsområde bidrar till ytterligare skydd av grundvattnet. Varken husbehovstäkter eller andra täkter i områden med höga natur- och kulturvärden, eller där täkten kan påverka grundvattenkvaliteten, tillåts eftersom isälvsavlagringen avsätts och skyddas för vattentäktsändamål. Den kvalitetsprovpumpning som genomfördes under perioden 2000-2001 visade att ph-värdet i grundvattenmagasinet var konstant, att alkaliniteten sjönk något, att mängden organiskt material ökade något i de grundvattenrör där sjövattenpåverkan är stor och att järn- och manganhalterna var konstant låga. Bedömningen gjordes att grundvattnet, vid ett kontinuerligt större uttag, kommer att bli mjukare. Kvalitetsprovpumpningen visade även att avskiljningen av algtoxiner i grundvattenmagasinet är mycket god. Att eventuella rester av kemiska bekämpningsmedel pumpas upp i vattentäkten och avlägsnas genom vattenbehandling är positivt för grundvattenförekomsten. 11. Myllrande våtmarker Eftersom grundvattennivån i området till största delen styrs av Storsjöns fluktuationer är en förändring av grundvattennivån till följd av grundvattenuttaget av sekundär betydelse. Nivåvariationerna kommer även fortsättningsvis att till största del styras av Storsjöns vattennivåer. Flödesbilden i strandregioner och andra utströmningsområden, exempelvis längs Tärnbreck, kan ändras från utläckage till inläckage. Flödesändringen bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på strandvegetationen. 2013-07-30 Sida 20 (32)

12. Levande skogar Grundvattentäkten bidrar långsiktigt till levande skogar genom att ett mindre område undantas från skogsbruk. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras och inhemska växt- och djurarter kan fortleva under naturliga betingelser och livskraftiga bestånd. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas även till vara så att den bidrar till god folkhälsa. Indirekt skyddas hotade arter och naturtyper. 13. Ett rikt odlingslandskap Verksamheten berör miljömålet ett rikt odlingslandskap på så sätt att ett vattenskyddsområde kan innebära restriktioner för jordbruk och bete. Andelen hävdade ängs- och betesmarker kan inte utökas i anslutning till uttagsområdet. 15. God bebyggd miljö Den nya vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten och ger en förbättring av dricksvattenkvaliteten. Vattentäkten bidrar till att en naturgrusavlagring med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Ett utökat skydd för grundvattentäkten innebär även ett visst skydd för forn- och kulturlämningar i området. Genom en lägre kemikalieanvändning minskar den totala mängden avfall och dess farlighet. Verksamheten ökar incitamentet för återvinning av ballastmaterial. Ett minskat transportbehov gör att störningarna från trafikbuller och luftföroreningar i bostadsområden minskar. Ändringar i grundvattennivåer bedöms inte påverka markstabiliteten. 16. Ett rikt växt- och djurliv Tidigare utförda provpumpningar i vattentäkten visar att avsänkningen av grundvattennivån understiger 0,5 m i uttagsområdet vid ett uttag av 150 l/s. Avsänkningen blir mindre med ökat avstånd från vattentäkten. Vid ett uttag av 100 l/s torde avsänkningen bli ännu mindre. Den ringa avsänkningen gör att inga negativa konsekvenser för djur- och växtliv i angränsande ekosystem bedöms uppkomma. 10.2 Regionala och lokala miljömål De regionala miljömålen i Gävleborgs län består av nationella miljökvalitetsmål som regionaliserats samt mål som har bedömts som särskilt viktiga för länet. Sandvikens kommun antog miljömål år 2005. De lokala miljömålen liknar de nationella. De skillnader som finns är att miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv och Storslagen fjällmiljö tagits bort och miljömålet Biologisk mångfald lagts till. De övergripande miljömålen under miljömålet Grundvatten av god kvalitet är följande: Sandvikens kommuns invånare ska kontinuerligt ha säker tillgång på rent dricksvatten användningen av vatten av dricksvattenkvalité till andra ändamål skall minska dricksvattnet ska produceras och renas med minsta möjliga kemikalie- och energiförbrukning samt ha en god kvalitet Vattenverksamheten bidrar till att uppfylla de övergripande miljömålen genom att vattenförsörjningen blir säkrare samt att kemikalie- och energiförbrukningen minskar. 2013-07-30 Sida 21 (32)

11 MILJÖKONSEKVENSER 11.1 Hydrogeologi 11.1.1 Grundvattenavsänkning och influensområde Vid ett uttag av 150 l/s i Årsunda vattentäkt var den uppmätta grundvattenavsänkningen 1996-03-28 störst på uttagsplatsen (0,44 m i Rb9501, beläget nära uttagsbrunnen). I figur 15 visas det område inom vilket avsänkningen beräknas vara ca 0,3 m vid ett uttag på 100 l/s. Avsänkning 0,3 m 300 m Figur 15. Avsänkningskurva vid ett uttag av 100 l/s. Ett influensområde definieras i sammanhanget som det område inom vilket grundvattenuttaget orsakar en avsänkning av grundvattennivån med minst 0,2 m jämfört med naturlig grundvattennivå. I bilaga 5 redovisas det bedömda influensområdet vid sökt maxuttag (100 l/s). Influensområdet är beräknat utifrån beräknad grundvattenavsänkning vid provpumpning av brunn Års 1 under perioden 1995-1996. 11.1.2 Grundvattenströmning Utifrån den korttidsprovpumpning som utfördes under perioden 1995-1996 gjordes beräkningen att flödesbilden vid Årsunda vattenverk, vid uttag större än 3 200 m 3 /d (ca 37 l/s), ändras så att grundvattennivån sänks under Storsjöns nivå och ytvatten från Storsjön läcker in i grundvattenmagasinet, d.v.s. att inducerad infiltration sker. Grundvattenbildningsområdet innefattar då även Storsjön. Grundvattenytans lutning och det totala grundvattenflödet riktas då söderut från Storsjön mot vattentäkten istället för norrut. Undersökningen av blandningsförhållandena mellan naturligt bildat grundvatten och vatten med sjöursprung under kvalitetsprovpumpningen 2000-2001 visar dock att mängden naturligt grundvatten vid ett medeluttag av 138 l/s är i storleksordningen 75-100 l/s. Förutom grundvatten söderifrån måste grundvatten från området norr om Storsjön tillföras uttagsbrunnen via den del av åsen som löper under Storsjön. 2013-07-30 Sida 22 (32)

Inom de områden där grundvattennivån sänks under Storsjöns nivå upphör utläckage av grundvatten till Storsjön. Eventuella naturliga källor inom området kan komma att torrläggas hela eller delar av året till följd av grundvattenavsänkningen. 11.1.3 Uppehållstider och grundvattnets ursprung För beräkning av uppehållstider för grundvatten i marken och blandningsförhållanden mellan naturligt bildat grundvatten och ytvatten kan halter av syre-18 och klorid samt vattentemperaturer användas. I nedanstående stycken redovisas resultat från den kvalitetsprovpumpning som utfördes under perioden 2000-2001. I figur 16 visas en översiktskarta över området med brunnar och observationsrör markerade. 2013-07-30 Sida 23 (32)

Figur 16. Översiktskarta med brunnar och observationsrör markerade. Källa: Kvalitetsprovpumpning Årsunda, SWECO VBB VIAK AB, 2002 2013-07-30 Sida 24 (32)

När kvalitetsprovpumpningen startades 2000-08-16 var halterna av syre-18 i princip samma i samtliga provtagningspunkter i grundvattenmagasinet. Halten av syre-18 i Storsjön (Kyrkviken) var avsevärt högre. I november 2000 började sedan halten sjunka för att nå sitt lägsta värde i april 2001 (se figur 18). I observationsrör Rb0005 syntes en tydlig sjöpåverkan redan efter 14 d och efter 1 mån bedömdes allt vatten ha sjöursprung. Observationsrör Rb9402 och Rb0002 visade en tydlig sjövattenpåverkan efter ca 1,5 mån pumpning. I provpumpningsbrunnen Års 1 samt observationsrör Rb9404 och Rb9602 ökade andelen vatten med sjöursprung successivt. I brunn Års 1 märktes ingen sjövattenpåverkan förrän efter 2 mån. Efter 4 mån planade höjningen ut. Transporttiden mellan sjön och brunnen för vattenpartiklar som tränger in i grundvattenmagasinet ligger alltså mellan drygt 1,5 och 4 mån. Antagandet gjordes att uppehållstiden vid ett kontinuerligt uttag är ca 2,5 mån. Den ökande halten av syre-18 fram till ca 4 mån efter pumpstart visar på en ökande inblandning av vatten med sjöursprung. I december 2000 bedömdes ca 25 % (ca 38 l/s) av det uppumpade vattnet komma från sjön. I provpunkterna Års Sch, Rb9401 och Rb9601 kunde ingen sjöpåverkan märkas (se figur 17). Beräkningarna av uppehållstider och inblandning av vatten med sjöursprung baserade på uppmätta kloridhalter (se figur 18) stämmer väl överens med beräkningarna baserade på syre-18-halterna. En viss sjunkande trend i kloridvärdena också efter december 2000 medförde slutsatsen att andelen vatten i brunn Års 1 med sjöursprung är något större än 25 % (ca 38 l/s). Vid ett kontinuerligt grundvattenuttag av 150 l/s har ca en tredjedel av vattnet (50 l/s) sjöursprung. Figur 17 och 18. Halterna av syre-18 respektive halterna av klorid i några provpunkter. I tabell 2 visas uppskattad vattenbalans vid ett uttag av 150 l/s. Tabell 2. Uppskattad vattenbalans vid ett uttag av 150 l/s. Naturligt grundvatten Grundvatten med sjöursprung Summa Grundvattenflöde (l/s) 100 50 150 2013-07-30 Sida 25 (32)

11.2 Hydrologi De våtmarker som finns inom området är dels runt Tärnbreck, väster om Årsunda vattenverk, och dels vid Storsjön, öster om detsamma. Vattennivån i dessa våtmarker bedöms bero på Storsjöns vattennivå och inte på grundvattennivån i åsen. Storsjöns och Tärnbrecks nivåer och vattenkvalitet bedöms i ringa omfattning påverkas av vattenverksamheten. 11.3 Vattenkvalitet i grundvattenmagasinet Vattenkvaliteten vid ett uttag av 100 l/s i Årsunda vattentäkt kan antas medföra liknande vattenkvalitet i grundvattenresursen som under den kvalitetsprovpumpning med flödet 150 l/s som utfördes under perioden 2000-2001. I kommande avsnitt beskrivs vattenkvaliteten under kvalitetsprovpumpningen. 11.3.1 Temperatur Vattentemperaturen i Storsjön (Kyrkviken) varierade under provpumpningsperioden mellan 1 och 20 C. Temperaturen varierade också kraftigt i de observationsrör till vilka vattnets uppehållstid från sjön är kort (Rb0002 och Rb0005). När uppehållstiden blir längre dämpas variationerna (se t.ex. Rb9402 och Rb9404). I brunn Års 1 var temperaturen i stort sett konstant under hela provpumpningsperioden (se figur 19). Figur 19. Vattentemperatur i olika provtagningspunkter. 11.3.2 ph, alkalinitet och hårdhet ph-värdet i Storsjön (Kyrksjön) och även i brunn Års 1 varierade mellan 6,7 och 7,7 (se figur 20). I Storsjön (Kyrkviken) låg alkaliniteten mellan 10 och 20 mg/l. I de grundvattenrör där vattnet till dominerade del har sjövattenursprung syntes en tydlig påverkan i form av låga alkalinitetsvärden. Alkaliniteten i brunn Års 1 låg relativt konstant på 55-60 mg/l (se figur 21). Bedömningen gjordes att alkaliniteten förväntas sjunka något, dock inte lägre än till 50 mg/l, vid ett kontinuerligt uttag av 150 l/s. 2013-07-30 Sida 26 (32)

Figur 20 och 21. ph i Storsjön (Kyrkviken), brunn Års 1 och Års Sch under provpumpningsperioden respektive alkaliniteten i några provtagningspunkter. Sweco Viak AB Hårdheten (Ca + Mg) i Storsjön (Kyrkviken) var ca 10 mg/l. En tydlig påverkan i form av lägre hårdhet syntes i de observationsrör där vattnet till dominerande del har sjöursprung. Hårdheten i brunn Års 1 låg relativt konstant runt 25 mg/l, möjligen med en något sjunkande trend (se figur 22). Vid ett kontinuerligt uttag baserat på inducerad infiltration förväntas värdena bli lägre. Blandningsförhållandena mellan naturligt bildat grundvatten och vatten med sjöursprung vid ett uttag av ca 150 l/s gör dock att hårdheten knappast kommer att understiga 20 mg/l. Figur 22. Hårdheten i några provtagningspunkter. Sweco Viak AB 11.3.3 Organiskt material Halten av organiskt material (COD Mn) i Storsjön (Kyrkviken) varierade mellan 10 och 20 mg/l. Avskiljningen av organiskt material i grundvattenmagasinet var god. I de observationsrör till vilka vattnets uppehållstid från Storsjön är kort och där den dominerande delen av vattnet har sjöursprung märktes en tydlig höjning av halterna; från <1 till strax över 3 mg/l. I brunn Års 1 och Års Sch var halterna låga. Vid något enstaka tillfälle under sensommaren 2001 var halten i brunn Års 1 högre. Halterna i brunn Års 1 sjönk sedan till strax över 1 mg/l (se figur 23). 2013-07-30 Sida 27 (32)

Figur 23. Halten av organiskt material (COD Mn ) i några provtagningspunkter. Halter <1 mg/l har redovisats som 0 mg/l. Sweco Viak AB 11.3.4 Järn och mangan Järn- och manganhalterna i brunn Års 1 och Års Sch var genomgående låga och vid vissa tillfällen så låga som <0,05 respektive <0,02 mg/l. 11.3.5 Bekämpningsmedel Bekämpningsmedlet BAM (2,6-diklorbenzamid) har påträffats i Års 1, Års Sch samt grundvattenrör 9403. Både i brunn Års 1 och Års Sch påvisades BAM i vattenanalyser utförda innan provpumpningen. Halterna i brunn Års 1 sjönk under provpumpningen, från 0,09 till 0,07 µg/l, medan halterna i brunn Års Sch först sjönk från 0,15 till 0,14 µg/l för att sedan stiga till 0,25 µg/l i februari 2001. Därefter sjönk värdena något. Halterna i Storsjön var <0,05 µg/l. Troligen härstammar resterna av bekämpningsmedel från spridning långt tillbaka i tiden. 11.3.6 Algtoxiner Under sensommaren och hösten 2000 var det en kraftig algblomning i Storsjön och relativt höga halter algtoxin (Microcystin), mellan 2 och 6 µg/l, uppmättes i Kyrkviken (se figur 24). Avskiljningen av algtoxiner var mycket god och halterna var låga redan i de observationsrör till vilka vattnets uppehållstider från Storsjön är kortast (se figur 25). Figur 24 och 25. Algtoxiner i Storsjön respektive i grundvattenmagasinet. Sweco Viak AB 2013-07-30 Sida 28 (32)

11.3.7 Övrigt Turbiditeten i brunn Års 1 var genomgående låg, <0,2 FNU. Färgtalet i Års 1 var också lågt med få undantag. Vattnet var genomgående luktfritt. Värdena för kväveparametrarna var utan anmärkning. Fluoridhalten var låg. Radonhalten var 60 Bq/l direkt efter pumpstart och 62 Bq/l vid tre provtagningstillfällen senare. Resultaten från de mikrobiologiska analyserna var utan anmärkning. 11.3.8 Bedömning av påverkan på vattenkvaliteten Sammanfattningsvis kan konstateras att vattnet i isälvsavlagringen vid Årsunda kommer att få något lägre ph, alkalinitet och hårdhet samt något högre halt av organiskt material vid ett uttag av 100 l/s. Om vattenuttaget upphör återgår vattenkvaliteten efter en tid till samma värden som innan det utökade uttaget skedde. 11.4 Geologi 11.4.1 Sättningar Inom influensområdet är förekomsten av leriga jordar liten. Eftersom grundvattenavsänkningen också är liten och Storsjöns nivå tidigare har varit lägre bedöms inga sättningar eller andra byggnadsskador uppkomma till följd av grundvattenuttaget. 11.5 Miljö 11.5.1 Naturmiljö Storsjön är övergödd och det kommer att krävas flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Storsjöns status bedöms dock inte förändras på grund av vattenverksamheten. Tidigare provpumpningar visar att avsänkningen av grundvattenytan, vid ett uttag av ca 150 l/s, blir störst (<0,5 m) närmast uttagsbrunnen. Vegetationssammansättningen i det området bedömdes vid vegetationsinventeringen 15 inte vara av ett slag som skulle kunna påverkas negativt av en något sänkt grundvattennivå. En viss risk för negativ påverkan på vegetationen till följd av en sänkt grundvattennivå föreligger i vissa områden (<0,3 m). I några områden är vegetationen våtmarkslik och en avsänkning kan innebära att marken blir torrare och att vegetationssammansättningen på sikt kan förändras. De områden som ligger i anslutning till våtmarksområden och där vegetationssammansättningen avspeglar fuktigare förhållanden föreligger viss risk för förändring. I områden som ligger i utkanten av influensområdet och där grundvattenavsänkningen blir mycket liten bedöms risken för negativ påverkan vara minimal. Inom influensområdet förekommer sandbarrskog, en biotop som kan vara en nyckelbiotop (biotop med höga naturvärden där sårbara och sällsynta arter kan återfinnas). Inga rödlistade (särskilt skyddsvärda) arter påträffades där men det kan inte uteslutas att sådana finns i området. En eventuell grundvattenavsänkning i sandbarrskogen bedöms dock inte påverka växternas vattenupptag eftersom 15 Vegetationsinventering Årsunda, Sandvikens kommun, Stockholm 2000-10-18, VBB VIAK AB, Stockholm- och Falukontoret 2013-07-30 Sida 29 (32)

grundvattenytan ligger så långt under markytan. I figur 26 visas vegetation på isälvsavlagringen, norr om Årsunda vattentäkt. Eftersom grundvattennivån i området till största delen styrs av Storsjöns fluktuationer och den största delen av vegetationen upptar vatten från markvatten ovanför grundvattenzonen är en förändring av grundvattennivån till följd av grundvattenuttaget av sekundär betydelse för växtligheten. En avsänkning av grundvattennivån bedöms således inte ha någon negativ inverkan av betydelse på vegetationen i området. Nivåvariationerna kommer även fortsättningsvis att till största del styras av Storsjöns vattennivåer. Flödesbilden i strandregionen och andra utströmningsområden kan ändras från utläckage till inläckage. Flödesfändringen bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på strandvegetationen. Figur 26. Vegetation på Enköpingsåsen, norr om Årsunda vattenverk. Riksintresset för naturvård; Årsunda gravfält, beläget ca 1,5 km söder om Årsunda vattenverk, bedöms inte påverkas av vattenverksamheten. 11.5.2 Kulturmiljö Årsunda gravfält ligger delvis inom influensområdet men bedöms inte påverkas av vattenverksamheten, främst på grund av den ringa grundvattenavsänkningen. Inga övriga fornminnen eller kulturmiljövärden bedöms komma att beröras av den förändrade vattenverksamheten. 11.5.3 Landskapsbild Landskapsbilden bedöms inte påverkas av vattenverksamheten. Vattenverket har funnits sedan 1950- talet. 2013-07-30 Sida 30 (32)

11.5.4 Boendemiljö 11.5.4.1 ENSKILDA DRICKSVATTENBRUNNAR Inom influensområdet är alla bostadsfastigheter anslutna till allmänt vatten. 11.5.4.2 ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR Det finns ett fåtal enskilda avloppsanläggningar inom influensområdet. 11.5.4.3 ENSKILDA JORDVÄRMEANLÄGGNINGAR Inom influensområdet finns ett antal enskilda jordvärmeanläggningar. Enligt Svenska värmepumpföreningen 16 är effekten från en jordvärmepump beroende av bland annat jordart och fuktighet (vattenhalt). Den mängd energi som kan utvinnas är störst i jordar med hög vattenhalt. Risk kan föreligga att vattenhalten sjunker på grund av en lägre grundvattennivå, vilket ger en lägre energiutvinning jämfört med opåverkade förhållanden. Hur anläggningarna påverkas beror på hur djupt de är förlagda. Ytligt bedöms inte vattenhalten och därmed effekten av anläggningarna påverkas, men risk finns för att vattenhalten i marken kan sjunka något på större djup. Eftersom grundvattenavsänkningen i området blir mycket liten (se figur 16) bedöms effekten från jordvärmepumpar i ringa grad påverkas. 11.5.5 Luftföroreningar Den utökade grundvattenförsörjningen innebär ett minskat transportbehov då behovet av kemikalier som ska transporteras till vattenverket minskar. Transporter orsakar utsläpp av olika luftföroreningar. 11.5.6 Buller Vattenverksamheten kommer inte att orsaka något nämnvärt buller. Generellt minskar bullret eftersom en utökad grundvattenförsörjning kommer att leda till mindre transporter av exempelvis kemikalier. 11.6 Hälsa Människors hälsa påverkas positivt om vattenförsörjningen huvudsakligen kommer att baseras på grundvatten i stället för ytvatten. Eftersom Sandviken också får tillgång till en reservvattenförsörjning minskar risken för exempelvis sjukdomar. 11.7 Rekreation och friluftsliv Ett utökat skyddsområde kan medföra restriktioner i exploatering i området, vilket gynnar friluftslivet. Friluftslivet kan dock hindras av staket. 11.8 Hushållning med naturresurser Vattenverksamheten kommer inte att ta ytterligare mark i anspråk. Grundvatten är en förnyelsebar resurs. Vattenbehandlingen kan minskas eftersom ett större uttag av grundvatten av god kvalitet möjliggör ett minskat uttag av ytvatten. Ytvattnet kräver omfattande behandling för att bli ett dricksvatten av godtagbar kvalitet. Vattenverksamheten kommer att förbruka mer el på plats men sammantaget, om en större andel av dricksvattnet kan utgöras av grundvatten i stället för ytvatten från Öjaren, bedöms elförbrukningen bli i samma storleksordning eller minska. 16 www.svep.se 2013-07-30 Sida 31 (32)

11.9 Sammanfattning av miljökonsekvenser Den inverkan vattenverksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser utgör inte hinder för bifall till yrkandena. 2013-07-30 Sida 32 (32)