Miljöredovisning konsekvenser av planen. Område A (Eols udde) Stadsbyggnadsprojekt för Område A (Eols udde) i Kummelnäs, norra Boo, Nacka kommun

Relevanta dokument
Miljöredovisning Konsekvenser av planen Detaljplan för Norges hus, del av Hasseludden 1:78 och 1:80, Hamndalsvägen i Boo, Nacka kommun

Bullerutredning Kv Barken, Dnr:

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Staren i Alby

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Svalan i Alby

Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg

Miljöredovisning konsekvenser av planen

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Trafikbullerberäkning för Detaljplan Melby 3:3 mfl, Finspångs kommun

Miljöredovisning konsekvenser av planen Furuvägen, Finntorp

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan för

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Ändring av detaljplan för Liljedalsområdet, ändringen avser fastigheten Klocktornet 35, Kungälvs kommun. Trafikbullerutredning

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

RAPPORT BULLERUTREDNING HJÄRTAT 1. Bullerutredning för detaljplan Hjärtat 1, Halmstads kommun

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Förslag till detaljplan för Biet 1 och del av Levar 1:71 Nordmalings kommun, Västerbottens län, upprättad

Krubban 2. Tillhörande detaljplan för. Olaus Petri kyrka, HALMSTADS KOMMUN. Standardförfarande, KS 2014/0556 Samhällsbyggnadskontoret

Dp1824 Bäckby Centrum, Välljärnsgatan, Västerås

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

MILJÖREDOVISNING -konsekvenser av planen Solbrinken-Grundet

1 Bakgrund och uppdrag

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Dp Bjurhovda 3:24 i Västerås

Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B.

BULLERUTREDNING. Östra Jakobsberg, Karlstad

Yttrande över detaljplan för kvarteret Siv, samråd

Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)

Trafikbuller-PM vid Molkom 1:58

UNDERLAG FÖR MILJÖ OCH HÄLSOFRÅGOR. för detaljplan för Sköndal 2:1 i stadsdelen Sköndal, Dp

Strigeln 36:1, Eskilstuna

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen

Kålleredgården 1:29, Mölndals stad

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Detaljplan för Ekåsens koloniområde

Upplägg. Bakgrund Lagändringar Förordning Vägledningar industribuller Frågor och diskussion. Näringsdepartementet

PROJEKTRAPPORT Hillerstorp 3:116 och 3:72, Gnosjö kommun Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc Antal sidor: 7 Bilagor: 4

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

PROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6

Trafikbullerutredning

11906 Kv Intellektet 7, Linköping Trafikbullerutredning

Nya Bruksborg, Norrahammar, Jönköpings Kommun, nybyggnad HVB-boende

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter)

Behovsbedömning av detaljplan Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Kartan visar områdets avgränsning. Den lilla kartan visar var i Nacka kommun området ligger.

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

RAPPORT B 1 (7)

M I L J Ö REDOVISNING Detaljplan för del av fastigheten Bo 1:608 m fl, verksamhetsområde Prästkragens väg, Boo/Lännersta, Nacka kommun

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

PROJEKTRAPPORT Laggkärlet 7, Linköping Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 5 Bilagor: 01 04

Slottsmöllans tegelbruk

Ändring av detaljplan DP560 för Sydöstra Kummelnäs (område G) i Boo

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc Antal sidor: 5 Bilagor: 4

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1

1281K-P117. Detaljplan för Nevers 8 i Lund, Lunds kommun (Borgåslingan 2 ) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 34/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.

Buller i planeringen. Lotta Sahlin Skoog Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götaland

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Underlag till detaljplan, Ensta 1:65

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län

HJÄRTAT 1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. Centrala Halmstad, HALMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)

Detaljplan för del av fastigheten Flyttfågeln 1 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

Vårdboende Smedvägen, Järfälla kommun

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc rev 1 Antal sidor: 6 Bilagor: 4

PROJEKTRAPPORT Kv Köpmannen 1, Hjo Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 5 Bilagor:

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

PROJEKTRAPPORT. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 01 04

Källa: Eniro. Torlunda S:2 i Hällbybrunn, Eskilstuna kommun. Vägtrafikbullerutredning

Information om fastighetskonsekvensbeskrivning. Detaljplan för Område A (Eols udde) i Kummelnäs, norra Boo, Nacka kommun

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Göteborgsvägen 111 i Sävedalen, Partille kommun

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

M I L J Ö REDOVISNING

Detaljplan för fastigheten Begonian 1 och del av Backen 2:1 inom Backen i Umeå kommun, Västerbottens län

PROJEKTRAPPORT Kv Finland 19, Sölvesborg Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 10

Transkript:

2017-03-17 1 (12) Miljöredovisning SAMRÅDSHANDLING Upprättad mars 2017 Dnr: KFKS 2015/785-214 Projekt 9423 Miljöredovisning konsekvenser av planen Område A (Eols udde) Stadsbyggnadsprojekt för Område A (Eols udde) i Kummelnäs, norra Boo, Nacka kommun Kartan visar områdets preliminära avgränsning. Den lilla kartan visar var i Nacka kommun området ligger. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (12) Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Konsekvenser för miljö och förslag till åtgärder... 3 3.1 Landskapsbild och kulturmiljö... 3 3.2 Natur... 4 3.3 Ytvatten - dagvatten... 5 4. Konsekvenser för hälsan och förslag till åtgärder... 6 4.1 Buller... 6 4.2 Luft... 9 4.6 Klimatpåverkan...10 4.7 Förorenade områden...11 5. Underlag...12 1. Sammanfattning Miljöredovisningen syftar till att beskriva effekterna för miljö, hälsa och naturresurser till följd av ett utbyggnadsförslag. Kommunens bedömning är att detaljplaneförslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan. Planen kommer inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för vatten och luft försämras. Kulturhistoriska byggnader och höga naturmiljövärden gör att området har en unik karaktär. För att området ska behålla sina natur- och kulturkvaliteter behövs marklov införas för fällning av träd. Planområdet ligger också inom ett område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. I planen kommer kulturhistoriskt värdefulla byggnader förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser vilket är positivt. Planens genomförande bedöms inte innebära påtaglig skada på riksintresseområdet för kulturmiljövården. Viss bullerproblematik finns på grund av närliggande varv, utanför detaljplanen. Lågfrekvent buller kan eventuellt göra att BBR inte klaras vad gäller inomhusvärden för de fastigheter som ligger nära Höggarnsfjärden och bör därför beaktas vid lovgivning. I och med topografin är varken höjda havsnivåer eller översvämningar något större problem inom detaljplanen. Ytor finns som kan komma att översvämmas vilket bör beaktas i det fortsatta planarbetet.

3 (12) 2. Bakgrund Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska varje detaljplan miljöbedömas 1. Om en detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan 2 ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Kommunen gör bedömningen att detaljplanens genomförande inte innebär en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken behöver därför inte upprättas för planen, däremot tas en miljöredovisning fram som ett underlag till planbeskrivningen. Redovisningen ska belysa planens konsekvenser för miljön men endast de konsekvenser som är relevanta i just denna detaljplan. Arbetet med miljöredovisningen har pågått parallellt med framtagandet av detaljplanen. Miljöredovisningen har tagits fram av Petter Söderberg (Miljöenheten), kommunantikvarie Marie Legars (Planenheten) samt Liselott Eriksson Natur- och friluftsstrateg (Enheten för Planering och tillstånd). 3. Konsekvenser för miljö och förslag till åtgärder 3.1 Landskapsbild och kulturmiljö Kommunala mål Översiktsplanen 2012 De samlade kulturvärdena ska bevaras, förvaltas och utvecklas. Förändringar i den bebyggda miljön bör innebära förbättringar estetiskt, funktionellt och socialt samt leda till mer hälsosamma och trygga miljöer. En attraktiv och hållbar byggd miljö. Fakta Planområdet ligger inom ett område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Området omfattas även av kommunens kulturmiljöprogram. Att skydda kulturvärdena i en detaljplan handlar i hög grad om att säkerställa olika kvaliteter för framtiden. Det kan handla om såväl enskilda detaljer som olika strukturer som sammantaget ger ett tidsdjup, historisk förankring och identitet. Bebyggelsens och landskapets kulturvärden kan bedömas ur tre kompletterande perspektiv - kulturhistoriskt, estetiskt och socialt. 1 Med anledning av EG-direktivet för miljöbedömningar av planer och program (2001/42/EG) 2 EG-direktivet för miljöbedömningar av planer och program (2001/42/EG) bilaga II samt i PBL 5 kap.18.

4 (12) Utbyggnadsförslaget Planförslaget innebär ingen större förtätning i området. Befintliga grusvägar avses att bevaras. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kommer att förses med skydds och varsamhetsbestämmelser. Slutsatser och rekommendationer: De byggrätter som kommer tillskapas bör placeras med hänsyn till befintlig terräng. Nya byggnader bör avseende volym och material ansluta sig till befintlig bebyggelsestruktur. Det är betydelsefullt att kustens östra del, bevarar sin gröna och förhållandevis glest bebyggda karaktär. Träd och natur bör därför skyddas ut mot farleden för att bevara en grön ridå. Kulör på nya byggnader ska väljas med hänsyn till naturrummet mot farleden. Vägar kommer inte att breddas och inte heller att asfalteras. Detta är positivt för att karaktären av före detta fritidshusområde ska bevaras. Det är positivt att planen innebär att kulturhistoriskt värdefulla byggnader förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser. Sammantaget bedöms inte planens genomförande innebära påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. 3.2 Natur Kommunala mål Översiktsplanen 2012 Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald. Naturligt förekommande växt- och djurarter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Ökad medvetenhet om naturmiljöers biologiska, sociala, kulturella, hälsofrämjande och estetiska värden. Stärk och utveckla gröna kilar och värdekärnor. Hela området har efter början av 1900-talet utvecklats fritt. I sydläget växer många större äldre ekar med mycket höga naturvärden. Detta är ett typiskt skärgårdslandskap med hällmarker och sprickdalar. Äldre ekar och tallar i området har mycket höga naturvärden och ger en parkliknande karaktär som minner om det gamla kulturlandskapet. I sprickdalarna har mer skogbeklädda områden utvecklats. Detta gör att området tillsammans med områdets kulturhistoriska byggnader har en unik karaktär. Området omfattas av riksintresseområde för kust och skärgård samt kulturmiljö. Stråk

5 (12) som bör bevaras i sin helhet är strandskyddade områden samt områden med mycket högt värde. Slutsatser och rekommendationer: För att området ska behålla sina natur- och kulturkvaliteter bör detaljplanen i sin helhet reglera marklov för trädfällning för träd med stamdiameter över 15 cm i diameter vid brösthöjd. Vidare bör trädfällningsförbud införas för särskilt värdefulla områden. I områden med skogskaraktär längs kusten bör dock naturvårdande gallring vara tillåten. Befintlig skötselplan för Eols udde bör utökas att gälla inom hela området som stöd till marklovsprövning för trädfällning. Marklov kan då ges endast om avverkningen är förenlig med skötselplanens syfte. 3.3 Ytvatten - dagvatten Kommunala mål - Översiktsplanen 2012. God ekologisk och kemisk status på alla vatten till 2021, vilket innebär att föroreningsbelastningen inte får öka på recipienten. Dagvattnet ska vara en positiv resurs i stadsbyggandet. Vid bedömning av hur planer, tillstånd och yttranden påverkar naturmiljön ska bedömningen ske utifrån ett helhetsperspektiv (landskapsekologiskt perspektiv). Man ska ta hänsyn till hur vattenkvaliteten påverkas och vilket avrinningsområde och vilken havsbassäng som berörs. Kommunens anvisningar för dagvattenhantering ska följas. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormerna är bindande nationella föreskrifter. De är till för att skydda hälsan och miljön. Normerna anger de föroreningsnivåer som människor och miljö kan belastas för utan olägenheter av betydelse. Vid planering och planläggning ska hänsyn tas till dessa. En plan får inte medverka till att normerna överskrids. Aktuell vattenförekomst Dagvatten från området avleds till vattenförekomsten Askrikefjärden som idag har måttlig ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status (även utan överallt överskridande ämnen). I Askrikefjärden har bland annat Käppalaverket sin utsläppspunkt och belastas också av diffusa källor från jord- och skogsbruk, atmosfärisk deposition, dagvatten och enskilda avlopp. Åtgärder för att minska belastningen krävs i ett stort område förutom de som kan genomföras i anslutande närområden. Miljökvalitetsnormen för Askrikefjärden är att den ska ha god ekologisk status år 2027 samt god kemisk ytvattenstatus med undantag för vissa ämnen till år 2027.

6 (12) Öster om detaljplaneområdet finns den lilla sjön Rudträsk. Troligen sker ingen eller ringa ytavrinning till sjön från planområdet, eventuellt finns diken eller rör som avleder dagvatten eller spillvatten mot sjön. Utbyggnadsförslaget Planen syftar till att ansluta enskilda avlopp till kommunens spillvattenledningsnät. Det innebär att utsläpp av övergödande ämnen kommer att minska i och med genomförandet av planen. Planen innebär inte heller ändrad markanvändning vilket innebär att den miljö med mycket växtlighet och grusvägar som finns idag kommer att bibehållas. Slutsatser och rekommendationer: Detaljplanens genomförande innebär att områdets påverkan på recipienten förbättras. Dagvatten har också fortsatt möjlighet att fördröjas och renas inom tomtmark och längs vägarnas öppna diken. När vägarna rustas upp bör öppna diken väljas. Avrinning eller kulvertering bör inte ske mot Rudträsk. 4. Konsekvenser för hälsan och förslag till åtgärder 4.1 Buller Fakta buller Buller är det ljud som uppfattas som störande. Vad som uppfattas som buller varierar från person till person. Buller kan orsaka bland annat stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar, sömnstörningar och hörselskador. Särskilt störande är sådant ljud som man inte kan påverka, t ex trafik. Nytt regelverk I planarbetet har hänsyn tagits till den nya förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader som trädde ikraft under 2015. För verksamhetsbuller har de riktlinjer från 2015 som anges i Boverkets vägledning för verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder använts.

7 (12) Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder Tabell 1. Vägledning om högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad. Tabell 2. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats. Förordning för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader Buller från spårtrafik och vägar: 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden.

8 (12) 5 Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Kända bullerkällor Bebyggelsen inom området är gles och till stor del bilberoende. Bullermässigt utgör dock biltrafiken en begränsad bullerpåverkan. Bussändhållplats finns vid Kummelnäsvägen/Lilltorpsvägen ca 150 m utanför planområdet. Trafikbuller ekvivalent nivå i området från Nacka kommuns översiktliga beräkning. Större färjor och annan båttrafik trafikerar Höggarnsfjärden norr om planområdet vilket kan orsaka lågfrekvent buller. Buller från båttrafiken bedöms inte medföra oacceptabla ljudnivåer vid fasad eller i utemiljön. Men då ljud från fartyg domineras av lågfrekvent buller bör det beaktas vid bygglov för de fastigheter som är vända mot fjärden. Exempelvis kan val av fönster och dimensionering av byggnaders fasader göra att godtagbara ljudnivåer inomhus enligt boverkets byggregler, BBR säkerställs. Kummelnäs varv ligger på andra sidan Kummelnäsviken utanför planområdet och bedriver bullerintensiv verksamhet. Varvet har genomfört en bullerutredning (Structor 130618) som redovisar 46 dba ekvivalent ljudnivå vid en mätpunkt inom detaljplaneområdet, Kummelnäs 7:18. Verksamheten bedrivs i huvudsak på vardagar dagtid, men enligt utredningen förekommer arbete även helgtid. Nivån vid mätpunkten är under Naturvårdsverkets riktvärden för planläggning och bygglovsprövning av bostäder, 50 dba dagtid. För helger ligger nivån strax över riktvärdet 45 dba. Diskussion mellan varvet och tillsynsmyndigheten för verksamhetsbuller (kommunens miljöenhet) pågår i dagsläget för att minska bullernivåerna i närområdet. Utbyggnadsförslaget Planen syftar inte till att förtäta området varför eventuell bullerproblematik i första hand gäller befintliga hus som kan komma att byggas om/till eller enstaka fritidshus som permanentas.

9 (12) Slutsatser och rekommendationer: Riktvärden för trafikbuller klaras. Riktvärden för verksamhetsbuller klaras i huvudsak. Eftersom åtgärder som minskar bullret troligen kommer att utföras finns möjligheten att nivåerna sänks i framtiden. Lågfrekvent buller kan eventuellt göra att BBR inte klaras vad gäller inomhusvärden för de fastigheter som ligger nära Höggarnsfjärden och bör därför beaktas vid lovgivning. 4.2 Luft Kommunala mål - Översiktsplanen 2012 Kollektivtrafiken ska vara dimensionerad och utformad så att dess andel av resorna avsevärt ökar till 2030. Trafiksystemet ska vara utformat så att andelen resor till fots eller med cykel ökar. Fakta om luftföroreningar Halten av luftföroreningar i utomhusluften beror huvudsakligen på: förbränningsrelaterade föroreningar slitage från vägbana och bromsar utsläppens omfattning i tid och rum utspädningsförhållanden. områdets topografi Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormerna är bindande nationella föreskrifter. De är till för att skydda hälsan och miljön. Normerna anger de föroreningsnivåer som människor och miljö kan belastas för utan olägenheter av betydelse. Vid planering och planläggning ska hänsyn tas till dessa. En plan får inte medverka till att normerna överskrids. Utbyggnadsförslaget Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte i området. Planförslaget innebär inte en väsentlig ökning av trafikflödena men innehåller inte heller åtgärder som innebär en minskning. Möjlighet att åka kollektivt kommer kvarstå i och med bussanslutning i närheten av planområdet. Slutsatser och rekommendationer: Ett genomförande av den föreslagna detaljplanen bedöms inte påverka luften i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormerna inte kan följas.

10 (12) 4.6 Klimatpåverkan Kommunala mål - Översiktsplanen 2012 Ett projekts egen klimatpåverkan ska belysas redan i samband med planbesked eller annan form av initiering. Risk för översvämningar och andra konsekvenser av förmodade klimatförändringar ska belysas vid planläggning. En kombination av förväntad permanent höjning av havsnivån och temporärt högvattenflöde kan ge en sammanlagd havsnivåhöjning på mellan 1,9 och 2,5 meter. Utbyggnadsförslaget En skyfallsanalys har utförts inom kommunen (Översiktlig skyfallsanalys för Nacka kommun 2015-05-07) där konsekvenserna av extrema regn i kommunen har utretts genom att analysera huvudsakliga flödesvägar och maximala översvämningsdjup på markytan vid regnsituationer när dagvattenledningarnas kapacitet överskrids. Med extremregn menas i analysen ett 100-årsregn med en total varaktighet på sex timmar där det är den mest intensiva 30-minutersperioden som har studerats. Under dessa 30 minuter faller totalt ca 44 mm regn. Översvämningskartorna i analysen visar områden där vatten riskerar att bli stående och orsaka en översvämning på ytan i samband med ett sådant skyfall. Beräknat översvämningsdjup vid 100-årsregn. Även om analysen har ett antal osäkerheter visar utredningen att det inom detaljplaneområdet finns ytor som kan komma att översvämmas vid extremregn. Framtida höjda havsnivåer gör att länsstyrelsen rekommenderar en lägsta nivå för grundläggning av ny bebyggelse på 2,7 m. I och med att området är ganska höglänt blir ytan som kan översvämmas relativt liten.

11 (12) Rekommenderad lägsta grundläggningsnivå pga höjda havsnivåer år 2100 Slutsatser och rekommendationer: I detaljplaneområdet finns ytor som skulle kunna översvämmas vid extremregn. För att minska risken för skador i samband med översvämning kan kommande dagvattenlösningar behöva anpassas till detta samt att bygglovsprövningen beaktar detta vid lovgivning. Ytan som kan översvämmas på grund av höjda havsnivåer i framtiden orsakar inga större problem i detaljplanen eftersom området är höglänt. Ytan bör undantas från framtida bebyggelse via bestämmelse i planen (prickmark). Översvämningsproblematiken bedöms kunna hanteras i planen och vid genomförandet. Detaljplanen innebär därför inte att bebyggelsen blir olämplig i förhållande till risken för översvämning (enligt 11 kap. 10-11 PBL). 4.7 Förorenade områden Naturvårdsverkets generella riktvärden Riktvärdena gäller för hela Sverige och indelning har gjorts i kvalitetsklasser med hänsyn till markanvändning. Mark som ska användas för bland annat bostadsändamål, odling, parkmark och grönområden ska uppfylla kriterierna för känslig markanvändning (KM). Mark som ska användas för kontor, industrier och liknande verksamhet där heltidsvistelse inte är trolig ska uppfylla kriterierna för mindre känslig markanvändning (MKM). Lokala miljömål Inga skadliga utsläpp från förorenade områden.

12 (12) Utbyggnadsförslaget Kummelnäs varv ligger utanför planområdet och omfattas av MIFO-objekt 0182-0053 Kummelnäs Varv samt Kummelnäsviken. Kummelnäsviken har förhöjda halter av bland annat bly, koppar och zink enligt den referensprovtagning som skett år 1988 inför provtagning av sediment vid Kummelnäs varv (AB Hydroconsult Analys av sedimentprover september 1988). Planförslaget innehåller inte strandbad eller större konstruktioner i vattnet förutom vissa befintliga brygganläggningar. Slutsatser och rekommendationer: Viken innehåller sannolikt generellt sett förorenade sediment även om halter eller utbredning inte har utretts, utöver den äldre provtagningen där referensprovpunkternas lägen inte framgår. Detaljplaneförslaget innebär inte att eventuella åtgärder för att avhjälpa föroreningen vid varvet eller i viken hindras. Förslaget innehåller heller inte verksamheter som behöver anpassas på grund av förorenat sediment. 5. Underlag AB Hydroconsult Analys av sedimentprover september 1988 Dagvattenpolicy 2010-05-03 Dagvattenstrategi för Nacka kommun 2008-01 Länsstyrelsens WebbGIS, Stockholms län www.viss.se Översiktlig skyfallsanalys för Nacka kommun 2015-05-07